Vaxholms grenadjärregemente
| Vaxholms grenadjärregemente (I 26) |
|
| Officiellt namn | Kungl. Vaxholms grenadjärregemente |
|---|---|
| Datum | 1902–1927 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Infanteriet |
| Roll | Utbildningsförband |
| Storlek | Regemente |
| Del av | IV. arméfördelningen (1902–1927) Göta livgarde (1928–1939) |
| Högkvarter | Rindö |
| Förläggningsort | Vaxholm |
| Färger | Mellanblå |
| Marsch | "Schneidige Truppe" (Lehnhardt).[1] |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
Vaxholms grenadjärregemente (I 26), var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1902–1927. Förbandet var förlagda på ön Rindö i Vaxholm.[2][3][4]
Historik[redigera | redigera wikitext]
Vaxholms grenadjärregemente bildades 1902 genom 1901 års härordning som en sammanslagning av Värmlands fältjägarkår, (I 26) och Hallands bataljon, (I 28). Regementet fick till en början två bataljoner, men ökades genom 1914 års härordning med en tredje. Det erhöll sitt värnpliktiga manskap från Stockholms inskrivningsområde. Regementet ingick i Vaxholms fästnings besättning.[5]
Som ett led i försvarsbeslutet 1925 kom regementet att avvecklas den 31 december 1927. Dock kom det uppstå den 1 januari 1928 som en reducerad skärgårdsinfanteribataljon ingående i Göta livgarde (I 2) under namnet Göta livgardes fästningsbataljon (I 2 V). Bataljonen bibehöll sin förläggning i Vaxholm och kom att bestå av en bataljonstab samt tre kompanier (Livkompaniet, 2. kompaniet och Ksp-kompaniet).[6] Bataljonen lydde under två myndigheter, där administration och utbildning låg under Göta livgardes ansvar. För krigsplanläggning och mobilisering lydde bataljonen under kommendanten i Vaxholms fästning, vilken var en officer från Marinen. Genom försvarsbeslutet 1936 kom bataljonen att avvecklas tillsammans med Göta livgarde den 30 september 1939.[6]
Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]
Regementet var från början förlagt i Livgardet till hästs (K 1) gamla kasern i Stockholm, men flyttade redan 1906 till Rindön öster om Vaxholm.[4] Regementsbebyggelsen för I 26 på Rindö stod klar 1907 efter Erik Josephsons typritningar för infanteriet. År 1941 blev det före detta Vaxholms grenadjärregementes byggnader en del av Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1).[7]
Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]
Regementets färg var mellanblå och det förde både Värmlands fältjägarkårs och Hallands bataljons fanor.[2]
Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]
Regementschefer verksamma vid regementet åren 1902–1927.[3]
- 1901–1914: Ture Wickström
- 1914–1919: Tell Schmidt
- 1919–1926: Fredrik Löwenborg
- 1926–1927: Olof Thörnell
Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]
|
|
Galleri[redigera | redigera wikitext]
-
Vaxholms grenadjärregemente (I 26). Parti av sjukhuset.
-
Regementets före detta kanslihus på Rindö.
-
Kasern vid regementes före detta kasernområde på Rindö.
-
Kasern vid regementes före detta kasernområde på Rindö.
-
Minnessten över Vaxholms grenadjärregemente.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sandberg (2007), s. 210
- ^ [a b] Braunstein (2005), s. 109-110
- ^ [a b] Kjellander (2003), s. 324
- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 16
- ^ Westrin (1921), s. 929
- ^ [a b] Östlund (1980), s. 83-89
- ^ Kulturmiljöinventering av f.d. Kustartilleriregemente KA 1 vid Oscar Fredriksborg på Rindö, Vaxholm, s. 10
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
- Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3
- Östlund, Nils, red (1980). Kungl. Göta livgarde 1901-1980: ett regemente i tiden går ur tiden. Enköping: Göta livgardes historiekomm. Libris 8202864. ISBN (Inb.)
- Westrin, TH., red (1921). Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. Bd 31 (Ny, rev. och rikt ill. uppl.). Stockholm: Nordisk familjeboks förl. Libris 8072220. http://runeberg.org/nfck/0491.html
- (12 januari 2007). "Kulturmiljöinventering av f.d. Kustartilleriregemente KA 1 vid Oscar Fredriksborg på Rindö, Vaxholm". Vasallen - Nyréns Arkitektkontor. Läst 20 mars 2010.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Vaxholms grenadjärregemente.
Wikimedia Commons har media som rör 
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
