Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2012

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Innehåll

Namn på statistikkurva?[redigera | redigera wikitext]

(Flyttad från Bybrunnen.) Finns det något namn på mätvärden som går upp och avtar på detta sätt ..? Schh 17 december 2011 kl. 04.45 (CET)

Lite slarvigt kan man kalla det en exponentiellt avtagande "peak" (impuls följd av exponentiellt avtagande popularitet är mer matematiskt stringent, men det begriper inte särskilt många). Mange01 18 december 2011 kl. 17.31 (CET)

College[redigera | redigera wikitext]

Vad är det för skillnad på amerikanska college och universitet? --Elav W 14 december 2011 kl. 21.53 (CET)

Det framgår inte av artiklarna om Utbildning i USA eller College vad skillnaden är. Jag utgår från att många av er vet om det är två namn på samma sak eller om det är en gradskillnad. --Elav W 16 december 2011 kl. 08.49 (CET)
Engelska wp förklarar skillnaden så här - college och university är på samma nivå, det handlar mer om organisationsform och inriktning. Dessutom finns community college, som är på lägre nivå. Lsj 16 december 2011 kl. 09.41 (CET)
Ungefär samma skillnad som mellan högskola och universitet alltså. /ℇsquilo 16 december 2011 kl. 09.44 (CET)
Nej, inte riktigt jämförbart. Community college är lägre nivå än svensk högskola, och ger normalt bara en tvåårig examen. En del community colleges är mer jämförbara med svensk yrkeshögskola. Den svenska skillnaden mellan universitet och högskolor, att bara universitet har generell examensrätt för forskarutbildning, saknar amerikansk terminologisk motsvarighet såvitt jag vet. Lsj 16 december 2011 kl. 10.40 (CET)
Förtydligande: Skillnaden mellan college och university (vilket var ursprungsfrågan) motsvarar ungefär skillnaden mellan högskola och universitet. Community college finns inte någon motsvarighet till i Sverige även om ingenjörsskolan vid KTH ibland kallade sig för just community college på engelska. /ℇsquilo 16 december 2011 kl. 12.53 (CET)
Collegeutbildning i t.ex. Pakistan och Indien betraktar vi i allmänhet som på gymnasienivå, men amerikansk collegeundervisning betraktar vi ofta som universitetsnivå. Ett amerikanskt college saknar forskning, och liknar därför en svensk högskola.
Våra naturvetenskapliga basår beskrivs ibland som collegeår. De ges av högskolor men räknas inte som högskolenivå utan är behörighetsgivande kurser till ingenjörsutbildningar, för dem som bara har allmän högskolebehörighet.Mange01 20 december 2011 kl. 15.54 (CET)

Nationalkaraktär[redigera | redigera wikitext]

Kan någon förklara vad nationalkaraktär är? ex: "På vilket sätt speglar svordomar och skällsord ett folks nationalkaraktär". --90.129.21.28 (diskussion) 18 december 2011 kl. 17.17‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand av none.)

