Handelshögskolan i Stockholm
| Handelshögskolan i Stockholm | |
 | |
| Engelska: Stockholm School of Economics | |
| Motto | Att genom vetenskaplig undervisning och forskning befrämja affärsverksamhetens höjande inom landet |
|---|---|
| Grundat | 1909 |
| Ägandeform | Privat |
| Rektor | Lars Strannegård |
| Lärarkår | ca 35 professorer samt 120 forskarassistenter, docenter och adjungerande professorer |
| Studerande | cirka 1 650 helårsstudenter (2013) [1] |
| Doktorander | cirka 125 |
| Säte | Stockholm, Sverige |
| Campus | Campus Sveavägen, Tidigare också Campus Roslagen |
| Färger | Mörkblå |
| Smeknamn | Handels |
| Maskot | Hermes |
| Medlemskap | APSIA, CEMS, EFMD (EQUIS), EIASM, ICEDR, PIM |
| Webbplats | www.hhs.se |
Handelshögskolan i Stockholm (HHS) (engelska: Stockholm School of Economics, SSE) är en privatägd högskola i Stockholm, grundad 1909.
Omkring 2 000 studenter läser vid högskolans två tre 3-åriga ekonomie kandidatprogram, sex 2-åriga ekonomie masterprogram och tre ekonomie doktorsprogram.[2] Högskolans utbildning rankas högt av, bland andra, Financial Times och visar goda resultat vid svenska myndigheters utvärderingar.
Högskolan grundades 1909 som Sveriges första handelshögskola på initiativ av det svenska näringslivet genom Handelshögskoleföreningen.[3][4] Högskolans första rektor var Carl Hallendorff, 1909–1929.[5] Bland högskolans forskarinsatser märks bidrag till den så kallade Stockholmsskolan, en inriktning inom nationalekonomi. Två professorer vid högskolan har erhållit Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, känt som Nobelpriset i ekonomi: professor Gunnar Myrdal 1974 och professor Bertil Ohlin 1977. En av högskolans mest kända rektorer, Staffan Burenstam Linder, 1986–1995, lät grunda systerskolorna Stockholm School of Economics in Riga[6] och Stockholm School of Economics in Russia[7] i Sankt Petersburg samt Moskva. Högskolan har senare även övertagit Nordiska detaljhandelshögskolan[8] i Norrtälje från Stockholms universitet. Under hösten 2015 flyttade programmet i Retail Management till Handelshögskolans campus i Stockholm.
Skolans nuvarande huvudbyggnad ligger på Sveavägen 65[9] vid Observatorielunden i Vasastan i Stockholm. Den uppfördes 1925 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom, med ett italienskt renässanspalats som förebild. Till högskolan hör även byggnader på Holländargatan och Saltmätargatan. Handelshögskolan i Stockholm låg ursprungligen i Brunkebergs hotell[9] på Brunkebergs torg 2 på Norrmalm i Stockholm.
Handelshögskolan i Stockholm är en enskild utbildningsanordnare, vilken till skillnad från flertalet svenska lärosäten är privatägd. Den löpande verksamheten finansieras till 78 procent av privata medel och resterande 22 procent av staten.[10] Sveriges regering har gett högskolan rätt att utfärda högskole- och forskarexamina enligt svensk examensordning. Högskolans ägare organiseras av den ideella föreningen Handelshögskoleföreningen, vars styrelse är högskolans högsta beslutande organ. Handelshögskolan i Stockholms direktion är högskolans högsta verkställande organ och utser dess rektor och professorer. Nuvarande rektor är Lars Strannegård (sedan 2014).[11] Högskolans utbildning bedrivs vid sex institutioner och dess forskning vid nio institut och tolv forskningscentra. Högskolan äger företagen Center for Retailing vid Handelshögskolan i Stockholm AB, IFL vid Handelshögskolan i Stockholm AB och SSE Business Lab AB. Högskolan tillämpar amerikanska beteckningar på sina befattningar.
Högskolan är ackrediterad av EQUIS, medlem i APSIA, CEMS, EIASM, ICEDR och PIM, samt har 66 partneruniversitet.
Högskolan promoverar ekonomie hedersdoktorer och ekonomie jubeldoktorer samt delar ut priserna the SSE Research Award och the Gunnar Hedlund Award. Högskolans studenter organiseras av Handelshögskolans i Stockholm studentkår, dess alumner organiseras av SSE Alumninet och den ideella föreningen Handelshögskolans i Stockholm kamratförening.
Utbildning
Inträdeskrav
För att bli antagen till högskolans ekonomie kandidatprogram i Stockholm har det under de senaste årens antagningar krävts ett betygssnitt på 19,8–20,0, beroende på vilken kvot man söker ifrån. De 2,5 meritpoäng som infördes 2010 för ansökan till högskolor tillämpas inte på Handelshögskolan. För antagning till ekonomie masterprogrammen beaktas framstående studieresultat i gymnasieexamen samt goda resultat i de tester som används som antagningskrav (GMAT/GRE).
Betygssättning
Beräkning av högskolepoäng och betygssättning vid högskolan sker enligt det europeiska European Credit Transfer and Accumulation System (ECTS). Systemet, som syftar till att underlätta jämförelser mellan och överföring av studiemeriter inom Europa, infördes som del av Bolognaprocessen. Det bygger på att ett läsår omfattar 60 ECTS-poäng (i Sverige benämnda högskolepoäng, hp) och att betygssättningen sker enligt en sjugradig skala. Handelshögskolan använder följande skala, Utmärkt (A), Mycket bra (B), Bra (C), Tillfredsställande (D), Tillräckligt (E), Otillräckligt, ytterligare prestationer krävs innan betyg kan ges (Fx), Otillräckligt (F).
Ekonomie kandidatprogram
Handelshögskolan i Stockholm hade tidigare genom avtal med Utbildningsdepartementet ensamrätt att använda benämningen civilekonomexamen som beteckning på examen för sitt 4-åriga ekonomie magisterprogram[12]. Från och med det akademiska året 2007–2008 har utbildningen, som del av Bolognaprocessen, anpassats till riktlinjer för den Europeiska unionens utbildningsstruktur och består nu av tre 3-åriga ekonomie kandidatprogram och sex 2-åriga ekonomie masterprogram.
Sverige
- BSc in Business and Economics
- Ekonomie kandidatprogram i företags- och nationalekonomi (180 hp)
- 280 studieplatser
- Stockholm
- BSc in Retail Management
- Ekonomie kandidatprogram i detaljhandel (180 hp)
- 60 studieplatser
- Stockholm
- Norrtälje
Programmet BSc in Retail Management ges av Center for Retailing vid Handelshögskolan i Stockholm AB. Utbildningen drevs till 2009 av Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, då den togs över av Handelshögskolan. Hösten 2015 flyttade programmet från Norrtälje till Handelshögskolans Campus.
Ekonomie kandidatprogrammet i Stockholm ges på svenska under de två första åren och på engelska under det tredje och avslutande året.
Lettland
- BSc in Business and Economics
- Ekonomie kandidatprogram i företags- och nationalekonomi (180 hp)
- Riga
Programmet BSc in Business and Economics ges vid Stockholm School of Economics in Riga i Lettland, som grundades av Handelshögskolan i Stockholm 1994.
Ekonomie kandidatprogrammet i Riga ges på engelska.
Ekonomie masterprogram
Vid Handelshögskolan i Stockholm erbjuds sedan höstterminen 2009 sex 2-åriga ekonomie masterprogram. Dessa riktar sig till svenska och utländska studenter. 2013 var cirka 40 procent av studenterna vid Handelshögskolans ekonomie masterprogram utländska studenter.
- MSc in Accounting and Financial Management
- Ekonomie masterprogram i redovisning och finansiering (120 hp)
- 62 studieplatser
- Stockholm
- MSc in Business and Management
- Ekonomie masterprogram i företagsekonomi och management (120 hp)
- Stockholm
- Specialization in Management
- Specialisering i management
- 51 studieplatser
- Specialization in Marketing and Media Management
- Specialisering i marknadsföring och media
- 46 studieplatser
- MSc in Economics
- Ekonomie masterprogram i nationalekonomi (120 hp)
- 45 studieplatser
- Stockholm
- Specialization in Applied Economic Analysis
- Specialisering i tillämpad ekonomisk analys
- Specialization in International Economics
- Specialisering i internationell ekonomi
- MSc in Finance
- Ekonomie masterprogram i finansiell ekonomi (120 hp)
- 92 studieplatser
- Stockholm
- Specialization in Corporate Finance
- Specialization in Investment Management
- MSc in General Management
- Ekonomie masterprogram i allmän management (120 hp)
- Stockholm
- MSc in International Business
- Ekonomie masterprogram i internationellt företagande (120 hp)
- 45 studieplatser
- Stockholm
Programmen MSc in Accounting and Financial Management, MSc in Business and Management, MSc in Economics och MSc in Finance vänder sig till studenter med ekonomie kandidatexamen. MSc in General Management vänder sig till studenter med kandidatexamen i andra ämnen än ekonomi.
Ekonomie masterprogrammen ges på engelska.
Ekonomie doktorsprogram
Forskarutbildningen bedrivs inom tre program
- Phd in Business Administration
- Ekonomie doktorsprogram i företagsekonomi
- Stockholm
- PhD in Economics
- Ekonomie doktorsprogram i nationalekonomi
- Stockholm
- PhD in Finance
- Ekonomie doktorsprogram i finansiell ekonomi
- Stockholm
Vidarebildning
Handelshögskolan i Stockholm driver fortbildning för yrkesverksamma[13], genom IFL vid Handelshögskolan i Stockholm AB (tidigare Institutet för företagsledning, IFL).
Företaget fortbildar chefer genom företagsinterna program med ett företag som uppdragsgivare, konsortieprogram med flera företag som uppdragsgivare och öppna program. Vidareutbildningen riktar sig till företag och verksamma inom både privat och offentlig sektor. Företaget har verksamhet i Sverige och i andra länder, bland annat genom Hanken & SSE Executive Education Ab i Finland och IFL and Stockholm School of Economics in Russia AB i Ryssland. Det rankades 2014 som Nordeuropas bästa och världens 29e bästa fortbildningsinstitution för chefer av den brittiska dagstidningen Financial Times.
Handelshögskolan driver även vidareutbildning för chefer och ledare genom sina egna Executive MBA- och SSE MBA-program.
Rankning
Dagstidningen Financial Times rankning
Den brittiska dagstidningen Financial Times genomför årliga rankningar av handelshögskolor och ekonomutbildningar i Europa. I tidningens rankning räknas Handelshögskolan och dess två systerhögskolor SSE Riga och SSE Russia som en högskola.
- Högskolan rankades på plats 26 i Europa år 2015.[14]
- MSc in Business and Management-programmen vid högskolan rankades på plats 38 i Europa 2015.[15]
- Executive MBA-programmen rankades på plats 37 i Europa 2015.[16]
Tidskriften Fokus rankning
Tidskriften Fokus rankade 26 svenska högskolor och universitet efter 23 variabler 2012. Rankningen utfördes i samarbete med Henrik Engervall och Niklas Gilmark, som skrivit en masteruppsats om ämnet. Handelshögskolan rankades som bäst i Sverige i en sammanvägningen av samtliga variabler. Högskolan var främst vad gäller variablerna högst lön efter examen, högst antagningspoäng, störst antal sökande i förhållande till antagna, bäst utbytesmöjligheter, högst akademisk nivå på lärarna och högst lärarlöner. Vad gäller övriga kategorier fick högskolan följande resultat, bäst bibliotek 4, bäst grupprum 26, mest påkostade lokaler 5, mest personal utanför undervisningen 9, lättast hitta bostad 19, flest får jobb efter examen 6, effektivaste studenterna 11, bäst presterande studenter 2, flest antal studenter 25, flest utländska studenter 5, högst andel kårmedlemmar 3, högst lärartäthet 24, mest lärarledd undervisning 18, billigaste staden 22, högst andel studenter i staden 21, mest fritidsaktiviteter i staden 20 och mest internationella samarbeten 11[17].
Universitetskanslersämbetets utvärdering
Universitetskanslersämbetet (tidigare Högskoleverket) genomför årliga utvärderingar av utbildningar i företagsekonomi vid svenska högskolor och universitet[18]. Utvärderingen baseras på en kvalitetsbedömning av fem slumpmässigt valda examensarbeten och uppsatser per högskola.
Vid utvärderingen 2012 bedömdes utbildningar i nationalekonomi och företagsekonomi i Sverige på kandidat-, magister- och masternivå efter en tregradig skala, "bristande kvalitet," "hög kvalitet" och "mycket hög kvalitet." Handelshögskolan fick omdömet "mycket hög kvalitet" vad beträffar båda ämnena[19][20].
Lars Bergman, rektor för Handelshögskolan 2004–2012, sade "För andra gången på kort tid har en av våra utbildningar fått toppbetyg vid Högskoleverkets utvärdering. Vi är mycket tillfreds med ytterligare en oberoende granskning som visar att våra prioriteringar och vägval varit rätt. Vi kommer fortsätta vår strävan att hela tiden utveckla och förbättra vår verksamhet, det är ett arbete som aldrig slutförs"[19].
