Mellersta flygkommandot

	Mellersta flygkommandot; (FK M)
	Vapen för Mellersta flygkommandot tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namn	Mellersta flygkommandot
Datum	1994–2000
Land	Sverige
Försvarsgren	Flygvapnet
Typ	Kommando
Roll	Stridsledning och luftbevakning
Del av	Mellersta militärområdet
Efterföljare	Flygvapnets taktiska kommando
Storlek	Ledningsstab
Högkvarter	Uppsala garnison
Förläggningsort	Bålsta
Tjänstetecken
Sköldemärken
Flygplan
Attackflygplan	AJ 37, Sk 60C
Telekrigförings; flygplan	J 32E
Jaktflygplan	JA 37
Enhetsflygplan	AJS 37
Skolflygplan	Sk 37
Målflygplan	J 32D

Mellersta flygkommandot (FK M) var ett flygkommando inom Försvarsmakten som verkade åren 1994–2000. Kommandostaben var förlagd i Uppsala garnison i Bålsta.^[1]^[2]

Historik

Mellersta flygkommandot var ett flygkommando inom Flygvapnet med ett ansvarsområde för luftbevakningen inom Mellersta militärområdet (Milo M). Mellersta flygkommandots historik sträcker sig tillbaka till 1957, då de så kallade luftförsvarssektorna som tillkom, genom att tio flottiljer tilldelades ansvar över elva luftförsvarssektorer. År 1981 reducerades antalet sektorer till fyra där Upplands flygflottilj (F 16) blev storsektorflottilj, med benämning F 16/Se M, och ansvarade för luftövervakningen över mellersta Sverige.

I samband med försvarsbeslutet 1992 beslutades att de fyra luftförsvarssektorförbanden skulle upplösas och avvecklas, för istället omorganiseras till vanliga flygflottiljer. I dess ställe skulle ansvaret för luftförsvarssektorerna tilldelas tre nyinrättade flygkommandon.^[3]

Den 1 juli 1993 bildades tre nya regionala ledningsorganisationer – för norra, mellersta och södra Sverige. Med det omorganiserades luftförsvarssektorsstaben vid F 16 och bildade embryot till Mellersta flygkommandot. Till en början var staben integrerad i F 16, som benämndes F 16/FK M. Den 1 juli 1994 avskildes staben från flottiljen, och blev samtidigt ett kaderorganiserat krigsförband inom Mellersta militärområdet (Milo M). .^[3]

Åren 1993–1995 överfördes även uppgifter från Första flygeskadern (E 1) till de tre flygkommandona. Detta på grund av att försvarsbeslutet från 1992 även omfattade att Första flygeskadern skulle upplösas och avvecklas den 30 juni 1995.^[3]

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga territoriella staber skulle avvecklas, vilket bland annat innebar att de tre flygkommandostaberna upplöstes den 30 juni 2000.^[4]

I dess ställe bildades den 1 juli 2000 ett Flygvapnets taktiska kommando (FTK), vilket omfattade geografiskt sett de tre tidigare flygkommandona.^[4]

Organisation

Från den 1 juli 1994 ingick följande strids- och markflygförband i Mellersta flygkommandot.

Hälsinge flygflottilj
- 151. attackflygdivisionen (AJ 37 Viggen)
- 152. attackflygdivisionen (AJ 37/Sk 37 Viggen)
Upplands flygflottilj
- 162. jaktflygdivisionen (JA 37 Viggen)
- 163. jaktflygdivisionen (JA 37 Viggen)
- 165. lätta attackflygdivisionen (Sk 60C)
- Målflygdivisionen (J 32D/J 32E)
Flygvapnets Uppsalaskolor

Huvudtyper vid divisionen

Jaktflygplan

1994–2000: JA 37

Attackflygplan

1994–1995: AJ 37
1995–1997: AJS 37
1994–1996: Sk 60C

Skolflygplan

1994–1997: Sk 37

Telekrig- och målflygplan

1994–1997: J 32D
1994–1997: J 32E

Befälhavare

1994–1995: Överste 1. gr Stig Dellborg
1995–1997: Överste 1. gr Kjell Koserius
1997–1998: Överste 1. gr Bo Waldemarsson
1998–2000: Överste 1. gr Ulf Sveding

Namn, beteckning och förläggning

**Namn**
Mellersta flygkommandot	1994-07-01	–	2000-06-30

**Beteckningar**
FK M	1994-07-01	–	2000-06-30

**Förläggningsort och baser**
Uppsala garnison/Bålsta (F)	1994-07-01	–	2000-06-30
Tullinge flygplats (B)	1994-07-01	–	?
Söderhamns flygplats (B)	1994-07-01	–	2000-06-30
Gunnarn flygbas (B)	1994-07-01	–	1998-12-31
Åmsele flygbas (B)	1994-07-01	–	1998-12-31
Färila flygbas (B)	1994-07-01	–	1998-12-31
Ärna flygplats (B)	1994-07-01	–	2000-06-30
Tierp flygbas (B)	1994-07-01	–	2000-06-30
Rommehed flygbas (B)	1994-07-01	–	2000-06-30
Visby flygplats (B)	1994-07-01	–	2000-06-30
Kjula flygbas (B)	1994-07-01	–	2000-06-30
Gimo flygbas (B)	1994-07-01	–	2000-06-30
Malmby flygbas (B)	1994-07-01	–	2000-06-30
Malmens flygplats (B)	1994-07-01	–	2000-06-30
Bråvalla flygplats (B)	1994-07-01	–	2000-06-30

Se även

Referenser

Noter

^ Braunstein (2005), s. 15,18,19
^ Kjellander (2013), s. 25
^ [a b c] Riksdagen.se Regeringens proposition 1991/92:102 Läst 29 september 2010
^ [a b] ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 20 september 2017.

Tryckta källor

Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. ISBN 91-971584-8-8
Kjellander, Rune (2013). Svenska Flygvapnets högre chefer 1925-2005. Ödeshög: Rune Kjellander. ISBN 978-91-637-1183-1

[Braunstein_(2005),_s._15,18,19-1] Braunstein (2005), s. 15,18,19

[Kjellander_(2013),_s._25-2] Kjellander (2013), s. 25

[förstsa-3] [a b c] Riksdagen.se Regeringens proposition 1991/92:102 Läst 29 september 2010

[Regeringens_proposition_1999/2000:30-4] [a b] ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 20 september 2017.

[1]

[2]

[3]

[4]