Vi saknar en artikeln om nationalkaraktär. NE definierar det som ett omdiskuterat och numera förlegat begrepp som vilar på föreställningen om ett samband mellan kulturtyp och personlighetsdrag samt om överensstämmelser mellan nationsgränser och kulturella gränser.--Ankara 18 december 2011 kl. 17.33 (CET)
Redigeringskonflikt Förr ansågs varje "folkslag" ha särskilda, gemensamma, på en gång förvärvade och nedärvda egenskaper, som gjorde att personer från vissa "folkslag" kunde vara mer gladlynta, andra mer eftertänksamma, och så vidare. Detta kallades folkslagets folklynne eller nationalkaraktär Du kan läsa om de gamla idéerna i exempelvis artikeln nationalkaraktär i Nordisk familjebok. Numera har de flesta övergivit dessa idéer, därför att de inte stämmer med hur människor faktiskt är. Skillnaderna mellan "lynnet" hos olika personer som talar samma språk och bor i samma land är ofta betydligt större än "genomsnittsskillnaderna" mellan personer från två olika länder.
Du kan därför knappast få ett svar på vad nationalkaraktär "är", utom möjligen om du vänder dig till vissa mycket små nationalistiska grupper, som fortfarande hävdar att skillnaderna är mycket större mellan olika "folk" än inom ett "folk". Jörgen B 18 december 2011 kl. 17.45 (CET)
Uppsatsämne i skolan? Visst kan man avfärda frågan, såsom vara en gammal förlegad föreställning. Men frågan är i grunden intressant. Skällsord och svordomar brukar – om man vill att de ska vara effektiva – riktas mot något som motparten uppfattar som skrämmande eller ”heligt” i någon mening. I ett sekulariserat land väcker svordomar som riktar in sig på religiösa mål inte så stor anstöt, medan man i ”troende länder” gärna ger religösa exempel, och i ett land med snäv sexualsyn riktar man in sig på termer som gäller just det sexuella, etc. Naturligtvis tidsbundet och med stor spridning och uttrycksmedlen tappar också kraft ju mer de används.
  Sedan kan man fråga sig hur hållbart argumentet är, att skillnaden inom ett folk är större än mellan folken. Det hindrar väl inte att ett ”medelvärde”, hur man nu mäter det, kan skilja sig åt mellan två ”folk”? För att göra frågan mindre infekterad kan man ta exemplet ”företagskultur”, ”det sitter i väggarna” osv. Kanske kan man hitta motsvarande ”nedärvda” kulturyttringar (dvs inte biologiskt nedärvda, utan som kulturarv). I formell mening är nation och nationalstater ett relativt sent påfund, men säkert svor man även tidigare och hade också föreställningar om olika folkgruppers (national)”karaktär”. Sådana åsikter är dessutom ofta självförstärkande, dvs man stärks i sin tro av det som verkar i samma riktning som ens fördomar. Så det beror också på åt vilket håll man riktar spegeln.--Xauxa 19 december 2011 kl. 01.54 (CET)
Italienare som tränger sig i köer och är passionerade, tyskar som är alltid är tråkiga och effektiva samt svenskar som är tysta och osociala är nog bra exempel på föreställningar om nationalkaraktärer. Det skulle mycket väl kunna beskrivas som ett starkt förenklad och populistiskt uttryck för etnicitet. Tycker det borde kunna nämnas i etnicitetsartikeln som nationalkaraktär (när någon väl drar igång den ).
Peter Isotalo 19 december 2011 kl. 12.05 (CET)
Att man är väldigt angelägen om att skriva ut "numera förlegat" är så väldigt... svenskt! :-) Nu har det inte med just svordomar att göra, men systematiska skillnader i värderingar m.m. mellan folk i olika länder finns ju tydligt belagda över tid i World Values Survey, och även i studier inriktade på arbetslivet som förekommer i managementlitteratur, och som jag tror faktiskt används av internationellt inriktade företag och HR-agenturer. Skillnaden är väl möjligen att man inte tillskriver alla av en nationalitet samma karaktär, utan pratar om skilda medelvärden, och att data kommer från stora volymer intervjuer, enkäter och självskattningar, d.v.s. typisk kvantitativt sociologiskt arbetssätt från tidig efterkrigstid. Tomas e 19 december 2011 kl. 13.23 (CET)
Nu när jag kollar upp NE:s artikel i sin helhet så framstår den som överdrivet fostrande och moraliserande. Den går ju så långt som att säga att det "påminner om Linnés [va?] föreställningar om de olika 'rasernas' mentala egenskaper". Varför inte lika gärna slänga in nazister i associationskedjan? Det skulle ju egentligen räcka med att skriva "inte längre vetenskapligt gångbar" istället för "numera förlegad" och påpeka att det inte är genetiskt betingad. Men så blir det ju lätt när man inte har en NPOV-policy. :-D
Jag har svängt ihop något som kan tolkas till en början till en artikel. Fick rätt bra inspiration från den ryska motsvarigheten.
Peter Isotalo 19 december 2011 kl. 19.59 (CET)
Jag hittade en liten bok i bokhyllan av Gillis Herlitz, Kulturgrammatik från 1989. Lästips! Han skriver bland annat att "Svordomarna speglar kulturella värderingar", och ger liknande exempel jag gav tidigare. Bara en halv sida om just svordomarna, men en också i övrigt läsvärd bok. --Xauxa 19 december 2011 kl. 22.42 (CET)
Jag kan inte se att kulturella skillnader mellan olika länder är förlegade - däremot kallar man dem ju inte "nationalkaraktär" längre. Har inte Ugglan framför mig men äldre texter brukar säga "folksjäl" eller tala om "folkslagets natur", och då får vi nog definitivt vara tydliga med att det handlar om en föråldrad uppfattning av nationalitet. Kan ju också säga att när jag läser ungefär 100 år gamla "folksjäls"-beskrivningar brukar de inte stämma helt överens med hur de aktuella folken betraktas idag.
Angående svordomar är jag kanske är efter min tid men uppfattar fortfarande åkallade av Hin håle i diverse varianter som de vanligaste svordomarna, även om inte Sverige är särskilt religiöst land. Utifrån domböcker på 1600-talet verkar de ha varit vanligast då med. Men de kanske har ersatts av nya? Utifrån det jag läst om svordomar är åkallan av satan och alla djävlar är typiskt protestantiska svordomar. Å andra sidan använder jag själv bara fuskvarianter som "jäsingen" och "järnspikar" - antagligen det mest svenska man kan göra, om vi skall utgå från Tomas e:s folksjälstankar :-)--FBQ 19 december 2011 kl. 23.50 (CET)
Det finns några mycket stora skillnad mellan å ena sidan de gamla förlegade (jag står för det!) idéerna om nationalkaraktär och å andra sidan diskussioner om genomsnittliga kulturella olikheter. En sådan är att "nationalkaraktären" sågs som kulturellt påverkad och samtidigt nedärvd. Detta var enligt äldre tiders uppfattning ingenting anmärkningsvärt; det var bara en tillämpning av den allmänt accepterade "självklarheten" att man kan ärva förvärvade egenskaper. Före Darwin och Wallace var den åsikten allenarådande och oemotsagd; före den moderna syntesen fortfarande respektabel i vetenskapliga sammanhang; före avstaliniseringen officiell uppfattning i Sovjetunionen (jmfr Trofim Lysenko).
En annan skillnad är att idén om nationalkaraktär omfattar mycket mer än nutida fördomar om italienare, tyskar och svenskar; och den ingår dessutom inte sällan i en blandning av diskussioner om fysiska rasskilnader och skilnader i "folklynne".
Jag rekomenderar er att noga läsa igenom artikeln om folkslaget Ester i Svensk Uppslagsbok. (Ni kan hoppa över artikeln om bibelboken Ester!) Detta dravel är faktiskt tryckt efter andra världskriget. I dag skulle det lyckligtvis vara otryckbart. Jörgen B 20 december 2011 kl. 00.50 (CET)
I gymnasiet hade jag en underbar latinlärare som var irländare. Vid ett tillfälle inbjöds han även av vår klassföreståndare att hålla en särskild lektion om sitt hemland. Han inledde då med att läsa upp vad Nordisk familjebok hade att säga om irländarnas nationalkaraktär. Vi i klassen fnissade och skruvade på oss inför de i våra öron fördomsfulla beskrivningarna. När han hade läst klart slog han dock ihop boken och förklarade på sin brutna svenska med emfas att "det stämmer alltsammans". /FredrikT 20 december 2011 kl. 09.24 (CET)
De magistris nihil nisi bene; speciem extraordinariam tenemus:-) Jörgen B 20 december 2011 kl. 11.58 (CET)

Finländska järnvägar[redigera | redigera wikitext]

