Skaraborgs regemente (infanteri)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För pansarregementet Skaraborgs regemente, se Skaraborgs regemente (pansar).
Skaraborgs regemente
(I 9)
Skaraborgsgruppen vapen.svg
Vapensköld för Skaraborgs regemente tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn Kungl. Skaraborgs regemente
Datum 1624–1942
Land Sverige
Försvarsgren Armén
Typ Infanteriet
Roll Utbildningsförband
Storlek Regemente
Föregångare Västergötlands storregemente
Efterföljare Skaraborgs regemente (pansar)
Del av 3. militärdistriktet (1833–1901)
3. arméfördelningen (1893–1901)
III. arméfördelningen (1902–1927)
Västra arméfördelningen (1928–1936)
III. arméfördelningen (1937–1942)
Högkvarter Skövde garnison
Förläggningsort Skövde
Motto "Arvet förpliktar"
Färger Svart och gult         
Marsch "Geschwindmarsch" (Herrman)[1]
Dekorationer SkarabregGM (1942)
Segernamn Varberg (1565)
Breitenfeld (1631)
Lützen (1632)
Warszawa (1656)
Lund (1676)
Landskrona (1677)
Narva (1700)
Malatitze (1708)
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/1906 AM.022910.jpg

Skaraborgs regemente (I 9), var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1624–1942. Förbandet var förlagda till Skövde garnison i Skövde.[2][3][4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Regementet härstammar från de fänikor som på 1500-talet sattes upp i Skaraborgs län. År 1613 slogs dessa fänikor samman med andra från närliggande landskapet Dalsland och Älvsborgs län och omorganiserades av Gustav II Adolf till Västergötlands storregemente där åtta av totalt 25 kompanier rekryterades från Skaraborg län. Västergötlands storregemente bestod av tre fältregementen där Skaraborgs regemente var ett.[2] Någon gång mellan 1621 och 1624 splittrades storregementet till tre mindre regementen där Skaraborgs regemente var ett. Ett troligt datum för bildandet av regementet är den 10 mars 1624.[4][2]

Skaraborgs regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som finns nämnda i 1634 års regeringsform. Regementets första befälhavare var Bengt Pilefelt.[3]

Regementet deltog 1709 i Slaget vid Poltava där det led stora förluster, och den 1 juli föll hela regementet i fångenskap i samband med Kapitulationen vid Perevolotjna. Skaraborgs regemente återuppsättas i Sverige samma år.[3]

År 1816 tillfördes regementet beteckningen I 9 (Infanteriregemente 9).

I samband med att Göta livgarde (I 2) avvecklades den 30 september 1939 erhöll Skaraborgs regemente samma år en pansarbataljon från Göta livgarde. Skaraborgs regemente kom senare genom försvarsbeslutet 1942 att omorganiserades den 1 oktober 1942 till Skaraborgs pansarregemente (P 4), och överfördes till det nybildade truppslaget pansartrupperna.[2]

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Kompanier[redigera | redigera wikitext]

1684(?)
  • Livkompaniet
  • Överstelöjtnantens kompani
  • Majorens kompani
  • Vartofta kompani
  • Skåninge kompani
  • Kåkinds kompani
  • Willska kompani
  • Norra Wassbo kompani
1854(?)
  • Livkompaniet
  • Höjentorps kompani
  • Vartofta kompani
  • Vilska kompani
  • Södra Vadsbo kompani
  • Norra Vadsbo kompani
  • Kåkinds kompani
  • Skånings kompani

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Regementet flyttade den 1 januari 1914 in i ett nyuppfört kasernområde i Skövde. Kasernområdet uppfördes efter 1901 års byggnadsprogram efter Kasernbyggnadsnämndens första typritningsserie för infanterietablissement. Etablissementet är sedan början av 2000-talet det fortfarande aktiva i från Kasernbyggnadsnämndens första typritningsserie för infanterietablissement.[5] Efter att regementet omorganiserades till et pansarregemente, uppfördes ett nytt garageområde med garage-, vård- och utbildningslokaler samt stensatta garageplaner. Garageområdet stod klart den 1 oktober 1942. År 1956 togs "Svarta fältet" i bruk som uppställningsplats för regementets stridsvagnar. Åren 1978–1979 revs regementets tidigare barackläger, i syfte att uppföra nya övnings- och vårdhallar samt en ny utbildningsverkstad, vilken togs i bruk 1982. Under 1980-talet förvandlades "Sandfältet", vilket varit övningsplats åt både kavalleriet och pansartrupperna, till Östra motorområdet. Området består av bland annat besiktnings- och vårdhallar för hjulfordon samt drivmedelsanläggning.[6][2]

