Östgöta luftvärnsregemente

Östgöta luftvärnsregemente
(Lv 2)
Vapen för Östgöta luftvärnsregemente tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnKungl Östgöta luftvärnsregemente
Datum1938–1962
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypLuftvärn
RollUtbildningsförband
Del avMilo Ö
StorlekRegemente
HögkvarterLinköpings garnison
FörläggningsortLinköping
Stockholm
Malmö
Sundsvall
FärgerRött och gult          
Marsch"Östgöta luftvärnsregementes marsch" (Rösell) [1]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2) var ett luftvärnsförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1938–1962. Förbandet var förlagt till Linköpings garnison i Linköping.[2][3]

Historik

Östgöta luftvärnsartilleriregemente bildades den 1 oktober 1939, men redan ett år tidigare, den 1 oktober 1938 hade bildats en förberedande organisation. Vilken förlades till den östra kasernen vid tvillingetablissemanget i Linköping. Kasernen hade ursprungligen uppförts 1922 till Andra livgrenadjärregementet (I 5), vilket senare kom att avvecklas. De första värnpliktiga vid regementet ryckte in i den 9 mars 1939, och fördelades på fyra batterier.

Genom försvarsbeslutet 1936 fick luftvärnet en självständigare roll inom artilleriet, vilket bland annat resulterade i att ett flertal luftvärnsdivisioner organiserades. Östgöta luftvärnsregemente var ett av de regementen som under åren 1939–1942 kom att stå som stam för ett flertal luftvärnsförband.[2]

Mellan åren 1939–1941 förlades ett detachement ur regementet till Stockholm, vilket benämndes Östgöta luftvärnsartilleriregementes detachement i Stockholm (A 10 S). År 1941 avskiljdes detachementet i Stockholm och bildade ett självständigt regemente under namnet Stockholms luftvärnsartilleriregemente (A 11). Mellan åren 1940–1942 organiserade regementet en beredskapsdivision för luftförsvaret av Sundsvall och Malmö. År 1941 omorganiserades dessa två beredskapsdivisioner till Sundsvalls luftvärnsdivision (A 10 Su) och Malmö luftvärnsdivision (A 10 M).[2]

Genom försvarsbeslutet 1942 beslutades att avskilja luftvärnet från artilleriet, för att bilda ett eget truppslag, luftvärnet. Förändringen resulterade att regementet tilldelades ett nytt namn, Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2). Men även att detachementen i Malmö och Sundsvall bildade avskiljdes från regementet, och bildade självständiga förband under namnen Skånska luftvärnskåren (Lv 4) respektive Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5).[2]

År 1952 omlokaliserades Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3) till Norrtälje, vilket resulterade i att Östgöta luftvärnsregemente övertog ansvaret för Stockholms luftvärnsregementes batteri på Gotland (Lv 3 G). Detachementet kom med organisationsförändringen att namnändras till Östgöta luftvärnsregementes batteri på Gotland (Lv 2 G).

Genom försvarsbeslutet 1958 beslutades att Östgöta luftvärnsregemente skulle avvecklas. Den 18 mars 1962 hölls en avvecklingsceremoni vid regementet, och den 31 mars 1962 avvecklades regementet.[4] Regementet kom dock att fortleva under drygt ett år, då den övergick från den 1 april 1962 övergick till en avvecklingsorganisation benämnd Lv 2 A, och fortsatte att utbildade värnpliktiga fram till den 31 mars 1963.[2]

Efter att regementet avvecklats och att avvecklingsorganisation upphört, övertogs kaserner den 1 april 1963 av Svea artilleriregemente (A 1), vilket omlokaliserades från Rissne, Sundbybergs stad.[5]

Ingående enheter

Luftvärnets kadettskola

Luftvärnets kadettskola, från början benämnd Luftvärnets officersaspirantskola (LvOAS), omlokaliserades från Karlsborg till Linköping den 20 oktober 1939, och förlades till den 6:e kasernen. Den 29 september 1943 återgick skolan till Karlsborg, för att redan ett år senare den 3 oktober 1944 återkomma till Linköping. Den 28 september 1945 omorganiserades skolan till Luftvärnets kadettskola (LvKS).[6]

Den 1 januari 1962 byte skolan återigen namn till Luftvärnets kadett- och aspirantskola (LvKAS). Då Östgöta luftvärnsregemente avvecklades den 31 mars 1962, tillhörde skolan den avvecklingsorganisation som blev kvar i Linköping. Skolan omlokaliserades senare den 1 september 1962 till Göta luftvärnsregemente (Lv 6) i Göteborg. Där den blev kvar fram till 1991, då den uppgick i Arméns luftvärnscentrum (LvC) i Norrtälje.[7]