Nordisk Familjebok skriver i artikeln om generaldirektören för finländska statsjärnvägarna Georg Strömberg (som avgick 1903): "Efter hans avgång började under ryskt inflytande förstörelseverket mot hans skapelse". Kan någon (finländare?) svara på vad detta åsyftar? /Annika 20 december 2011 kl. 15.29 (CET)

Vad jag vet hade Ryssland (och senare Sovjet) en annan spårvidd än Västeuropa. Kan man ha tvingat finnarna att anpassa sig till detta? /FredrikT 20 december 2011 kl. 15.50 (CET)
Järvägsnätet i Finland är äldre än så (banan mellan Helsingfors och Tavastehus öppnades för trafik 1862 enligt fi-wp), och det var väl närmast en självklarhet att järnvägen skulle ha samma spårvidd som resten av kejsardömet. Än i dag är järnvägen till Ryssland säkert flera storleksordningar viktigare än järnvägstrafik mot Väst- och Centraleuropa (hur mycket skulle man vinna på att inte behöva lasta om containrar, jämfört med att ha dyr och tung järnvägsmateriel stående på fartygen?).
1903 var Finlands järnvägsnät närapå färdigbyggt. En del järnvägar förlängdes senare mot norr och öster, en bana via Viborg måste ersättas efter kriget och ett antal förbindelser har byggts för att förkorta avstånden och binda ihop banorna i öst-västlig riktning, annars har det främst varit fråga om tekniska förbättringar på existerande banor.
Min tippning är att det snarast gäller hur järnvägarna förvaltades.
--LPfi 20 december 2011 kl. 16.36 (CET)
Jag gissar detsamma, med tanke på att meningen om förstörelseverket verkar att vara en kommenterande fortsättning till följande elegi:
"Han fick se landets järnvägsnät utvecklas från ett intet till nära 3;000 km. och förstod, ett föredöme i plikttrohet, att bibehålla den goda ordning, för hvilken de finska stats-järnvägarna från början varit kända."
De två meningarna (som tangerar föreställningarna om nationalkaraktär) bör knappast återges som självklara sanningar. Jörgen B 20 december 2011 kl. 20.20 (CET)
Jag skulle nog visserligen säga att beskrivningen delvis handar situationen i Finland under Nikolaj Bobrikov, men det är en annan sak, men hur det berör järnvägen, och på vilket sätt det har med Georg Strömberg att göra - det skall ju för övrigt något som ha inträffat efter hans avgång, framgår ju inte, och då tycker jag nog gott stycket kan strykas. Möjligen kan man ha tillsatt någon rysk ämbetsman som chef över järnvägsnätet eller underordnat det ett en direktör i Sankt Petersburg.--FBQ 20 december 2011 kl. 23.36 (CET)
Det är väl under den här tiden man inför kyrrilisk text på finska frimärken? Jag tror man gjorde försök att införa ryska silverstämplar i finland också.--FBQ 20 december 2011 kl. 23.40 (CET)
Jag försökte hitta lite fi:Ensimmäinen sortokausi (Första perioden av förtryck - automatöversatt) 1899-1905 behandlar ganska utförligt, tyvärr får någon annan hjälpa till med översättningen. Tydligen mindes jag fel - det handlade om att finska lejonet ersattes av ryska örnen. Adressaten skulle skrivas på ryska, domstolsspråket blev ryska, vägskyltar byttes ut mot ryska skyltar, polisuniformerna byttes ut om ryska uniformer, finska armén upplöstes och blev en del av den ryska, myntsystemet togs bort mm. Hittar dock inte något om järnvägen.--FBQ 20 december 2011 kl. 23.55 (CET)
Efter mordet på Bobrikov förbättrades ju däremot situationen. Man hade just förlorat rysk-japanska kriget, revolter blommade upp lite varstans i landet och man ville inte procovera finländarna mer än nödvändigt.--FBQ 20 december 2011 kl. 23.59 (CET)
Användandet av ordet "förstörelseverk" fick mig att tro att det rörde sig om någon form av förändring av rysk järnvägspolitik som missgynnade Finland, men det är mycket möjligt att JörgenB har rätt. Det är kanske bäst att stryka dessa formuleringar helt i artikeln. I sammanhanget kan för övrigt noteras att Ryssland på 1800-talet rekryterade finländaren Knut Stjernvall som chef för ryska järnvägsstyrelsen och generalinspektör för den ryska järnvägstrafiken. /Annika 21 december 2011 kl. 09.04 (CET)
Min gissning är faktiskt fortfarande att det handlar om något i rysk järnvägspolitik eller administration som missgynnat i Finland, eller möjligen finländsk kultur. Men så ospecifikt, svepande och generaliserande formuleringen nu är utformad håller jag med att det är bättre att stryka den - det går ju alltid att återföra en mening om vad exakt det handlade om när man vet det.--FBQ 21 december 2011 kl. 10.58 (CET)
Stjernvall var inte unik. Jag har för mig att finländare rätt allmänt hade goda möjligheter till karriär i den ryska administrationen. Dels kom de ur en västlig tradition - och flera av tsarerna arbetade för att göra landet mer västerländskt - dels var de inte lika benägna att bli korrumperade. Det senare kan bero på traditionen, men också på att de inte hade lika mycket släktingar, tacksamhetsskulder etc. till höger och vänster.
--LPfi 21 december 2011 kl. 14.47 (CET)

Fotnoter ?[redigera | redigera wikitext]

I min artikel om Ostkustens förlisning efterfrågas verifierbara fotnoter! Vad menas? Jag har bidragit med allt jag har och skulle kunna lägga till en skannad PDF-fil. Hur går det till?

