Hejsan. Jag är en ung svensk kille född 1998 som gillar historia och teknik med specialisering på det militära. Jag har både ADD och Asperger vilket har lett till att jag förorsakat diverse kontroverser på Wikipedia. Bland annat så hade jag en period där jag laddade upp bilder utan att följa riktlinjerna, vilket ledde till en längre diskussion som slutade med att jag tog en längre paus från Wikipedia. Denna period blev en längre tankeställare där jag anskaffade nya men även förbättrade mina existerande styrkor för att motverka eller kringgå mina psykologiska begränsningar och svagheter.
Bortom Wikipedia så har jag haft ett någorlunda jobbigt liv med ett flertal motgångar, mycket grundat i mina diagnoser. Som många andra var min asperger ursprungligen ett handikapp så att säga, men med tiden har det blivit en styrka. Dock har min ADD blivit en större bov med åren och lösningen blev slutligen en rejält kraftig medicin, som på många sätt har löst alla mina problem, hur kliché det än låter.
Mina planer för framtiden är att plugga historia och närliggande ämnen på universitet. Just nu pluggar jag på folkhögskola för att få högskolekompetens etc. Då jag gick två lyckade år på gymnasiet så har jag fått turen att enbart behöva gå ett år på folkhögskola. Mina två lyckade gymnasieår gav mig även möjligheten att välja bort matte vilket gör processen mycket enklare. 'Matte 4 släng dig i väggen!'
Mina planer efter universitet är långt från färdigställda men jag skulle gärna vilja skriva diverse faktaböcker om historia och teknik. Som jobb kan jag egentligen tänka mig lite vad som så länge jag får chansen att forska i de historiska ämnen jag gillar och samtidigt ha möjlighet att sprida mina kunskap till andra.
För att börja smått är jag för att man helt ska avskaffa 12-timmars klockan i Sverige. Man borde sluta sälja 12-timmars klockor och man borde exklusivt använda 24-timmars klockan i skolor. Det är extremt tröttsamt när man även som vuxen möter andra vuxna som inte kan 24-timmars klockan. "Vad är klockan?", "Den är 20.", "Vadå 20?", "Suck.. den är 8 på eftermiddagen.." "Jaha men säg det då!"
Sedan så har vi sommartid och vintertid vilket förhoppningsvis snart hör till det förgångna. Bara ta bort de och skifta normaltid, dvs vintertid, en halvtimme bakåt för att kombinera de två.
Nästa steg gäller den Gregorianska kalendern. 12 månader om året är korkat. Vissa månader är 31 dagar långa, andra 30 och en 28. Årets veckor är heller inte fastspikade då årets sista dag och den extra dagen på skottår tillhör varsin ”normala” vecka, vilket gör att varje år börjar på olika veckodagar.
Sverige borde byta till en 13 månadskalender (exempelvis International Fixed Calendar) där alla månader är 28 dagar långa (4 veckor)(364 dagar totalt) och årets sista dag (+ en till för skottår) inte räknas till någon vecka för att spika fast årets veckor. Då börjar alla månader med samma veckodag (exempelvis en söndag) och man kan spika fast rörliga festligheter som påsk till exempel.
Just nu är det år 2022 efter Kristus. Dvs står år 1 för Jesus födelse. Detta är korkat då Jesus födelse inte definierar något annat än starten för kristendomen. Eftersom många idag är ateister brukar man istället för efter Kristus säga efter vår tideräkning, vilket i sig är korkat då epoken får en ännu skevare definition.
Genom att fortsätta ha år 1 (vår epok) för drygt 2000 år sedan skymmer man mycket av människans historia och förvränger folks syn på det som hände innan år 1, trots att många historiska event före år 1 ligger i samma klass som andra världskriget och definierar oss som människor på hög nivå.
För att lösa detta föreslog geologen Cesare Emiliani (1922 – 1995) att man skulle reformera den Gregorianska kalendernsepok genom att plussa på 10 000 år. Detta lägger år 1 nära starten för mänsklig civilisation och ger oss ett bättre perspektiv på vår historia. Eftersom denna reform enbart lägger till 10 000 år på den Gregorianska blir det enkelt att konvertera historiska årtal (1945 > 11 945, 2020 > 12 020). Denna kalenderreform brukar generellt kallas för Holocenkalendern.
