Lista över Sveriges regenter
Wikipedia
(Omdirigerad från Sveriges regenter)
- Det här är en kronologisk lista över Sveriges regenter. Det finns även en grafisk tidsaxel över Sveriges regenter och en lista för förhistoriska sagokungar av vilka några säkerligen varit historiska.
Sverige har varit en monarki under mycket lång tid, monarkins innhåll och makt såväl som Sveriges omfattning har dock varierat över tiden. Även själva ordet Sverige har utvecklats med språket, förändringar som ibland används för att benämna olika epoker av utvecklingen, se vidare Svearike.
De äldsta kungarna är endast kända som sagokungar (se svenska sagokungar), men även under den historiska tidens regenter som finns i nedanstående lista finns osäkerheter. Samtliga uppgifter mellan Stenkil och Filip och mellan Inge d.y. och Sverker d.ä. är osäkra och det har förmodligen funnits ännu fler kungar och tronpretendenter under denna tid än de vars namn överlevt till våra dagar.
Ordningstal på kungar infördes i Sverige med Erik Gustavsson (Vasa). Han räknade många föregångare som mest tillhör sagornas värld och kom fram till att han var Erik XIV. Samma sak gäller de kungar som har namnet Karl där Karl (VII) Sverkersson är det förste historiskt belagda kungen. Som den förste historiskt belagda Erik (VIII) är Erik Segersäll eller eventuellt Erik (VII) Erik Väderhatt beroende på vilken källa man utgår från - den förste som alla är överens om är dock Erik Segersäll. Källan till ordningsnumren är historikern Johannes Magnus bok Gothorvm sveonvmqve historia som framställde en synnerligen fantasifull lista över alla svenska kungar sedan syndafallet.
Innehåll
|
[redigera] Regenter
| Namn | Regeringstid | Levnadstid |
[redigera] Munsöätten |
||
| Erik Segersäll | 970–995 | d. 995 |
| Olof Skötkonung | 995–1022 | d. 1022 |
| Anund Jakob | 1022–1050 | d. 1050 |
| Emund den gamle | 1050–1060 | d. 1060 |
[redigera] Stenkilsätten |
||
| Stenkil | 1060–1066 | d. 1066 |
| Erik och Erik | 1066–1067 | |
| Halsten | 1067–1070 och ev. 1079–1081 | d. senast 1081 |
| Mycket osäker period | 1070–1079 | |
| Anund Gårdske | 1070–1075 | |
| Håkan Röde | 1070–1079 | d. tidigast 1079, senast 1100 |
| Inge d.ä. (ev. ej erkänd i Svealand 1084-1088) | 1079–1105 | d. 1105 |
| Blot-Sven (ev. en sagokung) | 1084–1087 | d. 1087 |
| Erik Årsäll | 1087–1088 | d. 1088 |
| Filip (kallas även Filippus) | 1105–1118 | d. 1118 |
| Inge d.y. | 1110–1125 | d. senast 1125 |
| Ragnvald Knaphövde (ej erkänd i hela riket) | 1125–1126 | d. 1126 |
| Magnus den Starke (vald av västgötarna men ej erkänd som kung) | 1125–1130 | d. 1134 |
[redigera] Sverkerska ätten (S) och Erikska ätten (E) med flera |
||
| Sverker d.ä. (S) | 1130–1156 | d: 1156 |
| Erik den helige (E) | 1155–1160 | 1120–1160 |
| Magnus Henriksson (ej erkänd som kung i hela riket) | 1160–1161 | d: 1161 |
| Karl Sverkersson (S) | 1161–1167 | 1130–1167 |
| Kol och Burislev Sverkersson (S) (ej erkända i hela riket) | 1167–1173 | d. senast 1169 resp. senast 1173 |
| Knut Eriksson (E) | 1167–1195 | 1140–1195 |
| Sverker d.y. Karlsson (S) | 1196–1208 | 1164–1210 |
| Erik Knutsson (E) | 1208–1216 | d. 1216 |
| Johan Sverkersson (S) | 1216–1222 | 1201–1222 |
| Erik Eriksson (E) | 1222–1229 | 1216–1250 |
| Knut Långe (Knut Holmgersson) | 1229–1234 | d. 1234 |
| Erik Eriksson (E) | 1234–1250 | 1216–1250 |
[redigera] Folkungaätten (även kallad Bjälboätten) |
||
| Birger jarl (regerande riksjarl) | 1248–1266 | 1211–1266 |
