Karlskrona grenadjärregemente

Karlskrona grenadjärregemente (I 7)
Smålands landskapsvapen
Officiellt namn	Kungl. Karlskrona grenadjärregemente
Datum	1902–1927
Land	Sverige
Försvarsgren	Armén
Typ	Infanteriet
Roll	Utbildningsförband
Storlek	Regemente
Föregångare	Smålands grenadjärkår, Blekinge bataljon
Efterföljare	Kronobergs regementes fästningsbataljon i Karlskrona
Del av	I. arméfördelningen
Högkvarter	Karlskrona garnison
Förläggningsort	Karlskrona
Övningsplats	Rosenholm
Färger	Rött och gult
Marsch	"Finska rytteriets marsch" (okänd)
Segernamn	Breitenfeld (1631) Lützen (1632) Kliszów (1702) Warschau (1705) Holowczyn (1708)
Befälhavare
Regementschef	Ernst Lind af Hageby
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Förbandsfana m/1844
Förbandsfana m/1867

Karlskrona grenadjärregemente (I 7) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade åren 1902–1927. Förbandsledningen var förlagd i Gräsvik i Karlskrona.

Historik

Genom försvarsreformen 1901 bilades regementet den 1 januari 1902, genom en sammanslagning av Smålands grenadjärkår och Blekinge bataljon. Regementet kom att stå för infanteribesättning i Karlskrona fästning. Regementet tilldelades beteckningen № 7, vilket var en beteckning som övertogs från Smålands grenadjärkår. Från 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Karlskrona grenadjärregemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 7. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena mellan truppslagen, men även från deras eventuella reserv- och dubbleringsregemente.

Genom försvarsbeslutet 1925 kom regementet att upphöra som självständigt förband, och reducerades den 1 januari 1928 till ett detachement ingåendes i Kronobergs regemente (I 11). Detachementet utgjordes av Kronobergs regementes III. bataljon, med namnet Kronobergs regementes fästningsbataljon i Karlskrona. Genom försvarsbeslutet 1936 kom detachement och bataljonen avvecklades den 30 september 1939.

Förläggningar och övningsplatser

Förläggning

När förbandet bildades 1902 skulle det förläggas till ett nyuppfört kasernområde Gräsvik i norra Karlskrona. Kasernområdet stod dock ej färdigt för inflyttning förrän den 20 september 1906. Kasernetablissementet uppfördes enligt 1901 års härordnings byggnadsplan efter fortifikationens typritningar för infanteriet. Totalt uppfördes ett 50-tal byggnader varav två byggnader flyttades till Gräsvik från Skillingaryd. Efter att regementet avvecklades 1927, kom kasernerna användas av den detacherade bataljonen ur Kronobergs regemente. Och efter att bataljonen upplösts i september 1939, kom kasernerna husera landstormsförband innan de övertogs av Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2). År 1981 lämnades kasernerna, vilka såldes 1984 till Karlskrona kommun. Sedan 1989 är kasernområdet huvudcampus för Blekinge tekniska högskola.

Övningsplatser

Vid bildandet av regementet 1902, övertogs mötes- och övningsplatsen vid Bredåkra hed utanför Ronneby. Efter att regementet flyttade in i kaserner 1906, kom Bredåkra hed fram till 1916 att kvarstå som övningsplats. Från 1916 till regementets avveckling 1927 vapenövades regementet vid Rosenholm. Vilken även var övningsplats för bataljonen åren 1928–1939.

Heraldik och traditioner

Vid bildandet av regementet den 1 januari 1902 stod regementet utan både fana och heraldiskt vapen. År 1905 beslutades att regementet skulle överta Smålands grenadjärkårs fana. Vilken överlämnades till regementet den 16 juni 1905. Vid sidan om sin fana fanns även två fanor som regementet övertagit från det tidigare upplösta Marinregementet. Dessa två fanor hade segernamnen Hogland (1788) samt Svensksund (1790).

