Bibeln
| Bibeln | |
Gutenbergs Bibel var den första tryckta bibeln
|
|
| Originalspråk | Hebreiska Koinegrekiska |
|---|---|
| Ämne | Gud Jesus |
| Genre | Religiös skrift |
| Utgiven på svenska |
1541 |
- För den svenska modetidskriften se Bibel (tidskrift). För Strindbergs-LPn se Bibeln (musikalbum)
Bibeln (latin Bíblia), av grekiska (τα) βιβλία ’böcker(na)’, Den Heliga Skrift, är en samling av böcker (antalet varierar beroende på Bibelkanon) vars skrifter tillkommit, från cirka 900 f.Kr. och framåt[1], och som utgör de kristnas heliga skrift. Moderna översättningar har uppemot 1200 kapitel.
Innehåll |
"Bibeln" enligt olika trossamfund [redigera]
Kristendomen [redigera]
Kristendomen delar upp Bibeln i Nya och Gamla Testamentet, där de inkluderar ungefär 39 (GT) + 27 (NT) böcker, beroende på vilken Bibelkanon man följer.
Judendomen [redigera]
Judendomen ser inte Bibeln (Hebreiska Tanach) som ett "testament", och anser naturligtvis inte något av Nya Testamentet vara en del av Bibeln. Judendomen anser att Bibeln består av 24 olika böcker enligt deras Bibelkanon.
Deuterokanon [redigera]
Förutom de av samtliga samfund och judendomen godkända 39 böckerna i den hebreiska Bibeln (GT), finns även det som av protestanter kallas "tillägg till Gamla Testamentet" eller "Gammaltestamentliga apokryfer" (apokryf = ’fördold’). Tio av de apokryfiska böckerna är kanoniska för Katolska kyrkan och (med vissa tillägg) Ortodoxa kyrkan (i vilken de deuterokanoniska skrifterna inte har samma ställning som de ifrån den hebreiska Bibeln trots att den Ortodoxa Kyrkan använder den grekiska Septuaginta som sin standardtext),[2] och kallas av dem för deuterokanoniska böcker. Luther lade dock till en bok bland apokryferna som inte fanns med i den katolska kanon, nämligen Manasses bön, så att det totalt blev 11 böcker i apokryferna, såsom de är i till exempel Bibel 2000[källa behövs].
Tillkomst [redigera]
Det antas idag att bibelns äldsta delar utgörs av delar av den så kallade pentateuken, de fem Moseböckerna, det samma som utgörs av judendomens Torah. Den kan antas ha tillkommit under lång tid och bygga på muntlig tradition, men färdigställdes troligen omkring 400 f.Kr.[1]
Därnäst följer profeterna, som enligt den ursprungliga uppdelningen inleds med det deuteronomistiska historieverket, ett historieverk över Israels historia, troligen färdiställt på 500-talet f.Kr. Efter dessa följde de egentliga profeternas berättelser, vilka inkluderar Jesajas, Jeremias, Hesekiels böcker samt Tolvprofetboken med de tolv så kallade mindre profeternas skrifter. Troligen har den här avdelningen fått sin slutgiltiga form före 200 f.Kr.[1]
Den tredje avdelningen, skrifterna innehåller ett flertal kortare berättelser. Dessa torde inte ha färdigställts före 160 f.Kr., och troligen har det dröjt längre innan kanon fastställt vilka böcker som skulle ingå. Den slutgiltiga versionen av den judiska bibeln har troligen inte fastställts förrän efter att judendomen reorganiserades efter Jerusalems fall 70 e.Kr. Inom den kristna kyrkan som använde en grekisk översättning av bibeln, Septuaginta, kom denna judiska kanon inte att slå igenom, och därmed kom den kristna kyrkan att använda en del skrifter som den judiska traditionen uteslutit, de så kallade gammaltestamentliga apokryferna.[1]
Med den kristna kyrkans tillkomst uppstod även Nya testamentets böcker. Det började med att man gjorde samlingar av apostlabrev och skrev ned traditionerna om Jesus i evangelierna. I takt med att allt fler varianter av skrifterna cirkulerade blev det vid mitten av 100-talet nödvändigt att ge besked om vilka skrifter som godkändes av kyrkan. Ett flertal sådana listor med kommentarer finns bevarade. I ett rundbrev år 367 angav Athanasios vilka skrifter som tillhör kanon. Däri uttryckte han de östliga kyrkornas syn och genom historien har större delen av kristenheten hållit fast vid dessa avgränsningar.[1]
Bibeln på svenska [redigera]
| Svenska bibelöversättningar |
|---|
|
Officiella översättningar
Andra översättningar |
På svenska finns ett flertal olika bibelöversättningar. Den äldsta kända tillhörde kung Magnus Eriksson[3]. Den har dock gått förlorad och man vet inga detaljer om den. Nedan följer ett urval av de mest kända:
Officiella svenska översättningar och revisioner [redigera]
- Gustav Vasas bibel (1541)
- Nya Testamentet utkom 1526
- Gustav II Adolfs bibel (1618, nytryck av Gustav Vasas bibel med tillägg av versindelning m.m.)
