Roslagens luftvärnskår

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Lv 3)
Hoppa till: navigering, sök
Roslagens luftvärnsregemente
(A 11, Lv 3)
Roslagens luftvärnsregemente vapen.svg
Fri vapensköld för Roslagens luftvärnskår tolkad efter dess blasonering.
Datum 1939–2000
Land Sverige Sverige
Lojalitet Försvarsmakten
Försvarsgren Armén
Typ Luftvärn
Storlek Regemente
Del av Milo Ö (1942–1991)
Milo M (1991–2000)
Förläggningsort Stockholm (1939–1952)
Norrtälje (1952–2000)

Roslagens luftvärnskår (Lv 3) var ett svenskt artilleriförband och senare luftvärnsförband inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan 1939 och 2000. Förbandet var förlagt till Stockholm och senare Norrtälje.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förbandet uppsattes den 1 oktober 1939 i Stockholm som Östgöta luftvärnsartilleriregementes detachement i Stockholm (A 10S). Den 1 oktober 1941 avskildes detachementet från Östgöta luftvärnsartilleriregemente och blev ett självständigt förband under namnet Stockholms luftvärnsregemente (A 11). Och som ett led i försvarsbeslutet 1942 överfördes regementet 1942 till det nyuppsatta truppslaget luftvärnet som Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3).

Ett batteri ur regementet detacherades till Gotland 1944 under beteckningen Lv 3 G. Den 1 juli 1952 påbörjades en omlokalisering av regementet till Norrtälje, varvid Gotlandsbatteriet överfördes till Östgöta luftvärnsregemente (Lv 2) under beteckningen Lv 2 G. När omlokaliseringen till Norrtälje var fullt genomförd namnändrades regementet till att heta Roslagens luftvärnsregemente (Lv 3).

Genom ett riksdagsbeslut 1994 kom samtliga förband som inte utbildade krigsförband i regementsstorlek att ombenämnas till kår. I samband med detta reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och fick det nya namnet Roslagens luftvärnskår (Lv 3).

Roslagens luftvärnskår avvecklades den 30 juni 2000 som ett led av försvarsbeslutet 2000. Från och med den 1 september 2000 övertog Luftvärnsregementet (Lv 6) traditionsarvet från Roslagens luftvärnskår. Kvar på området finns Norrtälje luftvärnsmuseum, vilket är en ideell förening, och vars syfte är att bevara minnet av luftvärnet i Norrtälje.

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Östgöta luftvärnsartilleriregementes detachement i Stockholm 1939 1941
Stockholms luftvärnsartilleriregemente 1941 1942
Stockholms luftvärnsregemente 1942 1957
Roslagens luftvärnsregemente 1957 1994
Roslagens luftvärnskår 1994 2000
Beteckning(ar)
A 10S 1939 1941
A 11 1941 1942
Lv 3 1942 2000
Förläggningsort(er) och övningsplats(er)
Stockholms garnison (F) 1939 1952
Norrtälje (F) 1952 2000
Väddö skjutfält (Ö) 1940 2000

Luftvärnssystem vid Lv3[redigera | redigera wikitext]

Vid Lv 3 utbildades värnpliktiga både för brigader och fördelningar[1]. Bland brigadluftvärnssystemen kan nämnas Infaneriluftvärnskompanier med Robot 69 (Redeye, senare modifierade till Stinger) och Brigadluftvärnskompani med Robot 70. Vid Lv 3 utbildades också så kallade MekLv- och PLv-kompanier för de mekaniserade brigaderna och pansarbrigaderna. MekLv- och PLv-kompanierna var utrustade med Robot 70 monterade i Luftvärnsrobotbandvagn 701.

Fördelningsluftvärnsförband som utbildats vid Lv 3 består bland annat av Luftvärnskompani 48. Dessa kompanier var utrustade med 40 mm Luftvärnsautomatkanon m/48 (LvAkan m/48) fjärrstyrd med till exempel Sikte 48 samt Centralinstrumentering 760 och Centralinstrumentering 790. Vid Lv 3 utbildades också Luftvärnsautomatkanonkompanier med 40 mm LvAkan m/48, men utan sikte/centralinstrument.

Övningsområden[redigera | redigera wikitext]

Nordrona. Roslagens luftvärnskår disponerade området öster om kasernområdet. Genom att Nordrona-området i öster och norr avgränsas av sjön Lommaren, i söder avgränsas av väg E18 och i väster av kasernområdet var det svårt för allmänheten att komma till området när det inte var övning. På Nordrona fanns bland annat körgård för motorutbildning och en korthållsskjutbana.

Mellingeholm. Söder om Norrtälje, mellan Länsväg 276 mot Åkersberga och sjön Limmaren, disponerade Roslagens luftvärnskår ett område kallat Mellingeholm. På Mellingeholm fanns skjutbana, handgranatsbana och flera platser för olika typer av eld- och underrättelseenheter samt stab- och trossenheter att gruppera på.

Väddö skjutfält. Väddö skjutfält är beläget vid Ytterskär på Väddö, och var det mest frekvent nyttjade skjutfältet vid skarpskjutningar med de luftvärnsförband som utbildades.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Regementschefer[redigera | redigera wikitext]

Skylt för Stockholms luftvärnsregemente tillsammans med Göta livgarde vid dess gamla kaserner vid Linnégatan i Stockholm.

Regementschefer vid Lv 3.[2]

  • 1941 - 1949 - Öv Hugo Stendahl
  • 1949 - 1956 - Öv Edward Malm
  • 1956 - 1964 - Öv Sven Hådell
  • 1964 - 1971 - Öv Birger Olin
  • 1971 - 1978 - Öv Per Sundh
  • 1978 - 1980 - Öv Roland Grahn
  • 1980 - 1988 - Öv Stig Prinzell
  • 1988 - 1993 - Öv Torsten Törnqvist
  • 1993 - 1995 - Öv Stig Schyldt
  • 1995 - 2000 - Öv Gerhard Lilliestierna

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Lv 3 Historia”. http://www.lv3.se/hist/index.html. Läst 10 april 2016. 
  2. ^ ”Regementschefer för A 11 / Lv 3 1941-2000”. Lv3.se. http://www.lv3.se/hist/ch/reg.html. Läst 15 december 2008. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Sid. 231-232. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 (inb.) 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Sid. 298. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 (inb.) 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]