Andra helikopterskvadronen
| Andra helikopterskvadronen (2. hkpskv) | |
 Vapen för Andra helikopterskvadronen tolkat efter dess blasonering. | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Andra helikopterskvadronen |
| Datum | 1963– |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén (1959–1998), Marinen (1998–2000), Opil (2000–2003), Flygvapnet (2003–) |
| Typ | Helikopterskvadron |
| Roll | Markoperativ |
| Del av | Helikopterflottiljen |
| Storlek | Detachement |
| Högkvarter | Linköpings garnison |
| Förläggningsort | Linköping |
| Färger | Rött |
| Marsch | "Auf nach Valencia" (Eisengräber).[1] |
| Dekorationer | 4.kpbatMSM (2005) |
| Befälhavare | |
| Skvadronchef | Övlt Per Råstedt |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
| Förbandstecken m/82 (tillhörande Arméflyget) |  |
| Förbandsfana m/88 (tillhörande Arméflyget) |  |
| Tilläggstecken |  |
| Flygplan | |
| Skolflygplan | |
| Helikoptrar | |
| Transporthelikoptrar | |
| Övriga helikoptrar | |
Andra helikopterskvadronen (2. hkpskv), är en helikopterskvadron inom svenska flygvapnet som verkade i olika former åren 1963–2004 och återigen sedan 2009. Förbandet är förlagda till Malmens flygplats inom Linköpings garnison.[2][3][4]
Historik
Andra helikopterskvadronens historia går tillbaka till Artilleriflygets uppstart 1954. Inledningsvis var verksamheten provisorisk och saknade en permanent basering. Det skulle dröja till 1957 innan den föreslagna artilleriflygorganisation fastställdes och artilleriflygtroppar tillfördes krigsorganisationen.
Förbandets första permanenta basering får den 1963 i och med att den stationeras vid Nyge-Aero flygstation på Brandholmens flygplats i Nyköping, samma år ombildas den provisoriska verksamheten till Artilleriflygskolan (ArtflygS).[5][6] Då var det ännu inte klart om skolan skulle fungera som en självständig enhet underställd Arméstaben/flyg på samma sätt som Arméns helikopterskola (HkpS) i Boden eller endast utgöra ett detachement till HkpS. Fram tills 1963 hade ArtflygS verksamhet bedrivits med flygplan, men nu började man även utbilda på helikoptrar.
År 1964 beslutas så att Artilleriflygskolan inte skall underställas Arméns helikopterskola, utan istället Artilleriinspektören och ledas av chefen Svea artilleriregemente (A 1), förbandet benämns därmed Artilleriflygskolan/A 1 (ArtflygS/A 1).[7]
År 1975 presenteras en utredning om Helikopter- och Artilleriflygskolornas framtida basering. Det bästa lokaliseringsalternativet för ArtflygS ansågs vara Malmens flygplats i Linköping, men enbart ifall Målflygdivisionen flyttade. Det näst bästa alternativet ansågs var Skavsta flygplats i Nyköping, vilket låg knappt 10 kilometer väster om Brandholmens flygplats.[8]
År 1980 antogs namnet Arméflygskolan (ArméflygS). År 1984 samlades all grundläggande helikopterflygutbildning i Försvarsmakten till Arméflygskolan, vilken samtidigt omlokaliserades till Södermanlands flygflottiljs tidigare flottiljområde.[9] Helikopterutbildningen genomfördes då på Hkp 5 som tidigare hade överförts från Norrbottens arméflygbataljon (AF 1) i Boden.
År 1985 avvecklades Arméflygskolan i Nyköping, och verksamheten kom att flyttas till Malmens flygplats vid Malmslätt, där Östgöta arméflygbataljon (AF 2) sattes upp.[10][11] Flytten av förbandet var i realiteten en politisk kompensation för att Svea trängregemente (Linköping) i försvarsbeslutet 1982 skulle läggas ned.[12] I slutet av 80-talet överfördes 25. pansarvärnshelikopterkompaniet (25. pvhkpkomp) från AF 1 till AF 2 , vars krigsuppgift var att bekämpa pansar ur landstignings- och luftlandsättningsförband i Mälardalen och södra Sverige med hjälp av HKP 9A beväpnad med HeliTOW.