Uranks rankning
Urank är en fristående organisation grundad av professorerna Ingemar Lind och Thorsten Nybom samt statistikern Stig Forneng. Organisationen har genomfört årliga rankningar av svenska universitet och högskolor sedan 2007, baserad på variabler i officiell statistik från bland annat Universitetskanslersämbetet och SCB, med fokus på sex kriterier, lärarkompetens, studenter (söktryck, gymnasiepoäng), grundutbildning (lärartäthet, andel studenter på avancerad nivå), forskning och forskarutbildning, sociala indikatorer (studenter med olika bakgrund) och internationalisering. Dessa sammanvägs till ett totalresultat.
Vad gäller totalresultatet för 28 högskolor och universitet 2014, rankades Karolinska institutet och Handelshögskolan som bäst i Sverige.[21][22] Vad gäller de sex kriterierna placerade sig Handelshögskolan enligt följande, studenter 1, grundutbildning 3, lärarkompetens 1, forskarutbildning 11, sociala indikatorer 28 och internationalisering 2.
Urank genomförde även en rankning av 24 utbildningar i ekonomi 2014. Vad gäller totalresultatet för ekonomutbildningar, placerade Handelshögskolan sig som nummer 3, efter Uppsala universitet och Göteborgs universitet. Vad gäller de sex kriterierna placerade sig Handelshögskolan enligt följande, lärarkompetens 1, studenter 4, grundutbildning 1, forskarutbildning 3, sociala indikatorer 24 och internationalisering 2.
Historia
Sveriges första handelshögskola, grundad 1909
Handelshögskolan i Stockholm var Sveriges första handelshögskola[23] och är idag en av världens äldsta fortfarande aktiva handelshögskolor[24], grundad ett år efter Harvard Business School i Cambridge, Massachusetts. Svenska handelshögskolan i Helsingfors, i vad som då var det ryska Storfurstendömet Finland, grundades 1909 under namnet Högre Svenska Handelsläroverket[3]. Handelshögskolor grundades sedan även i Köpenhamn 1922 och i Bergen 1936. Handelshögskolan i Stockholm var under mer än ett decennium Sveriges enda handelshögskola och väldigt få av landets universitet bedrev någon undervisning i ekonomi. Sveriges andra handelshögskola, Handelshögskolan i Göteborg, grundades inte förrän 1923.
Carl Hallendorff, fil.dr. i historia vid Uppsala universitet, fick 1908 av Handelshögskoleföreningen under ledning av dess ordförande Knut Agathon Wallenberg, i uppdrag att utarbeta en verksamhetsplan för en framtida handelshögskola i Stockholm. Handelshögskolan i Stockholm grundades 1909 och Hallendorff tillträdde som dess första rektor. Han innehade denna tjänst till 1929, då han efterträddes av Martin Fehr.
Emblem
På Handelshögskolans emblem återges Tre kronor, hämtat från Sveriges riksvapen, lagda ovanpå den grekiska guden Hermes häroldsstav, Kaducén (bevingad och med två tvinnade ormar formade som en dubbelhelix). Ovanpå häroldsstaven sitter Hermes hjälmliknande hatt. Hermes var i den grekiska mytologin köpmännens, men också spelarnas och tjuvarnas gud. Guden Hermes återfinns också som statyett på högskolans fasad mot Sveavägen, ovanför huvudingången på Sveavägen 65 i Stockholm.
Examina
Högskolans ekonomutbildning var ursprungligen 2-årig och följdes av en ekonomisk examen. De som avlagt denna titulerade sig Diplomerad från Handelshögskolan i Stockholm (DHSS, senare DHS). Den första kullen av studenter utexaminerades 1911. I denna grupp märks Lars Ture Bohlin, grundare av Bohlins revisionsbyrå (idag KPMG Bohlins) och Assar Gabrielsson, initiativtagare till fordonsföretaget AB Volvo och dess vd 1927–1956.[25][26]
År 1943 infördes i stället en ekonomexamen, som berättigade till titeln civilekonom.[27] Tillägget av förledet "civil-" gjordes för att anspela på den redan etablerade civilingenjörsexamen. Titeln infördes samtidigt vid Handelshögskolan i Göteborg och kom senare, på grund av att den inte hade juridiskt skydd,[28] även att användas för personer med akademisk examen i ekonomi från andra lärosäten. Under senare år har dock Handelshögskolan i Stockholm, som enda högskola i Sverige, använt examensbenämningen civilekonomexamen genom ett särskilt avtal med Utbildningsdepartementet[12].
År 2006 övergick högskolan, som del i EU:s Bolognaprocess, till 3-åriga ekonomie kandidatprogram och 2-åriga ekonomie masterprogram. En drivande kraft bakom förändringen var Erik Åsbrink, alumn från högskolan och ordförande i Handelshögskolans direktion, dess högsta verkställande organ. Bolognaprocessen syftar till att minska skillnaderna i utbildningssystemen mellan EU:s medlemsstater, för att underlätta rörligheten inom unionen. I samband med övergången från den 4-åriga civilekonomexamen till den 3-åriga ekonomie kandidatexamen, sades avtalet med Utbildningsdepartementet upp och andra utbildningsinstitutioner fick rätt att använda benämningen civilekonomexamen. Ett flertal andra utbildningsinstitutioner har därefter startat civilekonomprogram, bland andra Stockholms universitet.
Handelshögskolan i Stockholm var den första högskola eller universitet i Sverige att promovera ekonomie doktorer. Sveriges förste ekonomie doktor var Folke Kristensson, som disputerade 1946 i nationalekonomi på avhandlingen Studie i de svensk textila industriernas struktur.
Stockholmsskolan
Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, två professorer i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, var drivande bakom Stockholmsskolan, en grupp nationalekonomer influerade av den brittiske nationalekonomen John Maynard Keynes. Även nationalekonomen Dag Hammarskjöld (FN:s generalsekreterare 1953–1961, Nobels fredspris postumt 1961) var verksam i gruppen. Namnet Stockholmsskolan lanserades av Ohlin i artikeln "Some notes on the Stockholm theory of savings and investment" 1937. Detta skedde i direkt respons på att Keynes publicerat sitt magnum opus "The General Theory of Employment, Interest and Money" året innan, och hade till syfte att väcka världens uppmärksamhet på de svenska forskningsresultaten inom ämnet.
Stockholmsskolan kom att utöva ett avgörande inflytande på den ekonomiska politiken i efterkrigstidens Sverige, inte minst genom att Ohlin var ordförande i det största oppositionspartiet i riksdagen, Folkpartiet, 1944–1967 och att Myrdal hade flera höga poster inom den socialdemokratiska administrationen, bland annat handelsminister 1945–1947. Myrdal skrev också ett flertal böcker, bland annat Kris i befolkningsfrågan och Politiskt manifest om världsfattigdomen, vilka lämnade avgörande bidrag till socialdemokratisk teoribildning, inte bara i Sverige utan i hela världen, och grundade Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI), en annan viktig tankesmedja i efterkrigstidens Sverige. Ohlin och Myrdal utvecklade den teoretiska basen för den moderna svenska välfärdsstaten och Folkhemmet. Stockholmsskolan kom att få stort inflytande på Sveriges och även andra länders ekonomiska politik under efterkrigstiden.
Grundandet av Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet 1962
Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitets historia började i slutet av 1950-talet som en filial till Handelshögskolan. Undervisningen skedde från början genom att Handelshögskolan upplät ett tiotal platser för intresserade studenter vid Stockholms högskola. Timanställd personal från Handelshögskolan ansvarade för undervisningen från början av 1958. Den drivande kraften bakom institutionens etablerande var T. Paulsson Frenckner (1921–2005), professor vid Handelshögskolan. I Stockholms universitets minnesskrift från 1967, står följande att läsa om honom.
"Under de nära åtta år som dessförinnan förflöt sedan företagsekonomin introducerades som läroämne vid Stockholms högskola/universitet föll större delen av organisationsarbetet och hela ansvaret för undervisningen och examinationen på professorn vid Handelshögskolan T. Paulsson Frenckner, som av intresse för saken tagit på sig denna börda. Universitetet hyser stor tacksamhet mot honom för denna insats".[29]
1960 gavs Stockholms högskola universitets rang och bytte namn till Stockholms universitet. 1962 uppgraderades Företagsekonomiska till att bli en egen institution. 1970 invigdes universitetets nya huvudbyggnad Södra husen på campus Frescati på Norra Djurgården, och Företagsekonomiska kunde flytta dit från sina tidigare alltför små lokaler i Stockholms innerstad. Institutionen har sedan 1970-talet expanderat kraftigt och är idag Norra Europas största utbildningsinstitution med cirka 4 000 studenter, det vill säga kvantitativt sett större än sin grundare, Handelshögskolan i Stockholm.
Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
Vid två tillfällen har professorer vid Handelshögskolan i Stockholm tilldelats Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, även kallat Nobelpriset i ekonomi.
1974 tilldelades Gunnar Myrdal, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan 1933–1947 och professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet 1960–1967, tillsammans med sin ideologiska motståndare, den österrikisk-brittiske nationalekonomen Friedrich von Hayek, priset "för deras pionjärarbete inom penning- och konjunkturteori samt deras inträngande analys av det ömsesidiga beroendet mellan ekonomiska, sociala och institutionella förhållanden"[30].
1977 tilldelades Bertil Ohlin, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm 1929–1965, tillsammans med James Meade, professor vid London School of Economics (1947–1957) och Cambridge University (1957–67), från Storbritannien, priset "för deras banbrytande arbeten inom teorin för internationell handel och internationella kapitalrörelser".[31]
Staffan Burenstam Linder, rektor 1986-1995
Staffan Burenstam Linder (1931–2000) hade tidigare doktorerat i nationalekonomi under professor Bertil Ohlin vid Handelshögskolan och varit professor i nationalekonomi där sedan 1974. Han hade även ett omfattande politiskt engagemang, han hade varit riksdagsledamot sedan 1969, handelsminister 1976–78 och 1979–81 samt länge varit betraktad som möjlig efterträdare till moderaternas partiledare Gösta Bohman.
Handelshögskolan i Stockholms direktion utsåg 1986 Burenstam Linder till att efterträda Per-Jonas Eliæson (rektor 1970–1986) som högskolans rektor. Den nye rektorn hade höga ambitioner för högskolan. I en intervju i Dagens Industri, strax efter tillträdet, sa han "Handelshögskolan i Stockholm ska vara i världsklass. Den ska mäta sig med de absolut bästa i världen - Stanford, Harvard och Wharton School".[32] Handelshögskolan hade dittills främst varit inriktad på Sverige och svenska företag.
Staffan Burenstam Linders tid som rektor innebar att perspektivet förändrades och högskolan växte kraftigt, i Sverige såväl som internationellt. Bland annat etablerades systerhögskolan Stockholm School of Economics in Riga 1994 och efter hans initiativ senare även Stockholm School of Economics in Russia i Sankt Petersburg 1997. Expansionen kostade mycket pengar. Högskolan hade dittills haft två huvudsakliga finansieringskällor, bidraget från staten och avkastningen på Handelshögskoleföreningens kapital. Burenstam Linder hade arbetat vid de amerikanska elituniversiteten Columbia, Yale och Stanford och tagit intryck av deras affärsmodell, som i mycket större utsträckning berodde av donationer från företag och privatpersoner. Han ville implementera en liknande modell vid Handelshögskolan.
Handelshögskolan hade vid Burenstam Linders tillträde en framgångsrik sidoverksamhet, Institutet för företagsledning (IFL), som bedrev vidareutbildning av chefer. Problemet var att IFL var en stiftelse, varför det inte var möjligt att överföra vinstmedel från IFL till högskolans övriga utbildnings- och forskningsverksamhet. Burenstam Linder initierade därför grundandet av HHS Executive Education, som också erbjöd vidareutbildning av chefer, delvis i konkurrens med IFL, men var organiserat som ett företag (IFL och HHS Executive Education fusionerades senare till IFL vid Handelshögskolan i Stockholm).
Ett annat resultat av arbetet var Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram, som Burenstam Linder grundade 1994. Detta satte sin tillit till näringslivets intresse för skolan och vilja att bidra med medel (2014 lanserades uppföljaren SSE Supporters, ett program varigenom privatpersoner, bland annat högskolans alumner, kan donera pengar till högskolan). Burenstam Linder utökade också kraftigt systemet med donationsprofessurer, varigenom stiftelser, företag och privatpersoner kunde donera pengar till skolan och få en professur uppkallad efter sig själva. Innan Burenstam Linders tillträde som rektor hade högskolan några enstaka donationsprofesurer, idag har man 20, fler än någon annan högskola eller universitet i Nordeuropa.
Grundandet av SSE Riga 1994 och SSE Russia 1997
Efter revolutionerna i Östeuropa 1989 och Sovjetunionens upplösning 1991 genomgick länderna i Östeuropa en svår omställning från statskapitalistiska till privatkapitalistiska system. Det rådde stor brist på människor utbildade i ledning av privata företag. På initiativ av professor Staffan Burenstam Linder, Handelshögskolan i Stockholms rektor 1986–1995, grundades 1994 systerhögskolan Stockholm School of Economics in Riga i Lettland, för att förse de baltiska staterna med utbildade ekonomer. Högskolan i Riga stöds av Sveriges och Lettlands regeringar och erbjuder ekonomie kandidatprogrammet BSc in Business and Economics.