Förläggningar och övningsplatser

Förläggning

Östgöta luftvärnsregemente delade förläggning tillsammans med Livgrenadjärregementet (I 4) i den delen av tvillingetablissemanget som ursprungligen uppförts för Första livgrenadjärregementet (I 4). Efter att regementet avvecklades övertogs dess del av kasernområdet av Svea artilleriregemente (A 1).[8]

Detachement

Malmö

Den 1 oktober 1941 detacherades en beredskapsdivision ur regementet till Malmö, Malmö luftvärnsdivision (A 10 M). Divisionen var förlagd vid Gamla Borgarskolan på Repslagargatan. Från den 1 oktober 1942 avskildes detachementet från regementet, och bildade Skånska luftvärnskåren (Lv 4).[8]

Stockholm

Den 1 oktober 1939 detacherades en division ur regementet till Stockholm, Stockholms luftvärnsdivision (A 10 S). Detachementet förlades till Göta livgardes tidigare kaserner på Linnégatan. Från den 1 oktober 1941 avskildes detachementet från regementet, och bildade Stockholms luftvärnsregemente (A 11).[8]

Sundsvall

Den 4 oktober 1940 detacherades en beredskapsdivision ur regementet till Sundsvall, Sundsvalls luftvärnsdivision (A 10 Su). Divisionen var förlagd till Gustav Adolfsskolan på Södra Järnvägsgatan, samt med stab på Hotel Knaust på Kyrkogatan samt i Tingshuset på Storgatan. Från den 1 oktober 1942 avskildes detachementet från regementet, och bildade Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5).[8]

Visby

Från den 1 november 1952 övertog regementet ett detachementet i Visby, vilket tidigare tillhört från Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3). Detachementet bytte namn från Stockholms luftvärnsregementes batteri på Gotland (Lv 3 G), till Östgöta luftvärnsregemente batteri på Gotland (Lv 2 G). Detachementet var förlagt till kasern 2 och 3 vid Gotlands artillerikårs (A 7) kasernområde vid Östra Hansegatan. I samband med att regementet avvecklades, blev detachementet i Visby ett självständigt förband under namnet Gotlands luftvärnsdivision (Lv 2).[9]

Heraldik och traditioner

Den 6 juni 1941 överlämnade arméchefen Ivar Holmquist ett förbandsstandar till regementet, vilket fördes av regementet fram till att det avvecklades den 31 mars 1962. Förbandsstandaren överfördes då till Gotlandsbatteriet, vilket samtidigt omorganiserades till ett självständigt förband under namnet Gotlands luftvärnsdivision (Lv 2). Gotlands luftvärnsdivision övertog även regementets traditioner, och förde dem fram till den 31 augusti 2000. Från den 1 september 2000 bevaras minnet av regementet av Luftvärnsregementet (Lv 6).[10]

Förbandschefer

Regementschefer verksamma under perioden 1938–1961:[3]

  • 1938–1941: Jacques Hjalmar de Laval
  • 1941–1946: Ragnar Lindblad
  • 1946–1948: Richard Åkerman
  • 1948–1955: Sten Axel Odelberg
  • 1955–1957: Sven Thofelt
  • 1957–1961: Olle Rydner
  • 1961–1962: Per E:son Frumerie (t.f. chef)

Namn, beteckning och förläggning

Namn
Kungl Östgöta luftvärnsartilleriregemente 1938 1942
Kungl Östgöta luftvärnsregemente 1942 1962
Avvecklingsorganisation Östgöta luftvärnsregemente 1962 1963
Beteckningar
A 10 1938 1942
Lv 2 1942 1962
Lv 2 A 1962 1963
Förläggningsorter, detachement och övnings- och skjutfält
Linköpings garnison (F) 1938 1963
Stockholms garnison (D) 1939 1941
Malmö (D) 1940 1942
Sundsvall (D) 1940 1942
Gotlands garnison (D) 1952 1962
Hästholmen (Ö) 1952 1962

Galleri

Referenser

Noter

  1. ^ Sandberg (2007), s. 211
  2. ^ [a b c d e] Braunstein (2005), s. 227-228
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 338-339
  4. ^ Holmberg (1993), s. 33
  5. ^ Holmberg (1993), s. 26
  6. ^ Holmberg (1993), s. 60-61
  7. ^ Holmberg (1993), s. 60-61
  8. ^ [a b c d] Holmberg (1993), s. 31-32
  9. ^ Holmberg (1993), s. 33
  10. ^ Braunstein (2005), s. 229

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 227-228. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 (inb.) 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). sid. 60. Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag HB. ISBN 91-87184-74-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Vidare läsning

  • Kungliga Östgöta luftvärnsregemente: in memoriam. Artilleri-tidskrift, 0004-3788 ; 1962:3. Stockholm. 1962. Libris 3227737 

Externa länkar