Osa

Kjell Engdahl Kungsängen --Kjeng (diskussion) 21 december 2011 kl. 14.16 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Det som efterfrågas är varifrån du fått uppgifterna, och hur någon annan skulle kunna kontrollera så att allt du skrivit in stämmer. Om du till exempel läst informationen i böcker, så kan du ange boknamn och författare.
Att ladda upp en skannad PDF är oftast ingen bra idé. Om du själv skrivit det som pdf:en innehåller så bevisar den ingenting, och om någon annan skapat den så får filen förmodligen inte laddas upp till Wikipedia. Bοⅰⅵе 21 december 2011 kl. 15.21 (CET)
Menar du S/S Sydkustens förlisning? I så fall stämmer inte riktigt Boivies svar ovan, och jag förstår att du är konfunderad.
Artikeln anger källor på det sättet som är vanligt i de flesta andra encyklopediska sammanhang än wikipedias, i en källförteckning efter själva texten. Höstblomma bedömde tydligen källhänvisningarna som OK, när h*n (vilket är wikipedianska för "han eller hon 'eller henne eller honom") tog bort den tidigare mallen och lade dit mallen med begäran om fotnoter.
Strunta i texten i den lilla rutan överst på sidan; den är automatgenererad. Önskemålet är helt enkelt snarast att du visar mer precist vilka av dina faktauppgifter som hämtats i den ena eller andra källan, genom att lägga till fotnoter till dem i den löpande texten. Detta betyder tyvärr att den mer klassiskt renodlade avdelningen "källor" antingen får bakas ihop med notapparaten, eller dubbleras.
På andra ställen än wikipedia skulle jag absolut föreslå en dubblering, där man låter källorna ligga först, med så noggrann beskrivning av dem som möjligt. I fotnoterna ger man sedan bara hänvisning till författarefternamnen och gärna sidtal.
På wikipedia fungerar detta inte riktigt lika bra. För det första kan vem som helst gå in och ändra i texten, och det vore ju förargligt att ha kvar en förkortad hänvisning till en bok, om själva uppgiften om boken plockats bort.
För det andra är många wikipedialäsare vana vid att klicka sig fram direkt, om de hittar en småsak de vill kolla upp. När de klickar på en fotnot, så vill de direkt få upp referensen, tydligt markerad, och helst med en klickbar länk till själva källan - många är faktiskt litet misstänksamma mot en källa de måste uppsöka ett bibliotek för att kunna kontrollera (men det är faktiskt ändå helt OK att använda bokkällor). Därför bör fotnoten ange hela referensen.
En annan sak: Du bör oftast ange en källa det går rimligt väl att få tag på, och ge någon ledtråd om hur man gör detta. Var hittade du brevet till hamnkontoret? Ligger det ute på nätet; finns det i Svenskt Riksarkiv; läste du det eller utdrag ur det i någon publicerad bok? Om du själv har grävt fram detta, betyder det då att du råkar vara en etablerad forskare av något slag?
Om man är etablerad forskare eller skribent, så har man faktiskt vissa begränsade möjligheter att ge sig själv som källa. Förutsättningen är då att man har publicerat det man vill referera till i något seriöst sammanhang, helst i en kollegialt granskad artikel i någon forskningstidskrift inom det aktuella forskningsområdet och av rimligt gott rykte, eller i form av en bok som blivit fackgranskad och utgiven på ett förlag av rimligt gott rykte. (Exempelvis egna bloggar fungerar däremot inte alls!)
Om du är osäker på hur fotnoterna fungerar, så kan du gärna experimentera litet, exempelvis i WP:Sandlådan.
Med vänlig hälsning, Jörgen B 21 december 2011 kl. 19.29 (CET)

Var Haquin Enroth pietist?[redigera | redigera wikitext]

Är det någon som vet om "Himlamonarken" var pietistisk? Jag avser den andliga visa som börjar ungefär

Välkommen, O Jesu, vår himlamonark,
välkommen hit till våra kojor!

Jag fick någon gång för många år sedan hjälp med att hitta den på Svenskt visarkiv; och kan möjligen besvära dem igen, om det skulle behövas. Som jag mindes det, var texten ursprungligen hämtad ur en 1700-talssångbok med namnet Brinnande bönoffer; och jag uppfattade det som att den hade varit pietistisk.

Jag mindes inte författarnamnet, men har googlat och runebergat; och sångboken är nog identisk med en bok med en mycket lång titel, Brinnande böneoffer..., skriven av Haquin Enroth (vanligaste stavningen; även stavningsvarianterna Haqvin och Eneroth förekommer.) Han levde tydligen 1722-177, och var enligt Svenskt boklexikon komminister i Västerås stift. Sångboken har blivit omtryckt massor av gånger, att döma av de antikvariatsupplysningarna jag fann på Google.

Jag har däremot inte hittat boken, och inte heller hittat någon artikel om Haquin Enroth själv (under denna eller alternativ stavning). Hans namn nämns inte heller i Ugglanartiklarna om pietism och herrnhutism (vilket möjligen kunde vara en indikation på att han var mer ortodox lutheran). Längre kommer jag inte! Jörgen B 17 december 2011 kl. 21.26 (CET)

Jag sökte efter "Brinnande bönoffer" hos LIBRIS. Ingen träff - men "Brinnande böneoffer" ger 3 LIBRIS-träffar hos universitetsbiblioteken. Men http://www.antikvariat.net ger inga napp. Mvh / Mkh 17 december 2011 kl. 23.34 (CET)

