Södra flygkommandot

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Södra flygkommandot
(FK S)
Södra flygkommandot vapen.svg
Vapensköld för Södra flygkommandot tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnSödra flygkommandot
Datum1994–2000
LandSverige
FörsvarsgrenFlygvapnet
TypKommando
RollStridsledning och luftbevakning
StorlekLedningsstab
FöregångareLuftförsvarssektor Syd
EfterföljareFlygvapnets taktiska kommando
Del avSödra militärområdet [a]
HögkvarterÄnggelholms garnison
FörläggningsortÄngelholm, Hästveda
Marsch"Flygkadetten" (Melin/Persson) [b]
Befälhavare
FlygkommandochefRobert Palmgren [c]
Tjänstetecken
SköldemärkenRoundel of Sweden – Low Visibility.svg Roundel of Sweden.svg
Flygplan
AttackflygplanAJ 37
JaktflygplanJA 37
EnhetsflygplanAJS 37, AJSF 37, AJSH 37, JAS 39A/B
SpaningsflygplanSF 37, SH 37
SkolflygplanSk 35, Sk 60A/B/C
TransportflygplanTP 84

Södra flygkommandot (FK S) var ett flygkommando inom svenska flygvapnet som verkade åren 1994–2000. Förbandsledningen var förlagd i Ängelholms garnison i Ängelholm.[2][3]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Södra flygkommandot var ett flygkommando inom Flygvapnet med ett ansvarsområde för luftbevakningen inom Södra militärområdet (Milo S). Södra flygkommandots historik sträcker sig tillbaka till 1957, då de så kallade luftförsvarssektorerna som tillkom, genom att tio flottiljer tilldelades ansvar för elva luftförsvarssektorer. År 1981 reducerades antalet sektorer till fyra där Skånska flygflottiljen (F 10) blev storsektorflottilj, med benämning F 10/Se S, och ansvarade för luftövervakningen över södra Sverige.

I samband med försvarsbeslutet 1992 beslutades att de fyra luftförsvarssektorförbanden skulle upplösas och avvecklas, för att istället omorganiseras till vanliga flygflottiljer. I deras ställe skulle ansvaret för luftförsvarssektorerna tilldelas tre nyinrättade flygkommandon.[4]

Den 1 juli 1993 bildades tre nya regionala ledningsorganisationer – för norra, mellersta och södra Sverige. Med det omorganiserades luftförsvarssektorsstaben vid F 10 och bildade embryot till Södra flygkommandot. Till en början var staben integrerad i F 10, som benämndes F 10/FK S. Den 1 juli 1994 avskildes staben från flottiljen, och blev samtidigt ett kaderorganiserat krigsförband inom Södra militärområdet (Milo S). .[4]

Åren 1993–1995 överfördes även uppgifter från Första flygeskadern (E 1) till de tre flygkommandona. Detta på grund av att försvarsbeslutet från 1992 även omfattade att Första flygeskadern skulle upplösas och avvecklas den 30 juni 1995.[4]

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga territoriella staber skulle avvecklas, vilket bland annat innebar att de tre flygkommandostaberna upplöstes den 30 juni 2000.[5]

I deras ställe bildades den 1 juli 2000 ett Flygvapnets taktiska kommando (FTK), vilket omfattade geografiskt sett de tre tidigare flygkommandona.[5]

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Från den 1 juli 1994 ingick följande strids- och markflygförband i Mellersta flygkommandot.

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Södra flygkommandot antog 1994 "Flygkadetten" (Melin/Persson) som förbandsmarsch, vilken senare fastställdes den 13 juni 1996. Marschen har inte övertagits av något annat förband efter att flygkommandot upplöstes.[1]

Materiel vid förbandet[redigera | redigera wikitext]

Jaktflygplan

Attackflygplan

Skolflygplan

Enhetsflygplan

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Kommandochefer[redigera | redigera wikitext]

Förbandschefen titulerades kommandochef och hade tjänstegraden överste av första graden.

Stabschefer[redigera | redigera wikitext]

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Södra flygkommandot 1994-07-01 2000-06-30
Beteckningar
FK S 1994-07-01 2000-06-30
Förläggningsort och baser
Ängelholms garnison (F) 1994-07-01 2000-06-30
Såtenäs flygplats (B) 1994-07-01 2000-06-30
Ronneby flygplats (B) 1994-07-01 2000-06-30
Halmstad flygplats (B) 1994-07-01 2000-06-30
Ljungbyheds flygplats (B) 1994-07-01 2000-06-30
Björka flygbas (B) 1994-07-01 2000-06-30
Byholma flygbas (B) 1994-07-01 2000-06-30
Eneryda flygbas (B) 1994-07-01 2000-06-30
Knislinge flygbas (B) 1994-07-01 2000-06-30
Hovby flygbas (B) 1994-07-01 2000-06-30
Moholm flygbas (B) 1994-07-01 2000-06-30
Säve flygplats (B) 1994-07-01 2000-06-30

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1994–2000 var flygkommandot underställt chefen för Södra militärområdet.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs 1994, fastställdes den 13 juni 1996.[1]
  3. ^ Robert Palmgren blev sista chefen för flygkommandot.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sandberg (2007), s. 59
  2. ^ Braunstein (2005), s. 15,18,19
  3. ^ Kjellander (2013), s. 25
  4. ^ [a b c] Riksdagen.se Regeringens proposition 1991/92:102 Läst 29 september 2010
  5. ^ [a b] ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 20 september 2017. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. ISBN 91-971584-8-8 
  • Kjellander, Rune (2013). Svenska Flygvapnets högre chefer 1925-2005. Ödeshög: Rune Kjellander. ISBN 978-91-637-1183-1