| Valdemar Birgersson | 1250–1275 | 1240–1302 |
| Magnus Ladulås | 1275–1290 | 1240–1290 |
| Birger Magnusson | 1290–1318 | 1280–1321 |
| Mats Kettilmundsson | 1318–1319 (rikshövitsman) | d. 1326 |
| Magnus Eriksson | 1319–1364 | 1316–1374 |
| Erik Magnusson (medregent till Magnus Eriksson) | 1356–1359 | 1339–1359 |
| Håkan Magnusson (medregent till Magnus Eriksson) | 1362–1364 | 1340–1380 |
| Albrekt av Mecklenburg | 1363–1389 | 1338–1412 |
[redigera] Unionsregenter erkända i Sverige, inhemska kungar samt riksföreståndare |
||
| Margareta | 1389–1412 | 1353–1412 |
| Erik av Pommern | 1396–1435 och 1436–1439 | 1382–1459 |
| Engelbrekt Engelbrektsson | 1435–1436 (rikshövitsman) | d. 1436 |
| Karl Knutsson (Bonde) | 1438–1440 (riksföreståndare) | 1408 el. 1409–1470 |
| Kristofer av Bayern | 1440–1448 | 1416–1448 |
| Bengt Jönsson (Oxenstierna) och Nils Jönsson (Oxenstierna) | 1448 (riksföreståndare) | trol. 1390-talet–1449 el. 1450 trol. 1390-talet–tid. 1450 |
| Karl Knutsson (Bonde) | 1448–1457 | 1408 el. 1409–1470 |
| Jöns Bengtsson (Oxenstierna) och Erik Axelsson (Tott) |
1457 (riksföreståndare) | 1417–1467 1415–1481 |
| Kristian I | 1457–1464 | 1426–1481 |
| Kettil Karlsson (Vasa) | 1464(riksföreståndare) | 1433–1465 |
| Karl Knutsson (Bonde) | 1464–1465 | 1408 el. 1409–1470 |
| Kettil Karlsson (Vasa) | 1465 (riksföreståndare) | 1433–1465 |
| Jöns Bengtsson (Oxenstierna) | 1465–1466 (riksföreståndare) | 1417–1467 |
| Erik Axelsson (Tott) | 1466–1467 (riksföreståndare) | 1415–1481 |
| Karl Knutsson (Bonde) | 1467–1470 | 1408 el. 1409–1470 |
| Sten Sture d.ä. | 1470–1497 (riksföreståndare) | 1440–1503 |
| Hans (Johan II) | 1497–1501 | 1455–1513 |
| Sten Sture d.ä. | 1501–1503 (riksföreståndare) | 1440–1503 |
| Svante Nilsson (Sture) | 1504–1511 (riksföreståndare) | 1460–1511 |
| Erik Trolle | 1512 (riksföreståndare) | 1460–1529 el. 1530 |
| Sten Sture d.y. | 1512–1520 (riksföreståndare) | 1492 el. 1493–1520 |
| Kristian II | 1520–1523 | 1481–1559 |
| Gustav Vasa | 1521–1523 (riksföreståndare) | 1496–1560 |
[redigera] Vasaätten |
||
| Gustav I Vasa | 1523–1560 | 1496–1560 |
| Erik XIV | 1560–1568 | 1533–1577 |
| Johan III | 1568–1592 | 1537–1592 |
| Sigismund | 1592–1599 | 1566–1632 |
| Hertig Karl (IX) | 1599–1604 (riksföreståndare) | 1550–1611 |
| Karl IX | 1604–1611 | 1550–1611 |
| Gustav II Adolf | 1611–1632 | 1594–1632 |
| Kristina | 1632–1654 (förmyndarreg. 1632–1644) | 1626–1689 |
[redigera] Pfalziska ätten |
||
| Karl X Gustav | 1654–1660 | 1622–1660 |
| Karl XI | 1660–1697 (förmyndarreg. 1660–1672) | 1655–1697 |
| Karl XII | 1697–1718 (förmyndarreg. 1697) | 1682–1718 |
| Ulrika Eleonora | 1719–1720 | 1688–1741 |
[redigera] Hessiska ätten |
||
| Fredrik I | 1720–1751 | 1676–1751 |
[redigera] Holstein-Gottorpska ätten |
||
| Adolf Fredrik | 1751–1771 | 1710–1771 |
| Gustav III | 1771–1792 | 1746–1792 |
| Gustav IV Adolf | 1792–1809 (förmyndarreg. 1792–1796) | 1778–1837 |
| Hertig Karl (XIII) | 1809 (riksföreståndare) | 1748–1818 |
| Karl XIII | 1809–1818 | 1748–1818 |
[redigera] Bernadotteska ätten |
||
| Karl XIV Johan | 1818–1844 | 1763–1844 |
| Oscar I | 1844–1859 | 1799–1859 |
| Karl XV | 1859–1872 (regent 1857–1859) | 1826–1872 |
| Oscar II | 1872–1907 | 1829–1907 |
| Gustaf V | 1907–1950 | 1858–1950 |
| Gustaf VI Adolf | 1950–1973 | 1882–1973 |
| Carl XVI Gustaf | 1973– | 1946– |
[redigera] Tronpretendenter
- Styrbjörn Starke – brorson till Erik Segersäll som skall ha hävdat anspråk på 980-talet.