Såg att du ännu inte fått svar. Jag uppfattar titel och text som tydligt pietistiskt influerad, men det behöver ju inte att betyda att han var aktiv inom pietiströrelsen.
Jag är långt från alla böcker just nu, men Enroth-släkten är präster i Dalarna och Falu-trakten. Har för mig att mitt ex av Christian Scrivers själaskatt tillhört just Haqvin Ehnroth, men måste dubbelkolla först.--FBQ 18 december 2011 kl. 11.35 (CET)
Han tycks ha översatt verk av Erik Pontoppidan den yngre vilket åtminstone antyder en positiv inställning till pietismen. /Dcastor 18 december 2011 kl. 12.34 (CET)
Det verkar kanske så, i alla fall, då; men om du hittar något mer definitivt, FBQ, när du har tillgång till dina böcker, så får du gärna upplysa mig på min diskussionssida. Tack för svaren, så långt! Jörgen B 18 december 2011 kl. 17.55 (CET)
Ja, kom just tillbaka och såg att jag blandat ihop det. Falusläkten heter Enbom, däremot har jag Haqvin Enroths översättning av Ponotoppidanss Härliga Tros-Spegel i tredje utgåvan från 1777 (såg i Dcastors länk att förstautgåvan kom 1766).
Boken ger i alla fall lite ledtrådar. Jag konstaterar angående pietismen att trejde utgåvan "efter wederbörlig Censur" godkänts av Westerås domkapitel och "nu med mycken större trygghet hos alla om sin salighet bekymrade Själar recommendera" verket. Enroth berättar vidare i förordet "För egen del har jag funnit et ganska stort nöje i denna lilla bok; hwarföre jag ock, efter den nåd och krafter GuD mig förlänt, för egen uppbyggelse och för mina Med=Syskons nytta i Christo, på wårt Moders=mål sökt ännu gjöra henne mer bekant. Tillfället här til har warit detta: I mer än Ellofwa år har jag tråkat et swårt öde, förmedelst en plågande sjukdom, som jämt hållit mig wid sängen, och gjort mig til en HERrans fånge. Uti detta mit fängelse har jag förfarit et och annat, som andre, kan hända, ej kännas wid. Mit lif har wäl warit mig sjelf til plåga, och jag har dragit dagsens hetta; dock GUD ske lof, i tolamod, utan knot på Försynen. Den skylidg är, har je at klaga. Men så hafwa ej alla stunder warit mig lustiga, utan beblandade med ängslan och orolighet. Just under detta tilståndet fick jag af en Gudälskande wän denna Bok at roa mig med, i hwilken jag hos mig sedt många fel, och derjämte funnit mycken tröst. Den som är stadd på et brusande haf wärderar mäst en ljuflig hamn"--FBQ 20 december 2011 kl. 22.47 (CET)
(Enroth eller Enbom, ingen större skillnad:-); men är "mig förlät" = "mig förlänt"???) Tack, FBQ; "en positiv inställning till pietismen" (med Dcastors ord) får man nog därmed anse belagd! Jörgen B 21 december 2011 kl. 15.15 (CET)
Förlåt, förlänt mig skall det givetvis vara - korrigerade den och några andra skrivfel, och förlängde citatet något. Glad att jag kunde bidra lite i alla fall :-)--FBQ 21 december 2011 kl. 23.16 (CET)

Ny födelsedag?[redigera | redigera wikitext]

Jag har två frågor:

1.En person är född kl. 01:00, 1 januari 1980, i Sverige. I hans leg står det alltså 010180 800101 som födelsedag. Idag flyttar han till USA. Då han föddes var det fortfarande 31 december 1979 i USA. Kommer det då stå 311279 791231 i hans nya leg?

2. Kan föräldrar döpa om sitt omyndiga barn, med eller utan barnets eget samtycke?

Tacksam för svar:) 83.140.223.28 11 december 2011 kl. 20.22 (CET)

Fråga 1: Det kommer stå 1 januari 1980. Fråga 2: Enligt anvisningarna på blanketten för namnändring krävs barnets samtycke om det fyllt 12, men inte 18 år. Thoasp 11 december 2011 kl. 20.30 (CET)
Enligt Namnlagen (9.8.1985/694), 33 §, behövs också yngre barns medgivande, då det inte är frågan om ändring av släktnamn på grund av familjeförhållanden, alltså då man väljer att byta släktnamn eller ändra förnamnen. Medgivande behövs i det förra fallet inte om barnet inte kan uttrycka sin vilja, i det senare inte om barnet är alldeles litet. --LPfi 12 december 2011 kl. 12.53 (CET)
Den refererade lagen gäller väl i Finland. Det står inget om Finland i frågan. Det står heller inget om namn(givning) i frågan. Dop handlar om upptagandet i en kyrklig gemenskap och enligt Dopet i Svenska kyrkan så kan man endast döpas en gång, "Den som är döpt får inte döpas igen.", men om det handlar om byte av kyrka så förekommer det att man döps i den nya kyrkan. Olika kyrkor har förmodligen olika regler om åldersgränser för när föräldrar resp barnet självt är beslutande. --Larske 12 december 2011 kl. 19.06 (CET)
Det står inget i den andra frågan om att den skulle gälla något visst land, så då svarade jag med vad jag känner bäst :-) Om man vill veta vad som gäller i ens eget fall så måste man kolla källan eller tala med någon som kan svara å tjänstens vägnar.
Beklagar att jag tolkade den andra frågan så som den tolkades av Thoasp och säkert många andra. För dopet antar jag att det antingen krävs samtycke också för det första dopet (vuxendop) eller också krävs samtycke överhuvudtaget inte (småbarnsdop) - om omdöpande alltså är tillåtet.
--LPfi 12 december 2011 kl. 19.25 (CET)

Andra frågor om barn under 18 år.

