Norrbottens artillerikår
Norrbottens artillerikår (A 5) | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | Kungl Norrbottens artillerikår |
Datum | 1928–1951 |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Armén |
Typ | Artilleriet |
Roll | Krigsförband |
Del av | VI. militärområdet [a] |
Storlek | Division |
Högkvarter | Bodens garnison |
Förläggningsort | Boden |
Beskyddare | Sankta Barbara |
Färger | Mörkrött |
Marsch | "Artilleri V" (G. Ström) [1] |
Årsdagar | 4 december [b] |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga | |
Förbandsstandar m/1938 | |
Hedersplakett |
Norrbottens artillerikår (A 5) var ett artilleriförband inom svenska armén som verkade åren 1928–1951. Förbandet var förlagt inom Bodens garnison i Boden.[2][3][4]
Historik
Den 1 april 1910 bildades Norrlands artilleriregementes detachement i Boden (A 4 B), och den 6 juni 1910 förlades detachementet till Boden. Detachementet bestod av III. divisionen (3:e divisionen) ur Norrlands artilleriregemente (A 4).[4]
Genom försvarsbeslutet 1925 beslutades att avskilja divisionen från Norrlands artilleriregemente (A 4), för att bilda ett självständigt förband. Den 31 december 1927 avvecklades detachementet, och den 1 januari 1928 bildades Norrbottens artillerikår (A 5) som en hästanspänd fältartillerikår.[4]
Genom försvarsbeslutet 1948 beslutades att Norrbottens artillerikår skulle avvecklas, och dess artilleridivision skulle uppgå i Bodens artilleriregemente (A 8). Den 28 april 1951 genomfördes en avvecklingsceremoni över kåren, och den 30 juni 1951 avvecklades kåren officiellt.[4] Dock kom artilleridivision kvarstå vid östra kasernen fram till 1954, då den även geografiskt överfördes till Bodens artilleriregemente.[5]
Förläggningar och övningsplatser
Detachementet förlades till det kasernområde längs Sveavägen, som ursprungligen var planerat för Norrbottens kavallerikår (K 9). Under åren 1928–1940 delades kasernområdet med 3:e skvadronen ur Norrlands dragonregemente (K 4), vilka var förlagda till den västra kasernen. Den 19 juli 1940 övertogs den kasernen av Bodens signalkompani (S 1 B), vilka var förlagda där fram till den 31 oktober 1945.[4][6] Efter avvecklingen av kåren, och divisionen lämnat området, övertogs kasernområdet 1954 helt av Signalbataljonen i Boden (S 3). Från den 31 augusti 2005 är Artilleriregementet (A 9) förlagda på kasernområdet.
Heraldik och traditioner
I samband med att kåren bildades den 1 januari 1928, kom den att överta beteckningen från det avvecklade Upplands artilleriregemente (A 5). Men kåren kom även att överta regementets marsch "Artilleri V", även känd som "Artillerimarsch" (G. Ström) och regementets färg, mörkrött. När kåren avvecklades och uppgick i Bodens artilleriregemente (A 8), övertog Bergslagens artilleriregemente (A 9) Norrbottens artillerikårs marsch.[2] Vilken antogs den 1 juli 2000 av Artilleriregementet (A 9).
Den 16 juni 1938 överlämnade kung Gustav V ett förbandsstandar till Norrbottens artillerikår. Från den 1 juli 1951 fördes kårens traditioner och standar vidare av Bodens artilleriregemente (A 8). Från den 1 juli 2000 fördes standaret och traditionerna vidare av Norrlands artilleribataljon (Artbat/I 19).[2] Sedan 1 januari 2006 finns det inget förband som specifikt för kårens standar eller traditioner vidare.[7]
Förbandschefer
Nedan anges förbandscheferna under åren 1928–1951.[3]
- 1928–1931: Per Falk
- 1931–1937: Samuel Lars Åkerhielm
- 1937–1940: August O. L. Rehnberg
- 1940–1942: Sven Salander
- 1942–1943: Fernando Odenrick
- 1943–1946: Stig Tarras-Wahlberg
- 1946–1951: Gösta Jörlin
Namn, beteckning och förläggning
|
|
Galleri
-
Kasernerna någon gång mellan 1910–1927 sett från Drottninggatan.
-
Kasernvakten 1928 vid Norrbottens artillerikår.
-
Kasernvakten sedd från kaserngården.
-
Norrbottens artillerikårs officersbostäder sedd från Lule älv.
Referenser
Anmärkningar
- ^ Åren 1910–1927 var förbandet underställt chefen för Norrlands artilleriregemente i Östersund, och åren 1928–1951 VI. militärområdet
- ^ firande av skyddshelgonet Sankta Barbara
Noter
- ^ Sandberg (2007), s. 206
- ^ [a b c] Braunstein (2005), s. 199–200
- ^ [a b] Kjellander (2003), s. 290
- ^ [a b c d e] Holmberg (1993), s. 27-28
- ^ Holmberg (1993), s. 29
- ^ Holmberg (1993), s. 39
- ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. http://www.sfhm.se/globalassets/__media/pdfer-och-dokument/verksamhet/forsvarets-traditionsnamnd/skriften-med-bilagor/traditionsnamnden_forsvarets_traditioner_i_framtiden_med_oversiktlig_historik_fran_1500_talet_reviderad_2016-03-30.pdf. Läst 1 juni 2016.
Tryckta källor
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 237-238. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Vidare läsning
- Kungl. Norrbottens artillerikår: Minnesbok för åldersklass 1944. Boden: Norrländska Soc.-dem. 1945. Libris 1402608
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Norrbottens artillerikår.
|