Staffan Burenstam Linder tog även initiativ till grundandet av ytterligare en systerhögskola, i Sankt Petersburg i Ryssland, för att förse Nordösteuropa med utbildade ekonomer. 1997 grundades Stockholm School of Economics in Russia i Sankt Petersburg. 2003 öppnade denna en filial i Moskva och planer finns på att öppna fler filialer i Ryssland och Centralasien. Högskolan i Ryssland erbjuder bland annat Executive MBA-utbildningar och planer har tidigare funnits på att lansera ett ekonomie kandidatprogram i Ryssland[33].
Grundandet av SSE Business Lab AB 2001
Handelshögskolan driver SSE Business Lab AB, en inkubator för utveckling och kommersialisering av affärsidéer. Högskolans studenter, forskare, anställda och alumner som har affärsidéer kan söka till inkubatorn. SSE Business Lab AB grundades 2001 med stöd från bland andra Familjen Erling-Perssons stiftelse.[34] Sedan dess har ett 90-tal företag varit i inkubatorn, bland annat Arkivera Sverige AB, Bubblare.se och Klarna AB, vilket 2012 hade en omsättning på 1,2 miljarder kronor. Sammanlagt har dessa företag skapat över 1000 arbetstillfällen[35].
Bildandet av IFL vid Handelshögskolan i Stockholm AB 2004
Stiftelsen Institutet för företagsledning (IFL) hade varit knuten till Handelshögskolan i Stockholm sedan dess grundande 1969. Staffan Burenstam Linder, rektor för Handelshögskolan i Stockholm 1986–1995, var drivande bakom att högskolan, delvis i konkurrens med IFL grundade ett företag för fortbildning av chefer, HHS Executive Education[36]. 2004 förenades IFL och HHS Executive Education till IFL vid Handelshögskolan i Stockholm AB.
IFL vid Handelshögskolan i Stockholm tog 2005 över ett utbildningsinstitut i försäkringsbranschen, Institutet för försäkringsutbildning (IFU), som grundats 1952[37]. IFU är idag del av IFL vid Handelshögskolan i Stockholm och erbjuder affärsutveckling, chefs-, ledarskaps- och försäkringsutbildningar. Överskottet från IFU:s verksamhet går till forskning vid Handelshögskolan i Stockholm[37].
IFL vid Handelshögskolan i Stockholm inledde 2005 ett samarbete om ledarskapsutbildning med Svenska handelshögskolan i Helsingfors och Vasa i Finland[38]. 2010 grundade de två organisationerna det samägda Hanken & SSE Executive Education Ab[38]. Detta erbjuder utbildning inom ledarskap och management, strategi, organisatoriska förändringar, redovisning och finansiering samt marknadsföring till företag och organisationer[39]. IFL vid Handelshögskolan i Stockholm äger även IFL & SSE Russia Education AB, där man i samarbete med Stockholm School of Economics in Russia bedriver utbildningsverksamhet i Ryssland[40].
Övertagandet av Nordiska detaljhandelshögskolan 2008
Nordiska detaljhandelshögskolan på Campus Roslagen i Norrtälje, grundades av Stiftelsen Nordiska Detaljhandelshögskolan 2002. Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet ansvarade för högskolans akademiska grundutbildning 2002–2008 och var delfinansiär i skolan[41].
Handelshögskolan i Stockholm tog över ansvaret för högskolan år 2009. Vid högskolan ges ekonomie kandidatprogrammet BSc in Retail Management, undervisningen sköts sedan 2010 av Center for Retailing vid Handelshögskolan i Stockholm AB, som ägs av Handelshögskolan.
Verksamheten finansieras av Stiftelsen Nordiska Detaljhandelshögskolan som bland annat består av flera aktörer inom detaljhandeln. Branschorganisationen Svensk handel stöttar utbildningen. Det finns planer på att flytta verksamheten till Stockholm från och med höstterminen 2015, för att underlätta kontakterna med övriga delar av Handelshögskolan i Stockholm[8].
100-årsjubileet 2009
År 2009 firade högskolan sitt 100-årsjubileum och detta har föranledde vissa av dess ägare, bland annat Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, att göra stora donationer till skolan. En icke obetydlig del av dessa öronmärktes av högskolans direktion för att användas till en större om- och tillbyggnad av huvudbyggnaden på Sveavägen 65. Byggnationen, som bland annat inkluderade en ny västlig flygel och inglasning av byggnadens innergård, påbörjades under hösten 2008.
Professor Richard Wahlund var jubileumsgeneral vid firandet 2009 av 100-årsjubileet av högskolans grundande. En serie om 10 jubileums-föreläsningar hölls vid högskolan dekanusoch boken Stockholm School of Economics, The first 100 years gavs ut.
Invigningen av Bertil Ohlins gata 2013
I samband med 2013 års Ohlinföreläsning vid Handelshögskolan döptes den del av Saltmätargatan som ligger norr om Kungstensgatan och bakom Handelshögskolan i Stockholms huvudbyggnad om till Bertil Ohlins gata. Bertil Ohlin var professor i nationalekonomi vid högskolan 1929–1965 och tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (Nobelpriset i ekonomi) 1977. Det nya gatunamnet invigdes Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm (FP).
Byggnader och campus
Campus Sveavägen
Handelshögskolan i Stockholms verksamhet i Stockholm är koncentrerad till ett område sydöst om parken Observatorielunden i stadsdelen Vasastan i Stockholms innerstad, där högskolan äger flera fastigheter längs gatorna Bertil Ohlins gata, Holländargatan, Kungstensgatan, Rådmansgatan och Sveavägen.
Handelshögskolan i Stockholms huvudbyggnad ligger på Sveavägen 65. Högskolans forskning bedrivs huvudsakligen vid Stockholm School of Economics Institute for Research (SIR), som även det ligger på Sveavägen 65. IFL vid Handelshögskolan i Stockholm AB, ett företag som ägs av högskolan och bedriver fortbildning för chefer, ligger på Sveavägen 63. SSE Business Lab AB ligger på Saltmätargatan 19A.
Handelshögskolan i Stockholms lokaler vid Observatorielunden kan nås via Rådmansgatans tunnelbanestation längs den gröna linjen i Stockholms tunnelbana.
Campus Roslagen
Handelshögskolan i Stockholm tog 2009 över ansvaret för utbildningen vid Nordiska detaljhandelshögskolan i Norrtälje från Stockholms universitet. Undervisningen vid högskolan bedrevs fram till hösten 2015 på Campus Roslagen, ett utbildnings- och företagsområde i Norrtälje kommun. Cirka 350 studenter bor på campuset och där finns förutom utbildningslokaler och studentbostäder även bibliotek, kårhus, restauranger och ett gym[42]. Hösten 2015 flyttade Retail Management programmet till campuset på Sveavägen 65.
Brunkebergs hotell, högskolans huvudbyggnad 1909–1926
Handelshögskolan i Stockholm låg från sitt grundande 1909 till 1926 på Brunkebergstorg 2 (fastigheten Skansen 20)[43], bakom det som idag är Kulturhuset, där lokaler hyrdes i Brunkebergs hotell på våning 2 och halva våning tre. Brunkebergs hotell revs år 1969 i samband med Norrmalmsregleringen, då de gamla Klarakvarteren revs för att ge plats åt det moderna Stockholms city. På dess plats uppfördes 1976 Riksbankshuset för Sveriges Riksbank, efter ritningar av arkitekt Peter Celsing.[44]
Ivar Tengboms byggnad vid Sveavägen 65, färdigställd 1925
Med tiden ökade antalet studenter och det begränsade utrymmet i Brunkebergs hotell räckte inte till. Beslut fattades om att en ny, mer ändamålsenlig byggnad skulle uppföras för skolan vid Sveavägen 65 (fastigheten Sandgropen 7)[45], efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Tengbom använde ett italienskt renässanspalats som förebild. Byggnaden var färdigställd 1925 och året därpå flyttade verksamheten in i de nya lokalerna. Handelshögskolans första rektor Carl Hallendorff ansvarade för flytten.
Huvudbyggnaden vid Sveavägen 65 byggdes under efterkrigstiden ut med en sydlig flygel med fasad i gult tegel längs Kungstensgatan. Den nya sydliga flygeln var avsedd för administration och forskning. Även tre underjordiska eller delvis underjordiska föreläsningssalar byggdes, namngivna efter skolans donatorer, KAW (Knut och Alice Wallenbergs stiftelse), Torsten (Torsten Söderbergs stiftelse) och Ragnar (Ragnar Söderbergs stiftelse).
Bibliotek
Högskolans bibliotek är beläget på de högre våningarna i Handelshögskolan i Stockholms huvudbyggnads norra flygel, innanför dess burspråk och kupol, vilka utgör del av byggnadens fasad mot Observatorielunden och Stockholms stadsbibliotek.
Inuti den sfäriska kupolen finns fyra mindre, cirkulära våningsplan (våningar 7–10) med specialanpassade bokhyllor och läsplatser med utsikt över Observatorielunden och Stockholms stadsbibliotek. En spiraltrappa förbinder kupolens olika våningar med resten av biblioteket. De cirkulära våningsplanen i kupolen, kallas för "Boktornet".
Handelshögskolans bibliotek var ursprungligen slutet, det vill säga endast bibliotekets personal hade tillträde. Idag har dock skolans studenter och forskare rätt att besöka samlingarna och själva hämta de böcker de vill låna. Biblioteket har till stor del kvar sin originalinredning från byggnadens invigning år 1925, inkluderande väggbeklädnader i form av mörka ek- och valnötsträpaneler, innerväggar av ek och infattat glas samt ornamentering i smidesjärn.
Fastigheter anskaffas på Holländargatan och Saltmätargatan
Skolan har också kunnat expandera genom anskaffandet av flera fastigheter på Holländargatan (fastigheten Luftspringaren 20, tidigare tillhörande Stockholms universitet, bland annat Stockholms universitets kårhus), Saltmätargatan (kvarteret Luftspringaren) och Lidingö.
Det var i Stockholms universitets kårhus, som den så kallade Kårhusockupationen ägde rum under majrevolten i Sverige 1968, och utbildningsminister Olof Palme höll ett berömt tal till studenterna. Planer har tidigare även funnits på inköp av Stockholms högskolas tidigare huvudbyggnad på Kungstensgatan 45, vilken kan nås från Handelshögskolans huvudbyggnad via Kungstenstrappan.
År 2012 revs två av de underjordiska föreläsningssalarna, Torsten och Ragnar, på Sveavägen 65 och en västlig flygel med fasad i glas och stål med administration och föreläsningssalar byggdes. Två nya föreläsningssalar, också kallade Torsten och Ragnar, har byggts i den nya västliga flygeln. I samband med tillbyggnaden byggdes även ett tak över skolans innergård, vilket lett till skapandet av en sluten innergård. Den slutna innergården används för representation och som studieplats för skolans studenter.
Konstverk
Handelshögskolan har haft eller har ett antal konstverk i och i anslutning till sina byggnader. Bland dess märks nedanstående.
Uppställning: Konstnär, konstverkets namn, beskrivning
- Ansgar Almquist (1889–1973), Hermes (köpmännens gud i grekisk mytologi, även känd som Merkurius i romersk mytologi), skulptur vid huvudbyggnads ytterfasad mot Sveavägen, även stenreliefer i fönsterkornischer på fasaderna mot Sveavägen och Observatorielunden
- Olle Bærtling (1911–1981), Xral, stålrörsskulptur norr om Handelshögskolan i Stockholms huvudbyggnads entré
- Lars Erik Falk (född 1922), skulptur vid Handelshögskolans huvudbyggnad
- Claes Hake (född 1945), Arch, skulptur i granit söder om Handelshögskolans huvudbyggnads entré vid Sveavägen
- Berta Hansson (1910–1994), Uhuru (1968), applikation, Handelshögskolan i Stockholm
- Folke Ricklund (1900–1986), dekorationsmålningar i Handelshögskolans byggnad på Holländargatan
- Sigurd Wallin (1916–1999), porträtt av Gerhard Törnqvist (professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan 1934–1960)
Organisation
Enskild utbildningsanordnare
Handelshögskolan är enligt Universitetskanslersämbetets terminologi en enskild utbildningsanordnare, som ägs och drivs av en annan aktör än staten, i Handelshögskolans fall den ideella föreningen Handelshögskoleföreningen. Regeringen har gett högskolan rätt att utfärda högskoleexamina enligt den svenska examensordningen och rätt att utfärda examina på forskarnivå. Andra exempel på enskilda utbildningsanordnare är Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping[46].
