Luftvärnsregementet

Luftvärnsregementet (Lv 6)
Vapen för Luftvärnsregementet tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namn	Luftvärnsregementet
Datum	1942–
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Luftvärnet
Roll	Utbildningsförband
Del av	Högkvarteret
Storlek	Regemente
Högkvarter	Halmstads garnison
Förläggningsort	Halmstad
Övningsplats	Vallda Sandö (1939–1947) Ringenäs skjutfält (1947–) Sisjöns skjutfält (1947–1994) Mästocka skjutfält (2000–) Nyårsåsens skjutfält (2000–)
Valspråk	Semper metam contingimus ("Vi når alltid målet")
Färger	Blått och vitt
Marsch	Quo vadis (B. Hellström)
Dekorationer	LvregGM/SM (2001)
Befälhavare
Regementschef	Överste Anders Svensson
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Förbandsstandar

Göta luftvärnsregementes vapen.

Luftvärnsregementet (Lv 6) är ett luftvärnsförband inom svenska armén som verkat sedan 1942. Förbandets stab är förlagd till Halmstads garnison i Halmstad.

Historik

Genom försvarsbeslutet 1936 fick luftvärnet en självständigare roll inom artilleriet, vilket bland annat resulterade i att ett flertal luftvärnsdivisioner organiserades, där bland annat en division förlades till Göteborg. Divisionen sattes upp som en beredskapsdivision av Karlsborgs luftvärnsartilleriregemente (A 9) den 1 oktober 1941 under namnet Göteborgs luftvärnsdivision (A 9 G).

Genom försvarsbeslutet 1942 beslutades att avskilja luftvärnet från artilleriet för att bilda ett eget truppslag, luftvärnet. Förändringen resulterade bland annat i att Göteborgs luftvärnsdivision avskildes från Karlsborgs luftvärnsartilleriregemente och bildade den 1 oktober 1942 Göteborgs luftvärnskår (Lv 6).

Förbandet förlades från den 1 oktober 1941 i en provisoriskt barackläger på Kvibergsvägen med stabsexpedition på Utbyvägen. Den 1 oktober 1944 påbörjades en inflyttning i ett nyuppfört kasernområde i Högsbo, vilken var helt färdig den 12 augusti 1945. Den 21 oktober 1945 hölls en inflyttningsceremoni över den nya förläggningen.

Genom försvarsbeslutet 1958 kom kåren att omorganiseras till regemente den 1 juli 1962 och fick det nya namnet Göta luftvärnsregemente (Lv 6). Detta berodde på två saker: Dels köpte Sverige robotsystemet HAWK i början av 1960-talet, vilket ledde till att luftvärnsrobotförband organiserades vid förbandet 1962, dels avvecklades både Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) och Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2).

Vid samma försvarsbeslut beslutades det att Göta artilleriregemente (A 2) skulle avvecklas den 31 mars 1962. Avvecklingsbeslutet medförde även att förbandet övertog Göta artilleriregementes kasernområde i Kviberg. Kåren flyttade in officiellt i Kviberg den 1 april 1962. Till en början var man samlokaliserad med en avvecklingsorganisation som bildats efter avvecklingen av Göta artilleriregemente, vilken upphörde den 30 september 1962, och från den 1 oktober 1962 var förbandet helt organiserat i Kviberg.

I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973 och 1975, bildades A-förband samt B-förband. A-förbanden var regementen som tillfördes ansvaret för ett försvarsområde och med det blev ett försvarsområdesregemente. Försvarsområdesregementet tillfördes samtidigt mobiliserings- och materialansvaret inom försvarsområdet. Detta medförde att Göta luftvärnsregemente som ingick i Göteborgs och Bohus försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente).

Regeringen proposition 1977/78: 65, gällande om vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret, antogs av riksdagen den 15 december 1977. Propositionen innehöll bland annat en avveckling av Sundsvalls luftvärnsregemente (Lv 5). Bakgrunden var bland annat att regeringen i sin proposition ansåg att Sundsvalls luftvärnsregemente hade otillfredsställande tillgång på övningsmark i Sundsvall. Något regeringen konstaterade även att Skånska luftvärnsregementet (Lv 4) i Malmö och Göta luftvärnsregemente (Lv 6) saknade. Inför propositionen hade regeringens utredning kommit fram till att endast ett luftvärnsförband kunde avvecklas för besparings- och rationaliseringsskäl.

