Hallands flygflottilj

Version från den 28 mars 2017 kl. 20.54 av Fry1989 (Diskussion | Bidrag) (File renamed. (GlobalReplace v0.6.5))

För flygkåren F 14, se Hallands flygkår.
För skolförbandet F 14, se Flygvapnets Halmstadsskolor.
Hallands flygflottilj
(F 14)
Vapen för Hallands flygflottilj tolkat efter dess blasonering.
Information
Datum1 juli 1944–30 september 1961
LandSverige
FörsvarsgrenFlygvapnet
TypFlygflottilj
RollBomb (1945–1958)
Attack (1958–1961)
EfterföljareHallands flygkår
Flygdivisioner1.div. (Niklas Röd)
2.div. (Niklas Blå)
3.div. (Niklas Gul)
FörläggningsortHalmstad
Marsch"I sommarstaden" (Grundström)
"Svensk Entrémarsch" (Söderlund)[1]
Tjänstetecken
Sköldemärken
Flygplan
AttackflygplanA 28B, A 32A
BombflygplanB 5, B 17, B 18B
JaktflygplanJ 28C
SkolflygplanSk 12, Sk 15, Sk 16, Sk 50
TransportflygplanTp 83
Övriga typerG 101, Se 104, Lg 105
Saab B 18B vid 1. divisionen (S/N 18172).

Kungliga Hallands flygflottilj även F 14 Halmstad och F 14 var en svensk flygflottilj inom Flygvapnet , som verkade mellan åren 1944 och 1961. Flottiljen var förlagd vid Halmstads flygplats inom Halmstads garnison.[2]

Historik

Genom försvarsbeslutet 1942, vilken antogs av riksdagen den 17 juni 1942, angavs Flygvapnet att nio nya flygflottiljer skulle sättas upp mellan åren 1942 och 1947. En av de nio nya flottiljerna var Hallands flygflottilj, vilken skulle organiseras som en lätt bombflygflottilj och ingå i Andra flygeskadern (E 2), vilken var en bombeskader. Redan samma år påbörjades byggnationen av flottiljen, vilken anlades i byn Mickedala, norr om Halmstad.[2]

Flottiljen startade sin verksamhet som en depå den 1 juni 1944, då flottiljens första chef överstelöjtnant Christian Nilsson anlände till Halmstad efter en soloflygning från Barkarby. Fredag den 6 juli 1944 hissades flaggan på kanslihuset för första gången. Kanslihuset var provisoriskt inhyst i Sventorps gård. Precis som kanslihuset var det mycket annat inom flottiljen som till en början var provisoriskt. Till exempel när de första värnpliktiga ryckte in vid flottiljen den 29 september 1944, fick de utspisas i tält, och maten tillagades i en provisoriskt uppförd byggnad.[3]

År 1945 stod mycket av kasernetablissemanget färdigt, och den 1 maj 1945 inleddes flygverksamheten med en division. Den 2 juli 1945 invigdes flottiljen officiellt. Den 1 oktober 1945 tillkom flottiljens andra division. Flottiljens tredje division tillkom två år senare, den 3 maj 1947. Flottiljen blev först inom Flygvapnet att beväpnas med bombflygplanet B 18B, flottiljens samtliga divisioner beväpnades med detta plan.

Den 6 februari 1946 havererade hela flottiljens 1. divisionen med sina åtta B 18-flygplan i en snöstorm. Haveriet inträffade under en förflyttning till Norrland. Sju flygplan nödlandade, medan ett plan, individ Röd Niklas (18180) försvann helt.[4] Röd David (18172) gick genom isen vid bärgningsförsök och återfanns inte förrän 1979, då flygplanet även bärgades från havsbottnen utanför Härnösands hamn där det legat i 33 år. Restaureringen genomfördes av frivilliga flyghistoriker, och finns att beskåda på Flygvapenmuseum.[2] Flottiljens första chef, överste Christian Nilsson, blev år 1953 brigadgeneral i det etiopiska flygvapnet.[3]

I väntan på att flottiljen skulle tillföras A 32A Lansen ombeväpnades flottiljen år 1953 med J 28B Vampire. Efter att flottiljen ombeväpnats från B 18B till J 28B Vampire överfördes flottiljen till Första flygeskadern (E 1). Hösten år 1957 började flottiljen att tillföras A 32A Lansen, och en omskolning av flygförare påbörjades, vilken var färdig i början av år 1958. Vid denna tidpunkt hade flottiljen ombildats från en bombflottilj till en attackflottilj.[3]

I december 1958 antog riksdagen propositionen, vilken låg till grund för försvarsbeslutet 1958. Där framgick det bland annat att två flygflottiljer skulle avvecklas på grund av minskade anslag till Flygvapnet, eller rättare sagt en nedskärning. Målet var att skapa ett ekonomiskt utrymme för modernisering av de kvarvarande delarna av Flygvapnet, bland annat genom införandet av flygplanen Saab 32 Lansen och Saab 35 Draken. Det innebar en satsning på kvalitet framför kvantitet, något som hela försvaret genomgick vid denna tidpunkt.

Valet av flottiljer kom att falla på Svea flygflottilj (F 8) och Hallands flygflottilj (F 14). Hallands flygflottilj ansågs illa placerad, då den låg nära Länssjukhuset i Halmstad. Och de moderna flygplanen vilka krävde längre rullbanor, skapade buller och vibrationsproblem som störde staden.[3] Istället skulle flottiljen ombildas och reduceras till en flygkår, och få en roll som ett markskoleförband.