Handelshögskoleföreningen - högskolans högsta beslutande organ
Bankdirektören Knut Agathon Wallenberg donerade 1903 en stor summa pengar för grundandet av en handelshögskola i Stockholm. Efter förslag från affärsmän inom svenskt näringsliv bildades den ideella Handelshögskoleföreningen 1906. Medlemmarna utgjordes av framstående affärsmän och företagsledare vilka åtog sig att aktivt delta i högskolans etablerande och framtida utveckling samt bidra till dess finansiering. Handelshögskoleföreningen har sedan dess spelat en central roll för utvecklingen av Handelshögskolan i Stockholm till att bli en av de främre handelshögskolorna i Europa.
Föreningens styrelse, som består av representanter för Handelshögskolans ägare, är högskolans högsta beslutande organ. Styrelsen består av åtta ledamöter och en sekreterare. Bland föreningens tidigare ordförande märks Kunt Agathon Wallenberg (ordf. 1906–1938), Jacob Wallenberg (ordf. 1943–1968) och Peter Wallenberg (ordf. 1989–2001). För närvarande är Claes Dahlbäck föreningens ordförande och Carl-Johan Bonnier vice ordförande[47].
Handelshögskolans direktion - högskolans högsta verkställande organ
Handelshögskolan i Stockholms direktion är högskolans högsta verkställande organ. Den ska verkställa de beslut som fattats av Handelshögskoleföreningens styrelse, som representerar högskolans ägare. Direktionen utser högskolans rektor och professorer.
Direktionen består av fjorton ledamöter. Ledamöterna utses av Handelshögskolan i Stockholms intressenter; olika intressenter har rätt att utse olika många ledamöter. Sveriges regering har rätt att utse en ledamot för en tid som regeringen bestämmer, högskolans rektor är garanterad en plats, Handelshögskoleföreningens styrelse utser åtta ledamöter, Stockholms stad utser en ledamot, professorskollegiet två ledamöter och Handelshögskolans studentkår en ledamot för en tid som kåren bestämmer, vanligtvis kårordföranden[48].
Bland direktionens ordinarie ledamöter återfinns idag ordförande Erik Åsbrink (utsedd av regeringen), rektor Lars Strannegård (ex officio, det vill säga utsedd på grund av sin befattning som högskolans rektor), vice ordförande Carl-Johan Bonnier och Jacob Wallenberg (utsedda av Handelshögskoleföreningen)[49].
Rektor
Högskolans rektor utses av Handelshögskolan i Stockholms direktion, högskolans högsta verkställande organ. Rektor är garanterad en plats i Handelshögskolans direktion ex officio, det vill säga genom sitt ämbete.
Den 12 maj 2014 utsåg direktionen professor Lars Strannegård till Handelshögskolan i Stockholms rektor. Strannegård tillträdde som rektor den 1 juni 2014. Han efterträdde Karl-Olof Hammarkvist, som var tillförordnad rektor 2013–2014. Strannegård har varit professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet och innehar sedan 2010 Bo Rydins och SCA:s professur i företagsekonomi med särskild inriktning mot ledarskap vid Handelshögskolan i Stockholm. Han var prorektor (vice rektor) för högskolan 2012–2014.
Erik Åsbrink, ordförande i Handelshögskolan i Stockholms direktion, sa vid utnämnandet "Lars Strannegård är rätt person att leda vårt arbete med att ytterligare stärka Handelshögskolans position i denna internationella miljö. Han var den bästa matchningen för den talangprofil direktionen utarbetat och han har en bakgrund inom ledarskap och en förmåga att kommunicera och motivera. Lars har en grundlig förståelse av den akademiska världen, socialt engagemang, internationell erfarenhet, känner Handelshögskolan i Stockholm väl och är van att arbeta med styrelser"[50].
Institutioner
Vid Handelshögskolan i Stockholm används beteckningen institution enbart på undervisningsenheterna, medan de motsvarande forskningsenheterna betecknas forskningsinstitut. Högskolan har sex institutioner
- Institutionen för finansiell ekonomi
- Institutionen för företagande och ledning
- Institutionen för juridik, språk och ekonomisk statistik
- Institutionen för marknadsföring och strategi
- Institutionen för nationalekonomi
- Institutionen för redovisning och finansiering
Institut
Forskningen vid Handelshögskolan i Stockholm är organiserad i olika institut. Det finns två typer av institut, dels de som är helt integrerade i Handelshögskolans organisation och dels de som har en relativt självständig verksamhet.
Integrerade forskningsinstitut
- Stockholm School of Economics Institute for Research (tidigare Ekonomiska forskningsinstitutet, EFI) är Handelshögskolan i Stockholms största institut. Det fungerar som en paraplyorganisation och koordinerar verksamheten för 12 av Handelshögskolans forskningscentra, belägna på högskolans institutioner. Genom SIR kommer en stor del av forskningsverksamheten vid högskolan att ha en matrisorganisation, där enskilda forskningscentra lyder dels under en institution och dels under SIR.
- SIR delar årligen ut ett pris, kallat the SSE Research Award.
Anknutna forskningsinstitut
De anknutna forskningsinstituten har en mer självständig ställning mot högskolans moderorganisation. Forskningsverksamheten vid dessa är inte underställd SIR.
- Institutet är en privat ideell stiftelse som bedriver forskning angående ledarskap.[51] Den finansieras bland annat av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Ragnar Söderbergs stiftelse, Handelsbanksstiftelserna, Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet och Vinnova.[52] CASL:s direktör är Ingalill Holmberg,[53] prodekanus för Handelshögskolans ekonomie doktorsprogram[54] och professor i företagsekonomi vid Institution för management och organisation.[55]
- SITE (svenska: Östekonomiska institutet, ÖEI)[56] bedriver ekonomisk forskning angående länderna i Öst- och Centraleuropa och dessas övergång från statskapitalistiska till privatkapitalistiska samhällssystem[57]. SITE har etablerat oberoende tankesmedjor med inriktning mot ekonomisk politik i länderna i det forna Sovjetunionen och i Central- och Östeuropa, bland annat Centre for Economic and Financial Research (CEFIR)[58] i Moskva, samt även tankesmedjor i Riga, Kiev och Szczecin i Polen. SITE:s direktör är ekon.dr Torbjörn Becker[59][60].
- Institutet är ett samarbete mellan fem högskolor i Stockholm, Handelshögskolan i Stockholm, Karolinska Institutet, Konstfack, Kungl. Tekniska högskolan och Stockholms universitet. Det etablerades för att förse studenter från medlemshögskolorna med utbildning och inom tillämpat entreprenörskap. Det erbjuder akademiskt godkända kurser i entreprenörskap samt ett brett urval av föreläsningar, seminarier och evenemang.
- EIJS (svenska: Japaninstitutet) bedriver forskning angående Japan och dess ekonomi, och var när det grundades 1992 det första forskningsinstitutet i Europa specialiserat på Japans ekonomi. EIJS uppmärksammades i media då Japans kejsare Akihito besökte institutet i samband med det första japanska statsbesöket någonsin i Sverige år 2000. Det blev även uppmärksammat 2003 då institutet under ledning av dess dåvarande direktör Magnus Blomgren anordnade en kurs i marknadsekonomi för Nordkoreas ledning, i Vietnam.[61] EIJS:s direktör är Marie Söderberg.
- EHFF (svenska: Institutet för ekonomisk-historisk och företagshistorisk forskning, benämndes Institutet för ekonomisk-historisk forskning, EHF, 1929–2006) grundades på initiativ av Eli Heckscher 1929. Det bedriver forskning inom nationalekonomi, historia och sociologi med särskild tonvikt på den svenska ekonomin och dess betydelse för utvecklingen av hela samhället. Institutets direktör är ekon.dr Erik Lakomaa.[62]
- The Stockholm China Economic Research Institute (SCERI, tidigare China Economic Research Center, CERC)
- SCERI (svenska: Kinainstitutet) grundades med hjälp av bidrag från telekomföretaget Ericsson och bedriver forskning angående Kina och dess ekonomi. 2010 grundade institutet Stockholm China Alliance, ett samarbete mellan SCERI, China and Global Security Program vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Stockholm Environmental Institute (SEI)[63][64][65]. Samarbetet grundades som del i firandet av 60-årsminnet av att Sverige som första västerländska land inledde diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina 1950[66]. Direktör är Anders C. Johansson[67].
- Swedish House of Finance (SHOF)
- SHOF (svenska: Nationellt centrum för finansforskning) är ett nationellt forskningscentrum med inriktning mot finansiell ekonomi.[68] Centret samarbetar med SIR och Swedish Institute for Financial Research. Genom att utnyttja resurser hos dessa, SHOF:s eget datacenter och ett omfattande utbytesprogram, har man skapat ett av de främre institutionerna för finansmarknadsforskning i Europa. 2010 utsåg Verket för innovationssystem (Vinnova), en svensk myndighet som finansierar forskning och utveckling, SHOF till nytt nationellt centrum för finansmarknadsforskning. I samband med utnämnandet tillkännagavs att Vinnova skulle delfinansiera centret med 15 miljoner kronor per år i 10 år, till 2010. Detta var det enskilt största anslaget Handelshögskolan i Stockholm och svensk finansforskning någonsin har fått[69]. Centrets direktör är Per Strömberg[70][71], innehavare av Handelshögskolans jubileumsprofessur i finansiell ekonomi med särskild inriktning mot riskkapital[72][73].
- SIFR bedriver forskning inom finansiell ekonomi med målsättningen att minska klyftan mellan akademisk forskning och praxis i finansbranschen. SIFR, som ursprungligen var fristående, inledde 2006 ett samarbete med Handelshögskolan för att gemensamt skapa en internationellt ledande forskningsmiljö inom finansiell ekonomi. Samarbetet innebär att Handelshögskolan tillför resurser till SIFR och att forskare verksamma vid SIFR deltar i undervisningen vid högskolan. Verksamheten vid SIFR finansieras av Stiftelsen för finansforskning, vilken bygger på donationer från svenska finansföretag. Institutets direktör är Pehr Wissén, adjungerad professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Avvecklade och ej längre anknutna forskningsinstitut
- Ekonomiska forskningsinstitutet (EFI) 1929–2010
- Grundat 1929, verksamheten överfördes till Stockholm School of Economics Institute for Research (SIR) 2010.
- Iberoamerikanska biblioteket och institutet 1951–1969
- Grundat 1951, en av de drivande krafterna bakom institutets tidiga utveckling var Magnus Mörner af Morlanda (1924–2012), föreståndare för dess bibliotek 1953–1965. Institutet gavs en mer självständig ställning gentemot Handelshögskolan, blev nationellt centrum för latinamerikastudier och bytte namn till Latinamerikainstitutet (engelska: Stockholm Institute of Latin American Studies, LAIS) 1969. Institutet integrerades i Stockholms universitet 1977, den första ordföranden för den nya organisationen var Gunnar Myrdal och dess första direktör var Magnus Mörner af Morlanda[74][75], 1969–1976.
- Institute of International Business (IIB) 1975–200?
- Grundat 1975, institutet avvecklades i början av 2000-talet, verksamheten överfördes till andra institut och institutioner.
- Scandinavian Institutes for Administrative Research (SIAR) 1966–1971
- SIAR var ett forskningsinstitut grundat av professor Eric Rhenman och fyra andra professorer vid Handelshögskolan i Stockholm 1966.[76] SIAR var ett forskningsinstitut till 1971, därefter ändrades dess inriktning och organisationen utvecklades till att bli det ledande svenska konsultföretaget under 1970-talet, med tio kontor runt om i världen. Institutet etablerade en metod för organisationsutveckling, enligt vilken strategiutveckling och långsiktig planering sågs som delar i företagets problemlösnings- och beslutsprocess. 1991 slogs SIAR samman med det franska konsultbolaget Bossard, vilket gjorde det nya företaget SIAR-Bossard till ett av de 30 största konsultföretagen i världen. SIAR-Bossard förvärvades av Cap Gemini 1997 och fusionerades med detta till dotterbolaget Gemini Consulting.
Forskningscentra
Nedan följer en lista över de forskningscentra vid Handelshögskolan i Stockholms institutioner, som ingår i institutet Stockholm School of Economics Institute for Research (SIR)
- Center for Accounting and Managerial Finance (AMF)
- Institutionen för redovisning och finansiering
- Center for Arts, Business & Culture (ABC)
- Institutionen för företagande och ledning
- Center for the Study of Business Markets
- Institutionen för marknadsföring och strategi
- Center for Strategy and Competitiveness (CSC)
- Institutionen för marknadsföring och strategi
- Stockholm Center for Civil Society Studies (SCCSS)
- Center for Consumer Marketing (CCM)
- Institutionen för marknadsföring och strategi
- Center for Entrepreneurship and Business Creation (CEBC)
- Institutionen för företagande och ledning
- Center for Governance and Management Studies (CGMS)
- Institutionen för företagande och ledning
- Center for Human Resource Management and Knowledge work
- Institutionen för företagande och ledning
- Center for Information and Communication Research (CIC)
- Institutionen för marknadsföring och strategi
- Center for Media and Economic Psychology (CeMEP)
- Institutionen för marknadsföring och strategi
- Center for Innovation and Operations Management (CIOM)
- Institutionen för företagande och ledning
- Stockholm Centre for Organizational Reseach (SCORE)
- Institutionen för företagande och ledning
Företag
Handelshögskolan äger ett antal företag, dessa har egna organisationer som formellt är fristående från moderorganisationen, men med medlemmar ur moderorganisationen på ledande befattningar.