Utredningen hade granskat möjlighe­terna att avveckla Sundsvalls luftvärnsregemente eller Göta luftvärnsregemente. Till Sundsvalls luftvärnsregementes nackdel pekade utredning bland annat på att de värnpliktiga rekryterades till stor del från Västra militärområdet, något som medförde att de utbildades långt från hemorten, medan Göta luftvärnsregemente rekryterade sin värnpliktiga från Göteborgsregionen. Vidare skulle en avveckling av Sundsvalls luftvärnsregemente drabba färre personer framför en avveckling Göta luftvärnsregemente. Vad som talade emot en avveckling av Sundsvalls luftvärnsregemente var att utbildning av luftvärns­förband i vinterförhållanden skulle reduceras, samt att regemente disponerade på nära avstånd luftvärnets bästa skjutfält, Åstön. Chefen för armén förespråkade för att bibehålla Göta luftvärnsregemente framför Sundsvalls luftvärnsregemente, då han ansåg att det skulle gynna arméns utformning på längre sikt. Göta luftvärnsregemente hade vid sin förläggning i Kviberg även en bättre utbildningskapacitet jämfört med regementet i Sundsvall. Utredningen förespråkade därför en avveckling av Sundsvalls luftvärnsregemente under budgetåret 1983/1984. I samma propositionen ändrade regeringen det tidigare riksdagsbeslutet om att omlokalisera Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS) till Östersund, till att det skulle kvarstå i Göteborg.

Genom försvarsbeslutet 1992 kom samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller benämnas som regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisatio­nen. Försvarsbeslutet medförde även att koncentrera brigadernas utbildning till ett antal infanteri- och pansarregementen, och för att nå ytterligare rationalitet i utbildningen av krigsförbanden i Västsverige, beslutades att omlokalisera Göta luftvärnsregemente till Halmstads garnison, för att där samlokaliseras med Hallands regemente (I 16/Fo 31). De övriga enheterna i Kviberg, Luftvärnets tekniska skola (LvTS) omlokaliserades till Östersund och Luftvärnets officers­högskola (LvOHS) omlokaliserades till Norrtälje. I samband med försvarsbeslutet reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och återfick sitt gamla namn Göta luftvärnskår (Lv 6), och Försvarsområdesgrupp Göteborg överfördes till Västkustens marinkommando (MKV).

Genom försvarsbeslutet 2000 ansåg regeringen att endast fyra luftvärnsbataljoner behövdes i den framtida insatsorganisationen. Vad som stod helt klart inför försvarsbeslutet var att avveckla Gotlands luftvärnskår (Lv 2) samt reducera Norrlands luftvärnskår (Lv 7) till en bataljon och inordna den under Norrbottens regemente. Detta då verksamheten vid Gotlands luftvärnskår ansågs alltför begränsad för att kunna utvecklas till en samlad enhet för landets luftvärn. Gällande Norrlands luftvärnskår bedömde regeringen att det skulle ge allvarliga kompetensförluster i det korta perspektivet att lokalisera hela luftvärnsfunktionen till Boden.

Valet stod mellan att behålla Roslagens luftvärnskår (Lv 3) i Norrtälje eller Göta luftvärnskår (Lv 6) i Halmstad, som huvudalternativ för den framtida luftvärnsutbildningen. Vad som talade för att behålla Roslagens luftvärnskår, var bland annat goda övningsområdena samt att Luftvärnets stridsskola (LvSS) var lokaliserade i Norrtälje, vilka även hade en försöksplats på Väddö skjutfält. Vad som talade för en avveckling av Roslagens luftvärnskår var att bygga upp kompetens för robotsystem 77/97, samt att kåren var en isolerad organisationsenhet med begränsade möjligheter till garnisonssamordning. Detta var något som ansågs vara en fördel, då Göta luftvärnskår redan ingick i en garnison som inrymde både Militärhögskola samt Försvarsmaktens Halmstadsskolor. Regeringen ansåg samtidigt att man var tvungen att väga in att kåren påverkats i de två tidigare försvarsbesluten, dels genom omlokaliseringen från Göteborg, samt genom att man övertagit delar av luftvärnsutbildning från Skånska luftvärnskåren (Lv 4) som avvecklades genom försvarsbeslutet 1996. Till vad som talade för en avveckling av Göta luftvärnskår var begränsade skjutfältsmöjligheter vid skjutfältet Ringenäs, samt stora investeringskostnader i Halmstad för att omlokalisera Luftvärnets stridsskola till Halmstad.

