Första helikopterskvadronen
| Första helikopterskvadronen (1. hkpskv) | |
 Vapen för Första helikopterskvadronen tolkat efter dess blasonering. | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Första helikopterskvadronen |
| Datum | 1959– |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén (1959–1998), Marinen (1998–2000), Opil (2000–2003), Flygvapnet (2003–) |
| Typ | Helikopterskvadron |
| Roll | Markoperativ |
| Del av | Helikopterflottiljen |
| Storlek | Detachement |
| Högkvarter | Luleå garnison |
| Förläggningsort | Luleå |
| Valspråk | Semper inter primos ("Alltid bland de första") |
| Färger | Blått |
| Marsch | "Överste Sellin" (Andersson).[1] |
| Dekorationer | NorrbafbatGM (1980) NorrbafbatSM (1980) HkpfljMSM (2005) |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
| Förbandstecken m/82 (tillhörande Arméflyget) |  |
| Tilläggstecken (tillhörande Arméflyget) |  |
| Flygplan | |
| Skolflygplan | |
| Helikoptrar | |
| Transporthelikoptrar | |
| Övriga helikoptrar | |
Första helikopterskvadronen (1. hkpskv), är ett helikopterdetachement inom svenska flygvapnet som verkat i olika former sedan 1959. Detachement är förlagda till Luleå flygplats inom Luleå garnison.[2][3][4]
Historik
Första helikopterskvadronen har sina rötter från Arméns helikopterskola som bildades som en försöksorganisation den 1 november 1959. Men redan den 11 augusti 1958 hade armén påbörjat helikopterutbildning vid Ostermans Aero i Bromma. Denna utbildning flyttades den 15 februari 1959 till Boden. I Boden levde helikopterskolan som en försöksorganisation fram till den 1 juli 1963, då namnet på skolan fastställdes, samt att skolan knöts administrativt till Bodens ingenjörkår (Ing 3). Den 1 juli 1966 avskildes Arméns helikopterskola från Bodens ingenjörkår, och bildade en självständig organisation.[4]
Från att skolan bildades 1959 tillhörde den organisatoriskt Artilleriflyget. Artilleriflyget tillhörde formellt truppslaget Artilleriet. Den 1 januari 1980 omorganiserades skolan till Norrbottens arméflygbataljon (AF 1). Tre år senare, den 1 juli 1983, avskildes Artilleriflyget från Artilleriet och bildade ett eget truppslag, Arméflyget. Fastän Arméflyget nu var ett självständigt truppslag, så hade man gemensam truppslagsinspektör med Artilleriet fram till sommaren 1991. Den 1 juli 1991 fick Arméflyget egen truppslagsinspektör, som var chef för Arméflygcentrum och Norrbottens arméflygbataljon (AF 1).[2] Den 1 juli 1994 skiljdes AFC från AF 1, och blev därigenom detta ett eget verksamhetsställe, samtidigt byte Arméflygcentrum namn till Arméns flygcentrum.
Den 30 juni 1998 upplöstes Arméflyget som eget truppslag, och istället samlades försvarets samtliga helikopterförband inom ett nytt helikopterförband, Helikopterflottiljen. Den 1 juli 1998 uppgick Norrbottens arméflygbataljon uppgick med namnet Norrlands helikopterbataljon i Helikopterflottiljen. Vid denna tidpunkt bytes även vapengren, från Armén till Marinen.[2]
Genom försvarsbeslutet 2000 beslutades att helikopterverksamheten i Boden skulle reduceras från en bataljon till en skvadron. Med den nya organisationen antogs namnet Norrlands helikopterskvadronen. Under åren 2000–2003 bildade helikopterförbanden inom Helikopterflottiljen ett eget truppslag, direkt underställda Operativa insatsledningen. År 2003 fastställdes organisationstillhörigheten, och Helikopterflottiljen med dess förband blev en del av Flygvapnet.
Genom försvarsbeslutet 2004 kom nästa organisationsförändring, vilket bland annat innebar att förbandet lämnade Boden, för att istället förläggas till Luleå, under namnet Första helikopterskvadronen.[2]
Verksamhet
Sedan 2010 är Första helikopterskvadronen en av tre helikopterskvadroner ingående i Helikopterflottiljen, och samlokaliserad med Norrbottens flygflottilj (F 21). Den är i och med detta Helikopterflottiljens nordligaste basering och därigenom ansvarig för den subarktiska förmågan. Skvadronen har en markoperativ inriktning och är utrustad med HKP 10. Skvadronen var åren 2011–2013 huvudansvarig för Helikopterflottiljens insats i Afghanistan; SAE ISAF MEDEVAC.