När det kommer till mina tillägg på Wikipedia så brukar jag mest fokusera på data och terminologi inom den tekniska och historiska sektorn, och då primärt militärhistoria och militärteknik. Jag är absolut ingen mästare på stavning eller retorik men jag försöker alltid skriva texter så grammatiskt och retoriskt korrekt som möjligt. Jag försöker även ta hänsyn till att göra texten så förståelig som möjligt för en lekman. Samtidigt så prioriterar jag alltid att få ut informationen framför grammatik, även om jag tycker att grammatik är viktigt.
Trots att jag skriver mycket om militära ämnen så bygger mycket av mina inlägg på att sprida allmänbildning och skapa intresse i ett försök att förhindra fördumning och amerikanisering i Sverige. Jag försöker bygga upp och skriva artiklar på ett sätt som får folk att bli intresserade nog att söka vidare och skapa egen bildning, till exempel genom att jag använder specifika termer och benämningar som kanske får folk att förstå att de inte kan så mycket som de tror. Så länge de börjar använda lite mer hjärnceller och kanske gör en extra Googlesökning, är jag glad.
Bortom själva artikeln försöker jag även bidra med så mycket data som möjligt så att man kan använda Wikipedia som en praktisk form av grundlig databas eller referens. Jag försöker alltid hämta data från de bästa källorna och med åren blir jag bara bättre och bättre på källkritik. Till och med apor faller från träd ibland om ni förstår vad jag menar. :)
För att intresserade ska hitta artiklar via generella sökningar och liknande försöker jag alltid inkludera så många benämningar som möjligt, både tjänstetermer och folkmun etc. Detta för att Google använder dessa som "tags" vid sökningar och gör sidan mer åtkomlig både för den som vet och den som inte vet att den existerar. När det kommer till artikelnamn vill jag personligen att jobb- och tjänstebenämningar ska användas. Detta då det är tjänstepersonal som brukar dessa på betydande nivå och därför finner jag att deras benämningar är viktigare att sprida än det som folk använder i vardagligt tal. Detta är även en del i min strategi att motverka fördumningen i Sverige.
Som tidigare nämnts är jag är emot amerikanisering i Sverige vilket egentligen betyder att jag är emot Svengelska. Det finns flera anledningar till att jag är emot Svengelska, bland annat vill jag såklart att det Svenska språket ska bevaras för framtiden men jag finner även att det Svenska språket är mer användbart med blick på framtiden, då Svenskan är ett mer utvecklat språk än engelskan när det kommer till teknik, terminologi och beskrivningar, något som är viktigt för ett land vars ekonomi primärt ligger i teknikens händer. För att elaborera lite simpelt; det svenska språket har många fler relevanta ord än det engelska språket. Man kan såklart sätta sig in mer i det hela men den beskrivningen borde räcka för att förklara mitt förakt mot Svengelska.
Sedan så har den stereotypiska svengelskan ibland skapat mindre problem inom jobb jag haft. Till exempel så hade jag ett jobb där jag och ett gäng skulle dela ut provexemplar av en produkt, eller som de kallade det, "samples". Vi skulle hämta ut varumärkeskläder i ett förråd men företaget hade benämnt de som "brandkläder" i informationsbrevet (brand som i varumärke på engelska). Som ni säkert förstår så trodde vi de menade brandskyddande kläder och när vi frågade runt var det ingen som kunde visa oss vägen till förrådet. Vi var unga och dumma men problemet kvarstår. Svengelska måste bort från professionellt språkbruk.
Jag får relativt ofta beröm för min kunskap om diverse historia och flera har sagt att jag har ett öga för detaljer. Därför tänkte jag försöka gå igenom min kunskap och var jag får allt ifrån.
Mycket av min kunskap kommer direkt från intresse och direkt historieforskning. Eftersom mitt intresse primärt ligger åt teknikhållet så läser jag primärt manualer och andra tekniska beskrivningar och tidskrifter för att bygga upp mina kunskaper, men även tekniskt inriktade faktaböcker. Dessa typer av verk bidrar till grunden för mina kunskaper och jag brukar relativt ofta besöka krigsarkivet för att läsa manualer och dokument för att sedan nyttja dessa som referens och källa till Wikipedia och andra projekt.