  • Kan man föra ut sina barn ur Sverige utan deras samtycke (alltså inte semestertur, utan att man föräldrarna bosätter sig i ett annat land för att de kanske får ett välbetalt jobb där)?
  • Kan man tvinga barn att säga upp sitt svenska medborgarskap och byta pass utan deras samtycke? Kan man tvinga sina barn att bli svenska medborgare utan deras samtycke. J 1982 23 december 2011 kl. 20.33 (CET)

À la carte[redigera | redigera wikitext]

Vad betyder egentligen à la carte? Jag kan förstås också läsa innantill i artikeln, men det märkliga är att ne.se anger en betydelse som jag tycker låter motsatt. --flinga 29 december 2011 kl. 15.07 (CET)

Jag tycker båda säger att man beställer separata maträtter, istället för att beställa en av restaurangen förkomponerad förrätt-huvudrätt-efterrätt-kombination. Om vi jämför med hamburgerier, så kan en a-la-carte-beställning vara cheesburgare+äppelpaj+kaffe, i stället för en BigMac&Co. Bοⅳⅰе 29 december 2011 kl. 16.20 (CET)
NE har olika skrivningar i sin korta respektive långa version av artikeln. Den långa är, tycker jag, olyckligt formulerad. Där står att à la carte består av "separat prissatta rätter utanför den fastställda menyn", vilket ju vid första anblick ser ut som en motsats till den korta versionens formulering "maträtter som väljs fritt från en restaurangmeny". Jag tycker att vår beskrivning är tydlig. /Dcastor 29 december 2011 kl. 17.00 (CET)
Jahaa. Så à la carte betecknar motsatsen till en "meny", som är en förkomponerad rätt-kombination? Då blir det mycket klarare, jag förstod inte alls, och inte heller de jag diskuterade med igår. Det senare fanns i princip inte i min begreppsvärld tidigare, vilket gjorde termen nästan betydelselös, och för mig är "meny" listan över rätter man som gäst kan beställa (matsedel).
NE:s formulering tycker jag är ganska dålig (fast den kan jag ju inte redigera, på gott och ont). Att "en restauranggäst väljer separat prissatta rätter utanför den fastställda menyn" tolkar jag som att en gäst väljer kanske "spaghetti med ketchup", som inte står med på matsedeln, och så prissätts den separat utanför gängse prissättning. Efter LPfi:s redigering är vår artikel än bättre genom att den förtydligar vad begreppet står i kontrast till. Jag pillade lite ytterligare på den och hoppas att jag inte försämrade. --flinga 29 december 2011 kl. 18.44 (CET)
Förvirringen består nog i att både carte och menu översätts till meny på svenska. Carte är den meny som man får i handen innan man beställer och menu är, som Boivie skrev, en förkomponerad flerrätters måltid. /ℇsquilo 30 december 2011 kl. 10.56 (CET)

von - namn[redigera | redigera wikitext]

Vem är det som har namn med von, af, och liknande och kan en judisk familj ha sådana namn --Beatty (diskussion) 29 december 2011 kl. 17.12‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

I princip så är det adeln som har sådana namn. Andra kan säkert ha lagt till dessa och "kommit undan" med det och sen lyckats behålla det tills det blivit etablerat som en del av namnet.
Judiska familjer kan heta så, till exempel är Rotschild en judisk släkt varav flera medlemmar adlats och fått tillnamnet "von" och "de". Jag kan tänka mig att det funnits tidsperioder och platser när personer av judisk börd inte kunnat adlats, att en del valt att döpa sig och att det funnits perioder där det accepterats rakt av.--LittleGun 29 december 2011 kl. 19.02 (CET)
I grunden är ju dessa namnprefix prepositioner som angivit att en person har en koppling (t ex ägarskap eller härkomst) till eller från en viss plats, och åtminstone i Tyskland har jag förstått att det i äldre tider inte var helt ovanligt att även borgerliga släkter kunde ha denna typ av prefix (min egen släkt är ett exempel: den hette i Tyskland på plattyska "tor Smeden" vilket på högtyska innebär "zur Schmieden", d v s "vid smeden/smedjan"). Samma sak är det väl, vad jag har förstått, med holländskans "van" som mig veterligen inte behöver innebära någon form av adelskap. /FredrikT 30 december 2011 kl. 11.26 (CET)

SIV[redigera | redigera wikitext]

Kemi var inte mitt huvudämne när man gick i plugget, men några saker fastnade, skulle man blanda vatten och svavelsyra så använde man regeln SIV (syra i vatten). Nu till min fråga gäller samma regel för alla vätskor, om jag förslagsvis skulle blanda bensin och syra, skall då syran hällas i bensinen. Janee 28 december 2011 kl. 20.04 (CET)

Problemet som man vill undvika genom att hälla syra i vatten och inte tvärt om är ju att vattnet inte ska börja koka av värmeutvecklingen. Mera generellt så ska man alltså hälla vätskan med hög kokpunkt i vätskan med lägre kokpunkt. /ℇsquilo 30 december 2011 kl. 11.04 (CET)
Jag skulle snarast säga att orsaken till regeln är vattnets höga värmekapacitet snarare än kokpunkten, och att det om det trots allt stänker så gör det mindre skada att det stänker vatten + lite syra, än koncentrerad syra + lite vatten. (Flera syror kan också utveckla otrevliga gaser vid värmeutveckling.) Således: häll det läbbiga i det mindre läbbiga, och ifall något av det du blandar alls är farligt: se till att ha bra omrörning, dosera långsamt, och använd skyddskärm, glasögon och skyddshandskar. Tomas e 3 januari 2012 kl. 14.18 (CET)

Openstreetmap.org en frivillig![redigera | redigera wikitext]

Ungefär vid 62°58'26.38"N 17°43'9.34"O finns texten "Sandviken" utskriven. Den bör istället läggas ung vid 62°58'5.85"N 17°44'48.44"O. Även församlingsgränserna är lite fel om jag förstått det rätt, men jag tror inte jag har ngn bra lösning på det just nu.