Efter att regementet avvecklades den 31 december 1927, kom fanan föras vidare av Kronobergs regementes fästningsbataljon i Karlskrona. Efter att bataljonen upplöstes den 30 september 1939, kom regementets traditioner och fana föras vidare av Kronobergs regemente (I 11). Regementets traditioner fördes fram till 1997 vidare av Kronobergs regemente (I 11).

Regementet hade två förbandsmarscher, "Finska rytteriets marsch" (okänd) och "Erzherzog Albrecht (Komzak). "Finska rytteriets marsch" kom även från 1916 att användas av Norrbottens regemente. Båda marscherna antogs 1912 av Karlskrona grenadjärregemente.

Segernamn

Karlskrona grenadjärer ärvde sina segernamn från Smålands grenadjärer, som i sin tur härstammade från Smålands husarer. Segernamnen fastställdes av olika fankommittéer bestående av krigshistoriker, men eftersom fanorna och standaren så sällan byts ut, fick en del enheter aldrig ut någon ny fana innan de lades ned. Därför fick Karlskrona grenadjärer aldrig de segernamn som de egentligen var berättigade till på en egen fana.

• Wallhof (1626),
• Werben (1631)
• Breitenfeld 1631)
• Lützen (1632)
• Oldendorf (1633)
• Wittstock (1636)
• Golomb (1656)
• Gnesen (1656)
• Warschau (1656)
• Frederiksodde (1657)
• Bält (1658)
• Lund (1676)
• Landskrona (1677)
• Kliszów (1702)
• Pultusk (1703)
• Warschau (1705)
• Holowczyn (1708)
• Helsingborg (1710)
• Svensksund (1790)

Förbandschefer

Regementschefer verksamma vid regementet åren 1902–1927.

• 1902–1911: Christofer Lemchen
• 1911–1925: Axel Meister
• 1925–1927: Ernst Lind af Hageby

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn Kungl. Karlskrona grenadjärregemente 1902-01-01 – 1927-12-31 Kungl. Kronobergs regementes fästningsbataljon i Karlskrona 1928-01-01 – 1939-09-30 Beteckning(ar) № 7 1902-01-01 – 1914-09-30 I 7 1914-10-01 – 1927-12-31 I 11 K 1928-01-01 – 1939-09-30

Förläggningsort(er) och övningsplats(er) Karlskrona garnison/Bredåkra (Ö) 1902-01-01 – 1906 Karlskrona garnison/Gräsvik (Ö) 1906-01-20 – 1939-09-30 Bredåkra (F) 1902 – 1916 Rosenholm (F) 1916 – 1927

Galleri

• 

  Kanslibyggnaden vid Karlskrona grenadjärregemente i Gräsvik.

• 

  Norra kasernen vid Karlskrona grenadjärregemente i Gräsvik.

• 

  Före detta Karlskrona grenadjärregementes kaserner, numera Blekinge tekniska högskolas Campus Gräsvik.

• 

  Före detta Karlskrona grenadjärregementes kaserner, numera Blekinge tekniska högskolas Campus Gräsvik.

Se även

• Blekinge bataljon
• Karlskrona kustartilleriregemente
• Kronobergs regemente
• Smålands grenadjärkår

Referenser

Tryckta källor

• Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
• Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
• Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
• Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
• Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 
• Herlitz, Carl (1967). Svenska arméns regementen: regementstraditioner. Militärlitteraturföreningen,99-0119708-2 ;224. Stockholm: Militärhistoriskt förlag. Libris 1202739 

Vidare läsning

• Falk, Hjalmar (1928). Kungl. Karlskrona grenadjärregemente 1902-1927: en minnesskrift. Karlskrona: Krooks bokh. Libris 8218646 
• Hult, Ivar (1913). Karlskrona grenadjärregementes historia. 1, Smålands ryttare 1543-1628. Stockholm: Norstedt. Libris 8227013 
• Hult, Ivar (1914). Karlskrona grenadjärregementes historia. 2, Smålands ryttare 1629-1709. Stockholm: Norstedt. Libris 8227014 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Karlskrona grenadjärregemente.
  Bilder & media