Den 30 juni 1998 upplöstes Arméflyg som eget truppslag, och istället samlades försvarets samtliga helikopterförband inom ett nytt helikopterförband, Helikopterflottiljen. Den 1 januari 1999 uppgick Östgöta arméflygbataljon uppgick med namnet Östgöta helikopterbataljon i Helikopterflottiljen. Vid denna tidpunkt bytes även vapengren, från Armén till Marinen.[13][14]
Under åren 2000–2003 bildade helikopterförbanden inom Helikopterflottiljen ett eget truppslag, direkt underställda Operativa insatsledningen. År 2003 fastställdes organisationstillhörigheten, och Helikopterflottiljen med dess förband blev en del av Flygvapnet. År 2004 avvecklades bataljonen som organisationsenhet, och inordnas inom Helikopterflottiljens ledningsstruktur (Hkpflj/Malmen), för att från och med den 2009 återuppstå som skvadron, nu under det nuvarande namnet Andra helikopterskvadronen (2. hkpskv).
Verksamhet
Andra helikopterskvadronen är sedan 2009 en av tre helikopterskvadroner ingående i Helikopterflottiljen, och är lokaliserad till Malmslätt. Skvadronen har en markoperativ inriktning och stödjer även Försvarsmaktens specialförband med helikopterresurser genom Särskilda helikoptergruppen (SHG).
Förläggningar och övningsplatser
Förläggning
År 1956 påbörjades inom Armén utbildning av arméflygförare. Utbildning var då organisatoriskt förlagd till Wendes artilleriregemente (A 3), den praktiska utbildningen hölls åren 1957–1963 ambulerande vid Rinkaby flygbas, Karlskoga flygplats, Krigsflygfält 15, Skå-Edeby flygfält och Mellingeholms flygplats. Den 1 september 1963 förlades flygförarutbildningen till Nyge Aero vid Brandholmens flygplats. Den 1 augusti 1984 omlokaliserades skolan till Skavsta flygplats, som i stort sett stått tomt sedan Södermanlands flygflottilj avvecklades den 30 juni 1980.
I försvarsbeslutet 1982 beslutades att all kvarvarande verksamhet vid tre före detta flottiljer skulle avvecklas. Detta då det visade sig att Flygvapnet bedrev verksamhet på flottiljområden som regeringen antagit varit avvecklade sen tidigare försvarsbeslut. För Arméflygskolan resulterade det i en omlokalisering den 1 juli 1985 till Malmens flygplats. Vid Malmens flygplats har förbandet verkat sedan den 1 juli 1985.
Heraldik och traditioner
Östgöta arméflygbataljon tilldelades sin fana den 27 maj 1988, vilken överlämnades av kung Carl XVI Gustav.[2]
I samband med att Östgöta helikopterbataljon avvecklades, instiftades 2005 Östgöta helikopterbataljons (4.hkpbat) minnesmedalj.[15]
Helikopterflottiljen är sedan 1999 traditionsbärande förband för Östgöta arméflygbataljon (AF 2), och i andra hand för Arméflygskolan (ArméflygS), Artilleriflygskolan (ArtFlygS).[16]
Helikoptersystem vid förbandet
- Helikopter 15 (HKP 15), lätt transporthelikopter. (1)
- Helikopter 16 (HKP 16), medeltung transporthelikopter.
