Rwanda

Redigera länkar
Från Wikipedia
Version från den 30 juni 2017 kl. 15.19 av Portunes (Diskussion | Bidrag) (Demografi)
 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2010-07)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
För andra betydelser, se Rwanda (olika betydelser).

Repubulika y'u Rwanda
République du Rwanda
Republic of Rwanda
Flagga
Valspråk: Umbumwe, Umurimo, Gukunda Igihugu
(rwanda för "enighet, arbete, patriotism")
Nationalsång: Rwanda rwacu
läge
Rwanda (mörkblått) i Afrikanska unionen (ljusblått)
Huvudstad
(även största stad) 		Kigali
Officiella språk franska, kinyarwanda, engelska
Demonym rwandier; rwandisk[1]
Statsskick Presidentiell republik
 -  President Paul Kagame
 -  Premiärminister Anastase Murekezi
Självständighet från Belgien 
 -  Erkänd 1 juli 1962 
Area
 -  Totalt 26 338 km²[2] (147:e)
 -  Vatten (%) 6,3 %
Befolkning
 -  2017 års uppskattning 11 809 295[4] (76:e)
 -  2012 års folkräkning 10 393 542[3] 
 -  Befolkningstäthet 448 inv./km² (29:e)
BNP (PPP) 2017 års beräkning
 -  Totalt 24,7 miljarder USD[5] (136:e)
 -  Per capita 2 090,3 (165:e)
BNP (nominell) 2017 års beräkning
 -  Totalt 8,92 miljarder USD[5] (135:e)
 -  Per capita 754,2 USD[5] 
HDI (2015) 0,555[6] (låg) (159:e)
Valuta rwandisk franc (RWF)
Tidszon UTC+2
Topografi
 -  Högsta punkt Karisimbi, 4 519 m ö.h.
Nationaldag 1 juli
Nationalitetsmärke RWA
Landskod RW, RWA, 646
Toppdomän .rw
Landsnummer 250

Rwanda, tidigare Ruanda, formellt Republiken Rwanda[1] (rwanda: Republika y'u Rwanda, franska: République du Rwanda, engelska: Republic of Rwanda), är en suverän stat i Centralafrika som gränsar till Burundi, Kongo-Kinshasa, Tanzania och Uganda. Det är Afrikas folktätaste land.

Rwanda är medlem i Förenta nationerna (sedan 18 september 1962),[7] Afrikanska unionen, Samväldet och Östafrikanska gemenskapen.

Historia

Huvudartikel: Rwandas historia

Ursprungligen var landet huvudsakligen bebott av hutu- och tutsistammar samt twapygmeer.

1885 blev Rwanda en tysk koloni som en del av Tyska Östafrika. Efter Tysklands nederlag i första världskriget övertog Belgien kolonin.

Under belgiskt styre fick minoritetsfolket tutsi ledande poster och utbildning. Majoritetsfolket hutu blev förtryckta och utnyttjades som billig arbetskraft vilket ledde till missnöje. I början av 1930-talet infördes identitetskort som angav vilken stam personen tillhörde.

Efter andra världskriget styrdes Rwanda som ett FN-mandat (under fortsatt belgisk administration) som ledde landet fram till självständighet 1962.

I november 1959 ledde missnöje bland hutubefolkningen till en revolt, med uppmuntran från den belgiska militären och den katolska kyrkan, som resulterade i att den siste monarken, Kigeri V Ndahindurwa, störtades. Hutufolket kom att dominera den nya republiken totalt och ungefär 150 000 tutsier tvingades i flera vågor fly till grannländerna under de följande decennierna. Barnen till dessa flyktingar bildade senare en rebellgrupp, Rwandas patriotiska front (RPF), i grannlandet Uganda.

1973 tog den dåvarande försvarsministern Juvénal Habyarimana kontroll över landet i en militärkupp. I början av 1990-talet startade RPF en offensiv i syfte att tvinga Habyarimana att dela på makten och släppa in tutsier i regeringen. Det såg ut att fungera och 1993 inleddes fredsförhandlingar. På hemväg från fredsöverläggningar blev president Habyarimanas plan nerskjutet över Kigalis flygplats den 6 april 1994. Presidentens död blev startskottet för folkmordet i Rwanda.