I övrigt lita inte på var Google Earth har placerat ut orterna, det stämmer ganska dåligt i det här området. -- Lavallen 6 januari 2012 kl. 16.24 (CET)

För simpel för copyright[redigera | redigera wikitext]

Har Sverige någon lag när det gäller upphovsrättsskyddade skivomslag som är för simpla? På Commons finns det flera omslag som anses vara för simpla, till exempel att det bara är text, och då tillhör de public domain. Ett exempel är Fuck You av Cee Lo Green. Jag undrar alltså om detta också gäller för omslag från Sverige, eller om det bara är för amerikanska omslag. Såg också att tyskar och japaner har samma lag. Pancake 8 januari 2012 kl. 19.41 (CET)

Finns nog ingen lag någonstans som säger att "om något är simpelt så är det fritt", snarare att det är "för simpelt för att skyddas av ngn lag". -- Lavallen 8 januari 2012 kl. 19.53 (CET)
Om bilden ligger på Commons, som den länkade, får man använda den på Wikipedia, oavsett språkversion. Allmänt är det att ett verk måste uppnå verkshöjd för att kunna upphovsrättsskyddas. Vad som uppgår till verkshöjd är dock upp till var och en, eller en domstol om process genomgås, att avgöra. /Grillo 8 januari 2012 kl. 20.24 (CET)

Hur pratar Stephen Hawking?[redigera | redigera wikitext]

Här står det att hans muskler kring munnen är dåliga. Jag trodde att han pratade med fingrarna. Det ska inte spela någon roll då ju.(http://www.dn.se/nyheter/varlden/hawking-for-sjuk-for-att-fira-70-ar) /Marcus Johansson

Video som förklarar hur Stephen Hawking "pratar"Youtube.
Han "skriver" ord på sin dator genom att välja bokstäver genom att använda sin höger kindmuskel. När en mening är färdig förvandlas det till "tal" av en synthesiser. Han använde i många är en DECtalk eftersom han gillade accenten. Den var egentligen byggd för telefonsystem (typ du-har-nu-nummer-tolv-i-kön). /ℇsquilo 9 januari 2012 kl. 20.34 (CET)

Bildfråga[redigera | redigera wikitext]

Några som kan identifiera de svenska officerarna och sammanhang.

I den här bilden tagen 1940 som kommer från tyska Bundesarchiv och finns på Commons (och ingår i Veckans tävling!) saknas det information om vilka de svenska officerarna är. Bildbeskrivningen lyder: Swinemünde (dagens Świnoujście).- Deutsche und schwedische Marine-Offiziere; PK-Marine Nord. Är det någon som kan identifiera dom, eller åtminstonde tyda deras militära grader utifrån uniformer/mössor?--Ankara 5 januari 2012 kl. 01.29 (CET)

Längst till vänster står en underlöjtnant, därnäst en löjtnant i svenska flottan.--FBQ 5 januari 2012 kl. 15.44 (CET)
Tysken som står som nr tre från vänster ser ut att vara Korvettenkapitän (Örlogskapten). /ℇsquilo 6 januari 2012 kl. 12.05 (CET)
Officerare med så pass låg grad, då finns det många att välja på, så identifiering blir svårt. Det skulle t.ex. kunna vara något mindre svenskt örlogsfartyg som avlagt besök i Swindemünde (trots att det är mitt i vintern) och så är det en pressbild som tagits i samband med en rundvisning. Eller så är det några elever på en vidareutbildning för officerare som gjort besök. I den mån man nu bedrev sådan verksamhet i samband med pågående världskrig (om än under fasen "phoney war"). Tomas e 10 januari 2012 kl. 16.35 (CET)

Statens trofésamling[redigera | redigera wikitext]

Vart tog Statens trofésamling vägen efter att den lämnat Riddarholmskyrkan 1906? Fanns den inte på Nordiska museet ett tag, eller blandar jag ihop det med Livrustkammarens samlingar? Wolfgangus Mozart 11 januari 2012 kl. 18.02 (CET)

Abstrakt algebra, förstår inte en uppgift jag är ombedd att lösa:[redigera | redigera wikitext]

Uppgift 4 här: http://math.liu.se/~jasne/kurser/TATA55/HT2011inl3.pdf Vad har k med resten av uppgiften att göra, och vad kan F tänkas vara? Moberg 9 januari 2012 kl. 22.58 (CET)

Kan frågan vara aningen slarvigt formulerad? Skulle den kännas begriplig om inledningen löd Låt k vara en kropp och antag att x tillhör k? - Tournesol 9 januari 2012 kl. 23.27 (CET)
Njae :/ Vad är F? Moberg 9 januari 2012 kl. 23.39 (CET)
Ingen aning. En godtycklig funktion med definitions- och värdemängd i k? - Tournesol 9 januari 2012 kl. 23.46 (CET)
Känns långsökt, och ett stort F dessutom :S Moberg 10 januari 2012 kl. 00.43 (CET)
Funderat på att kontakta läraren? - Tournesol 10 januari 2012 kl. 08.07 (CET)
F är nog samma vektorrum som i uppgift 3. /ℇsquilo 10 januari 2012 kl. 10.06 (CET)
Läraren svarar inte på mail, tvivlar på att han är på universiteten än :P Men jag hade samma tankar som Esquilo men vet inte riktigt vad det ger ändå :/ Kanske ska lösa 3:an först. Moberg 10 januari 2012 kl. 13.39 (CET)
I uppgift 3 är väl F en linjär avbildning? Moberg 10 januari 2012 kl. 14.11 (CET)
Här är en gissning: F är egentligen kroppen (då F är en vanlig beteckning för en kropp pga engelskans field känns detta inte orimligt), dvs samma sak som k. Då står det alltså: "Visa att x i k(x) saknar kvadratrot i k(x)", där k(x) alltså är kroppen av rationella funktioner med koefficienter i k. Calle 11 januari 2012 kl. 00.20 (CET)
Aha låter rimligare. Men att x tillhör k(x)? :S Moberg 12 januari 2012 kl. 02.36 (CET)
Ja, i mängden av rationella funktioner i variabeln x med koefficienter i k är x ett element. Om det hjälper, tänk dig att f(x) = x, då f(x) tillhör k(x). Calle 12 januari 2012 kl. 03.23 (CET)
Ja såklart, trög man är ibland. Hur visar man att den saknar kvadratrot? Känns ju ganska obv då det är en linjär funktion ;O Moberg 12 januari 2012 kl. 03.27 (CET)

