Karlskrona kustartilleriregemente

Från Wikipedia
Version från den 19 maj 2017 kl. 11.34 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.3.2))

Karlskrona kustartilleriregemente
(KA 2)
Vapen för Karlskrona kustartilleriregemente tolkat efter dess blasonering.
Information
Datum1902–2000
LandSverige Sverige
LojalitetKrigsmakten (1902-1974)
Försvarsmakten (1975-2000)
FörsvarsgrenMarinen
TypKustartilleri
Del avMilo S (1942–2000)
FöregångareKarlskrona artillerikår
StorlekRegemente
FörläggningsortKarlskrona
Valspråk"Fortis robur et velox"
(3 amf bat) "Initia tua noster successus"
(1. KA-bat)
FärgerBlått, gult och rött
              
Marsch"Karlskrona kustartilleriregementes marsch" (Sjögren)[1]

Karlskrona kustartilleriregemente, KA 2 var ett svenskt kustartilleriförband inom Försvarsmakten som verkade mellan den 1 januari 1902 och den 31 oktober 2000. Förbandet var förlagt till Karlskrona i Blekinge.

Historia

Regementets kaserngård omkring år 1910.
Kasernerna vid regementet cirka 1910.

På KA 2 utbildades på senare år rörliga kustartilleriförband för att kunna bekämpa en landstigande fiende med hjälp av rörliga och fasta kustartilleripjäser. De rörliga pjäserna bestod av det så kallade 12/80-systemet. Detta var en artilleripjäs som sköt direktriktad och indirekt eld mot fientliga fartyg för att sänka eller försätta dem ur stridbart skick. Man använde en mätstation som skickade måldata till pjäsen som riktades in efter målets fart och kurs. Eldröret eleverades och riktades framför målet så att målet skulle segla in i granatens bana i luften. KA 2 utbildade även förband med tunga kustrobotar (RBS 15). Denna robot används idag även av svenska flygvapnet, där de avfyras från JAS 39 Gripen samt i flottan där de avfyras från olika fartygstyper, som kustkorvetter.

Innan Kustartilleriet omvandlades till Amfibiekåren, fanns rörliga förband och fasta förband. Ryggraden var det fasta sjöfrontsartilleriet och detta skulle ersättas eller kompletteras med rörliga enheter. De rörliga förbanden skulle om möjligt utgöra en överraskning för en angripare.

KA 2 grundutbildade bemanningen till sina egna fasta förband och alla i Kustartilleriet rörliga förband förutom kustjägarkompanierna som utbildades på KA 1 i Vaxholm. Den så kallade Förbandsutbildningen, det vill säga den tillämpade utbildningen då man utbildades i den terräng där man skulle få sin inledande krigsuppgift.

De rörliga bestod av rörliga KA-bataljoner som bestod av KA-batterier med vardera fyra pjäser 15,2 cm m/37. I KA-bataljonerna fanns tidigare även rörligt 21 cm artilleri. Sista skottet med dessa 21 cm pjäser sköts f ö 1971. Batterierna med pjäser m/37 med 15,2 cm ersattes med ovanstående 12/80, pjäserna. Totalt ingick sju batterier med 15,2 cm pjäser m/37 i krigsorganisationen, varav KA 2 utbildade 6 stycken batterier och KA 3 utbildade det sista batteriet.

Vidare fanns det rörliga spärrbataljoner som bestod av ett rörligt KA-batterier med tre 7,5 cm pjäser m/65, ett robotbatteri med Robot 52 (trådstyrd) och en rörlig minspärrtropp. Rörliga spärrbataljoner var fordonsburna men kunde även tilldelas sjötransportmedel för gruppering i skärgårdsmiljö. Rörliga spärrbataljoner kunde bekämpa sjömål i en eller två farleder. & bataljoner ingick i krigsorganisationen, varav KA 2 utbildade det första avsett för Västervik/St Annas skärgård samt det sjätte avsett för Skånes östkust.