Den 4 juli 1994, intog RPF huvudstaden Kigali, satte stopp för folkmordet och övertog makten i landet. Uppskattningsvis två miljoner hutuer flydde då till grannländerna eftersom de fruktade repressalier. Sedan dess har de flesta hutuflyktingarna återvänt till Rwanda men medlemmar av Interahamwemilisen stannade kvar i östra Zaire och sågs av RPF-regimen i Rwanda som ett säkerhetshot. Efter att flera gånger förgäves ha vädjat till världssamfundet att gripa in mot dessa beväpnade grupper invaderade rwandesiska och ugandiska regeringsstyrkor östra Zaire 1996. Detta ledde till det första Kongokriget och diktatorn Mobutu Sese Sekos fall.

Trots betydande internationella hjälpinsatser och politiska reformer har landet fortfarande problem med att utveckla ekonomin och att skapa försoning mellan folkgrupperna. De enorma folkomflyttningarna, upproriska hutuextremister och landets inblandning i två krig i grannlandet har hindrat landets utveckling.

2009 blev Rwanda medlemsnation i Samväldet.[8]

Geografi

Nyabarongo-floden
Rwanda

Rwanda ligger i genomsnitt på mer än 1 500 m. ö. h. - lägsta punkt är Rusizifloden, 950 m. ö. h. I nordväst finns de vulkaniska Virunga-bergen med den slocknade Karissimbi som högsta punkt, 4 507 m. ö. h. I övrigt domineras västra Rwanda av en nord-sydlig bergskam. Väster om denna ligger Kivusjön, som genom Rusizi avrinner till Tanganyikasjön och tillhör Zaires (Kongofloden) vattensystem.[9]

Österut sänker sig landet sakta mot sumpiga slätter på ca 1 300 m. ö. h. I anslutning till floden Kagera och dess bifloder, som tillhör Nilens källflöden.[9]

Berggrunden i Rwanda utgörs mest av kristallina skiffrar och gnejs, men också yngre lerskiffrar och lavabergarter förekommer. Jordmånen är i allmänhet mager.[9] Naturtillgångar är guld, tennmalm, volframmalm, metan, vattenkraft, odlingsbar mark.

Klimat och miljö

Klimatet i Rwanda är tempererat med två regntider, från februari till april och från november till januari. I bergen är det något kallare och där förekommer både frost och snö. Ibland kan längre torrperioder inträffa.

Även om de centrala delarna av Rwanda i stor utsträckning är uppodlade eller utgör betesmark för tamboskap, har landet ett rikt djurliv. Särskilt viltrika är Kagera National Park i nordöst och det angränsande Mutura Hunting Reserve. [9]

Några av Rwandas miljöproblem är avskogning med åtföljande jorderosion, urlakning av jorden och en utbredd tjuvjakt.

Ekonomi

Rwanda är ett fattigt land och ungefär 90 % av befolkningen lever av jordbruk. De största exportinkomsterna kommer från kaffe och te. Rwanda har mycket odlingsbar mark, men eftersom befolkningstillväxten är hög och landet är mycket tätbefolkat måste ändå mat importeras.

Folkmordet 1994 medförde ekonomiskt att befolkningen blev ännu fattigare och att en redan ömtålig ekonomi blev allvarligt skadad. Sedan dess har Rwanda stabiliserat sin ekonomi till samma nivåer som före 1994 och ekonomin visar starka tendenser till att fortsätta utvecklas, men fattigdomen är fortfarande hög. Världsbanken och IMF har godkänt Rwanda för skuldsanering, men har satt som villkor att landets militära utgifter måste minska. För närvarande är militärutgifterna 3 % av BNP.

Nästan all elektricitet produceras av vattenkraft.

Politik

Rwanda blev det första landet i världen där kvinnorna var i majoritet i den lagstiftande församlingen. I parlamentet sitter 45 kvinnor och 35 män[10]. Talkvinnan är kvinna (oktober 2008). I president Paul Kagames regerings innehas drygt en tredjedel av posterna av kvinnor.

Administrativ indelning

Rwanda är indelat i fem provinser (intara) och underindelat i 30 distrikt (akarere). Provinserna är:

Fram till 1 januari 2006 var Rwanda indelat i tolv prefekturer men dessa avskaffades i och med ett program för decentralisering och omorganisering.

