Flygtransportflottiljen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Flygtransportflottiljen
(F 30)
Flygvapnets vapen.
Vapensköld för Svenska flygvapnet tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnFlygtransportflottiljen
Datum1940–1969
LandSverige
FörsvarsgrenFlygvapnet
TypFlygflottilj
RollTransportflyg
StorlekFlottilj
Flygdivisioner301. transportflygdivisionen
302. transportflygdivisionen
303. transportflygdivisionen
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortStockholm/Barkarby
ÖvningsplatsBarkarby flygplats
Tjänstetecken
SköldemärkenRoundel of Sweden.svg
Flygplan
TransportflygplanJunkers Ju 86, Douglas DC-3, Douglas DC-4, Douglas DC-6, Saab 90 Scandia, Noorduyn Norseman

Flygtransportflottiljen (F 30) eller bara F 30 var en planerad flygflottilj att verka inom svenska flygvapnet. Förbandsledningen var planerad att förläggas till Stockholms garnison vid Barkarby flygplats.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Flottiljen tillkom i samband med en flygvapenorder den 1 maj 1948 om att en flottilj med beteckning F 30 skulle bildas. Till flottiljen bildades även en fältverkstad (V 30), denna utgick dock 1 oktober 1950. Flottiljen kom dock i praktiken aldrig att bli verklig, utan reducerades den 1 augusti 1948 till 1. flygtransportdivisionen (1. flygtpdiv) och kom att ingå i Svea flygflottilj (F 8).[1] Inför att F 8 skulle avvecklas 1974, överfördes flygtransportdivisionen 1973 till Östgöta flygflottilj (F 3), vilket senare blev ett detachement till Bråvalla flygflottilj (F 13). I samband med försvarsbeslutet 1982 kom all tungt transportflyg att knytas till Skaraborgs flygflottilj (F 7). Idag (2018) finns Försvarsmaktens samtliga transportflyg samlade vid flottiljen, dock med olika baser.[2] F 30 kom senare att endast användas som beteckning för ett beredskapsförband, vilket bestod av civilflygplan som krigsplacerats i Flygvapnet. Flygplan som i krigstid skulle kunna användas både för inrikes och utrikesflygningar.[3]

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Flygtransportflottiljen var tänkt att bestå av tre transportflygdivisioner, där den första och andra divisionen var tänkta att utrustas med vardera tio DC-3 (Tp 79) eller Saab 90 Scandia samt åtta Norsemanflygplan (Tp 78). Den tredje divisionen var tänkt att vara utrustade med DC-4 och DC-6, vilka för mer lämpade för internationella transporter. Dessa flygplan tillhörde dock AB Aerotransport och SILA och var endast krigsplacerade inom Flygvapnet.[4]

Materiel vid förbandet[redigera | redigera wikitext]

Planerad flygplansflotta vid flygflottiljen och dess flygdivisioner.

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Flygtransportflottiljen 1948-05-01 1948-08-01
Beteckningar
F 30 1948-05-01 1948-08-01
Förläggningsorter, detachement och baser
Barkarby flygplats (F) 1948-05-01 1948-08-01

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Transport- och sambandsflyg i krig Läst 6 juli 2010
  2. ^ Om Skaraborgs flygflottilj Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. Läst 7 juli 2010
  3. ^ Flygvapnets fredsflottiljer Läst 6 juli 2010
  4. ^ KrigsSäkerhetspolitik och operativ krigsplanläggning 1945–1980 Läst 21 augusti 2014