Förläggningar och övningsplatser
Förläggning
När helikopterutbildning påbörjades inom Armén, förlades den 11 augusti 1958 först till Bromma flygplats i Stockholm. Den 15 februari 1959 förlades utbildningen till Boden, och till det område som kom att utvecklas till Bodens helikopterflygplats. Helikopterflygplatsen låg i direkt ansluten till Bodens ingenjörkårs kasernområde vid Hermelinsgatan 45.[4] Genom försvarsbeslutet 2004 beslutades att verksamheten i Boden skulle avvecklas, och istället samlokaliseras med Norrbottens flygflottilj vid Luleå flygplats. Den 17 juni 2005 avvecklades Norrlands helikopterskvadron i Boden, och den 30 juni 2005 förklarades helikopterflygplatsen avvecklad. Från den 1 juli 2005 verkar Norrlands helikopterskvadron vid Luleå flygplats.
Övningsplatser
Under Arméflygtiden var bl.a. Unbyns flygbas en av flera olika platser i förbandets närhet som användes till olika former av övningar.
Heraldik och traditioner
Norrbottens arméflygbataljon tilldelades sin fana den 27 september 1984, vilken överlämnades av kung Carl XVI Gustav.[2] År 1980 instiftades Norrbottens arméflygbataljons (AF 1) förtjänstmedalj i guld/silver/brons (NorrbafbatGM/SM) i sjätte storleken. Band: mörkblått med en ljusblå rand på vardera sidan.[5][6] År 2005 instiftades Helikopterflottiljens (1.hkpskv) minnesmedalj.[7]
Förbandschefer
Förbands chefer verksamma vid Arméns helikopterskola (1959–1980), Norrbottens arméflygbataljon (1980–1998), Norrlands helikopterbataljon (1998–2000), Norrlands helikopterskvadronen (2000–2005) och Första helikopterskvadronen (2005–).[2]
- 1959–1973: Öv Gunnar Zachrisson
- 1973–1979: Övlt Torsten Sellin
- 1979–1980: Öv Folke Ekstedt
- 1980–1988: Öv Folke Ekstedt
- 1988–1989: Övlt Volker Kretchmer
- 1989–1993: Öv Sven Kuoppala
- 1993–1996: Öv Sten Edholm
- 1996–1998: Övlt Peter Backlund
- 1998–2000: Öv Peter Backlund
- 2000–2005: Övlt Kjell Sirkka [8]
- 2005–2007: Mj Kent Tuoremaa
- 2007–2009: Mj Johan Sellin
- 2009–2014: Övlt Ulf Bohman [9]
- 2014–2016: Övlt Per Olsson
Namn, beteckning och förläggning
|
|
Se även
Referenser
Noter
- ^ Sandberg (2007), s. 206
- ^ [a b c d e f] Braunstein (2005), s. 295-296
- ^ Holmberg (1993), s. 47
- ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 55
- ^ ”NorrbafbatGM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={76DF2B8B-C952-427D-A97A-E2F432FEEB50}&listmode=0&medal={4F4C1BE5-6BA4-4E62-9D3F-789932BEFA67}. Läst 28 oktober 2016.
- ^ ”NorrbafbatSM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={76DF2B8B-C952-427D-A97A-E2F432FEEB50}&listmode=0&medal={3AC63C57-B793-4A35-B207-401B60C42AB7}. Läst 28 oktober 2016.
- ^ ”HkpfljMSM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={76DF2B8B-C952-427D-A97A-E2F432FEEB50}&listmode=0&medal={27CD57BB-F3B2-4D7C-A823-932BA072D55E}. Läst 28 oktober 2016.
- ^ ”Kjell Sirkka”. Norrländska Socialdemokraten (NSD). 2006-11-20. http://www.nsd.se/nyheter/kjell-sirkka-3521570.aspx.
- ^ Rotorwings.se Nr 1 2009 1.helikopterskvadron HkpS/AF 1 Kamratförening Läst 24 januari 2011
Tryckta källor
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Första helikopterskvadronen.- Officiell webbplats för Helikopterflottiljen
- Officiell webbplats för 1. helikopterskvadronen och HkpS/AF1 Kamratförening
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
