Karlskrona grenadjärregemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karlskrona grenadjärregemente
(I 7)
HMS Småland vapen.svg
Smålands landskapsvapen
Officiellt namn Kungl. Karlskrona grenadjärregemente
Datum 1902–1927
Land Sverige
Försvarsgren Armén
Typ Infanteriet
Roll Utbildningsförband
Storlek Regemente
Föregångare Smålands grenadjärkår,
Blekinge bataljon
Efterföljare Kronobergs regementes fästningsbataljon i Karlskrona
Del av 1. arméfördelningen (1902–1927)
Förläggningsort Karlskrona
Övningsplats Rosenholm
Färger Rött och gult          
Marsch "Finska rytteriets marsch" (okänd) [1]
Segernamn Breitenfeld (1631)
Lützen (1632)
Kliszów (1702)
Warschau (1705)
Holowczyn (1708)
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
Förbandsfana m/1844 AM.010731a.jpg
Förbandsfana m/1867 AM.016439.jpg
Före detta Karlskrona grenadjärregementes kaserner, numera Blekinge tekniska högskolas Campus Gräsvik.
Före detta Karlskrona grenadjärregementes kaserner, numera Blekinge tekniska högskolas Campus Gräsvik.

Karlskrona grenadjärregemente (I 7) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade åren 1902–1927. Förbandet var förlagt till Gräsvik i Karlskrona.[2][3][4]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Genom försvarsreformen 1901 bilades regementet den 1 januari 1902, genom en sammanslagning av Smålands grenadjärkår (I 7) och Blekinge bataljon (I 30).[3] Regementet kom att stå för infanteribesättning i Karlskrona fästning.[2]

Genom försvarsbeslutet 1925 kom regementet att upphöra som självständigt förband, och reducerades den 1 januari 1928 till ett detachement ingåendes i Kronobergs regemente (I 11). Detachementet utgjordes av Kronobergs regementes III. bataljon, med namnet Kronobergs regementes fästningsbataljon i Karlskrona.[2]

Detachement och bataljonen avvecklades den 30 september 1939 och dess förläggning i Gräsvik övertogs 1943 av Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2).[3]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Förläggning[redigera | redigera wikitext]

När förbandet bildades 1902 skulle det förläggas till ett nyuppfört kasernområde Gräsvik i norra Karlskrona. Kasernområdet stod dock ej färdigt för inflyttning förrän den 20 september 1906. Kasernetablissementet uppfördes enligt 1901 års härordnings byggnadsplan efter fortifikationens typritningar för infanteriet. Totalt uppfördes ett 50-tal byggnader varav två byggnader flyttades till Gräsvik från Skillingaryd. Efter att regementet avvecklades 1927, kom kasernerna användas av den detacherade bataljonen ur Kronobergs regemente. Och efter att bataljonen upplösts i september 1939, kom kasernerna husera landstormsförband innan de övertogs av Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2). År 1981 lämnades kasernerna, vilka såldes 1984 till Karlskrona kommun.[5] Sedan 1989 är kasernområdet huvudcampus för Blekinge tekniska högskola.

Övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Vid bildandet av regementet 1902, övertogs mötes- och övningsplatsen vid Bredåkra hed utanför Ronneby. Efter att regementet flyttade in i kaserner 1906, kom Bredåkra hed fram till 1916 att kvarstå som övningsplats. Från 1916 till regementets avveckling 1927 vapenövades regementet vid Rosenholm. Vilken även var övningsplats för bataljonen åren 1928–1939.[2]

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Vid bildandet av regementet den 1 januari 1902 stod regementet utan både fana och heraldiskt vapen. År 1905 beslutades att regementet skulle överta Smålands grenadjärkårs fana. Vilken överlämnades till regementet den 16 juni 1905. Vid sidan om sin fana fanns även två fanor som regementet övertagit från det tidigare upplösta Marinregementet. Dessa två fanor hade segernamnen Hogland (1788) samt Svensksund (1790).[2]

Efter att regementet avvecklades den 31 december 1927, kom fanan föras vidare av Kronobergs regementes fästningsbataljon i Karlskrona. Efter att bataljonen upplöstes den 30 september 1939, kom regementets traditioner och fana föras vidare av Kronobergs regemente (I 11). Regementets traditioner fördes fram till 1997 vidare av Kronobergs regemente (I 11).[2]

Segernamn[redigera | redigera wikitext]

Karlskrona grenadjärer ärvde sina segernamn från Smålands grenadjärer, som i sin tur härstammade från Smålands husarer. Segernamnen fastställdes av olika fankommittéer bestående av krigshistoriker, men eftersom fanorna och standaren så sällan byts ut, fick en del enheter aldrig ut någon ny fana innan de lades ned. Därför fick Karlskrona grenadjärer aldrig de segernamn som de egentligen var berättigade till på en egen fana.[6]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Regementschefer verksamma vid regementet åren 1902–1927.[4]

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl Karlskrona grenadjärregemente 1902-01-01 1927-12-31
Kungl Kronobergs regementes fästningsbataljon i Karlskrona 1928-01-01 1939-09-30
Beteckning(ar)
I 7 1902-01-01 1927-12-31
I 11 K 1928-01-01 1939-09-30
Förläggningsort(er) och övningsplats(er)
Kallinge/Bredåkra (Ö) 1902-01-01 1906
Karlskrona/Gräsvik (Ö) 1906-01-20 1939-09-30
Bredåkra (F) 1902 1916
Rosenholm (F) 1916 1927

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 203
  2. ^ [a b c d e f] Braunstein (2005), s. 45-46
  3. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 10
  4. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 276
  5. ^ Berg (2004), s. 54
  6. ^ Herlitz (1967), s. 78

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 
  • Herlitz, Carl (1967). Svenska arméns regementen: regementstraditioner. Militärlitteraturföreningen,99-0119708-2 ;224. Stockholm: Militärhistoriskt förlag. Libris 1202739 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Falk, Hjalmar (1928). Kungl. Karlskrona grenadjärregemente 1902-1927: en minnesskrift. Karlskrona: Krooks bokh. Libris 8218646 
  • Hult, Ivar (1913). Karlskrona grenadjärregementes historia. 1, Smålands ryttare 1543-1628. Stockholm: Norstedt. Libris 8227013 
  • Hult, Ivar (1914). Karlskrona grenadjärregementes historia. 2, Smålands ryttare 1629-1709. Stockholm: Norstedt. Libris 8227014 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]