Bibeln

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Bibel)
Hoppa till: navigering, sök
För den svenska modetidskriften se Bibel (tidskrift). För Strindbergs-LPn se Bibeln (musikalbum)
Denna artikel är en del i serien

Korset på Heliga gravens kyrka i den kristna delen av Jerusalem. Många kristna anser att det är platsen där Jesus korsfästes.
 
Jesus Kristus
Jesu liv enligt Nya testamentet · Uppståndelsen · Påsk
Grundande
Kyrka · Apostlarna · Guds rike · Evangelium · Tidsaxel · Paulus · Petrus
Bibeln
Gamla Testamentet · Nya Testamentet ·
Kanon · Apokryferna
Teologi
Frälsning · Dop · Treenighetsläran · Fadern · Sonen · Den Helige Ande · Teologihistoria · Mariologi · Apologetik
Historia och traditioner
Kyrkofäderna · Konstantin · Koncilier · Trosbekännelserna · Mission · Stora schismen 1054 · Korståg · Reformationen · Motreformationen
Riktningar
Allmänt
Predikan · Bön · Ekumenik · Musik · Konst · Liturgi och riter · Kalender · Symboler
P christianity.svg Kristendomsportalen
Denna tabell: visa • diskussion • redigera

Bibeln (latin Bíblia), av grekiska (τα) βιβλία ’böcker(na)’, Den Heliga Skrift, är en samling av böcker (antalet varierar beroende på Bibelkanon) vars skrifter tillkommit under en tidsrymd av omkring 1600 år, från cirka 1500 f.Kr. till cirka 100 e.Kr., och som utgör de kristnas heliga skrift. Moderna översättningar har uppemot 1200 kapitel.[1]

Bibeln är indelad i två delar; dels Gamla Testamentet som handlar om världens uppkomst och det judiska folkets historia till omkring år 400 f.Kr.[källa behövs], dels Nya Testamentet som handlar om Jesu liv och förkunnelse samt de första kristna församlingarnas tillväxt och utbredning i det romerska riket[källa behövs]. Gamla Testamentet utgörs av judendomens heliga skrift, Tanach.

Innehåll

[redigera] Deuterokanon

Förutom de av samtliga samfund och judendomen godkända 39 böckerna i den hebreiska Bibeln (GT), finns även det som av protestanter kallas "tillägg till Gamla Testamentet" eller "Gammaltestamentliga apokryfer" (apokryf = ’fördold’). Tio av de apokryfiska böckerna är kanoniska för Katolska kyrkan och (med vissa tillägg) Ortodoxa kyrkan, och kallas av dem för deuterokanoniska böcker, det vill säga att de besitter en kanonicitet av andra graden (deutero = andra). Dessa skrifter fanns med i den kanon som fastslogs av koncilierna i Hippo och Kartago år 393 och 397[källa behövs], och bekräftades av Katolska kyrkans koncilium i Trient år 1545-1563[källa behövs]. Luther lade dock till en bok bland apokryferna som inte fanns med i den katolska kanon, nämligen Manesses bön, så att det totalt blev 11 böcker i apokryferna, såsom de är i t.ex Bibel 2000[källa behövs].

[redigera] Apokryfer i nytestamentlig tid och kanonbildningen

Förutom Nya Testamentet finns det ett antal böcker från efterapostolisk tid, som av kristna samfund räknas som "apokryfer" i meningen att de inte är normativa för kristen tro och liv[källa behövs]. Flertalet av dessa är av gnostisk härkomst[källa behövs], det vill säga de härrör ur en inriktning som inom kristendomens dominerande grenar kom att bedömas som irrlärig. En sådan är Thomas barndomsevangelium[källa behövs]. Några av apokryferna var föreslagna att godkännas när man i slutet av 300-talet skulle slå fast Bibelns kanon[källa behövs], bland andra diskuterades Petrusapokalypsen och Hermas Herden.

Den äldsta kristna förteckningen över auktoritativa skrifter, den så kallade Muratoriska kanon från slutet av 100-talet, överensstämmer med Nya Testamentet, förutom att några av de kortaste breven saknas[källa behövs]. De så kallade "apostoliska fäderna" (efterapostoliska förkunnare och författare) ger samma bild av att de fyra evangelierna[källa behövs], Apostlagärningarna och Paulus brev aldrig ifrågasattes av de kristna[källa behövs]. Redan i Nya Testamentet finns teckenMall:Enligt vem? på att till exempel Paulus brev ansågs ha samma status som Gamla Testamentet (2 Petrus 3:15-16). Vid koncilierna i Hippo (393 e.Kr.) och i Karthago (397) slogs till sist fast vilka böcker som skulle ingå i kyrkans skrifter[källa behövs].

