Vaxholms grenadjärregemente
| Vaxholms grenadjärregemente (I 26) | |
 Vapensköld för Vaxholms grenadjärregemente | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Kungl. Vaxholms grenadjärregemente |
| Datum | 1902–1927 |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Infanteriet |
| Roll | Utbildningsförband |
| Del av | IV. arméfördelningen [a] |
| Föregångare | Hallands bataljon, Värmlands fältjägarkår |
| Efterföljare | Göta livgardes detachement i Vaxholm |
| Storlek | Regemente |
| Högkvarter | Vaxholms garnison |
| Förläggningsort | Rindö |
| Färger | Mellanblå |
| Marsch | "Schneidige Truppe" (Lehnhardt) [b] |
| Befälhavare | |
| Regementschef | Olof Thörnell [c] |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
Vaxholms grenadjärregemente (I 26) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1902–1927. Förbandsledningen var förlagd i Vaxholms garnison på Rindö.[2][3][4]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Bildandet
[redigera | redigera wikitext]Genom 1901 års härordning beslutades att Värmlands fältjägarkår och Hallands bataljon skulle avvecklas, och istället skulle de två förbanden bilda 1902 ett nytt regemente, Vaxholms grenadjärregemente. Regementet tilldelades beteckningen № 26 och utgjordes till en början av två bataljoner, men ökades genom 1914 års härordning med en tredje. Det erhöll sitt värnpliktiga manskap från Stockholms inskrivningsområde. Regementet ingick i Vaxholms fästnings besättning.[5]
Ordningsnumret
[redigera | redigera wikitext]I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För Vaxholms grenadjärregemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 26. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan truppslagen. Det med bakgrund till att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår och № 3 Livregementets husarkår kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att förbanden ifråga tillhörde skilda truppslag.[6]
1925 års försvarsbeslut
[redigera | redigera wikitext]Som ett led i försvarsbeslutet 1925 kom regementet att avvecklas den 31 december 1927. Dock kom det uppstå den 1 januari 1928 som en reducerad skärgårdsinfanteribataljon ingående i Göta livgarde (I 2) under namnet Göta livgardes fästningsbataljon (I 2 V). Bataljonen bibehöll sin förläggning i Vaxholm och kom att bestå av en bataljonstab samt tre kompanier (Livkompaniet, 2. kompaniet och Ksp-kompaniet).[7] Bataljonen lydde under två myndigheter, där administration och utbildning låg under Göta livgardes ansvar. För krigsplanläggning och mobilisering lydde bataljonen under kommendanten i Vaxholms fästning, vilken var en officer från Marinen. Genom försvarsbeslutet 1936 kom bataljonen att avvecklas tillsammans med Göta livgarde den 30 september 1939.[7]
Förläggningar och övningsplatser
[redigera | redigera wikitext]Regementet var inledningsvis samgrupperade med Positionsartilleriregementet i Kvarteret Krubban, ett kasernområde Storgatan i Stockholm som ursprungligen uppförts till Livgardet till häst. Vaxholms grenadjärregemente var förlagda till den västra flygeln. Den 1 september 1906 förlades regementet till Rindön öster om Vaxholm.[4] Regementsbebyggelsen för I 26 på Rindö stod klar 1907 och uppfördes efter Erik Josephsons typritningar för infanteriet. År 1941 blev det före detta Vaxholms grenadjärregementes byggnader en del av Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1).[8]
Heraldik och traditioner
[redigera | redigera wikitext]Regementets färg var mellanblå och det förde både Värmlands fältjägarkårs och Hallands bataljons fanor.[2]
Förbandschefer
[redigera | redigera wikitext]Regementschefer verksamma vid regementet åren 1902–1927.[3]
- 1901–1914: Ture Wickström
- 1914–1919: Tell Schmidt
- 1919–1926: Fredrik Löwenborg
- 1926–1927: Olof Thörnell
Namn, beteckning och förläggning
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Flygbild över regementets kasernområde på Rindö. -
Del av regementets sjukhusbyggnad. -
Regementets före detta kanslihus på Rindö. -
Kasern vid regementets före detta kasernområde på Rindö. -
Kasern vid regementets före detta kasernområde på Rindö. -
Minnessten över Vaxholms grenadjärregemente. -
Regementets fana ärvd från Hallands bataljon. -
Regementets fana ärvd från Värmlands fältjägarkår.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ Åren 1902–1927 var regementet underställt chefen för IV. arméfördelningen.
- ^ Förbandsmarschen antogs runt 1910. Marschen användes av Bergslagens artilleriregemente åren 1944–1952.[1]
- ^ Olof Thörnell blev sista chefen för regementet.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sandberg (2007), s. 46
- ^ [a b] Braunstein (2003), s. 109-110
- ^ [a b] Kjellander (2003), s. 324
- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 16
- ^ Westrin (1921), s. 929
- ^ von Konow (1987), s. 18
- ^ [a b] Östlund (1980), s. 83-89
- ^ Kulturmiljöinventering av f.d. Kustartilleriregemente KA 1 vid Oscar Fredriksborg på Rindö, Vaxholm, s. 10
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5
- von Konow, Jan (1987). Om utvecklingen av rangordning och nummersystem i svenska armén. Stockholm: Föreningen Armémusei vänner. Libris 8840153. https://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/am-arsbok-47-1987-jan-von-konow.pdf
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
- Östlund, Nils, red (1980). Kungl. Göta livgarde 1901-1980: ett regemente i tiden går ur tiden. Enköping: Göta livgardes historiekomm. Libris 8202864
- Westrin, TH., red (1921). Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. Bd 31 (Ny, rev. och rikt ill. uppl.). Stockholm: Nordisk familjeboks förl. Libris 8072220. https://runeberg.org/nfck/0491.html
- (12 januari 2007). "Kulturmiljöinventering av f.d. Kustartilleriregemente KA 1 vid Oscar Fredriksborg på Rindö, Vaxholm". Vasallen - Nyréns Arkitektkontor. Läst 20 mars 2010.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Vaxholms grenadjärregemente.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