Den lucka som uppstod i Första flygeskadern (E 1) skulle övertas av Hälsinge flygflottilj (F 15) i Söderhamn,[3] vilken även skulle överta flygplanen vid flottiljen. Hösten 1959 påbörjade flottiljen att överföra sina flygplan till Söderhamn, och den 29 april 1961 lämnade det sista flygplanet Halmstad. Den 10 augusti 1961 avtackades den kvarvarande personalen av eskaderchefen general Björn Bjuggren och flottiljchefen överste Bo Lindgren.[3] Den 30 september 1961 avvecklades officiellt den sista division tillsammans med flottiljen.[2]

Viktigare årtal

Nedan redovisas årtal som påverkat flottiljens verksamhet.[5]

  • 1942: Riksdagen beslutar den 17 juni att F 14 skall upprättas i Halmstad.
  • 1942: Anläggandet av flottiljen börjar.
  • 1944: Verksamheten startar som depå den 1 juli.
  • 1944: Kung Gustaf V överlämnar flottiljens fana den 17 september.
  • 1944: Flottiljens första värnpliktsomgången rycker in den 29 september 1944.
  • 1945: Flottiljverksamheten startar den 2 juli, som Lätt bombflyg ingående i Andra flygeskadern.
  • 1946: Flottiljens 1. divisionen havererade 6 februari i höjd med Härnösand, efter en planerad flygning från Halmstad till Luleå.
  • 1953: Flottiljen ombeväpnas till J 28B Vampire, och blir en attackflottilj.
  • 1953: Flottiljen överförs till Första flygeskadern.
  • 1957: Flottiljen påbörjas att ombeväpnas till A 32 Lansen.
  • 1957: Flottiljen tillförs en musikkår från Hallands regemente (I 16).
  • 1958: Riksdagen beslutar i december genom försvarsbeslutet 1958 att flottiljen ska reduceras till en flygkår.
  • 1961: Flottiljens fyra sista Lansen överförs den 26 april till F 15 Söderhamn.
  • 1961: Eskaderchef och flottiljchefen avtackar personalen den 10 augusti.
  • 1961: Flottiljen avvecklas officiellt den 30 september.

Ingående enheter

Beteckning Namn Aktiv Kommentar
141. attackflygdivisionen Niklas Röd 1945–1958
1958–1961
Ombildad 1958 till attackdivision
Upplöst 1961
142. attackflygdivisionen Niklas Blå 1945–1958
1958–1961
Ombildad 1958 till attackdivision
Upplöst 1961
143. attackflygdivisionen Niklas Gul 1947–1958
1958–1961
Ombildad 1958 till attackdivision
Upplöst 1961

Traditioner och fana

Flottiljen har en lite snårig historik gällande sitt officiella startdatum, då flera källor anger olika datum och årtal. Till exempel den 1 juli 1944, då flottiljchefen anlände till Halmstad.[5] Eller när svenska fanan hissades på kanslihuset för första gången den 6 juli 1944.[3] Även den 2 juli 1945 nämns som ett datum då flottiljen övergick från depå till flottilj.[2] Dock överlämnades flottiljens fana av Kung Gustaf V på F 8 i Barkarby den 17 september 1944, vilken senare övertogs av flygkåren år 1961.[2]

Flottiljen hade till en början ingen egen musikkår, utan ärvde en musikkår från Hallands regemente (I 16). Den överfördes till flottiljen 1957, och namnändrades till Flygvapnets musikkår i Halmstad. Musikkåren överfördes sedan 1961 till flygkåren, och drogs in 1972.[2] Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) för sedan 2006 flottiljens traditioner.

Tjänstgöringstid för flygplanstyper

Stridsflygplan och transportflygplan vid flottiljen mellan åren 1944 och 1961.

Huvudtyper

Bomb- och Attackflygplan

Transportflygplan

Transportflygplan

Flottiljchefer

Namn, beteckning och förläggning

Namn
Kungl Hallands flygflottilj 1944 1961
Beteckningar
F 14 1944 1961
Förläggningsorter och övningsfält
Halmstads garnison (F) 1944 1961
Ringenäs skjutfält (Ö) 1945 1961
Tönnersjö målplats (Ö) 1946 1961

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Sandberg (2007), s. 200
  2. ^ [a b c d e f g] Braunstein (2003), s. 95-96
  3. ^ [a b c d e f g] Kungl. Hallands flygkår
  4. ^ ”Bombflygplanen som försvann”. scriptorumdixi.blogspot.se. http://scriptorumdixi.blogspot.se/2014/05/bombflygplanen-som-forsvann-del-2.html. Läst 13 december 2015. 
  5. ^ [a b] F 14 Historik

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. [Östervåla]: Christina von Arbin. ISBN 91-971584-8-8 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. [Gävle]: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Norrbohm, Gösta; Bertil Skogsberg (1985). Flygande högvakt : om en flygflottilj : F 18. [Mjölby]: Flygvapnet Södertörnsskolor. ISBN 91-86224-08-5 
  • Åshage Jarl, red (2011). Sjunde jaktflottiljen: F 18 - en nedlagd flygflottilj. [Tullinge]: Norlén & Slottner. Libris 12306331 


Webbkällor

Vidare läsning

  • Norrmo, Sten; Björn Steinmarck (1994). Flyget i Mickedala, F 14 50 år: 1944-1994. [Halmstad]: Flygvapnet Södertörnsskolor. ISBN 91-630-2426-8 

Externa länkar