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Regementet har fört ett antal fanor genom tiden, regementets sista fana som infanteriregemente tilldelades den 24 juni 1858 av kronprinsen Carl Ludvig Eugen (senare Karl XV), då i from av två bataljonsfanor. Fanorna hade ursprungligen endast två segernamn, Lützen (1632) och Malatitze (1708) Efter kompletterande efterforskningar medgavs regementet 1929 att på II. bataljonens fana tillföra sex segernamn Varberg (1565), Narva (1581), Leipzig (1642), Warschau (1656), Lund (1676) och Landskrona (1677) Fram till 1994 var regementets fana den då äldsta i bruk, då den ersattes med en ny fana.[7][2] Fanan fördes vidare efter att regementet omorganiserades till pansarregemente. År 1994 troppades den, då regementet tilldelades en ny fana.

Vid regementet instiftades 1942 Kungl. Skaraborgs Regementes förtjänstmedalj i guld (SkarabregGM).[8]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Regementschefer verksamma vid regementet åren 1634–1942.[3] För regementschefer efter 1942, se Skaraborgs regemente (pansar).

  • 1634–1638: Bengt Persson Pilefelt (1631)
  • 1639–1648: Peder Lindormsson Ribbing af Zernava
  • 1648–1656: Johan Nern
  • 1656–1665: Johan Hård af Segerstad
  • 1665–1679: Henrik Fredrik von Börstell
  • 1679–1688: Gustaf Hård af Segerstad
  • 1688–1705: Nils Brattman Stromberg
  • 1706–1709: Casper Otto Sperling
  • 1709–1709: Carl Gustaf Ulfsparre af Broxvik
  • 1709–1717: Christoffer Georg Witting
  • 1717–1720: Sven Lagerberg
  • 1720–1729: Hans Henrik von Essen
  • 1729–1737: Gustaf Gadde
  • 1737–1738: Hans Georg Mörner af Morlanda
  • 1739–1743: Carl Henrik Wrangel af Adinal
  • 1744–1748: Anton Adolf af Wasaborg
  • 1748–1748: Fredrik Henrik Sparre
  • 1748–1750: Carl Magnus de Laval
  • 1750–1762: Carl von Otter
  • 1762–1772: Fabian Casimir Wrede af Elimä
  • 1772–1790: Pehr Scheffer
  • 1791–1796: Wilhelm Mauritz Pauli
  • 1796–1808: Carl Johan Gyllenhaal
  • 1808–1809: Carl Mörner af Tuna
  • 1809–1816: Carl Henrik Posse af Säby
  • 1816–1836: Christer Posse af Säby
  • 1837–1844: Magnus von Rosen
  • 1845–1858: Sebastian Carl von Knorring
  • 1858–1864: Adolf Ludvig de Maré
  • 1864–1879: Alexander Johan Wästfelt
  • 1879–1882: Knut Axel Ryding
  • 1882–1885: Gustaf Fredrik Snoilsky
  • 1885–1893: Oscar Theodor Fåhraeus
  • 1893–1898: Gustaf d´Albedyhll
  • 1898–1906: Oscar Alfred Wäsfelt
  • 1906–1909: Carl Axel Örn
  • 1909–1916: Axel Carleson
  • 1916–1919: Daniel Magnus Fredrik Björkman
  • 1919–1922: Tell Schmidt
  • 1922–1931: Carl Pehr Pontus Reuterswärd
  • 1931–1935: Carl Uggla
  • 1935–1942: Arthur Georg Nordenswan

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl Skaraborgs regemente 1624-03-10 1942-09-30
Beteckningar
I 9 1816-10-01 1942-09-30
Mötesplatser och förläggningsorter
Eggby ängar (M) 1673 1804
Axevalla hed (M) 1696 1913-03-10
Skövde garnison (F) 1914-01-01 1942-09-30

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 207
  2. ^ [a b c d e f] Braunstein (2005), s. 157-160
  3. ^ [a b c d] Kjellander (2003), s. 300
  4. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 10
  5. ^ Berg (2004), s. 420
  6. ^ Kjellander (1992), s. 400
  7. ^ Kjellander (1992), s. 262
  8. ^ ”SkarabregGM”. medalj.nu. http://medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={C3080056-D360-4F99-B4D2-B49B216D04CE}&listmode=0&medal={ED54496E-4804-4115-BEEA-CBE5BCBC9A0F}. Läst 2 januari 2017. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]