- Företaget bedriver forskning och utbildningsverksamhet i detaljhandelssektorn. Det grundades av Handelshögskolan i Stockholm 2010 och ansvarar för utbildningen vid Nordiska detaljhandelshögskolan i Norrtälje. Verksamheten finansieras av Stiftelsen Nordiska Detaljhandelshögskolan. Vd är Jens Nordfäldt, styrelseordförande är Claes-Robert Julander.
- Företaget bedriver utbildning, rådgivning och utvecklingsverksamhet inom områdena ledarskap, administration, ekonomi, teknologi, forskning och företagsamhet. Företaget bildades genom att stiftelsen Institutet för företagsledning (IFL), vilken sedan 1960-talet varit knuten till Handelshögskolan, fusionerades med Handelshögskolans fortbildningsverksamhet HHS Executive Education 2004. Vd är Ingrid Engström, styrelseordförande är Karl-Olof Hammarkvist.
- Företaget är en inkubator för nybildade företag, som stödjer och utvecklar entreprenörers affärsidéer samt hjälper företag i tidiga skeden av sin verksamhet. Det bedriver även konsult- och informations verksamhet. Företaget grundades 2001 och är delvis finansierat genom donationer från Familjen Erling-Perssons stiftelse. Vd är Jan Samuelsson, styrelseordförande är Karl-Olof Hammarkvist. Det mest kända företaget som varit i inkubatorn är Kreditor Europe AB (idag Klarna AB), som utformar betalningslösningar för handel över Internet. Företaget, som 2009 bytte namn till Klarna AB, har en årsomsättning på 1,2 miljarder kronor.
Befattningar
Handelshögskolan är en privat högskola (se Organisation) och därför inte bunden att följa Universitetskanslersämbetets regler för benämningar av befattningar. Högskolan använder amerikanska benämningar på olika akademiska tjänster och befattningar. Bland annat använder man de amerikanska beteckningarna Assistant Professor (svenska: forskarassistent) och Associate Professor (svenska: universitetslektor eller docent), vilket kan leda till missförstånd vid översättning till svenska, då innehavarna av dessa två typer av befattningar inte är professorer.
Heltidsanställda professorer
Professor
Professor är titeln för de högst utbildade lärarna vid Handelshögskolan. Ämbetet benämns professur. En professor är ansvarig för forskning och forskarutbildning inom sitt ämne och förutsätts kunna företräda ämnet internt och externt. Högskolans första ordinarie professorer utsågs 1909, då Gunnar Andersson utnämndes till professor i ekonomisk geografi (1909–1928) och Eli Heckscher utnämndes till professor i nationalekonomi och statistik (1909–1929, senare utnämnd till professor i ekonomisk historia 1929–1944).
Donationsprofessurer
En donationsprofessur är en professorstjänst som finansieras genom en riktad extern donation till högskolan. Tjänsten utlyses sedan på vanligt sätt i öppen konkurrens och med extern sakkunnig granskning. Det finns ingen formell bortre gräns för innehavet av en donationsprofessur, men beroende på donationens storlek kan anställningen tidsbegränsas. Det har också förekommit att finansieringsansvaret övertagits av högskolan när donationsmedlen förbrukats.
Högskolans äldsta donationsprofessur är A O Wallenbergs professur i nationalekonomi och bankvetenskap. Den inrättades 1917 genom en donation från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, samma år som stiftelsen grundades av Knut Agathon Wallenberg, som också är Handelshögskolan i Stockholms grundare. Den är namngiven efter Wallenbergs far André Oscar Wallenberg och innehas sedan 1995 av professor Jörgen W Weibull.
Antalet donationsprofessurer vid högskolan har ökat kraftigt under de senaste decennierna, denna utveckling påbörjades under Staffan Burenstam Linders tid som högskolans rektor 1986–1995. Det finns idag cirka tjugo donationsprofessurer vid högskolan, finansierade genom donationer från privata stiftelser, företag och personer. Familjerna Wallenberg (genom Wallenbergstiftelserna) och Söderberg (genom Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser) har finansierat fyra professurer var. Handelsbanksstiftelserna (Jan Wallander och Tom Hedelius stiftelse och Tore Browaldhs stiftelse) har finansierat två professurer.
Lista över donationsprofessurer vid Handelshögskolan i Stockholm
- A O Wallenbergs professur i nationalekonomi och bankvetenskap
- Bo Rydins och SCA:s professur i företagsekonomi
- Familjen Bonniers professur i företagsekonomi
- Familjen Stefan Perssons professur i företagsekonomi
- Gösta Olsons professur i finansiell ekonomi
- Handelshögskolans jubileumsprofessur i finansiell ekonomi
- Jacob Wallenbergs professur i nationalekonomi
- Jan Wallanders professur i företagsekonomi
- KPMG:s professur i företagsekonomi
- Matts Carlgrens professur i företagsekonomi
- Olof A Söderbergs professur
- Peter Wallenbergs professur i finansiell ekonomi
- Peter Wallenbergs professur i internationell marknadsföring
- Ragnar Söderbergs professur i ekonomi
- Ragnar Söderbergs professur i nationalekonomi
- Stockholm stads professur i företagsekonomi
- Tore Browaldhs professur i internationell ekonomi
- Torsten och Ragnar Söderbergs professur i företagsekonomi
- Öhrlings Pricewaterhousecoopers professur i redovisning och revision
- 1946 års donationsprofessur i företagsekonomi
Tidsbegränsade eller tillfälligt anställda professorer
Adjunct professor och acting professor
En adjungerad professor (engelska: adjunct professor, acting professor) tillsätts med extern finansiering och har en begränsad tjänstgöringstid. En adjungering baseras ofta på att Handelshögskolan får möjligheten att knyta till sig en expert som varit verksam inom näringslivet eller motsvarande. Den adjungerade professorn arbetar deltid på högskolan, med en tjänstgöringsgrad på mellan 20 och 50 procent, och övrig tid hos sin ordinarie arbetsgivare. Tillsättningen av tjänsten är inte konkurrensutsatt eftersom det handlar om en bedömning av den aktuella individens eventuella professorskompetens. Efter avslutad adjungering kan professorstiteln inte längre användas.
Visiting professor
En gästprofessor (engelska: visiting professor) är en akademiker som visstidsanställts vid Handelshögskolan i Stockholm, men som normalt har sin tjänst vid annat lärosäte. En gästprofessor är ofta professor eller lektor vid sin ordinarie institution. Givet sin existerande anställning vid annat lärosäte eller institut behöver en gästprofessor inte genomgå den sakkunniggranskning som annars föregår anställning som professor vid Handelshögskolan.
Pensionering, avslutad tjänstgöring, seniorprofessor
Professor emeritus
När en heltidsanställd professor pensioneras från sin tjänst får han eller hon titeln professor emeritus eller emerita, vilket markerar att professorn har kvar sin titel och alltjämt är knuten till Handelshögskolan i Stockholm.
Före detta professor
En före detta professor eller en tidigare professor är ingen särskild titel utan endast ett uttryck för någon som tidigare har tjänstgjort som professor, men som har avslutat sin tjänstgöring och därav inte längre har rätt att använda titeln. Hit hör professorer som varit innehavare av tidsbegränsade eller tillfälliga tjänster, bland annat adjungerade professorer, men även heltidsanställda professorer som exempelvis sökt sig till annat yrke.
Seniorprofessor
En tidigare heltidsanställd professor kan efter sin pensionering tidsbegränsat återanställas vid högskolan då verksamhetsbehov föreligger och det är möjligt av ekonomiska skäl. Behov kan motiveras av speciell kompetens för att överbrygga nyrekrytering under viss tid eller för pågående och externfinansierade forskningsprojekt eller för anknytning ("affiliering") till högskolan för att kunna representera denna i speciella sammanhang. En sådan anställning innebär i vanliga fall en deltidsanställning. En professor som anställs under någon av dessa förutsättningar erhåller titeln seniorprofessor.
Relaterade begrepp
- Professors namn är beteckningen på en hederstitel. Titeln kallades ursprungligen professors namn, heder och värdighet. År 1908 fick Carl Hallendorff professors namn, heder och värdighet av Handelshögskoleföreningen. 1909 utsågs han till högskolans första rektor, en tjänst han innehade till 1929.
Övriga befattningar
Associate professor
Tjänsten universitetslektor (engelska, Storbritannien: senior lecturer, USA: associate professor), även benämnd docent (vilket är en vetenskaplig kompetensmarkering och inte ett yrke). Vid Handelshögskolan i Stockholm har begreppet "associate professor" en särskild betydelse och används som titel på en fast anställd medlem av fakulteten som efter särskild prövning uppnått en nivå mellan docent och (full) professor.
Assistant professor
Tjänsten forskarassistent (engelska: assistant professor) tillsätts i konkurrens mellan forskare med doktorsexamen. Under forskarassistentåren bygger forskaren självständigt upp sin egen forskning. Handledning och undervisning är andra viktiga aktiviteter vid sidan om forskningen. Det är vanligt att man under denna tid också kvalificerar sig för docentkompetens. Det kan även vara avgörande för om man efter forskarassistenttjänst kan få en lektorstjänst. Namnet på denna tjänst kan vara förvirrande eftersom forskarassistenten inte fungerar som någons assistent, utan verkar självständigt. Forskarassistent ska inte förväxlas med forskningsassistent (engelska: research assistant) som fungerar som assistent i ett forskningsprojekt och vanligen inte har högre examen.
Research fellow
.jpg)
En postdoktoral (förkortas postdok, engelska: research fellow) medarbetare innehar en temporär forskningstjänst eller forskningsstipendium, efter disputationen och är till för att den nydisputerade forskaren ska ha möjlighet att bygga en egen forskningsprofil. Periodens längd varierar kraftigt, men syftet är att skapa ett oberoende gentemot förutvarande doktorandhandledaren. En eller flera postdoktorsperioder är en stor fördel när forskaren söker nästa typ av tjänst, till exempel en forskarassistenttjänst. Postdoktorsforskare kan denne koncentrera sig nästan enbart på forskning, vilket universitetslärare mycket sällan kan
Finansiering
Handelshögskolan i Stockholm är en privatägd högskola. Dess verksamhet finansieras med medel från privata och statliga källor.
Privata källor
78 procent av högskolans intäkter kommer från privata källor[10]. Dessa är fördelade enligt följande
- 30 procent av intäkterna kommer från Handelshögskoleföreningens medlemmar, som är högskolans ägare, och stiftelser knutna till dessa[10].
- 8 procent av intäkterna kommer från Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram, som grundades 1994 och är en sammanslutning av drygt hundra företag som bidrar till högskolan och samarbetar med den vad gäller utbildning och forskning[10]. Bland de ingående företagen märks Bonnier, Ericsson, H & M, Industrivärden, Investor, SEB och Skanska.
- Övriga bidrag till forskning och utbildning
- 40 procent kommer bland annat från donationer från stiftelser och vetenskapliga anslag[10].
- Handelshögskolan har lanserat ett program för att låta privatpersoner, bland annat alumner, donera medel till högskolan, benämnt SSE Supporters[10].
Statliga källor
22 procent av högskolans intäkter kommer från svenska staten.
Ackrediteringar och medlemskap
Ackrediteringar
- Handelshögskolan i Stockholm är ackrediterad av EQUIS sedan 1999.
Medlemskap
- Handelshögskolan i Stockholm är den enda nordiska medlemmen i APSIA, där fler än 60 internationellt ledande lärosäten, bland andra Harvard, Columbia, Yale, Princeton och Georgetown, ingår. Nätverket arbetar för en förbättrad utbildning vad gäller internationella relationer och därmed för ett utvecklat internationellt samförstånd och välstånd.
- The Global Alliance in Management Educations eller CEMS (tidigare Community of European Management Schools)
- Handelshögskolan i Stockholm är Sveriges representant i CEMS. Endast en högskola per land ingår i denna organisation, där handelshögskolor världen över och närmare femtio multinationella företag ingår.
- Ett internationellt nätverk för forskning och undervisning i management. Handelshögskolan i Stockholm är en av fem svenska medlemmar[77].
- Handelshögskolan i Stockholm är som enda nordiska högskola medlem i ICEDR, en sammanslutning av världens 25 främsta ekonomihögskolor, bland andra Harvard University, MIT och Wharton School och 40 av världens ledande företag, bland andra ABB, Deutsche Bank, Ericsson och Unilever.[78]
- Partnership in Management är en sammanslutning av flera internationella utbildningsinstitutioner med inriktning mot ekonomi för att stimulera internationellt studentutbyte. Handelshögskolan är medlem sedan 1980 och är den enda medlemmen i Sverige.
- Stockholms Akademiska Forum (Staf)
- Stockholms Akademiska Forum är en samarbetsorganisation mellan 17 universitet och högskolor i Stockholm.
Partneruniversitet
Handelshögskolan i Stockholm har ett stort antal partneruniversitet med vilka man samarbetar vad gäller utbildning och forskning. Partneruniversiteten ligger företrädesvis i Nordamerika och Europa, men även i Asien, Sydamerika och Oceanien.