12/80 var den sista artilleritypen och KA 2 utbildade två bataljoner, 1. KA-bataljonen avsedd för Skåne och 3. KA-bataljonen som var avsedd för Blekinge. Som kuriosa kan nämnas att 1. KA-bataljonen hade sin andrahandsuppgift i Norrland.

KA 2 utbildade en rad fasta artilleriförband, varav de modernaste utgjordes av 7,5 cm batteri m/57 (placerade i Malmö, Trelleborg, Ystad, Simrishamn, Karlshamn, Järnavik samt Aspö (Ellenabben)och 12 cm batteri m/70 (placerade i Trelleborg och Ystad).

Det fanns även rörliga spärrkompanier som bestod av robotbatteri med robot 52 och rörlig minspärrtropp. Rörliga spärrkompanier hade egna båttransportmedel. Spärrkompanier kunde bekämpa sjömål i ett inlopp. Oftast framför hamnar eller i trånga farleder. Rörliga spärrkompanier hade en kompetens och ledningsfunktion som gav utrymme för att kunna leda ytterligare förband, till exempel markstridsplutoner, luftvärn, befintligt fast KA-artilleri, med flera. Det fanns också fristående robotbatterier (robot 52). Dessa hade inga egna transportmedel, utan tilldelades transportmedel när de skulle omgrupperas. Fristående robotbatterier användes som förstärkning av försvaret i trånga farleder.

Tung kustrobot

Från 1968 började KA 2 att utbilda personal till krigsförband av typen tungt kustrobotbatteri 08 beväpnade med Robot 08. Detta var ett strategiskt vapensystem, som skulle sättas in mot landstigningsstyrkor långt ute till havs. Räckvidden var mycket stor och tanken var att ett stort antal robotar skulle anfalla en landstigningsstyrka samtidigt, för att säkerställa att ett antal mål slogs ut trots motverkande luftvärnseld. Robotanfallen skulle samordnas med andra försök att försvaga landstigningsstyrkorna, t.ex. genom samordnade anfall med flottans ubåtar och flygvapnet.

I Försvarsbeslutet 1987 planerade man för fyra stycken Tungt kustrobotbatteri 90 beväpnade med Robot 15KA som ersättning för de tidigare tungt kustrobotbatteri 08 vars beväpning började bli föråldrad. Senare minskades beställningen till endast ett batteri till förmån för satsningar på ubåtarna av Västergötlandklass. Detta enda batteri ingick i Kustartilleriets krigsorganisation under benämningen 1. tunga kustrobotbatteriet och utbildades på (KA 2) första gången 1995, i samband med detta utgick Robot 08. I samband med Försvarsbeslutet 2000 så utgick förbandet.[2]

Amfibieförband

KA 2 tjänstgjorde även som utbildningsplattform för tredje amfibiebataljonen. Kustjägare hade fram till 1998 endast utbildats på KA 1 (Amf 1), men 1998 ryckte de första kustjägaraspiranterna in på KA 2 för värnpliktstjänstgöring, och nu kunde man på KA 2 utbilda en komplett amfibiebataljon med undantag för attackdykare. Ytterligare en årskull med kustjägare utbildades på regementet innan nedläggningen. Amfibiesoldater och kustjägare utbildades på KA 2:s ytterförläggning på Kungsholmen i Karlskrona ytterskärgård.

Den 13 december 1999 avled en värnpliktig under ett vadningsmoment på Tjurkö under amfibiebataljonens utbildningskontroll (kallas idag övning Amfibie).

År 1986 beslutade regeringen att inkalla ett större antal värnpliktiga för att minska ungdomsarbetslösheten. Detta gjorde att 1 500 värnpliktiga utbildades under året 1987/88 och tjänstgöringsdagarna blev cirka 330 000, detta gjorde att KA 2 var ett av landets största regementen.

Nedläggning

KA 2 kom i och med försvarsbeslutet 2000 att läggas ned. Vid nedläggningen den 31 oktober 2000 var KA 2 det kustartilleriregemente som var det mest kompletta, det enda som inte utbildades var attackdykare. I och med att KA 2 lades ner försvann det rörliga artilleriet samt tung kustrobot. Karlskrona och Kungsholmen fick utbildningsansvaret för marinens bassäkerhetspluton. Denna kom att från och med 2007 att omlokaliseras till Göteborgs garnison som ett detachement till Första amfibieregementet (Amf 1).