Demografi

Den senaste folkräkningen hölls den 15 augusti 2012 och då uppgick den faktiskt befintliga befolkningen i Rwanda (de facto) till 10 393 542 invånare, varav 4 981 197 män och 5 412 345 kvinnor.[3] Den folkbokförda (de jure) befolkningen i folkräkningen uppgick till 10 515 973 invånare, varav 5 064 868 män och 5 451 105 kvinnor. Folkräkningar hade tidigare hållits 2002, 1991 och 1978.[11] Invånartalet i Rwanda uppskattades i juli 2016 av The World Factbook till 12 988 423 invånare,[2] medan Förenta nationerna uppskattade befolkningen 1 juli 2016 till 11 883 000.[7] Enligt en projektion av National Institute of Statistics of Rwanda baserad på folkräkningen 2012 utgjorde antalet invånare år 2017 11 809 295 personer.[4]

Enligt The World Factbook beräknas befolkningen vara 84 % hutu , 15 % tutsi och 1 % twa (pygméer). Förutom de officiella språken kinyarwanda, franska och engelska talas även språket swahili (kiswahili).[2]

  • Befolkningens medianålder: 19,0 år (2016)
    • Mäns medianålder: 18,7 år (2016)
    • Kvinnors medianålder: 19,2 år (2016)
  • Befolkningstillväxt: 2,53 % (2016)
  • Födelsetal: 33,3 födslar per 1 000 invånare (2016)
  • Dödlighet (hela befolkningen): 8,8 dödsfall per 1 000 invånare (2016)
  • Nettomigration: 0,8 migranter per 1 000 invånare (2016)
  • Könsfördelning (hela befolkningen): 1,00 män per kvinna (2016)
  • Moderns medianålder vid första barnets födelse för mödrar i åldern 25-29 år: 23,0 år (2014/2015)
  • Mödradödlighet: 290 dödsfall per 100 000 födslar (2015)
  • Spädbarnsdödlighet: 56,8 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
    • Manlig spädbarnsdödlighet: 60,2 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
    • Kvinnlig spädbarnsdödlighet: 53,2 dödsfall per 1 000 levande födslar (2016)
  • Befolkningens medellivslängd vid födseln: 60,1 år (2016)
    • Mäns medellivslängd vid födseln: 58,5 år (2016)
    • Kvinnors medellivslängd vid födseln: 61,7 år (2016)
  • Antal barn/kvinna: 4,46 (2016)
  • Andel av vuxna befolkningen med HIV/AIDS: 2,89 % (2015)
  • Invånare som är smittade av HIV/AIDS: 201 900 (2015)
  • Dödsfall på grund av HIV/AIDS per år: 2 900 (2015)
  • Andel av den vuxna befolkningen som lider av fetma: 3,3 % (2014)
  • Andel av barn under 5 års ålder som är underviktiga: 11,7 % (2011)
  • Läs- och skrivkunnighet hos personer 15 år och äldre: 70,5 % (2015)
    • Hos män: 73,2 % (2015)
    • Hos kvinnor: 68,0 % (2015)
  • Flyktingar: 2017 fanns i Rwanda 86 464 flyktingar från Burundi och 73 357 från Kongo-Kinshasa.

Siffror tagna från CIAs The World Factbook.[2]

Religion

Den stora majoriteten av Rwandas befolkning räknas som kristen. Drygt 50 % är katoliker, över 25 % tillhör traditionella protestantiska samfund (anglikaner, metodister, lutheraner m fl), över 10 % är sjundedagsadventister, cirka 5 % är muslimer. Det finns även mindre grupper tillhörande inhemska religioner (0,1 %), Jehovas vittnen och bahaii. En växande grupp är evangelikala och karismatiska kyrkor, som Zion Temple Celebration Center.

Kultur

Traditionella rwandiska Intore-dansare

Högtidsdagar

Högtidsdagar
Datum Engelskt namn
1 januari New Year's Day
1 februari Heroes Day
Varierande Good Friday
7 april Genocide Memorial Day
1 maj Labor Day
1 juli Independence Day
4 juli Liberation Day
15 augusti Assumption
Varierande Eid Al-Adha
25 december Christmas Day
26 december Boxing Day

Till skillnad från många länder i Afrika har Rwanda varit en homogen stat sedan förkolonial tid. Landet största etniska grupp är Banyarwanda och de flesta i landet delar kulturellt arv.[12] Under året firas elva regelbundna nationella nationaldagar, samt två nationaldagar som datumet varierar för.[13] Därtill är den efterföljande veckan efter Genocide Memorial Day (som infaller den 7 april) utlyst till officiell sorgevecka.[14] Den sista lördagen i varje månad är umuganda, en nationell dag av samhällstjänst, under vilken de flesta normala tjänster lägger ned verksamheten.[15]