Kontakterna med partneruniversiteten har bland annat etablerats genom Handelshögskolans medlemskap i organisationerna The Association of Professional Schools of International Affairs (APSIA), The Global Alliance in Management Educations eller CEMS (tidigare Community of European Management Schools), International Consortium for Executive Development Research (ICEDR) och Partnership in International Management (PIM).
Bland Handelshögskolan i Stockholms partneruniversitet märks
Nordamerika
- Columbia Business School
- New York, New York, USA
- Johnson Graduate School of Management
- Ithaca, New York, USA
- Fuqua School of Business
- Durham, North Carolina, USA
- UCLA Anderson School of Management
- Los Angeles, Kalifornien, USA
- Graduate School of Business
- Chicago, Illinois, USA
- Wharton School
- Philadelphia, Pennsylvania, USA
Europa
- London, Storbritannien, EU
- Ecole des Hautes Etudes Commerciales (HEC)
- Paris, Frankrike, EU
- Institut d'études politiques de Paris (Sciences Po)
- Paris, Frankrike, EU
Utmärkelser
Handelshögskolan delar ut utmärkelser till de som lämnat avgörande bidrag till högskolans utbildning, forskning och administration.
Utmärkelser utdelade vid Handelshögskolan i Stockholm
Ekonomie hedersdoktorat
Handelshögskolan har promoverat ekonomie hedersdoktorer (ekon.dr h.c.) sedan 1956, främst ur två kategorier, framstående akademiker och näringslivspersoner. De första som promoverades till ekonomie hedersdoktorer vid högskolan 1956 var Albin Johansson, Oskar Sillén, Gerhard Törnqvist och Jacob Wallenberg (1892-1980).
Ekonomie jubeldoktorat
Jubeldoktor (doctor jubilaris) är en titel som genom en särskild promotion tilldelas den som 50 år tidigare promoverats till ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm. Titeln förkortas Ekon. jubeldr eller EjubD.
SSE Research Award
Forskningsinstitutet Stockholm School of Economics Institute for Research delar sedan 1992 årligen ut SSE Research Award (tidigare EFI Research Award) till personer som "aktivt bidragit till att skapa goda förutsättningar för forskning inom de administrativa och ekonomiska vetenskaperna"[79]. Priset överlämnas av Handelshögskolan i Stockholms rektor till pristagaren vid en årlig ceremoni på högskolan. Den första som erhöll priset var Jan Wallander.
Partnerprogrammets forskarpris vid Handelshögskolan i Stockholm
För att främja forskningen vid Handelshögskolan instiftade man tillsammans med de företag som är medlemmar i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram 2003 ett forskarpris. Priset tilldelas forskare vid högskolan som har bidragit till kunskapsutvecklingen inom sin disciplin och som håller så hög vetenskaplig klass att det är publicerbart i internationella vetenskapliga publikationer. Priset om 100 000 kr utdelas vid den årliga partnerstämman i slutet av november[80]. Bland tidigare pristagare märks Micael Dahlén (2005),[81] Per Strömberg (2006)[82] och Richard Friberg (2007).[83]
Bordsstandar
Handelshögskolan i Stockholm delar ut bordsstandar som ett tecken på uppskattning till personer som gjort insatser för högskolan. Bland mottagarna märks kung Carl XVI Gustaf, John F. Nash och Paul Krugman. Karl-Olof Hammarkvist, rektor för högskolan 2013–2014, avträdde som rektor den 1 juni 2014 och tilldelades högskolans 75e bordsstandar den 11 juni 2014[84].
Utmärkelser utdelade vid Handelshögskolan i Stockholm i samarbete med andra organisationer
Gunnar Hedlund Award
Sedan 1997 delar Handelshögskolan i Stockholm och European International Business Academy (EIBA) ut ett internationellt pris för bästa doktorsavhandling i internationellt företagande, benämnt Gunnar Hedlund Award, på 10.000 €.[85]
Juryns ordförande, professor Örjan Sölvell, har sagt "Tanken bakom priset är att den ska fungera som ett verktyg för att stimulera doktorander runt om i världen inom området International Business, och även att fira professor Gunnar Hedlunds viktiga arbete inom detta fält."[85] Priset är namngivet efter Gunnar Hedlund, civilekonom och ekonomie doktor från och professor i företagsekonomi med inriktning mot internationellt företagande 1988–1997 vid Handelshögskolan, samt under flera år chef för dess Institute of International Business[86].
Det Söderbergska handelspriset
Det Söderbergska handelspriset är ett vetenskapligt pris instiftat 1988, som utdelas av Torsten Söderbergs stiftelse i samarbete med Handelshögskolan. Priset om 500 000 kronor tilldelas personer som genom framstående insatser bidragit till utvecklingen inom distributionsområdet. Den förste som erhöll priset 1988 var Nils-Erik Wirsäll, vd för Ica-koncernen 1972-1978 och initiativtagare till bildandet av Fonden för Handels- och Distributionsforskning (numera Center for Consumer Marketing) 1978 vid Handelshögskolan[87]. Bland övriga mottagare märks Lars-Gunnar Mattsson (1990), Claes-Robert Julander (1994) och Magnus Söderlund (2011).
Student- och alumnföreningar
Handelshögskolans i Stockholm studentkår
Handelshögskolans i Stockholms studentkår (HHSS, engelska: Student Association of the Stockholm School of Economics, SASSE) grundades 1909, samma år som högskolan. Handelshögskolan är känd för att ha en aktiv studentkår. Souterrängvåningen i huvudbyggnaden vid Sveavägen 65, liksom källarvåningen i skolans byggnader vid Saltmätargatan, används som kårlokaler.
Studentkåren delar ut ett årligt pris kallat Teacher of the Year. Kårmedlemmarna röstar fram vilken lärare vid högskolan som ska tilldelas priset, som förutom äran, utgörs av 40 000 kr. Bland bemärkta tidigare mottagare märks Emma Stenström (2005)[88], Erik Nerep (kandidatprogrammet, 2013)[89] och Per Strömberg (masterprogrammet, 2013)[89].
Kårordförande för Handelshögskolans i Stockholm studentkår
Bland studentkårens tidigare ordföranden märks
- Johan Åkerman (1896–1982), kårordförande 1917–1918, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet 1943–1961
- Jacob Palmstierna (1934–2013), kårordförande 1959–1960, koncernchef för Skandinaviska Enskilda Banken 1989, styrelseordförande för Nordbanken, mottagare av Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholms årliga pris, EFI Research Award (nu SSE Research Award)
- Arne Mårtensson (född 1951), kårordförande 1972–1973, vd för Svenska Handelsbanken 1991–2001 och dess styrelseordförande 2001–2006
- Peter Hägglund (född 1956), kårordförande 1989–1990, vd för IFL vid Handelshögskolan i Stockholm AB 2006–2011
- Günther Mårder (född 1982), kårordförande 2005–2006, sparekonom på Nordnet Bank, vd för Sveriges Aktiesparares Riksförbund 2008–2012
SSE Alumninet
Högskolans alumner organiseras genom SSE Alumninet, Handelshögskolan i Stockholms medlemsportal för alumner. Medlemskap i nätverket är öppen för alla med examen från Handelshögskolan i Stockholm (civilekonom-, kandidat-, master-, International Graduate Program (IGP), MBA- och/eller doktorsexamen), liksom för SSE MBA deltagare från Stockholm School of Economics in Riga och Stockholm School of Economics in Russia.
Handelshögskolans i Stockholm kamratförening
Den ideella föreningen Handelshögskolans i Stockholm kamratförening (HHSK, engelska: Alumni Association of the Stockholm School of Economics, AASSE) grundades 1982. Föreningen har cirka 4 000 betalande medlemmar. Medlemskap i föreningen är frivilligt och öppet för alla med civilekonom-, kandidat-, IGP- och/eller masterexamen från Handelshögskolan i Stockholm. Föreningen tillvaratar gemensamma intressen bland utexaminerade från Handelshögskolan i Stockholm. Den fungerar som ett socialt nätverk för högskolans alumner, organiserar månatliga sammankomster för medlemmarna och ger ut tidskriften Alumni[90]. Ordförande är Viveka Hirdman-Ryrberg[91]. I USA finns föreningen American Friends of SSE.
Rektorer, professorer, alumner, hedersdoktorer och föredragshållare
Rektorer
Ett urval av rektorer för Handelshögskolan i Stockholm
- Carl Hallendorff, 1909–1929
- Martin Fehr, 1929-
- Gunnar Arpi, 1963–1970
- Per-Jonas Eliæson, 1970–1986
- Staffan Burenstam Linder, 1986–1995
- Claes-Robert Julander, 1996–2000
- Leif Lindmark, 2000–2003
- Lars Bergman, 2004–2012
- Rolf Wolff, 2012–2013
- Karl-Olof Hammarkvist, 2013–2014
- Lars Strannegård, 2014-
Professorer
Ett urval av professorer vid Handelshögskolan i Stockholm
- Staffan Burenstam Linder, professor nationalekonomi vid Handelshögskolan, dess rektor 1986–1995, utvecklade Linderhypotesen
- Carl B. Hamilton, adjungerad professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm, riksdagsledamot för Folkpartiet.
- Eli Heckscher, professor i nationalekonomi med statistik 1909–1929, professor i ekonomisk historia 1929–1945, sägs vara ansvarig för att ekonomisk historia numera är ett självständigt ämne vid svenska högskolor, Heckscher-Ohlin-teoremet, far till Gunnar Heckscher.
- Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan.
- Gunnar Myrdal, nobelpris i ekonomi 1974, skrev tillsammans med hustrun Alva Myrdal Kris i befolkningsfrågan 1934, far till författaren Jan Myrdal och Kaj Fölster.
- William William-Olsson professor i ekonomisk geografi från 1946–1969. Hans stadsgeografiska arbeten, ”Huvuddragen av Stockholms geografiska utveckling 1850–1930" (1937) och Stockholms framtida utveckling. 1941. http://www.stockholmia.stockholm.se/media/pdf/1_william_olsson.pdf blev mönsterbildande för fortsatt stadsbyggande.
- Anders Åslund, professor i nationalekonomi, Rysslandsanalytiker vid Brookings Institution, Carnegie Endowment och Peterson Institute[92].
Alumner
Ett urval av alumner från Handelshögskolan i Stockholm
- Alexander Bard, musiker, ingen examen
- Gunnar Bergvall, medgrundare TV4, vd för TV4, initiativtagare till Bingolotto.
- Lars Ture Bohlin, en av studenterna i första kullen som tog examen från Handelshögskolan 1911, grundare av Föreningen Auktoriserade Revisorer 1923, grundare av Bohlins revisionsbyrå AB 1944 som idag är KPMG Bohlins AB.
- Peggy Bruzelius, styrelseproffs
- Per Bystedt, vd för bland annat TV3, Spray Network AB, Neonode
- Jan Carlzon, vd och koncernchef SAS 1981–1993.
- Claes Dahlbäck, vd familjen Wallenbergs holdingbolag Investor 1978–1999, för närvarande styrelseordförande.
- Micael Dahlén, professor, känd föreläsare och författare, bland annat Nextopia.
- Ulf Dahlsten, generaldirektör Postverket 1988–1994, koncernchef för Posten AB 1994–1998.
- Hans Dalborg, vd för Nordbanken/Nordea 1991–2004, styrelseordförande Nordea 2004–2011.
- Ulf Dinkelspiel, moderat riksdagsledamot, vd för Exportrådet.
- Agneta Dreber, vd för Livsmedelsföretagen, styrelseordförande Sveriges Radio
- Klas Eklund, chefsekonom SEB.
- Max Elger, statssekreterare på finansdepartementet
- Björn Eriksson, Generaltulldirektör, Rikspolischef, Landshövding i Östergötlands län.
- Ali Esbati, tidigare ordförande i Vänsterpartiets ungdomsförbund Ung vänster.
- Lars-Erik Forsgårdh, vd för Sveriges Aktiesparares Riksförbund 1984–2006.
- Christer Gardell, vd för Custos, grundare investmentfonden Cevian Capital.
- Reinhold Geijer, bankdirektör
- Stefan Grudin, medgrundare till radioprogrammet På håret, tv-programmen Snacka om nyheter och Parlamentet.
- Johan Hakelius, journalist, tidigare chefredaktör för Finanstidningen, gift med journalisten Susanna Popova.
- Jonas Hassen Khemiri, författare.
- Gunilla Herlitz, chefredaktör för Dagens Industri och Dagens Nyheter.
- Peter Hägglund, vd för IFL vid Handelshögskolan i Stockholm sedan 2006.
- Anders Igel, koncernchef Telia Sonera 2002–2007, drivande bakom sammanslagningen av företagen Telia och Sonera.
- Stefan Ingves, chef för Riksbanken
- Olof Johansson, ordförande centerpartiet 1987–1998, miljöminister 1991–1994.
- Janne Josefsson, journalist och programledare.
- Stefan Krook, grundare av telekomoperatören Glocalnet och elbolaget GodEl.