Viktiga datum

  • 1 jan 1902 - Kustartilleriet bildas som vapenslag.
  • 8 maj 1963 - Första högvaktstjänstgöringen.
  • 1994 - Namnbyte KA 2 till KAB 4/KA 2 (Fjärde kustartilleribrigaden med Karlskronas kustartilleriregemente).
  • 1997 - Namnbyte KAB/KA 2 till Karlskrona kustartilleriregemente med Andra kustartilleribrigaden.
  • 1998/99 - Första utbildningsåret med egna kustjägare.
  • 15 mars 2000 - Sista högvaktstjänstgöringen.
  • 30 mars 2000 - Riksdagen röstar bort KA 2 och KA 3.
  • 26 sept 2000 - Sista skottet med 12/80.
  • 31 okt 2000 - KA 2 läggs ned

Organisation

KA 2 Organisation 1994, med 2 bataljoner.

KA 2 hade då 2 bataljoner.

Depåbataljonen och

Grundutbildningsbataljonen

  • Stabsbatteri, sambands- och luftvärnstjänst
  • Artilleribatteri, rörlig och fast artilleritjänst
  • Amfibiekompaniet, robot-, markstrids- och granatkastartjänst
  • Min- och båtkompaniet, min- och båttjänst, ubåtsskydd
  • Skyddsavdelningen, central utbildning för skyddstekniker

KA 2 Organisation 1997.

Amfibiebataljonen

  • Kustjägarkompaniet, kustjägarutbildningen
  • Amfibiekompaniet, minutläggningsdivision, ubåtsskyddskompani och båtskola
  • Stabskompani, granatkastarkompani och brigadspaningskompani

KA-bataljonen

  • KA-batteri, rörlig artilleritjänst
  • Brigadstabsbatteri, med tung kustrobot
  • Brigadluftvärnskompani
  • Brigadunderhållskompani, med skyddstjänstavdelningen

Tekniska kompaniet
Depåkompaniet

Personal

Vid nedläggningen fanns det 256 militärer och sju civilanställda vid KA 2.

Förbandschefer

Under den period som Kungl Karlskrona kustartilleriregemente existerade, 1 januari 1902 – 31 oktober 2000, hade regementet 22 regementschefer. Dessutom fanns under tiden två tillförordnade chefer, som upprätthöll befattningen under längre tid:[3]

Förläggningsplatser

  • Vallgatan – 1 januari 1902–1943
  • Oscarsvärn – 1 januari 1902–6 december 1973
  • Gräsvik – 1943–1981
  • Rosenholm – 1973–31 oktober 2000
  • Kungsholmen – 1 januari 1902–31 oktober 2000
  • Västra Hästholmen – 1902–1964
  • Aspö Mad – 1 januari 1902–1957
  • Almö – 1902–1954
  • Grebbegården – 1939–cirka 1970

Kungsholmen har varit militärt bemannad kontinuerligt sedan 1680. Efter KA 2:s nedläggning tog Marinbasen över Kungsholmen. Troligtvis är Kungsholmen den militära plats som varit kontinuerligt bemannad längst i världen.

Referenser

  1. ^ Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ([Ny uppl.]). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. sid. 203. Libris 10413065. ISBN 978-91-631-8699-8 
  2. ^ ”Sjömålsrobotar”. kustartilleriet.se. Arkiverad från originalet den 13 april 2014. https://web.archive.org/web/20140413131248/http://kustartilleriet.gearhead.se/KARB.html. Läst 11 april 2014. 
  3. ^ Melin, Olle, red (2002). Kungliga Karlskrona kustartilleriregemente KA 2: 1/1 1902 - 31/10 2000. Årsbok / Marinmuseum, 1404-0581 ; 2002. Karlskrona: Marinmuseum. sid. 291. Libris 8550763. http://www.ka2kamratforening.se/Arkivet/KA2_Boken.pdf 

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Karlskrona_kustartilleriregemente&oldid=39870469”