Musik

Musik och dans är en integrerad del av ceremonier, festivaler, samkväm och historieberättande i Rwanda.[16] Den mest kända traditionella dansen är Intore, en högeligen koreograferad uppvisning bestående av tre komponenter - baletten, framförd av kvinnor, dans av hjältar, framförd av män, samt trummorna.[17]

Internationella rankningar

Organisation Undersökning Rankning
The Economist Demokratiindex 2016[18] 138 av 167
World Bank Group Doing Business Report 2017[19] 56 av 190
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Ekonomisk frihet-index 2017[20] 51 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2015[6] 159 av 188
Transparency International Korruptionsindex 2016[21] 50 av 176
Reportrar utan gränser World Press Freedom Index 2017[22] 159 av 180

Referenser

  1. ^ [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 89. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 29 juni 2017 
  2. ^ [a b c d] ”Rwanda”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 16 juni 2017. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/rw.html. Läst 30 juni 2017. 
  3. ^ [a b] ”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 2. https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf. Läst 29 juni 2017. 
  4. ^ [a b] ”Size of the resident population” (på engelska). National Institute of Statistics of Rwanda (NISR). http://www.statistics.gov.rw/publication/size-resident-population. Läst 30 juni 2017. 
  5. ^ [a b c] ”Rwanda 5. Report for Selected Countries and Subjects” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/01/weodata/weorept.aspx?sy=2015&ey=2022&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=%2C&br=1&pr1.x=36&pr1.y=8&c=714&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst 29 juni 2017. 
  6. ^ [a b] ”Table 1: Human Development Index and its components” (på engelska). Förenta nationerna. 2016. http://hdr.undp.org/en/composite/HDI. Läst 29 juni 2017. 
  7. ^ [a b] ”Country profile Rwanda” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. http://data.un.org/CountryProfile.aspx?crName=Rwanda. Läst 30 juni 2017. 
  8. ^ Rwanda becomes a member of the Commonwealth, BBC den 29 november 2009.
  9. ^ [a b c d] Bra Böckers lexikon, 1979.
  10. ^ . http://www.dn.se/nyheter/varlden/kvinnor-i-majoritet-ger-rwanda-nya-lagar-1.926423. 
  11. ^ ”Population by sex and urban/rural residence” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. http://data.un.org/Data.aspx?d=POP&f=tableCode%3a1%3bcountryCode%3a646%3bareaCode%3a0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1. Läst 29 juni 2017. 
  12. ^ Prunier, Gérard (1995). The Rwanda crisis, 1959-1994: history of a genocide (Hardcover). London: C. Hurst & Co. Publishers. sid. 15. ISBN 1850652430 
  13. ^ Embassy of Rwanda in Sudan. ”Sudan and Rwanda public holidays”. http://sudan.embassy.gov.rw/content/view/42/97/. Läst 19 juli 2010. 
  14. ^ Briggs and Booth p61
  15. ^ Gahindiro, John (2 juni 2008). ”Making "Umuganda" More Useful”. The New Times. http://www.newtimes.co.rw/index.php?issue=14255&article=6830. Läst 15 juli 2010. 
  16. ^ Briggs, Philip & Booth, Janice (2006) Rwanda - The Bradt Travel Guide. 3rd ed. London: Bradt Travel Guides. ISBN 1-84162-180-3 s. 29
  17. ^ Rwanda Direct (2010). ”Rwanda Intore Dancers”. http://www.rwanda-direct.com/rwanda-intore-dancers/. Läst 21 juli 2010. 
  18. ^ ”The Economist Intelligence Unit's Democracy Index” (på engelska). The Economist. https://infographics.economist.com/2017/DemocracyIndex/. Läst 29 juni 2017. 
  19. ^ ”Doing Business 2017” (på engelska). World Bank Group. http://www.doingbusiness.org/reports/global-reports/doing-business-2017. Läst 29 juni 2017. 
  20. ^ ”Country Rankings: World & Global Economy Rankings on Economic Freedom” (på engelska). Heritage Foundation. http://www.heritage.org/index/ranking. Läst 29 juni 2017. 
  21. ^ ”Corruption Perceptions Index 2016” (på engelska). Transparency International. https://www.transparency.org/news/feature/corruption_perceptions_index_2016. Läst 29 juni 2017. 
  22. ^ ”2017 World Press Freedom Index” (på engelska). Reportrar utan gränser. https://rsf.org/en/ranking. Läst 29 juni 2017. 
v • r
Länkar till relaterade artiklar
v • r
Afrika
v • r
Afrikanska unionen (AU)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Rwanda&oldid=40272852”