- Erik Lakomaa, chefsstrateg för nej-sidan under folkomröstningen om införande av euron i Sverige 2003, kampanjchef Medborgare mot EMU.
- Ola Lauritzson, författare till flera böcker om hälsokost, bland annat om GI-metoden (glykemiskt index).
- Kajsa Lindståhl, vd för Banco Fonder 1985–2000, styrelseordförande Aktiefrämjandet.
- Ebba Lindsö, chefredaktör Affärsvärlden, vd och chefredaktör för TT, vd Svenskt Näringsliv.
- Kristian Luuk, programledare radioprogrammet Hassan, TV-programmen Knesset och Sen kväll med Luuk, ingen examen
- Johan Lybeck, professor i nationalekonomi, vd för Finanskonsult AB
- Günther Mårder, vd för Sveriges Aktiesparares Riksförbund.
- Johanna Nilsson, inskriven vid HHS 1991–2001, författare, boken Rebell med kalla fötter.
- Lars Nittve, chef Moderna museet i Stockholm, tidigare chef Tate Modern, London, och Louisiana, Köpenhamn.
- Ann-Christin Nykvist, generaldirektör vid Konkurrensverket, jordbruksminister 2002–2006, generaldirektör Statens pensionsverk 2007-.
- Mikael Odenberg, riksdagsledamot moderaterna 1991–2007, försvarsminister 2006–2007, bror till biskop emerita Christina Odenberg.
- Bertil Ohlin, ordf. Folkpartiet 1944–67, professor nationalekonomi vid HHS, Heckscher-Ohlin-teoremet, nobelpris i ekonomi 1977.
- Gustaf Olivecrona, journalist.
- Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, son till Olof Palme.
- T. Paulsson Frenckner, professor i företagsekonomi vid HHS, grundare av Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms högskola, föregångare till Stockholms universitet.
- Karin Pilsäter, riksdagsledamot folkpartiet, partiets talesperson i ekonomiska frågor sedan 2002.
- Mats Qviberg, medgrundare finansföretaget Hagströmer och Qviberg samt Investment AB Öresund.
- Ruben Rausing, grundare företaget Tetra Pak.
- Johan Renck, musiker under pseudonymen Stakka Bo.
- Suleyman Sleyman, fotbollsspelare i Hammarby IF.
- Emma Stenström, ekonomie doktor vid HHS på avhandlingen "Konstiga företag", gästprofessor Konstfack, programledare SVT:s konstprogram Arty.
- Ragnar Söderberg, styrelseordförande Ratos, Esselte, Electrolux, Skandia och Stockholms handelskammare, grundare Ragnar Söderbergs Stiftelse.
- Örjan Sölvell, professor i företagsekonomi vid HHS.
- Max Tegmark, professor i astronomi vid MIT, Boston, son till professor Harold Shapiro, KTH.
- Meg Tivéus, vd för Åhlens, Holmen, Posten och Svenska Spel.
- Hans Tson Söderström, Förbundsordförande Sveriges Aktiesparares Riksförbund, före detta vd för Studieförbundet Näringsliv & Samhälle (SNS), före detta vd för HHS Executive Education, där han genomdrev en sammanslagning med tidigare konkurrenten IFL och bildandet av IFL vid Handelshögskolan i Stockholm AB.
- Margaretha af Ugglas, riksdagsledamot 1974–95, utrikesminister 1991–94, ledamot Europaparlamentet 1995, ledarskribent Svenska Dagbladet, dotter till Hugo Stenbeck.
- Per Westerberg, moderat riksdagsman, industriminister 1991–1994, talman Sveriges riksdag 2006-.
- Anne Wibble, riksdagsledamot folkpartiet 1985–97, finansminister 1991–94, dotter till Bertil Ohlin.
- Peter Wolodarski, chefredaktör Dagens Nyheter, programledare TV8.
- Erik Zsiga, författare.
- Erik Åsbrink, ordförande Riksbanksfullmäktige 1985–90, finansminister 1996–99, ordförande Svenska Budo- och Kampsportsförbundet.
Hedersdoktorer
Ett urval av hedersdoktorer vid Handelshögskolan i Stockholm
- Ragnar Frisch, ekon.dr h.c. (1959), professor i nationalekonomi vid Universitetet i Oslo och grundare av dess ekonomiska institution, blev 1969 tillsammans med Jan Tinbergen de första att erhålla Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, anses ha grundat ämnesområdet ekonometri och bildat termerna makroekonomi och mikroekonomi
- William J. Baumol, ekon.dr h.c. (1971), professor i nationalekonomi vid Princeton University 1949–1992, professor i nationalekonomi vid New York University 1971-, har gett upphov till begreppet Baumoleffekten som beskriver stigande lönekostnader trots oförändrad produktivitet
- Gösta Rehn, ekon.dr h.c. (1971), professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, utvecklade tillsammans med Rudolf Meidner Rehn-Meidner-modellen för full sysselsättning och låg inflation. Rehn och Meidner var även upphovsmän till den solidariska lönepolitiken, dvs. den lönepolitiska modell som drevs av LO från 1950-talets början till slutet av 1980-talet, och som var ett av fundamenten för den svenska modellen på arbetsmarknaden
- Marcus Wallenberg, ekon.dr h.c. (1971), examen från Handelshögskolan i Stockholm 1920, en av de mest betydande företrädarna för svenskt näringsliv under 1900-talet, vd för Stockholms Enskilda Bank 1946–1958, styrelseordförande för Saab/Saab-Scania 1968–1980
- Ragnar Söderberg, ekon.dr h.c. (1973), styrelseordförande Ratos, Söderberg & Haak, Esselte,Electrolux, Skandia och Stockholms handelskammare, norsk generalkonsul i Stockholm, grundade tillsammans med brodern Torsten Söderberg Ratos, Ragnar Söderbergs stiftelse och Torsten Söderbergs stiftelse
- Michael E. Porter, ekon.dr h.c. (1989), professor vid Harvard Business School, skapare till modellerna Porters fem krafter, Porter-diamanten, Porters tre generiska affärsstrategier och värdekedjan, lanserade konceptet "kluster" i Sverige genom boken Advantage Sweden (Norstedts, 1991), tillsammans professor Örjan Sölvell och professor Udo Zander vid Handelshögskolan i Stockholm
- Curt Nicolin, ekon.dr h.c. (1994), vd för STAL 1955–1959, vd för Turbin AB de Laval Ljungström (TALL) 1959–1961 (bildat 1959 genom en sammanslagning av STAL med AB de Lavals Ångturbin), vd för ASEA 1961–1976 och därefter styrelseordförande (drivande kraft bakom att ASEA byggde upp en världsledande kompetens inom kärnkraftsteknologi och byggde nio av Sveriges tolv reaktorer), vd för SAS 1961–62, ordförande för SAF 1976–1984, deltog i arbetet med fusionen mellan ASEA och schweiziska Brown Boveri till ABB 1987, ordförande i ABB
- Douglass C. North, ekon.dr h.c. (1994), ekonom, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1993 för sitt arbete inom ekonomisk historia, känd för boken Västerlandets uppgång (The Rise of the Western World) som för fram institutioner som anledningen till den ekonomiska tillväxten i Västeuropa sedan 1500-talet, bland annat äganderätt, förutsägbart skatteuttag och statligt skydd för näringsfriheten
Kända föredragshållare vid Handelshögskolan i Stockholm
I samband med statsbesök och att framstående politiker besöker ett annat land, är det sed att de även håller ett föredrag vid ett ledande universitet eller högskola med inriktning mot politik eller ekonomi, för att i en akademisk miljö få utveckla sin syn på politik och för att få inspirera nästa generation. Gästande utländska dignitärer i London, Storbritannien, brukar således hålla föredrag vid LSE och i Paris, Frankrike, vid Sciences Po (Institut d'Etudes Politiques de Paris). I Stockholm, är det Handelshögskolan som spelar denna roll. Även ett flertal framstående företagsledare och industrialister har genom årens lopp bjudits in till att hålla föredrag på skolan. Bland dessa statsmän och företagsledare märks:
Ett urval av kända föredragshållare vid Handelshögskolan i Stockholm
- Kejsaren av Japan Akihito besökte tillsammans med kejsarinnan Michiko, kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia, Handelshögskolan och The European Institute of Japanese Studies år 2000, i samband med det första japanska statsbesöket någonsin i Sverige. Kejsar Akihito höll även ett tal vid högskolan.
- Peter Wallenberg, ekon.dr h.c., ledande person inom Wallenbergsfären, föredrag vid Handelshögskolan i samband med att han utnämndes till hedersdoktor i ekonomi vid skolan
Litteratur och film
Facklitteratur
Stockholm School of Economics, The first 100 years är en monografi av författaren Jonas Rehnberg, utgiven 2009 på Informationsförlaget i Stockholm. Boken skildrar Handelshögskolan i Stockholms historia från högskolans grundande 1909 till 100-årsjubileet 2009.
179 år av ensamhet, publicerad 2016, är en antologi av forskarna Linda Portnoff och Jenny Lantz. Tio kvinnor från Handelshögskolan avslöjar sina tankar och strategier. Författarna är forskare och lärare och har fått förhålla sig till en ojämställd miljö.
Skönlitteratur
- Hon är inte jag, författare Golnaz Hashemzadeh, 2012
Hashemzadeh är före detta ordförande för Handelshögskolans i Stockholm studentkår.[93]
- Snabba cash, författare Jens Lapidus, 2006
- Aldrig fucka upp, författare Jens Lapidus, 2008
- Livet deluxe, författare Jens Lapidus, 2011
Romansviten Stockholm Noir är en serie spänningsromaner av författaren Jens Lapidus. Huvudpersonen Johan "JW" Westlund kommer från landet men låtsats vara en bratkille. Han lever ett dubbelliv och kör svarttaxi för att finansiera sitt dyra liv på Stureplan samtidigt som han studerar ekonomi vid Handelshögskolan.
- Rebell med kalla fötter, författare Johanna Nilsson, 2001
Huvudpersonen i Johanna Nilssons, tidigare student vid Handelshögskolan, bok heter Stella Björk och studerar vid Handelshögskolan. Stella Björk har erfarenhet av anorexia och har tidigare studerat teologi.
Film
Jens Lapidus romansvit Stockholm Noir har filmatiserats och varit grund för tre filmer.
- Snabba Cash, 2010, regissör Daniél Espinosa, huvudrollsinnehavare Joel Kinnaman
- Snabba Cash 2, 2012, regissör Babak Najafi, huvudrollsinnehavare Joel Kinnaman
- Snabba Cash - Livet deluxe, 2013, Jens Jonsson, huvudrollsinnehavare Joel Kinnaman
Se även
Referenser
Noter
- ^ Högskoleverket: Universitet & Högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2009[död länk] ISSN 1400-948X
- ^ http://www.hhs.se/se/About/Pages/default.aspx
- ^ [a b] http://www.hhs.se/se/100years/Jubileumsf%C3%B6rel%C3%A4sningar/Documents/F%C3%B6rel%C3%A4sning%20HHS%20090121%20Final.pdf
- ^ Kaplan, Andreas. ”European management and European business schools: Insights from the history of business schools”. European Management Journal 32 (4): sid. 529-534. doi:. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0263237314000425. Läst 18 juli 2015.
- ^ Stockholm School of Economics. The first 100 years, Stockholm: Informationsförlaget, 2009
- ^ http://www.sseriga.edu/en/
- ^ http://www.sserussia.org/
- ^ [a b] http://www.hhs.se/se/Education/BSc/BScN/Pages/default.aspx
- ^ [a b] http://www.hhs.se/se/About/Historik/Pages/default.aspx
- ^ [a b c d e f] http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/HandelshogskolansFinansiering.aspx
- ^ http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Press/News/Pages/press_140512.aspx
- ^ [a b] ”Veckans Affärer (2006-08-17), Ordstrid om ny examen”. http://www.va.se/nyheter/2006/08/17/ordstrid-om-ny-examen/. Läst 16 augusti 2014.
- ^ http://www.ifl.se/
- ^ ”European Business School Rankings 2015”. http://rankings.ft.com/businessschoolrankings/european-business-school-rankings-2015. Läst 4 juli 2016.
- ^ ”European Business School Rankings 2015”. http://rankings.ft.com/businessschoolrankings/european-business-school-rankings-2015. Läst 4 juli 2016.
- ^ ”European Business School Rankings 2015”. http://rankings.ft.com/businessschoolrankings/european-business-school-rankings-2015. Läst 4 juli 2016.
- ^ Billing, Anders (30 mars 2012). ”Elitskolan tar hem spelet” (på svenska). Fokus (Stockholm). Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714023011/http://www.fokus.se/2012/03/fokus-hogskolerankning/. Läst 3 september 2014.
- ^ [1]
- ^ [a b] ”www.hhs.se (2012-05-16) - Handelshögskolan får ytterligare toppbetyg av Högskoleverket”. http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Press/pressmeddelanden/Pages/press_120516.aspx. Läst 25 juli 2014.
- ^ ”www.hsv.se (2012-05-16) - Utbildningarna i företagsekonomi granskade”. http://hsv.se/publikationerarkiv/pressmeddelanden/2012/utbildningarnaiforetagsekonomigranskade.5.8b3a8c21372be32ace8000870.html. Läst 25 juli 2014.
