Älvsborgs kustartilleriregemente

Från Wikipedia
(Omdirigerad från KA 4)
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 57°40.579′N 11°51.809′Ö / 57.676317°N 11.863483°Ö / 57.676317; 11.863483

Älvsborgs kustartilleriregemente
(KA 4)
Älvsborgs amfibieregemente vapen.svg
Datum 1942-2000
Land  Sverige
Lojalitet Försvarsmakten
Försvarsgren Marinen
Typ Kustartilleri
Storlek Regemente
Del av Milo V (1942-1980)
MKV (1981–1997)
Milo S (1998-2000)
Förläggningsort Göteborgs garnison (1942-2000)
Färger Blått, gult och rött
              
Marsch "I Beredskap" (Sam Rydberg) [1]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
För andra betydelser, se Älvsborg (olika betydelser).

Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4), ursprungligen Älvsborgs kustartilleridetachement, var ett svenskt kustartilleriförband inom Försvarsmakten som verkade mellan åren 1942 och 2000. Förbandet var förlagt inom Göteborgs garnison i Göteborg.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 1902 upprättades ett kustartilleri som var avsett för bemanning av Sveriges kustbefästningar. Det beslutades då att ett detachement ur Karlskrona kustartilleriregemente, benämnt Älvsborgs kustartilleridetachement, skulle förläggas till Göteborg. De befintliga anläggningarna vid Nya Varvet ställdes då till kustartilleriets disposition, och Göteborgs kustartilleri hade därmed börjat sin verksamhet.

Älvsborgs fästning lades i materielreserv år 1926, men inför det hotfulla utrikespolitiska läget sattes fästningen i försvarstillstånd igen på hösten 1939, och 1942 övergick Älvsborgs fästning i Göteborgs kustartilleriförsvar.

Den 1 januari 1915 blev Älvsborgs kustartilleridetachement (KA 2 Ä) Kungliga Älvsborgs kustartillerikår (KA3). Vid den stora "regementsdöden" 1926 blev KA 3 indragen och från den 1 november 1926 fram till 1939 utgjordes Göteborgs kustartilleri endast av en mindre avdelning från KA 2 i Karlskrona, som hade till uppgift "att hålla krutet torrt och rosten borta från kanonerna och minorna i Älvsborgs fästning".

Från och med den 30 augusti 1939 var Älvsborgs kustartilleridetachément (KA 4) placerat inom Älvsborgs fästning och allt eftersom krigshotet ökade, växte och stabiliserades organisationen och den 1 oktober 1942 var KA 4 en realitet. För regementet färdigställdes ett nytt kasernetablissement vid Käringberget under åren 1942-1948.

I Regeringens proposition 1978/79:96 föreslog regeringen att Älvsborgs kustartilleriregemente skulle avvecklas som egen myndighet. Istället skulle regementet tillsammans med Göteborgs och Bohus försvarsområde (Fo 32) i fredstid uppgå i Västkustens örlogsbas (ÖrlB V). Den 26 april 1979 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen att lägga ner regementet som egen myndighet. Från den 1 januari 1981 blev regementet en del av Västkustens militärkommando med Älvsborgs kustartilleriregemente (MKV/KA 4).[3]

År 1994 fick ombenämndes KA 4 till Göteborgs marinbrigad med Älvsborgs kustartilleriregemente. År 1998 återupprättades regementet som en självständigt förband under sitt forna namn. Detta då både produktions- och taktiska ledningen som Marinkommando haft för KA 4 upphörde år 1997.[4]

Genom försvarsbeslutet 2000 avvecklades regementet som kustartilleriförband den 30 juni 2000, och organiserades från den 1 juli 2000 som Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4).

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Befälsskolan[redigera | redigera wikitext]

År 1956 inrättades Befälsskolan för utbildning av stam- och reservofficersaspiranter samt plutonsbefälselever. År 1981 avvecklades skolan, då officersutbildningen övergick till Kustartilleriets officersskola.[5]

Instruktörsskolan[redigera | redigera wikitext]

År 1955 inrättades Instruktörsskolan vid regementet. Skolan var en gemensam för kustartilleriet som truppslaget, och utbildade plutonsofficerare i allmänna läroämnen och i ledarskap. Senare kom skolan att även utbilda elever i allmänna lä­roämnen från andra försvarsgrenar. Genom Regeringens proposition 1979/80:7 kom skolan att avvecklas år 1982, detta i ett led genom reformen Ny befälsordning. Med bakgrund till att officerare som behövde vidareut­bildning, fick söka sig till det allmänna skolväsendet.[6][5]

Kustartilleri officershögskola[redigera | redigera wikitext]

Skolan fanns vid KA 4 under åren 1981 och 1984, därefter omlokaliserades den till Karlskrona, där en uppgick i Marinens officershögskola.[5]