Dock bedömde regeringen att synergieffekter med förband och skolor var goda i Halmstad, jämfört med Norrtälje. Regeringen ansåg också att Roslagens luftvärnskår hade bäst förutsättningar för luftvärnsutbildning ur ett rent luftvärnsperspektiv. Göta luftvärnskår bedömdes av regeringen ha tillräckligt goda förutsättningar för fortsatt luftvärnsutbildning. Regeringen kom i sin proposition gällande försvarsbeslutet 2000 att avveckla Roslagens luftvärnskår samt behålla Göta luftvärnskår. Detta ansågs bero på att Göta luftvärnskår hade en större och bättre möjlighet till garnisonssamordning med en utbyggd infrastruktur för att klara en ökad mekanisering av luftvärnet.

Med försvarsbeslutet koncentrerades utbildningen av luftvärnet till fyra luftvärnsbataljoner, tre i Halmstad och en till Norrlands luftvärnsbataljon i Boden. Genom att Göta luftvärnskår blev en samlad enhet för landets luftvärn, innehållande tre luftvärnsbataljoner samt Luftvärnets stridsskola, upphöjdes kåren till regemente, och antog den 1 juli 2000 det nya namnet Luftvärnsregementet (Lv 6). I Halmstad övertog det nya regementet det kasernområde från de avvecklade förbanden Hallands regemente (I 16/Fo 31) och Hallandsbrigaden (IB 16).

Genom försvarsbeslutet 2004 beslutade riksdagen bland annat att reducera antalet luftvärnsbataljoner från fyra till en, vilket innebar att Norrlands luftvärnsbataljon avvecklades. Med detta blev luftvärnet helt koncentrerat till Halmstad. I samband med att värnplikten blev vilande genom försvarsbeslutet 2009, kom två nya bataljoner att sättas upp, vilka består av kontrakterade soldater samt anställda officerare och soldater. Delar av bataljonerna kommer både nationellt och internationellt att delta i mark- och luftoperationer, som till exempel Nordic Battlegroup 11 (NBG 11), Svenska Kosovostyrkan 2012 samt Svenska insatsen i Afghanistan under 2013.

Verksamhet

Bataljonen är indelad i bataljonsledning och fem kompanier.

• Livkompaniet - Ansvarar för GMU, KMU, FSU samt FMU.
• 97 kompaniet ansvarar för utbildningen av ett kompani med Robotsystem 97 och Underrättelseenheten 23.
• 70 kompaniet ansvarar för utbildningen av ett kompani med Robotsystem 70 och Underrättelseenheten 23.
• Ledningskompaniet ansvarar för utbildning av ledningspluton, stab- & trosspluton, och telesystempluton.
• Logistikkompaniet ansvarar för utbildning av stab- & trosstropp, Förnödenhetspluton, Sjukvårdspluton och Reparationspluton

Regementet utbildade tidigare även på robotsystem 90. Robotsystem 90 var tänkt som en ersättare till robotsystem 70 men för att det skulle behålla sin effektivitet över RBS 70 krävdes det att den genomgick en renovering och modifikation i början på 2000-talet. Eftersom det, då som nu, råder sparkrav på Försvarsmakten beslutades det att RBS 70 skulle behållas. Robotsystem 70 innebar helt enkelt Mer pang för pengarna som dåvarande regementschef Kent Samuelsson uttryckte det.

61. luftvärnsbataljonen

61. luftvärnsbataljonen (61. lvbat) är en luftvärnsbataljon som sattes upp vid Luftvärnsregementet under åren 2010 och 2014. Bataljonen består av cirka 400 officerare och anställda soldater.

62. luftvärnsbataljonen

62. luftvärnsbataljonen (62. lvbat) är en luftvärnsbataljon som sättes upp vid Luftvärnsregementet under åren 2010 och 2014. Bataljonen består av officerare samt kontrakterade soldater.

Förläggningar och övningsplatser

Förläggning

I samband med att Karlsborgs luftvärnsregemente (Lv 1) detacherade en beredskapsdivision den 1 oktober 1941 till Göteborg, förlades den till ett barackläger vid Kvibergsvägen 19-21. Efter att detachementet avskildes från regementet den 1 oktober 1942 och bildade Göta luftvärnskår (Lv 6), började kåren den 30 september 1944 att flytta in i ett nyuppfört kasernområde på Tunnlandsgatan 2A i Högsbo. Den 12 augusti 1945 var inflyttningen klar, och den 21 oktober 1945 hölls en ceremoni över inflyttningen. Den 1 april 1962 flyttade kåren till kasernerna i Kviberg, där man övertog förläggningen från avvecklade Göta artilleriregemente (A 2). Det tidigare kasernområdet i Högsbo blev senare Högsbo sjukhus.

