Livregementet till häst (det yngre)

Från Wikipedia

Ej att förväxla med Livregementet till häst (det äldre).
Livregementet till häst
(K 1)
Information
Officiellt namnKungl Livregementet till häst
Datum1928–1949
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypKavalleriet
RollUtbildningsförband
Del avÖstra arméfördelningen (1928-1942),
Milo Ö (1942–1949)
FöregångareLivgardet till häst,
Livregementets dragoner
EfterföljareLivgardesskvadronen
StorlekRegemente
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortStockholm
FärgerVitt och blått          
Marsch"Dragonerna komma" (Eriksson).[1]
Årsdagar4 december
SegernamnLützen (1632),
Oldendorf (1633),
Wittstock (1636),
Leipzig (1642),
Warszawa (1656),
Fredriksodde (1657),
Tåget över Bält (1658),
Lund (1676),
Landskrona (1677),
Düna (1701),
Kliszow (1702),
Pultusk (1703),
Holowczyn (1708),
Helsingborg (1710),
Svensksund (1790)
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Livregementet till häst (K 1), var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade åren 1928–1949. Förbandet var förlagda till Stockholms garnison i Stockholm, och var en del av Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper.[2][3][4]

Historia

Det nya Livregementet till häst (K 1), bildades 1928 genom en sammanslagning av Livgardet till häst (K 1) och Livregementets dragoner (K 2). Regementet hade sina anor från två olika spår. Livgardet till häst (K 1), härstammar från Finska lätta dragonkåren, och Livregementets dragoner (K 2) härstammar från Livregementet till häst (det äldre)).

Vid organiseringen av det nya regementet så skulle de båda gamla regementena sätta upp fyra halva skvadroner var. Således kom Livregementet till häst sedermera att bestå av 3 ordinarie ryttarskvadroner och 1 skvadron som ansvarade för "teknisk tjänst" det vill säga främst signaltjänst och kulsprutetjänst. Den sistnämnda kom dock mot 1930-talets slut att bli en pansarbilsskvadron. Gällande hästarna så skulle varje regemente lämna 260 befälshästar och stamhästar till det nya regementet, 40 hästar skulle överföras till andra förband och staber samt 175 hästar överföras till reserven. Därutöver skulle 100 av hästarna försäljas och ett okänt antal slaktades. Regementet var fördelningskavalleriregemente i IV. Arméfördelningen i Stockholm.

I samband med försvarsbeslutet 1948 avvecklades Livregementet till häst den den 30 september 1949, kvar blev endast en skvadron med benämningen Livgardesskvadronen. Vid avvecklingen följde endast en truppofficer med till det nya förbandet, emedan övriga sökte sig därifrån. Nedläggningen uppgavs kommit som en chock efter beredskapsårens framgångsrika och självuppoffrande arbete med krigsförband.[källa behövs] Prins Gustaf Adolf, hertig av Västerbotten (far till Carl XVI Gustaf) var yrkesofficer på regementet och blev slutligen regementskvartermästare (modern svenska: stabschef). Dennes död 1947 kan ha påverkat beslutet om nedläggning.[källa behövs]

Verksamhet

Nedan beskrivs kortfattat dygnsrutinerna på regementet under en vardag 1932.

  • Kl. 05:00, Revelj (på vinterhalvåret 05:30)
  • Kl. 05:30 c.a, Morgonrykt
  • Kl. 06:30, Första frukost
  • Kl. 07:00 c:a, Avlämning till skvadronchefen, sjukvisitation
  • Efter ovanstående, Övningar
  • Kl. 11:30, Andra frukost
  • Fler övningar
  • Hästvård
  • Kl. 18:00, Middag
  • Kl. 21:00, Tapto
  • Kl. 21:30, Tystnad

Personal

Regementets personalkår skulle enligt 1925 års försvarsbeslut bestå av en överste, två överstelöjtnant/major, sju ryttmästare, 13 löjtnanter, fem underlöjtnanter/fänrikar, fem fanjunkare, nio sergeanter, fem furirer av 1:a klass, 18 furirer av 2: klass, 23 korpraler, 180 meniga volontärer samt 140 värnpliktiga soldater. Utöver detta fanns dessutom de s.k. beställningsmännen, fjorton man i sjukvårds-, hovslagar- och vapentjänst, samt en musikkår om en musikdirektör, en musikfanjunkare, två musiksergeanter, tre musikfurirer, två musikkorpraler och tre musikvolontärer.

Krigsorganisation

Livregementet till häst var som sina föregångare fördelningskavalleriregemente. Nedan följer regementes beredskap i krigsorganisationen enligt olika krigsorganisationer åren 1928–1941.

Enligt 1928 års krigsorganisation för kavalleriet så skulle regementet i krigsorganisationen sätta upp ett fältregemente (K 1) som skulle tillhöra IV. arméfördelningen, och en kavallerikår (K 21) som skulle tillhöra 24. brigaden.