De böcker som kom att utgöra denna kanon var sedan länge välkändaMall:För vem då? och använda i församlingarnaMall:Vilka då?[källa behövs]. Den nytestamentliga kanon behöver inte ses som en normerande lista[källa behövs] som gav de nämnda böckerna auktoritet, utan kan betraktas en lista över böcker som redan hade vunnit auktoritet. Dessa ansågs komma från apostlarna[källa behövs], innehålla deras lära och vittnesbörd och stämma överens med Gamla Testamentet. En anledning till att den kristna kyrkan förtecknade vilka böcker som skulle tillhöra den nytestamentliga kanon[2] var att man genom kyrkomötes- och synodalbeslut slagit fast[3] att personer man betraktade som irrlärare[4] försökte smussla in sina tankar i den kristna församlingen genom att författa skrifter i apostlarnas och andra bibliska personers namn.

[redigera] Bibeln på svenska

Detta avsnitt är en sammanfattning av Svenska bibelöversättningar
Svenska bibelöversättningar

Officiella översättningar

Andra översättningar

På svenska finns ett flertal olika bibelöversättningar. Den äldsta kända tillhörde kung Magnus Eriksson[5]. Den har dock gått förlorad och man vet inga detaljer om den. Nedan följer ett urval av de mest kända:

[redigera] Officiella svenska översättningar och revisioner

Fragment av en gravsten daterad till andra hälften av 1000-talet. Det återfanns under golvet i Linköpings domkyrkas norra sidoskepp. På latin står här delvis de ord som en av rövarna på Golgata påståtts ha sa till Jesus: Memento me cum veneris in regnum tuum (Herre, kom ihåg mig då du kommer i ditt rike). Det sägs vara den äldsta kända bibelinskriptionen i Sverige.

[redigera] Andra svenska översättningar

Helge Åkessons översättning Fribaptistisk, 1911.
David Hedegårds översättning Endast Nya Testamentet, komplett 1964/65.
Bo Giertz översättning Översatt av biskop Bo Giertz. Endast Nya Testamentet, 1981.
Svensk kyrkobibel Översatt av filosofie doktor Per Jonsson. Endast Nya Testamentet, 1997.
Svenska Folkbibeln Översatt av en kommitté med i huvudsak luthersk och evangelikal bakgrund. NT färdigt 1996, GT bygger till stor del på 1917 års översättning. Helbibeln utkom 1998.
Normalupplagan Provöversättning av den statliga Bibelkommissionen från 1884 (NT) och 1912 (GT).
Reformationsbibeln Av Reformationsbibelsällskapet, NT 2003, grundad på Karl XII:s bibel.
Nya världens bibelöversättning Jehovas vittnens bibelöversättning, 1992 och 2003.

[redigera] Svenska utgåvor

(specialutgåvor, ofta med kommentarer)

  • Gezeliernas bibelverk utkom 1711-28. Kommentarer och korrigeringar av översättningen utifrån grundtexten.
  • Peter Fjellstedts Bibel, 9 utgåvor till och med 1896, första utgåvan skriven 1856-1861. Med kommentarer.
  • The Book, Bibel 2000 med tolkande fotografier.

[redigera] Parafraser

(fria "översättningar" som försöker tolka betydelsen av texten utan att följa den exakt.)

[redigera] Äldre översättningar till andra språk

  • Septuaginta (De 70's (översättning), förkortas LXX = 70) från omkring 200 f.Kr. Den är en översättning från hebreiska till grekiska och omfattar Gamla Testamentet och ett antal Apokryfer.
  • Tatianus' Diatessaron, senare delen av 100-talet e.kr. Den äldsta syriska "översättningen" av Evangelierna, skrivna som en enda diskurs.
  • Den gammalsyriska översättningen, evangélion da-mepharreshé, De åtskilda (evangelierna), i motsats till Diatessaron från 300-talet e.kr. (manuskripten Curetonian Gospels och Syriac Sinaiticus)
  • Peshitta, den vanligaste syriska översättningen.
  • Vulgata, latinsk översättning från år 405e.kr.
  • Silverbibeln eller Codex Argenteus, gotisk översättning från runt år 400e.kr.
  • Den sahidiska översättningen, en koptisk översättning från ca 300e.kr.
Matteus och ängeln, målning av Caravaggio (1602).

[redigera] Referenser

  1. ^ solascriptura.se
  2. ^ McDonald, Lee Martin, The biblical canon : its origin, transmission, and authority. Peabody, Mass.: Hendrickson Publishers 2007.
  3. ^ Timiadis, Emilianos, The ecumenical councils in the life of the church. Joensuu: Joensuun yliopisto 2003.
  4. ^ McDonald, Lee Martin, The formation of the Christian biblical canon. Peabody, Mass.: Hendrickson Publ. 1995.
  5. ^ Frågor om översättningens historia bibeln.se.

[redigera] Litteratur

  • Lietzmann, Hans, Från fornkyrkan. Stockholm: 1935.
  • The New Jerome Biblical Commentary. Edited by Raymond E. Brown, Joseph A. Fitzmyer & Roland E. Murphy. Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall 1999.
  • Entre Galilée et l'Église : la Bible., Une mise au point. Étude. Joël COL. ISBN 2-9520299-0-3, AutoEdition Méguila, 2003.

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

v • d • r
Gamla testamentets böcker
v • d • r
Nya Testamentets böcker

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bibeln&oldid=15871671"
Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk