Västmanlands regemente (nya)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För föregångaren som verkade 1963–2004, se Västmanlands regemente (gamla).
Västmanlands regemente
(Fo 48)
Västmanlandsgruppen vapen.svg
Vapensköld för Västmanlands regemente tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnVästmanlands regemente
Datum1990–1997
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypFörsvarsområde
RollFörsvarsområdesregemente
StorlekRegemente
EfterföljareVästmanlandsgruppen
Del avMellersta militärområdet [a]
HögkvarterVästerås garnison
FörläggningsortVästerås
FärgerBlått och rött          
Marsch"Prinz Friedrich Carl-Marsch" (Bilse). [b]
DekorationerUpplVästmlfoMSM [c]
VästmanlfoMSM [d]
SegernamnNarva (1700)
Düna (1701)
Kliszów (1702)
Fraustadt (1706)
Helsingborg (1710)
Gadebusch (1712)
Walkiala (1790)
Befälhavare
RegementschefGöran Andersson [e]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg

Västmanlands regemente (Fo 48), var ett försvarsområde inom svenska armén som verkade åren 1990–1997. Förbandsledningen var förlagd i Västerås garnison i Västerås.[2][3][4][5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Genom försvarsbeslutet 1925 beslutades att regementet skulle avvecklas efter repetitionsövningarna 1927. Den 31 december 1927 halades fanan på regementet för sista gången och regementet var avvecklat. Från den 1 januari 1928 övergick regementet till en avvecklingsorganisation, vilken upplöstes den 31 mars 1928.

Genom försvarsutredning 1988 beslutades att den gemensamma försvarsområdesstaben för Upplands försvarsområde och Västmanlands försvarsområde vid Upplands regemente (S 1/Fo 47/48) skulle delas i två självständiga staber, Upplands försvarsområde (Fo 47) och Västmanlands försvarsområde (Fo 48). Den försvarsområdesstaben för Västmanlands försvarsområde började verka den 1 juli 1990 och antog namnet Västmanlands försvarsområde (Fo 48).[5] Genom försvarsbeslutet 1992 antog samtliga försvarsområdesregementen inom armén samma organisation som den i Västerås. Detta genom att brigaderna avskildes och bildade egna självständiga staber. Med den omorganisationen antog Västmanlands försvarsområde den 1 juli 1994 namnet Västmanlands regemente med beteckningen Fo 48. Den beteckning som gamla Västmanlands regemente burit, I 18, var sedan 1928 upptagen av Västernorrlands regemente och aldrig aktuell för Västmanlands regemente.

Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelningen, vilket innebar att tre försvarsområdesstaber inom Mellersta militärområdet (Milo M) skulle avvecklas den 31 december 1997. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Gävle, Linköping och Västerås.[6]

Västmanlands regemente avvecklades redan den 29 augusti 1997. Dock gällde inte den nya fredsorganisationen från den 1 januari 1998, då Västmanlands försvarsområde (Fo 48) integrerades i Upplands försvarsområde (Fo 47), under namnet Uppsala och Västmanlands försvarsområde (Fo 47). Som stöd till hemvärn och frivilligverksamheten inom före detta Västmanlands försvarsområde bildades försvarsområdesgruppen Västmanlandsgruppen.[2]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Staben för Västmanlands försvarsområde kom till en början vara förlagd i Enköpings garnison. Den 2 september 1991 omlokaliserades staben till Västerås, där förbandsledningen grupperades på Regementsgatan 91.[5] Det kasernområde som det gamla Västmanlands regemente lämnade hade sålts i juli 1961 till Västerås kommun.[4] Åren 1962–1967 kom stora delar av området att rivas, för att ge plats åt ett nytt bostadsområde.[7] Kvar av de ursprungliga kasernerna blev kanslihuset med två flankerande kaserner, en officersmäss samt det gamla regementssjukhuset. År 1994 revs officersmässen och regementssjukhuset. Kvar av de ursprungliga kasernerna är kanslihuset med de två flankerande kaserner, vilka är ombyggda till bostäder.[8] Efter att Västmanlands regemente avvecklades, kom dess förläggning på Regementsgatan 91 övertas av Västmanlandsgruppen. Under 2006 lämnades området, och i januari 2007 övergick fastigheterna på Regementsgatan 91 i privat ägo. Området har sedan dess omvandlats till ett bostadsområdet. Kvar finns det gamla stabshuset som även det är ombyggt till lägenheter.[9]

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Det nya regementet som bildades den 1 juli 1994 sökte sina traditioner från det 1927 års avvecklade Västmanlands regemente. Regementet ärvde dock inte 1859 års fana, utan mottog en nya fana, 1994 års fana. Efter att regementet åter avvecklades 1997, kom Västmanlandsgruppen att föra regementets traditioner vidare.[2] Från den 1 juli 2013 förs traditionerna vidare av Västmanlandsbataljonen inom Upplands- och Västmanlandsgruppen.[10]