I och med 1925 års försvarsbeslut upplöstes Kavallerifördelningen. Och enligt 1937 års krigsorganisation, som var en provisoriska organisation, återkom den dock på sätt och viss genom Kavalleribrigaden som var ett resultat av de på förslag av regementets sekundchef överste Henry Peyron genomförda försöken med pansarbil- och motorenheter. Med denna kom också kavalleribataljonerna. Regementet skulle nu mobilisera ett fältregemente, som skulle ingå i kavalleribrigaden samt IV. kavalleribataljonen.

Med 1940 års övergångsorganisation, så upphörde regementet som fältregemente, och skulle istället mobilisera 1. kavalleribrigadstaben till Kavalleribrigaden, som nu blivit 1. kavalleribrigaden. Till denna skulle man även mobilisera I. kavaleribilbataljonen. Man skulle fortfarande sätta upp IV. kavalleribataljonen men nu tillkom även II. kavalleribataljonen.

Med 1941 års krigsorganisation så skulle man utöver IV. kavalleribataljonen, även regementet delvis mobilisera VIII. kavalleribataljonen (senare XIII. kavalleribataljonen), och IX. kavalleribataljonen (senare XIV. kavalleribataljonen).

Förläggningar och övningsplatser

Förläggning

Livregementet till häst förlades till de kaserner som tidigare disponerades av Livgardet till häst. Kasernerna uppfördes 1897, och byggdes efter 1892 års härordnings byggnadsprogram, samt ritade av Erik Josephson.[4][5]

När regementet avvecklades 1949, övertogs kasernområdet av Livgardesskvadronen, som via Livgardets dragoner var förlagda på området fram till den 30 juni 2000. Sedan den 1 juli 2000 är delar ur Livgardet förlagda på delar av kasernområdet.[4]

Övningsplatser

Regementet övade på Norra Djurgården, Järvafältet och senare vid Kungsängen.

Detachement

Den 1 oktober 1938 tillkom en kavalleriskvadron (K 4 B) ur Norrlands dragonregemente (K 4), vilken var detacherad till Bodens garnison.[2]

Heraldik och traditioner

I samband med att Livregementet till häst bildades den 1 januari 1928, tilldelades regementet en ny fana, vilken överlämnades av kung Gustav V den 16 juni 1928. Vidare kom regementet att föra vidare Livgardet till häst (K 1) och Livregementets dragoner (K 2) traditioner.[2]

Regementets högtidsdag var 4 december, som minne till Slaget vid Lund den 4 december 1676.[2]

Förbandschefer

Av arméns rulla framgick att "Konungen har själv i nåder antagit chefskapet över detta dess Livregemente till häst" således var konung Gustaf V den enda regementschefen. I konungens frånvaro sköttes dock regementet av en sekundchef.[3]

Sekundchefer

Krigsförbandschefer

Under andra världskriget satte regementet upp sammanlagt fem bataljoner och en kavalleribrigadstab. Chef över dessa var: IV. kavalleribataljonen: överstelöjtnant H. G:son Lagercrantz, VIII. kavalleribataljonen: major H. Fock (K 3), XIII. kavalleribataljonen: H.K.H. överstelöjtnanten Prins Gustaf Adolf och XIV. kavalleribataljonen: Ryttmästare G. F:son Burman.

Namn, beteckning och förläggning

Namn
Kungl Livregementet till häst 1928-01-01 – 1949-09-30
Beteckningar
K 1 1928-01-01 – 1949-09-30
Förläggningsort, detachement och övningsfält
Stockholms garnison (F) 1928-01-01 – 1949-09-30

Galleri

  • K 1 i perspektivskiss.
    K 1 i perspektivskiss.
  • Minnessten för Livregementet till häst (K 1) vid Lidingövägen i Stockholm. Texten lyder: "KUNGL. LIVREGEMENTET TILL HÄST 1928-1949."
    Minnessten för Livregementet till häst (K 1) vid Lidingövägen i Stockholm. Texten lyder: "KUNGL. LIVREGEMENTET TILL HÄST 1928-1949."
  • Livregementet till hästs kasern på Lidingövägen.
    Livregementet till hästs kasern på Lidingövägen.
  • Livregementet till hästs kasern på Lidingövägen.
    Livregementet till hästs kasern på Lidingövägen.

Referenser

Noter

  1. ^ Sandberg (2007), s. 204
  2. ^ [a b c d] Braunstein (2005), s. 119-122
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 286
  4. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 18
  5. ^ Berg (2004), s. 324

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Wallerfelt (red), Bengt (2000). K1 1928-2000. Kungliga Livgardets Dragoners Historiekommitté. sid. 52, 73, 78, 80, 106-108, 132-133 och 279-284. ISBN 91-631-0434-2 
  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 

Vidare läsning

Externa länkar

v • r
Svenska dragon-, husar- och kavalleriförband
Nuvarande
kavalleriförband		Livgardets dragoner vapen
Tidigare dragon-, husar-
och kavalleriförband
Tidigare rytterier
Tidigare ryttarfanor
Relaterad historik
Se även
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Livregementet_till_häst_(det_yngre)&oldid=42250809”