(1) HKP 15A, markoperativ inriktning
Förbandschefer
Förbandschefer verksamma vid Artilleriflygskolan (1963–1980), Arméflygskolan (1980–1985), Östgöta arméflygbataljon (1985–1999), Östgöta helikopterbataljon (1999–2004) och Andra helikopterskvadronen (2009–). Åren 2005–2008 lydde helikopterförbanden på Malmslätt direkt under under Chefen Helikopterfljottiljen.[2][17]
- 1963–1965: Kn Gunnar Berggren
- 1965–1972: Rm Kurt Boudrie
- 1972–1974: Kn/Mj Tor Almén
- 1974–1980: Övlt Stig Thorén (C ArtflygS)
- 1980–1985: Övlt Stig Thorén (C ArméflygS)
- 1985–1986: Övlt Stig Thorén (C AF 2)
- 1986–1986: Övlt Hans Wiig (Tf. april-juni 1986)[18]
- 1986–1989: Övlt Sven-Olof Kuoppola
- 1989–1997: Övlt Hans Wiig
- 1997–1999: Övlt Torsten Svärdström (C AF 2)
- 1999–2001: Övlt Torsten Svärdström (C 4. hkpbat)
- 2001–2004: Övlt Thomas Stensson
- 2009–2011: Övlt Mikael Wikh
- 2011–2015: Övlt Jan-Åke Tälle
- 2015–20xx: Övlt Per Råstedt
Namn, beteckning och förläggning
|
|
Se även
Referenser
Noter
- ^ Sandberg (2007), s. 211
- ^ [a b c] Braunstein (2005), s. 297-298
- ^ Holmberg (1993), s. 47
- ^ Holmberg (1993), s. 55
- ^ Gone but not forgotten: Nyge/Brandholmen[död länk] Läst 1 juli 2009
- ^ ”Ett annorlunda flyg med annorlunda uppgifter”. TIFF (2): sid. 26-31. 1981. http://tiff.mil.se/x-online/tiff_8102/index.html#/26/.
- ^ Flyghistoria.org - Kronologi över Flyget i Sverige - 1960-talet Arkiverad 22 november 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 21 januari 2012
PDF
- ^ Arméflygets historia. Svenskt militärhistoriskt bibliotek. 1997. sid. 268. ISBN 91-972209-2-2
- ^ Arméflyget Läst 1 juli 2009
- ^ ”Armén återtar Malmen efter 63 år”. TIFF (1): sid. 40. 1985. http://tiff.mil.se/x-online/tiff_8501/index.html#/40/.
- ^ Flyghistoria.org - Kronologi över Flyget i Sverige - 1980-talet Arkiverad 21 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 21 januari 2012 PDF
- ^ Anderson, Göthe (2014). Linköping - från industrikris till högteknologi. sid. 40. ISBN 978-91-980755-4-0
- ^ Braunstein (2005), s. 293
- ^ Östgöta Helikopterbataljon Avläst 8 mars 2009
- ^ ”4.kpbatMSM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={7E4F9508-1650-4DB0-9008-3100F51ADAA7}&listmode=0&medal={78009A04-3924-4AC0-9605-0ED89DAADE0E}. Läst 30 oktober 2016.
- ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. http://www.sfhm.se/globalassets/__media/pdfer-och-dokument/verksamhet/forsvarets-traditionsnamnd/skriften-med-bilagor/traditionsnamnden_forsvarets_traditioner_i_framtiden_med_oversiktlig_historik_fran_1500_talet_reviderad_2016-03-30.pdf. Läst 30 oktober 2016.
- ^ Lundström (1997), s. 472-573
- ^ ”Kronologi över flyget i Sverige 1980-1989” (PDF). Svensk Flyghistorisk Förening. sid. sid. 8. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140821101244/http://www.flyghistoria.org/kronologi/1980_1989.pdf.
Tryckta källor
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Lundström, Per-Anders, red (1997). Arméflygets historia. Åsbro: Svenskt militärhistoriskt bibliotek. Libris 2326035. ISBN 91-972209-2-2
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Andra helikopterskvadronen.- Officiell webbplats för Helikopterflottiljen
| |||||||||||||||||||