Jag är generellt inte så förtjust i historieböcker som enbart går igenom historiska händelser. Många historieböcker har för mycket fluff i sig och beskriver detaljer alldeles för vagt. Jag är inget fan av att läsa mellan raderna. Jag förstår liksom inte poängen med en historiebok där man måste sitta och skriva sammanställningar i ett skriftdokument bredvid för att hänga med och få en förståelse för de händelser som beskrivs. På det stora hela finns det alldeles för många värdelösa historieböcker i världen.
Eftersom jag har en så specifik standard för korrekta och förståeliga fakta så ligger mitt primära intresse, eller mer korrekt, min primära specialisering på historia från ca 1850 framåt då det är från denna period som man började skriva ordentliga tidskrifter.
Bortom intresse så verkar jag ha ett naturligt bra öga för detaljer när det gäller diverse intressanta fakta eller allmänbildning. Detta är något jag glansat över när jag var mindre men något jag lagt märke till mer och mer under senare år, speciellt efter att olika personer har påpekat det för mig.
Bortom modern historia så har jag under det senaste året fått ett större intresse för förhistoria, specifikt gällande tidiga civilisationer fram till sena bronsålderskollapsen. Jag vet inte varför men jag tror att jag lockas av att man vet så lite om människans historia före Antiken och att det där finns större chanser för att upptäcka något som kommer ändra vår syn på människans historia.
Ganska ofta möter jag människor som ger intrycket att det är tabu eller värdelöst med militärhistoria och militärteknik, speciellt det senare. Av mina personliga granskningar och erfarenheter har jag dragit slutsatsen att många förknippar dessa intressen direkt med att glorifiera krig och dess hemskheter. Dock är min egna bild av dessa ämnen det raka motsatta.
När jag läser och forskar inom militärhistoria och militärteknik så ser jag det som att jag lär mig undvika krig och dess hemskheter. För att kvotera ett klassiskt talesätt, ju mer kunskap man har om sina fiender (krig) ju lättare kan man besegra (stoppa) dem. Till exempel; när man läser om militärhistoria och dess krig så läser man om människans historiska misstag och misslyckanden ur vilket man då kan dra lärdomar angående vad man inte ska göra. På samma gång finns det även många exempel på de gånger man lyckades stoppa olika krig vilket i sig ger lärdomar om hur man undviker eller stoppar krig.
Men vad lär man sig av militärteknik då kan man undra? Jo genom att studera militärteknik (det vill säga; tekniken och funktionen bakom vapen, taktik och allt annat militärt) kan man få en mycket djupare och förbättrad förståelse för de lärdomar man hittar inom militärhistoria. Bland annat blir det mycket enklare att se och förstå sig på de många gråzonerna inom militärhistorien, men även politikhistoria då de båda är mycket sammankopplade med varandra. Förståelse och kunskap inom militärteknik har även en viktig funktion inom det vardagliga civila livet. Bland annat får man en djupare och bredare förståelse för världspolitiken då det inte bara handlar om vem som har flest atombomber eller soldater. Försvarspolitik och vapenhandel får en helt ny mening när man förstår sig på de djupare variablerna.
Genom att studera militärteknik, militärtekniksförståelse och liknande brukar man även lära sig diverse säkerhetskunskap, säkerhetsåtgärder och annan praktiskt allmänbildning. Detta kan vara allt från militär taktik, hantering av vapen och sprängämnen till konstruktion av vapen och förläggningar. Militärt brukar sådan kunskap tacklas från ett säkerhetstänkande perspektiv vilket direkt leder till att man själv lär sig tänka utifrån en vinkel av säkerhet. Det kanske låter absurt men mycket av det säkerhetstänk som man finner inom militärteknik är användbart även i det civila livet och kan definitivt rädda liv. Kunskap om vapenkonstruktion, ammunition och sprängämnen är även mycket användbart om man studerar eller arbetar med fysik och kemi. Ett intressant exempel på fysikkunskap som man stöter på inom militärteknik är TNT-ekvivalent (trotylekvivalent). Detta är en skalenhet för att beskriva energimängden som friges vid explosioner av diverse sprängämnen där TNT (trotyl) har värdet 1.0 TE.