Den 1 juli 1994 omlokaliserades förbandet till Halmstads garnison och blev där samlokaliserade med Hallands regemente (I 16). Från den 1 juli 2000 övertog förbandet hela området.

Övningsplatser

Under tiden förbandet var förlagda i Göteborg övade man vid Vallda Sandö, Ringenäs skjutfält och Sisjöns skjutfält. Efter flytten till Halmstad började man öva vid Mästocka skjutfält och Nyårsåsens skjutfält.

Heraldik och traditioner

Den 6 juni 1943 överlämnade militärbefälhavaren för III. militärområdet, generalmajor Folke Högberg, ett förbandsstandar till Göta luftvärnskår. Från att Göta artilleriregemente (A 2) den 31 mars 1962, kom Göta luftvärnsregemente från den 1 april 1962 att föra Göta artilleriregementes standar som traditionsstandar. Från den 1 juli 2000 övertog regementet traditionsansvaret för Roslagens luftvärnskår (Lv 3), och från den 1 september 2000 traditionsansvaret för Gotlands luftvärnskår (Lv 2), och från den 1 januari 2006 traditionsansvaret för Norrlands luftvärnsbataljon.

År 2001 instiftades Luftvärnsregementets förtjänstmedalj i guld och silver (LvregGM/SM).

Förbandschefer

Divisions-, kår- och regementschefer verksamma sedan 1941:

• 1941–1942: ?
• 1942–1943: Curt Dahlgren
• 1943–1946: Bengt F. Bengtsson
• 1946–1948: Sten Odelberg
• 1948–1956: Niels Juel
• 1956–1966: Bertil Hård af Segerstad
• 1966–1976: Tore Stawström
• 1976–1978: Stig Lindskog
• 1978–1986: Sven Platerud
• 1986–1989: Svante Bergh
• 1989–1992: Hans Ahldén
• 1992–1993: Leif Gunnerhell
• 1993–1998: Peter Jonsson
• 1995–1996: Anders Börjesson (tillförordnad)
• 1998–2000: Göran Lindqvist
• 2000–2003: Jan-Erik Jakobsson
• 2003–2005: Kent Samuelsson
• 2005–2007: Göran Wahlqvist
• 2007–2012: Lennart Klevensparr
• 2012–2015: Stefan Jönsson
• 2015–2019: Anders Svensson

Namn, beteckning och förläggning

Namn Kungl Göteborgs luftvärnsdivision 1941-10-01 – 1942-09-30 Kungl Göteborgs luftvärnskår 1942-10-01 – 1962-06-30 Kungl Göta luftvärnsregemente 1962-07-01 – 1974-12-31 Göta luftvärnsregemente 1975-01-01 – 1994-06-30 Göta luftvärnskår 1994-07-01 – 2000-06-30 Luftvärnsregementet 2000-07-01 –

Beteckning(ar) A 9 G 1941-10-01 – 1942-09-30 Lv 6 1942-10-01 – Förläggningsort(er) och övningsplats(er) Göteborgs garnison/Högsbo (F) 1944-10-01 – 1962-03-31 Göteborgs garnison/Kviberg (F) 1962-04-01 – 1994-06-30 Halmstads garnison (F) 1994-07-01 –

Galleri

• 
  Kasern vid Kvibergs kaserner i Göteborg.
• 
  Utsikt från övre plan över kaserngården vid Kvibergs kaserner i Göteborg.
• 
  Hus vid Kvibergs kaserner i Göteborg; inhyste bland annat marketenteriet.
• 
  Kvibergs museum är inrymt i det forna hästsjukhuset vid Kviberg. Museet stängde i juni 2013.
• 
  Minnessten över regementets tid i Göteborg.
• 
  Vy över framsidan av kasernetablissemanget vid Kviberg.
• 
  Flygbild över regementets kaserner i Halmstad, vid tidpunkten tillhörande Hallands regemente.
• 
  Vy över regementets kasernerna i Halmstad sett från kaserngården, vid tidpunkten tillhörande Hallands regemente.

Referenser

Tryckta källor

• Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 237-238. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
• Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
• Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
• Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Vidare läsning

• Platerud, Sven (red.) (1992). Lv 6 50 år: 1942-1992. Göteborg: Göta luftvärnsregemente (Lv6). Libris 7448857. ISBN 91-630-0919-6 (inb.) 

Externa länkar

• Luftvärnsregementets officiella webbsida
• Wikimedia Commons har media som rör Luftvärnsregementet.
  Bilder & media