Första livgrenadjärregementet

	Första livgrenadjärregementet ; (I 4)
	Stora riksvapnet
Information
Officiellt namn	Kungl. Första livgrenadjärregementet
Datum	1816-1927
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Infanteriet
Roll	Utbildningsförband
Del av	2. militärdistriktet (1833–1901); II. arméfördelningen (1902–1927)
Föregångare	Livgrenadjärregementet (det äldre)
Efterföljare	Livgrenadjärregementet (det yngre)
Storlek	Regemente
Högkvarter	Linköpings garnison
Förläggningsort	Linköping
Valspråk	Inget
Färger	Vitt
Marsch	"Ryska grenadjärregementets 'Konungen av Preussen' marsch" (Schubert)
Segernamn	Lützen (1632); Leipzig (1642); Helsingborg (1710); Gadebusch (1712); Walkiala (1790)
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken m/1906

Första livgrenadjärregementet (I 4), var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1816–1927. Förbandet var förlagda till Linköpings garnison i Linköping.^[2]^[3]^[4]

Historia

Första livgrenadjärregementet bildades I samband med att det ursprungliga Livgrenadjärregementet (det äldre) delades 1816 i två delar, Första livgrenadjärregementet (I 4) och Andra livgrenadjärregementet (I 5). Regementets historik sträcker sig till de östgötafänikor som uppsattes 1551 och som i början av 1600-talet blev Östgöta infanteriregemente.

År 1791 sammanslogs Östgöta infanteriregemente med Östgöta kavalleriregemente och bildade Livgrenadjärregementet. Infanteridelen i Livgrenadjärregementet benämndes Livgrenadjärregementets rotehållsdivision medan kavalleridelen benämndes Livregementets rusthållsdivision

I samband med försvarsbeslutet 1925 kom Första livgrenadjärregementet (I 4) och Andra livgrenadjärregementet (I 5) återigen att slås samman, för att från den 1 januari 1928 bilda Livgrenadjärregementet (det yngre) (I 4). Förbandsbeteckning I 5 som blev ledig i rullorna, kom då att övertas av Jämtlands fältjägarregemente.^[5]

Ingående enheter

Kompanier

Livkompaniet
Stångebro kompani
Kinds kompani
Östanstångs kompani
Ombergs kompani
Vreta Klosters kompani
Motala kompani
Ydre kompani

Förläggningar och övningsplatser

Både Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet delade på samma mötesplats vid Malmen utanför Linköping. År 1922 förlades båda regementen till ett nyuppfört tvilling kasernetablissemang i Linköping. Etablissemanget uppfördes efter 1901 års härordnings byggnadsprogram efter Kasernbyggnadsnämndens andra typritningsserie för infanterietablissemang.^[6]

Heraldik och traditioner

Regementets är fana är vitt pryd med stora riksvapnet, dock utan mantel samt serafimerkadjan. Istället för serafimerkadjan är ett svärd placerat under riksvapnet. Svärdet är tecknet för Sveriges högsta krigsutmärkelse, se Svärdsorden. I varje hörn av fanan snedställd lågande röd granat, vilket även är regementets igenkänningstecken. År 1882 och 1901 justerades fanan, då regementets segernamn tillfördes fanan.^[2]

Från den 1 januari 1928 kom traditionsansvaret över regementet föras vidare av Livgrenadjärregementet. Från den 1 juli 1994 även av Livgrenadjärbrigaden, fram till att regementet och brigaden avvecklades den 31 december 1997.^[2]

Marsch

Åren 1845–1870 samt 1893–1927 hade regementet marschen "Ryska grenadjärregementets 'Konungen av Preussen' marsch" (Schubert), åren 1870–1883 var den "Wiener Rekruten-Marsch" (Stolz), och åren 1883–1893 "Napoleonmarsch" (Parlow).^[1]

Uniform

Manskapet uniform var mörkblå. Kragen var av rött kläde med två knapphål i vitt redgarn. Fasta axelklaffar i mörkblått kläde med en vit flammande granat på mitten. Ärmuppslag med klaffar i rött kläde och tre knapphål i vitt redgarn. Vit passpoal på ärmuppslag och fållklaffar men ej framtill. Enradig knapprad om åtta stora knappar, släta i silver.^[7]

Förbandschefer

Sekund- och regementschefer verksamma vid regementet åren 1816–1927. Sekundchef var en titel som användes fram till den 31 december 1974 vid de regementen som ingick i Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper. Åren 1816–1818 var kronprinsen regementschef. Åren 1818–1927 var H M Konungen regementschef.^[3]

Regementschefer

1816–1818: Kronprins Karl Johan
1818–1844: Karl XIV Johan
1844–1859: Oscar I
1859–1872: Karl XV
1872–1905: Oscar II
1907–1927: Gustaf V