Det enligt min erfarenhet mest lärorika är all problemlösning man hittar inom militärteknikens historia. Militärteknikens historia är extremt väldokumenterad om man vet var man ska leta och mycket av det man finner inom militärteknikens historia handlar just om diverse problemlösning. Militärteknik har ofta ribban väldigt högt satt då en hel nations säkerhet kan stå på spel och de minsta av problem kan leda till katastrofer. Dessa problem kan vara allt från en opålitlig växellåda i en stridsvagn till undermålig produktion av ammunition. Därför läggs mycket fokus just på problemlösning för att se till att chanserna för förlust minskas så mycket som möjligt. Mycket av den problemlösning man finnar inom området militärteknik handlar om tankesätt och går därför att använda eller lära sig av i det vardagliga livet.
Jag hoppas denna text var inspirerande/informativ.
Jag sparar en hel del information, både fysiskt och digitalt, för att ha som referenser och memoarer, mitt så kallade arkiv. Digitalt har jag flera gigabyte med pdf:er, foton och sammanställningar av böcker, tidskrifter och statliga dokument, etc. Flertalet kommer från internetforskning, medan andra är självskapade. Jag bor i Stockholmsregionen och har aktiv tillgång till krigsarkivet, flertalet museer och bibliotek. I fysisk ägo har jag flera hyllor fyllda med faktaböcker av olika sälsynthetsgrad. En bokjävel kostade ett lax och behövde importeras från Litauen. Jag äger även en mindre grad krimskrams, såsom lite äldre militära hjälmar (m/21, m/37, m/37-65), skyddsmask (m/51), stridssäck (m/2000), fältdräkt (m/39), skärmmössor (sovjetiska), nationalitetsbeteckning (kronmärke m/40, Tunnan), patroner och mer mög jag säkert glömt.
Mycket tryckt materiel är digitaliserat och enkel avfotografering är inget främmande. Vill folk ha tillgång till nedan listat material för forskning eller källmaterial så säg bara till. (Notera att listan är under implementering.)
Här tänkte jag bara skriva lite om mina planer för mitt Wikipedia-arbete. Listan är ej komplett då jag glömmer att uppdatera och behåller planer i huvudet.
Skapa historieavsnitt i artikeln kaiju om dagens mytologiska skapelseberättelser (MonsterVerse, Pacific Rim), samt historiesegment för monstermatcher och mechakaiju.
Skapa historiaavsnitt till oscillerande torn. Började för länge sedan att skriva ett historiesegment till denna artikel men på grund av strömavbrott så gick 10 timmar av skrivande åt skogen. Ska fixa ett något simplare segment innan jag ger mig på att skriva något större.
Skapa artiklar för olika Madsenvapen (Riffelsyndikatet): 20 mm m1930, m1935, m1938, 23 mm m1938, 11,35 mm fplksp, 7,65 mm fplksp, 37 mm pvkan.
Skapa artiklar för svenska stridsraketer. Allt från lysraketer till sjöss till flygplansburna attackraketer.
Reformera artikeln om klusterammunition. Var en större idiot än jag är idag när jag la till information på den sidan.
Expandera VKT 12,70 LKk/42. Primärt historia. Alternativt lägga in vapnet i automatkanon m/39.
Renovera och expandera artiklar om svenska stridsvagnar. Jag har tillgång till mycket information gällande svenska stridsvagnar, information som bara ligger och skräpar på google drive. Bättre att den hamnar på Wikipedia.
Renovera och expandera artiklar om tyska markstridsfordon. Flera artiklar har fel eller ofullständigt namn. Exempel: Panzer VII Löwe > Panzerkampfwagen VII Löwe, samt att flera artiklar innehåller felaktig information, exempelvis Panzer VII Löwe. Mycket felinformation runt tyska fordon har spridits genom spelet World of Tanks.
Renovera och expandera artiklar om svenska stridsflygplan. Flera artiklar om svenska stridsflygplan skrev jag om eller skrev mycket på när jag först började med Wikipedia och dessa behöver grova renoveringar. Har samlat på mig ett berg av dokument och böcker om ämnet de senaste åren.
.svg){kind=small}
.svg){kind=small}
.jpg)
_-_Helicopter_-_Attack_-_bichrome.svg)