- Karl XII:s bibel (1703, revision av Gustav Vasas bibel)
- 1917 års kyrkobibel (1917)
- Bibel 2000 (1999, officiell översättning för de flesta svenska kristna samfund)
- NT 81 (1981, Nya Testamentet)
- Tillägg till Gamla Testamentet (1986, Gamla Testamentets apokryfer)
Äldre översättningar till andra språk [redigera]
Förutom dess grundspråk, finns flera väldigt gamla översättningar av grundtexterna. Dessa skiljer sig oftast från de "grundtexter" vi har idag, vilket ibland fastställer att "grundtexten" förändrats.
- Septuaginta (De 70's (översättning), förkortas LXX = 70) från omkring 200 f.Kr. Den är en översättning från hebreiska till grekiska och omfattar Gamla Testamentet och ett antal Apokryfer.
- Tatianus' Diatessaron, senare delen av 100-talet e.kr. Den äldsta syriska "översättningen" av Evangelierna, skrivna som en enda diskurs.
- Den gammalsyriska översättningen, evangélion da-mepharreshé, De åtskilda (evangelierna), i motsats till Diatessaron från 300-talet e.Kr. (manuskripten Curetonian Gospels och Syriac Sinaiticus)
- Peshitta, den vanligaste syriska översättningen.
- Vulgata, latinsk översättning från år 405 e.kr.
- Silverbibeln eller Codex Argenteus, gotisk översättning från runt år 400e.kr.
- Den sahidiska översättningen, en koptisk översättning från ca 300 e.Kr.
Referenser [redigera]
- ^ [a b c d e] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
- ^ Meyendorff, John (1983), Byzantine Theology: Historical Trends and Doctrinal Themes (utgåva rev. 2nd), New York: Fordham University Press, s. 7
- ^ Frågor om översättningens historia bibeln.se.
Litteratur [redigera]
- Lietzmann, Hans, Från fornkyrkan. Stockholm: 1935.
- The New Jerome Biblical Commentary. Edited by Raymond E. Brown, Joseph A. Fitzmyer & Roland E. Murphy. Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall 1999.
- Entre Galilée et l'Église : la Bible., Une mise au point. Étude. Joël COL. ISBN 2-9520299-0-3, AutoEdition Méguila, 2003.
Se även [redigera]
- Textkritisk bibelforskning
- Bibelns tillkomst
- Bibeln och historien
- Bibelsyn
- Bibelforskning
- Bibelserien Tysk/Italiensk tv-serie baserad på Bibeln
- Profet
- Messiasprofetior och Jesus
- Studiebibel
Externa länkar [redigera]
- Svenska Bibelsällskapet
- Reformationsbibeln
- Sök i Bibel 2000
- Sök i Svenska Folkbibeln
- Sök i 1917 års översättning och Levande Bibeln, samt i biblar på 54 andra språk
- Bibeln Online, Sökning i översättningarna 1917, Karl XII, King James
- Voxbiblia. Lyssna på Bibel 2000 eller 3 engelskspråkiga biblar
|
|||||
|
|||||