- ^ Sveriges universitetsranking (Urank). ”Karolinska institutet och Handels i Stockholm åter bäst i rankingen”. www.urank.se. URANK-InPress. Arkiverad från originalet den 3 september 2014. https://web.archive.org/web/20140903014033/http://www.urank.se/artiklar/?news_id=211&news_page=1. Läst 3 september 2014.
- ^ TT (23 maj 2014). ”Karolinska och Handels rankas bäst”. www.svt.se. Stockholm: Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 3 september 2014. https://web.archive.org/web/20140903015148/http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/karolinska-och-handels-rankas-bast. Läst 3 september 2014. ”Karolinska institutet och Handelshögskolan i Stockholm hamnade i topp när Sveriges universitet och högskolor rankas av den fristående organisationen Sveriges universitetsranking (Urank)”
- ^ ”Svenska Handelshögskolans historia”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140826232944/http://www.hanken.fi/public/historia. Läst 24 augusti 2014.
- ^ [2] www.publications.uu.se, 'Publications from Uppsala University, Engfeldt och Lundström, Varumärket Handelshögskolan, s. 15'
- ^ Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962 del II - Biografisk matrikel, Magnus Fahl, Wezäta, Göteborg 1963 s.351
- ^ Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0) (2003).
- ^ Svensk Uppslagsbok, band 6 (1948), spalt 230, artikeln civilekonom, ibid., band 8 (1948), spalt 211, artikeln ekonomexamen, ibid., band 12 (1949), spalt 959, artikeln handelslärarexamen.
- ^ ”Är jag civilekonom?”. www.civilekonomerna.se. Civilekonomerna. http://www.civilekonomerna.se/medlemskap/arjagcivilekonom. Läst 5 september 2014. ”Titeln civilekonom har inget juridiskt skydd i Sverige. Det innebär i realiteten att vem som helst kan kalla sig för civilekonom.”
- ^ [3][död länk] www.fek.su.se, 'Företagsekonomiska institutionens historia',
- ^ [4] www.nobelprize.org, 'The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1974'
- ^ [5] www.nobelprize.org, 'The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1977'
- ^ ”Affärlsvärlden (2009-02-27)”. http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2590228.ece. Läst 23 juli 2014.
- ^ http://www.sserussia.org/about-us/history/
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714224517/http://familjenerlingperssonsstiftelse.se/intervju/karl-olof-hammarkvist-rektor-pa-handelshogskolan/. Läst 25 juni 2014.
- ^ ”www.hhs.se - SSE Business Lab, Companies”. http://www.hhs.se/SSEBusinessLab/Companies/Pages/default.aspx. Läst 1 augusti 2014.
- ^ http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2590228.ece
- ^ [a b] http://www.ifu.se/Om-IFU/
- ^ [a b] http://www.hankensse.fi/about-us/history
- ^ http://www.hankensse.fi/media/uploads/pdf/Hanken_SSE_Presentation.pdf
- ^ ”I Stockholm, IFL & SSE Russia Education AB”. http://www.i-stockholm.se/f/860416/ifl--sse-russia-education-ab. Läst 22 augusti 2014.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714143833/http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pmimportocharkiv/pressmeddelandenarkiv2002/nordiskadetaljhandelshogskolaninvigs.5.41910ff611583f6abe480001837.html. Läst 25 juni 2014.
- ^ ”www.campusroslagen.se - Om Campus Roslagen”. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140804202750/http://www.campusroslagen.se/campus_ab/start. Läst 1 augusti 2014.
- ^ [6] Arkiverad 13 april 2008 hämtat från the Wayback Machine. www.stockholmskallan.se, 'fastigheten Skansen 20',
- ^ [7] www.hhs.se, 'Handelshögskolans historia',
- ^ [8] Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine. www.stockholmskallan.se, 'fastigheten Sandgropen 7',
- ^ ”Universitetskanslerämbetet - Universiteten och högskolorna”. http://www.uka.se/faktaomhogskolan/universitetenochhogskolorna.4.782a298813a88dd0dad800012056.html. Läst 25 juli 2014.
- ^ [9] www.hhs.se, 'Handelshögskoleföreningens organisation och ledamöter'
- ^ [10] www.hhs.se/Organization, 'Grundstadgar för Handelshögskolan i Stockholm'
- ^ [11] www.hhs.se/Organization, 'Styrelse'
- ^ http://www.hhs.se/BusinessAndSociety/press/News/Pages/press_140512_eng.aspx
- ^ Forskning.se: Hur löser vi den framtida ledarbristen? Arkiverad 8 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140811035554/http://www.hhs.se/CASL/About/Pages/Board-and-Funding.aspx. Läst 2 augusti 2014.
- ^ ”www.hhs.se - CASL, Board and Funding”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140811035554/http://www.hhs.se/CASL/About/Pages/Board-and-Funding.aspx. Läst 2 augusti 2014.
- ^ ”http://www.mynewsdesk.com/ Ingalill Holmberg”. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140810031636/http://www.mynewsdesk.com/se/handelshogskolan_i_stockholm/images/ingalill-holmberg-174139. Läst 2 augusti 2014.
- ^ ”www.hhs.se - Holmberg, Ingalill”. http://www.hhs.se/search/person/pages/person.aspx?personid=179. Läst 2 augusti 2014.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 februari 2005. https://web.archive.org/web/20050211131332/http://www.regeringen.se/content/1/c4/17/90/982337a9.pdf. Läst 4 april 2015.
- ^ [https://web.archive.org/web/20140714225945/http://www.hhs.se/SITE/AboutUs/Pages/MissionStatement.aspx ”Arkiverade kopian”]. Arkiverad från [http://www.hhs.se/SITE/AboutUs/Pages/MissionStatement.aspx originalet] den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714225945/http://www.hhs.se/SITE/AboutUs/Pages/MissionStatement.aspx. Läst 19 juli 2014.
- ^ http://www.cefir.ru/index.php?l=eng&id=24
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714224730/http://www.hhs.se/SITE/Staff/Pages/ResearchersAtSITE.aspx. Läst 19 juli 2014.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714174004/http://www.hhs.se/SITE/Staff/Pages/TorbjornBecker.aspx. Läst 19 juli 2014.
- ^ ”Aftonbladet (2003-08-27) - Nordkoreanska höjdare får lära sig av Handels”. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10391585.ab. Läst 14 juli 2014.
- ^ http://www.montel.no/StartPage/SubPage.aspx?id=481437
- ^ Riksbankens Jubileumsfond: Gränsoverskridande Kinaforskning
- ^ Riksbankens Jubileumsfond: Gränsoverskridande Kinaforskning 2
- ^ http://www.sei-international.org/
- ^ http://english.people.com.cn/90001/90776/90883/7020119.html
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714231047/http://www.hhs.se/SCERI/About/Pages/Director.aspx. Läst 15 augusti 2014.
- ^ http://houseoffinance.se/
- ^ ”Handelshögskolan i Stockholm, Näringsliv och samhälle, Nytt nationellt centrum för finansmarknadsforskning skapas vid Handelshögskolan i Stockholm”. http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Press/pressmeddelanden/Pages/press101214.aspx. Läst 14 augusti 2014.
- ^ http://sifr.org/person/per-stromberg/
- ^ http://www.hhs.se/se/Search/Person/Pages/Person.aspx?PersonID=1603
- ^ Jonas Rehnberg, p. 223. Stockholm School of Economics, The first 100 years. Stockholm: Informationsförlaget, 2009.
- ^ http://www.hhs.se/search/person/pages/person.aspx?personid=15
- ^ ”Institute of Latin American Studies, History of the Institute”. http://www.lai.su.se/about-us/history-of-the-institute-1.124572. Läst 18 augusti 2014.
- ^ ”Historisk Tidskrift 132:3 2012, "Magnus Mörner (1924-2012)", Maria Clara Medina och Peter Cornell”. http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2012-3/pdf/HT_2012_3_574-574_medina-cornell.pdf. Läst 18 augusti 2014.
- ^ Richard Normann (2001) Reframing Business: When the Map Changes the Landscape. p. ix
- ^ ”Current members of the EIASM Academic Council”. http://www.eiasm.org/r/members. Läst 19 juli 2014.
- ^ [12] www.icedr.org, 'ICEDR:s medlemslista'
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714133145/http://www.hhs.se/EFI/EFIRESEARCHAWARD/Pages/default.aspx. Läst 26 juni 2014.
- ^ Handelshögskolan i Stockholm (22 november 2006). ”Per Strömberg tilldelas forskarpris vid Handelshögskolan”. www.forkning.se. Stockholm: Forskning.se. Arkiverad från originalet den 8 september 2014. https://web.archive.org/web/20140908015842/http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pmimportocharkiv/pressmeddelandenarkiv2006/perstrombergtilldelasforskarprisvidhandelshogskolan.5.68746c491158ae3e51c80003465.html. Läst 7 september 2014.
- ^ Handelshögskolan i Stockholm (30 november 2005). ”Micael Dahlén tilldelas Partnerprogrammets forskarpris vid Handelshögskolan 2005”. www.forskning.se. Stockholm: Forskning.se. Arkiverad från originalet den 26 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150626123652/http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pmimportocharkiv/pressmeddelandenarkiv2005/micaeldahlentilldelaspartnerprogrammetsforskarprisvidhandelshogskolan2005.5.74e50ae91158a37410f80001903.html. Läst 7 september 2014.
- ^ Handelshögskolan i Stockholm (22 november 2006). ”Per Strömberg tilldelas forskarpris vid Handelshögskolan”. www.forkning.se. Stockholm: Forskning.se. Arkiverad från originalet den 8 september 2014. https://web.archive.org/web/20140908015842/http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pmimportocharkiv/pressmeddelandenarkiv2006/perstrombergtilldelasforskarprisvidhandelshogskolan.5.68746c491158ae3e51c80003465.html. Läst 7 september 2014.
- ^ Handelshögskolan i Stockholm. ”Richard Friberg tilldelas Partnerprogrammets Forskarpris vid Handelshögskolan”. www.forskning.se. Stockholm: Forskning.se. Arkiverad från originalet den 7 september 2014. https://web.archive.org/web/20140907234620/http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pmimportocharkiv/pressmeddelandenarkiv2007/richardfribergtilldelaspartnerprogrammetsforskarprisvidhandelshogskolan.5.42b1956f116828100bf800055.html. Läst 7 september 2014.
- ^ https://www.facebook.com/Stockholmschoolofeconomics
- ^ [a b] http://www.hhs.se/BusinessAndSociety/press/pressreleases/Pages/press_111212.aspx
- ^ http://www.hhs.se/SiteCollectionDocuments/HedlundAward19972007.pdf
- ^ ”Torsten Söderbergs stiftelse, Det Söderbergska handelspriset”. http://www.torstensoderbergsstiftelse.se/priser/det-soderbergska-handelspriset/. Läst 26 augusti 2014.
- ^ http://www.mynewsdesk.com/se/handelshogskolan_i_stockholm/pressreleases/emma-stenstroem-utses-till-aarets-laerare-vid-handelshoegskolan-89686
- ^ [a b] http://www.sasse.se/student/education/news/winners-teacher-year-20122013
- ^ [13] www.hhsalumniassociation.se/alumni.asp, tidskriften Alumni
- ^ [14] www.hhsalumniassociation.se, 'Handelshögskolans i Stockholm kamratförening'
- ^ [15] www.iie.com/staff, Peterson Institute for International Economics
- ^ ”Golnaz Hashemzadeh: ”Hon är inte jag””. http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/golnaz-hashemzadeh-hon-ar-inte-jag/. Läst 13 oktober 2014.
Tryckta källor
- Eliaesson, Jonas, et al (1984). Handelshögskolan i Stockholm, Stockholm School of Economics, 1909-1984. Stockholm: Handelshögskolan i Stockholm.
- Rehnberg, Jonas (2009). Stockholm School of Economics, The first 100 years. Stockholm: Informationsförlaget. ISBN 978-91-7736-579-2
Webbkällor
- Stockholmskällan, Handelshögskolan i Stockholm - Byggnaderna och Stadsmiljön, Rebecka Millhagen
- Stockholm i dess förnämsta byggnader, på s 18 finns en bild av Brunkebergs hotell, där Handelshögskolan låg 1909–1926
- Hermes, köpmännens gud (engelska)
Vidare läsning
- ”Att befrämja affärsverksamhetens höjande i vårt land”
- Varumärket Handelshögskolan - Konsten att bygga upp och bibehålla ett starkt varumärke, Engfeldt och Lundström
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Handelshögskolan i Stockholm.- Handelshögskolan i Stockholms hemsida
- Handelshögskolans i Stockholm studentkårs hemsida
- Handelshögskolans i Stockholm kamratförenings hemsida
- Facebook, Stockholm School of Economics
- Linkedin, Stockholm School of Economics
- Twitter, Handelshögskolan SSE
- Youtube, SSE Channel
- Stockholmskällan har media som rör Handelshögskolan i Stockholm
| |||||||||||
| |||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||