Sekundchefer

1816–1832: C M Strömfelt
1832–1845: S von Post
1845–1848: C L von Hohenhausen
1848–1852: D M Klingspor
1852–1854: M Ahnström
1854–1858: J M Björnstjerna
1858–1871: C H Mörner
1871–1879: A G Örn
1879–1890: C A M Lagerfelt
1890–1898: P H W Reuterswärd
1898–1906: Per Henrik Edvard Brändström
1906–1914: Ernst Herman Daniel Vilhelm von Bornstedt
1914–1919: Carl Gustaf Valdemar Hammarskjöld
1919–1927: Kunt Otto Hjalmar Säfwenberg

Namn, beteckning och förläggning

**Namn**
Kungl Första livgrenadjärregementet	1816-10-01	–	1927-12-31

**Beteckningar**
I 4	1816-10-01	–	1927-12-31

**Förläggningsorter och övningsfält**
Malmen (F)	1816-10-01	–	1922-10-??
Linköpings garnison (F)	1922-10-??	–	1927-12-31

Kända personer som gjort värnplikt på I 4

Tage Erlander, statsminister (värnplikt 1921–1922).^[8]

Galleri

Fana m/1819
Fana m/1850
Vy över tvilling kasernetablissemanget.
Vy över tvilling kasernetablissemanget.
Uniformer för Första livgrenadjärregementet (till vänster) och andra livgrenadjärregementet cirka 1825.
Grenadjär vid regementet 1833.
Uniformer för första livgrenadjäregementet (till höger) och andra livgrenadjärregementet cirka 1840.
Regementets uniformer vid mitten av 1860-talet.
Minnessten.

Se även

Referenser

Noter

^ [a b] Sandberg (2007), s. 200
^ [a b c] Braunstein (2005), s. 35-36
^ [a b] Kjellander (2003), s. 259
^ Holmberg (1993), s. 8
^ Holmberg (1993), s. 15
^ Berg (2004), s. 458-459
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 april 2013. https://web.archive.org/web/20130401015920/http://jacobjohansson.se/uniformer/m1886/i4/. Läst 11 januari 2013.
^ Lundström, Erik. ”Socialdemokrater vi minns!”. S-info.se. Arkiverad från originalet den 30 november 2010. https://web.archive.org/web/20101130183331/http://s-info.se/page/default.asp?id=1717. Läst 24 januari 2010.

Tryckta källor

Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5
Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3
Nelsson, Bertil; Lannerbäck, Alf; Nordin, Mats; Sjögren, Lasse (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. Libris 7762911. ISBN 91-87184-23-0
Netzell, Harry (2003). Sno värvning till musiken: om regementsmusiken i Linköping. Blomstermåla: Stranda förl. Libris 9543017. ISBN 91-631-4766-1
Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 1908. http://runeberg.org/rikskal/1908/

Vidare läsning

Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. sid. 100-120. Libris 1549756. http://runeberg.org/mjantreg/
Petri, Gustaf (1926). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 1, Östgötafänikorna till och med år 1618. Stockholm: Norstedt. Libris 54108
Petri, Gustaf; Westman, Erik (1928). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 2, Östgöta regemente till fot 1619-1679. Stockholm: Norstedt. Libris 54109
Petri, Gustaf (1958). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 3, Östgöta infanteriregemente under Karl XI och Karl XII. Stockholm: Norstedt. Libris 54110
Petri, Gustaf; Levin, Herman (1962). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 4, Regementets öden från Stora nordiska krigets slut fram till 1928. Stockholm: Norstedt. Libris 54111
Petri, Gustaf; Kugelberg, Arvid (1930). Kungl. Första livgrenadjärregementets historia. D. 5, Biografiska anteckningar om officerare med vederlikar 1619-1927. Stockholm: Norstedt. Libris 54112

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Första livgrenadjärregementet.
Bilder & media

[Sandberg_(2007),_s._200-1] [a b] Sandberg (2007), s. 200

[Braunstein_(2005),_s._35-36-2] [a b c] Braunstein (2005), s. 35-36

[Kjellander_(2003),_s._259-3] [a b] Kjellander (2003), s. 259

[Holmberg_(1993),_s._8-4] Holmberg (1993), s. 8

[5] Holmberg (1993), s. 15

[6] Berg (2004), s. 458-459

[7] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 april 2013. https://web.archive.org/web/20130401015920/http://jacobjohansson.se/uniformer/m1886/i4/. Läst 11 januari 2013.

[8] Lundström, Erik. ”Socialdemokrater vi minns!”. S-info.se. Arkiverad från originalet den 30 november 2010. https://web.archive.org/web/20101130183331/http://s-info.se/page/default.asp?id=1717. Läst 24 januari 2010.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]