Marinens sjukvårdsskola[redigera | redigera wikitext]

År 1961 inrättades Marinens sjukvårdsskola, med uppgift att befattningsutbilda sjukvårdsbefäl och värnpliktiga inom marinens krigsorganisation. Till en början var skolans utbildning förlagd till Hjuvik, men omlokaliserades till Säve år 1969, efter att Göta flygflottilj (F 9) avvecklades samma år. År 1992 uppgick skolan i en nyuppsatt skolbataljon.[5]

Radarskolan[redigera | redigera wikitext]

År 1949 inrättades skolan vid regementets 9:e kompani, med utbildning på spanings- och eldledningsradar. År 1992 uppgick skolan i en nyuppsatt skolbataljon. Innan avveckling av KA 4 ingick skolan i Carlstens kompani, vilket var ett ledningstekniskt kompani.[5]

Viktiga årtal[redigera | redigera wikitext]

  • 1942: Älvsborgs kustartilleriregemente grundas den 1 juli i enlighet med 1942 års försvarsbeslut.
  • 1952: Kustartilleriets befälsskola flyttas till KA 4. Chefsposten på skolan kom att bli eftertraktad och sedd som en stor merit.
  • 1980: Kustartilleriets Instruktörs- och Officershögskola upprättas här.
  • 1981: Regementet uppgår i myndigheten Västkustens örlogsbas.
  • 1989: KA 4 börjar utbilda amfibieenheter.
  • 1996: 5:e amfibiebataljonen klarar testet i operativ förmåga (OPAS) utan anmärkning.
  • 1998: Regementet är åter ett självständigt förband
  • 2000: Älvsborgs amfibieregemente grundas

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1942–1946: Överste Rudolf Kolmodin
  • 1946–1954: Överste Harald Callerström
  • 1954–1957: Överste Sven Haglund
  • 1957–1958: Överste Henrik Lange
  • 1958–1969: Överste Sixten Gråberg
  • 1969–1977: Överste Kjell Werner
  • 1977–1981: Överste Lars Ahlström
  • 1981–1984: Överste Svante Kristenson
  • 1984–1989: Överstelöjtnant mst Sven Robertsson
  • 1989–1991: Överstelöjtnant mst Jack Wibring
  • 1992–1992: Överstelöjtnant Lars Leffler
  • 1992–1996: Överstelöjtnant mst Sigvard Oscarsson
  • 1996–1998: Överstelöjtnant mst Bo Andersson
  • 1998–2000: Överste Bengt Delang

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Älvsborgs kustartilleriregementes namnhistorik, beteckning och förläggning:[2]

Namn
Karlskrona kustartilleriregementes detachemant 1902 1915
Älvsborgs kustartillerikår 1915 1926
Älvsborgs kustartilleriregemente 1942 1994
Göteborgs marinbrigad med Älvsborgs kustartilleriregemente 1994 1997
Älvsborgs kustartilleriregemente 1998 2000
Beteckningar
KA 2 Ä 1902 1915
KA 3 1915 1926
KA 4 1942 1994
GMB 1994 1997
KA 4 1998 2000
Förläggningsorter, detachement och baser
Älvsborgs fästning (F) 1902 1926
Käringberget (F) 1942 2000

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2002), s. 209
  2. ^ [a b] Braunstein (2011), s. 131–133
  3. ^ Regeringens proposition 1978/79:96
  4. ^ Nils-Ove Jansson, Christer Johansson (2001), s. 145
  5. ^ [a b c d e] Nils-Ove Jansson, Christer Johansson (2001), s. 91–93
  6. ^ Regeringens proposition 1979/80:7

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborgs försvar, red. Sune Bergelin, Wezäta, Göteborg 1938
  • En bok om KA 4 : utgiven vid regementets 40-årsjubileum 1982, red. Bo Björheden och Lars Herrstedt, utgiven av Älvsborgs kustartilleriregemente, Västra Frölunda 1982
  • Braunstein, Christian (2004). Svenska försvarsmaktens fälttecken efter millennieskiftet = The flags and standards of the Swedish armed forces after the turn of the millennium. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 7 [dvs 8]. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Sid. 66. Libris 9815350. ISBN 91-971584-7-X (inb.) 
  • Hammarstrand, Lennart, red (2005). Från kustartilleri till amfibie på västkusten. Västra Frölunda: Göteborgs garnisons kamratförening. Sid. 164-165. Libris 10080691. ISBN 91-631-8168-1 (inb.) 
  • Nils-Ove Jansson, Christer Johansson, red (2001). Marinkommando Väst : kronologi över marin verksamhet på västkusten. Partille: Warne förlag. Libris 8402344. ISBN 91-86425-30-7 (inb.) 
  • Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. ISBN 978-91-976220-5-9 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ([Ny uppl.]). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. Libris 10413065. ISBN 978-91-631-8699-8 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]