- Knut den store – utnämndes i slutet av 1020-talet till sveakung och präglade mynt i Sigtuna. Ungefär 1026–1029.
- Två tronpretendenter vid namn Erik. Ska enligt Adam av Bremen ha stridit om tronen efter Stenkils död och båda ska tillsammans med många av Sveriges stormmän ha stupat under denna kamp. Någon mer kunskap om dem finns ej och en sentida historikers benämning av dem som Erik Stenkilsson och Erik Hedningen är en efterkonstruktion, även om det är sannolikt att åtminstone den ene till hörde den Stenkilska ätten.
- Håkan Röde – gjorde anspråk på tronen från och med 1066.
- Erik Årsäll – Blot-Svens son som skall ha övertagit hans anspråk på tronen och kämpat mot Inge d.ä. under mitten av 1080-talet. Detta namn återkommer i flera olika berättelser (med olika attribut) från denna tid varför man inte med säkerhet kan styrka dennes existens.
- Sverker d.ä. – gjorde anspråk på tronen från och med 1125.
Knut Långes ätt
- Holmger Knutsson – son till Knut Långe, gjorde anspråk på tronen både 1234 och 1248.
- Filippus Knutsson – Knut Långes andre son som gjorde anspråk efter brodern 1248 och 1251.
- Olof Håkansson – sonson till Magnus Eriksson och son till Drottning Margareta, gjorde anspråk 1385–1387.
Huset Oldenburg
- Kristian I – gjorde anspråk efter att ha blivit avsatt 1464 och fram till sin död.
- Hans – gjorde anspråk under hela sin tid som Danmarks konung, både före och efter sin tid som svensk kung 1497–1501.
- Kristian II – gjorde anspråk från 1513 till sitt tillträde som svensk kung.
- Nils Sture – gjorde genom det så kallade Daljunkerns uppror anspråk på kronan/riksföreståndartiteln 1527.
- Sigismund – gjorde anspråk på tronen från sin avsättning 1599 till sin död 1632. Han vägrade erkänna Karl IX och Gustav II Adolf som kungar av Sverige.
- Sigismunds söner Vladislav IV och Johan II Kasimir (kungar av Polen 1632–1648 respektive 1648–1672) fortsatte att hävda faderns anspråk fram till 1660, då Sverige slöt fred med Polen, där Polen avsade sig alla anspråk på Sveriges tron.
- Karl Fredrik av Holstein-Gottorp – Anspråk hävdades efter Karl XII:s död.
- Gustav Gustavsson av Wasa – Anspråk hävdades i princip 1844 och 1859.
[redigera] Se även
Wikimedia Commons har media som rör Lista över Sveriges regenter
- Sveriges tron
- Grafisk tidsaxel över Sveriges regenter
- Svenska regenters valspråk
- Lista över svenska drottningar
- Sveriges hertigdömen
- Sveriges underhållsländer
- Sveriges livgeding
[redigera] Litteratur
- Carlsson, Albert W., Regenter och regeringschefer i Norden, (Corona, Malmö 1982)
- Lagerqvist, Lars O., Sverige och dess regenter under 1000 år, (Bonnier, Stockholm 1976)
- Larsson, Lars-Olof, Dackeland, (Norstedts, Stockholm 1979)
- Larsson, Lars-Olof, Gustav Vasa - Landsfader eller tyrann?, (Prisma, Falun 2005)
- Magnus, Johannes, Gothorvm sveonvmqve historia, (Rom, 1554)
- Nerman, Birger, Sveriges rikes uppkomst, (Skoglund, Stockholm 1941)
- Ohlmarks, Åke, Alla Sveriges kungar, (Geber, Stockholm 1972)
- Liljegren, Bengt "Regenter i Sverige", (Historiska media,Presens nams, Riga 2007)
