Artilleri- och ingenjörhögskolan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Artilleri- och ingenjörhögskolan
(AIHS)
Artilleri- och ingenjörshögskolan vapen.svg
Vapensköld för Artilleri- och ingenjörhögskolan tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn Artilleri- och ingenjörhögskolan
Datum 1878–1992
Land Sverige
Försvarsgren Armén
Typ Militärhögskola
Roll Utveckla och utbilda
Storlek Skola
Del av Chefen för Armén
Högkvarter Stockholms garnison
Förläggningsort Stockholm
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
Lokalerna på Artillerigården, som idag huserar Armémuseum, användes 1885-1926 av AIHS, efter att det tredje våningsplanet byggts på 1881-1884.

Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) var en militärhögskola inom svenska armén som verkade i olika former åren 1878–1992. Skolan var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Artilleri- och ingenjörhögskolan var en skola för utbildning av officerare inom artilleriet, Fortifikationen, ingenjörstrupperna och övriga tekniskt orienterade truppslag inom Sveriges armé som existerade 1878 till 1992.[2][3]

Artilleri- och ingenjörhögskolan räknar sina anor till det ursprungliga Högre artilleriläroverket från cirka 1818, som 1866 bildade Krigshögskolan.[4] I en reform 1878 delades denna upp i "nya" Krigshögskolan för högre officersutbildning, och Artilleri- och ingenjörhögskolan för tekniskt orienterad officersutbildning. Artilleri- och ingenjörhögskolan fanns inledningsvis på Marieberg i Stockholm, men flyttade 1885 till ArtillerigårdenÖstermalm, där Armémuseum idag är beläget, och blev kvar där till 1926.[5] Från detta årtals fanns Artilleri- och ingenjörhögskolan samlokaliserat med Krigshögskolan (KHS) och SjökrigshögskolanÖstermalmsgatan 87 i Stockholm i det så kallade "Grå huset".

Artilleri- och ingenjörhögskolan bedrevs under lång tid dels en lägre kurs, som var en förutsättning för utnämning till löjtnant i de tekniskt orienterade truppslagen, och dels en högre kurs.[3] Den 1 december 1951 överfördes de högre kurserna på Artilleri- och ingenjörhögskolan till Krigshögskolan.[6]

Artilleri- och ingenjörhögskolan upplöstes och avvecklades den 31 augusti 1992,[1] och verksamheten överfördes och fördelades på truppslagens officershögskolor samt Militärhögskolan, som senare blev Försvarshögskolan. Artilleri- och ingenjörhögskolans siste chef blev överste Lennart Uller.[7]

Skolchefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1878–1891: ?
  • 1891–1898: Herman Holmberg
  • 1898–1911: ?
  • 1911–1915: Sixten E Schmidt
  • 1915–1922: Per Sylvan
  • 1922–1930: Axel Lagerfelt
  • 1930–1934: Sune Bergelin
  • 1934–1938: Ragnar Sjöberg
  • 1938–1941: Hugo Stendahl
  • 1941–1942: Carl Årmann
  • 1942–19??: Ivan Thorson
  • 1946–1950: Erik Kihlblom
  • 1950–1950: Karl Ångström
  • 1951-1956 Georg von Döbeln [8]
  • 1956–1990: ?
  • 1990–1992: Lennart Uller

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Artilleri- och ingenjörhögskolan 1878-11-01 1951-09-30
Artilleri- och ingenjörofficersskolan 1951-10-01 1972-06-30
Artilleri- och ingenjörregementesofficersskolan 1972-07-01 1983-05-31
Artilleri- och ingenjörhögskolan 1983-06-01 1992-08-31
Beteckningar
AIHS 1878-11-01 1951-09-30
AIOS 1951-10-01 1972-06-30
AIRS 1972-07-01 1983-05-31
AIHS 1983-06-01 1992-08-31
Förläggningsorter
Stockholms garnison (F) 1878-11-01 1992-08-31

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 49-50
  2. ^ Artilleri- och ingenjörhögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  3. ^ [a b] Artilleri- och ingenjörhögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  4. ^ Högre artilleriläroverket i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  5. ^ Statens Fastighetsverk, Kulturvärden 2000 nr 3: Artillerigården och Armémuseum[död länk]
  6. ^ Bo Kjellander, red (1986). Militärhögskolan och dess förhistoria - utgiven till Militärhögskolans 25-årsjubileum. Stockholm: Probus Förlag. ISBN 91-87184-00-1 
  7. ^ ”Lennart Uller”. Vi på SMB: Styrelsen. Svenskt militärhistoriskt bibliotek. Arkiverad från originalet den 1 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120701190345/http://www.smb.nu/index.php/medarbetare/styrelsen/lennart-uller. Läst 5 april 2009. 
  8. ^ ”Vem är vem? Svealand utom Stor-Stockholm 1964”. http://runeberg.org/vemarvem/svea64/0201.html. Läst 21 april 2016. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6