Regementets marsch var "Prinz Friedrich Carl-Marsch", efter att regementet avvecklades, övertogs även marschen av Västmanlands flygflottilj. Dock kom den att få titeln "Kungl Västmanlands regementes marsch". När det nya regementet bildades 1994, återfick marschen sin ursprungliga titel.[2]

I samband med att Uppsala och Västmanlands försvarsområde avvecklades den 30 juni 2000, instiftades Uppland-Västmanlands försvarsområdes minnesmedalj i silver (UpplVästmlfoMSM).[11] År 2005 instiftades Västmanlands regementes minnesmedalj i silver (VästmanlfoMSM).[12]

Regementschefer[redigera | redigera wikitext]

Regementschefer verksamma vid regementet åren 1994–1997.[3]

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Västmanlands försvarsområde 1990-07-01 1994-06-30
Västmanlands regemente 1994-07-01 1997-12-31
Beteckningar
Fo 48 1990-07-01 1997-12-31
Övningsfält och förläggningsort
Enköpings garnison (F) 1990-07-01 1991-09-01
Västerås garnison (F) 1991-09-02 1997-12-31

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1990–1991 var regementet underställt chefen för Östra militärområdet, åren 1991–1997 chefen för Mellersta militärområdet.
  2. ^ Förbandsmarschen fastställdes den 13 juni 1996. Marschen användes av Västmanlandsgruppen åren 1998–2005.[1]
  3. ^ Minnesmedalj i silver instiftad 2000.
  4. ^ Minnesmedalj i silver instiftad 2005.
  5. ^ Andersson blev sista chefen för regementet.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 19
  2. ^ [a b c d] Braunstein (2003), s. 81-83
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 330-332
  4. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 18
  5. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 75
  6. ^ ”1996/97:4”. Riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034. Läst 1 januari 2017. 
  7. ^ ”Exercisfältet blev bostäder”. vlt.se. http://www.vlt.se/allmant/exercisfaltet-blev-bostader. Läst 1 december 2017. 
  8. ^ ”Se på historiska Viksäng”. mimer.nu. Arkiverad från originalet den 2 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170102082236/http://www.mimer.nu/CM/Templates/Article/general.aspx?cmguid=bebcff57-2584-4bbf-b9ce-ad1c1609db1c. Läst 1 januari 2017. 
  9. ^ ”Sammanträdesprotokoll §§ 843 - 862”. vasteras.se. Arkiverad från originalet den 26 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180226091845/https://www.vasteras.se/download/18.3ff54ef414ba63027dc489/1424438820439/Sammantr%C3%A4desprotokoll+2011-12-15.pdf. Läst 16 juni 2018. 
  10. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. Arkiverad från originalet den 29 december 2016. https://web.archive.org/web/20161229032641/http://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/traditionsnamnden_bilaga_3_hemvarnsbataljoner_2012-07-01.pdf. Läst 1 januari 2017. 
  11. ^ ”UpplVästmlfoMSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={EED7C36E-030E-4A13-A0F8-2B7E41D0A358}&listmode=0&medal={FA5437F9-95CF-4528-BD07-A5E2CCD1A7EA}. Läst 5 januari 2017. 
  12. ^ ”VästmanlfoMSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={EED7C36E-030E-4A13-A0F8-2B7E41D0A358}&listmode=0&medal={3BACB9FB-646F-4A9D-AB47-626A0A06E8BA}. Läst 5 januari 2017. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Holm, Torsten; Sparre, Sixten A:son (1929). Kungl. Västmanlands regementes historia. D. 1, Västmanlands fänikor, Västmanlands regemente : intill det ständiga knektehållet. Stockholm. Libris 8211004 
  • Holm, Torsten; Sparre, Sixten A:son (1935). Kungl. Västmanlands regementes historia. D. 2, Det indelta regementet : 1680-1809. Stockholm. Libris 8211005 
  • Holm, Torsten; Sparre, Sixten A:son (1938). Kungl. Västmanlands regementes historia. D. 3, [Efterskrift] Från värnpliktens införande till 1925 års försvarsordning : 1810-1925. Stockholm. Libris 8211006 
  • Holm, Torsten; Sparre, Sixten A:son (1930). Kungl. Västmanlands regementes historia. D. 4, Biografiska anteckningar om officerare och vederlikar : 1623-1779. Stockholm. Libris 8211007 
  • Holm, Torsten; Sparre, Sixten A:son (1933). Kungl. Västmanlands regementes historia. D. 5, Biografiska anteckningar om officerare och vederlikar anställda 1780-1926. Stockholm. Libris 8211008 
  • Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 331-341. Libris 1549756. http://runeberg.org/mjantreg/ 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]