Translation help, please[redigera | redigera wikitext]

Hello! I'm an italian user on it.wikipedia, and I'm writing a complete article about Magic Johnson on my it.wiki sandbox. I found an interesting article about him on aftonbladet.se: "Magicavtalet" kan knäcka M7. I don't speak swedish, so I tried with google translator but - as you can imagine - it's really difficult to understand something. I'm asking you a little help with the translation of the article on the right of the page ("Avtalet med M7 – punkt för punkt"); would you help me, trying to sum up the most important things written (I think it's something about the agreement, point by point, but I can't understand most of the text) ?? Thanks in advance ;-) --Delfort 12 januari 2012 kl. 17.27 (CET)

Do you still need help with this? If you want, I could translate it in Italian. Please let me know on my talk page! Calle Widmann 12 januari 2012 kl. 19.51 (CET)
Fixat! Calle Widmann 12 januari 2012 kl. 23.29 (CET)
tack! ;-) --Delfort 13 januari 2012 kl. 12.38 (CET)

När blev Berlin huvudstad i DDR?[redigera | redigera wikitext]

" År 1948 utsågs den sovjetiska delen(av Berlin)till huvudstad i Östtyskland." Bildades inte Östtyskland först 1949? Eller blev Öst-Berlin utropat till huvudstad i den Sovjetiska ockupationszonen redan innan själva DDR utropats som en del av Sovjets plan att få Västmakterna att lämna Berlin helt och hållet? --80.216.238.136 (diskussion) 8 januari 2012 kl. 17.53 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.) Frågan är flyttad av Calle Widmann från Diskussion:Västberlin.

Östberlin utsågs 1948 som administrativ centrum i den sovjetiska ockupationszonen och blev samtidig med DDRs grundande officiell huvudstad, beteckningen "Hauptstadt Berlin" eller "Berlin, Hauptstadt der DDR" blev däremot först under 1960-talet vanlig. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 18 januari 2012 kl. 21.22 (CET)

Musik för vanligt folk på 1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Försöker hitta musikstilar, kompositörer och musikstycken från 1800-talet, som är mer lättsamma och underhållande och folkliga än den romantik-klassiska genren. /Mvh Peter

Sök på skillingtryck, där finns nog en del. På Wikisource finns det några. / Elinnea 11 januari 2012 kl. 03.00 (CET)
Väckelsesånger var om inte lättsamma så åtminstone folkliga. /Dcastor 11 januari 2012 kl. 03.08 (CET)
Det går att läsa lite i Svensk folkmusik. Av olika skäl har de musik- och dansformer som slog igenom under 1800-talet traditionellt inte varit lika intressanta som de äldre typerna av folkmusik. Reseberättelser och biografier berättar ofta en del om vad som var på modet under olika tidsperioder bostonvals, Schottis, Mazurka hör till några av det sena 1800-talets flugor, och polka och andra valsformer kommer lite tidigare. Åtminstone under senare hälften av 1800-talet kom mycket av den klassiska musiken att pridas nedåt i bredare lager, och mycket av operettmusiken kan ju kallas både lättsam och underhållande, och blev tämligen populär. Johann Strauss d.y.. Annars är det ju väl att märka att kompositörer eller enskilda musiker inte var viktiga på samma sätt under 1800-talet som idag.
Nu specificerade frågan inte om det handlade om Sverige, och mellan 1800 och 1899 hann passera 99 år, ganska många trender hann komma och gå under den tiden. Har tänkt att jag skall försöka titta över ämnet lite, men har ju redan ganska många andra artiklar som först skall skrivas och utökas--FBQ 11 januari 2012 kl. 17.48 (CET).
Tack för svaren! Det verkar vara ett svårpenetrerat ämne, kanske för att den klassiska musiken och den renodlade folkmusiken tar så stor plats i historieskrivningen. Mvh/ Peter
Problemet är väl att musikhistorien tenderar till att fokusera på verken och kompositörerna, inte på kulturhistorian kring lyssnandet och dansandet. Egentligen kan man nog säga att folkmusiken - antingen det handlar om dansmusik eller visor som skillingtryck var den musik som "gemene man" spelade och lyssnade till. Däremot tenderar folkmusikforsknigen, särskilt äldre på att fokusera på det genuina, folkliga och gärna se folkmusiken som något uråldrigt och typiskt för de olika landskapen. I själva verket påverkades musiken hela tiden av hovens och de högre ståndens musik, trender kom och gick. Under 1800-talet får man också en bred, borgerlig musikkultur som i hög grad påverkar folkmusikutövandet. Det här var ju dock något som folkmusikupptecknarna på 1800-talet var helt ointresserade av att dokumentera, och något man inom hembygdsrörelsen i början av 1900-talet försökte rensa bort ur folkmusiken. Den exakta utvecklingen har dock sett väldigt olika ut på olika håll i landet.--FBQ 18 januari 2012 kl. 14.47 (CET)

Hans Gebhard[redigera | redigera wikitext]

Jag stod i begrepp att skriva en artikel om Hans Gebhard och sökte interwikilänkar, då jag konstaterade att tyskspråkiga wikipedia har en artikel de:Hans Gebhard (Komponist). Problemet är att Svensk uppslagsbok anger att han är född 1882, och denne är född 1897. Det hade ju kunnat vara en liten miss, om han inte anges ha blivit pianolärare vid Jaques-Dalcrozeinstitut i Hellerau 1913 innan han flyttade till München 1918. Det känns underligt om han skulle ha blivit pianolärare vid 16 års ålder, och tyskpråkiga wikipedia nämner inget om saken. En googling ger inte mycket information, och de sidor som använder året 1897 som hans födsloår kan mycket väl ha kopierat tyskspråkiga wikipedia. Nu har artikeln gott om källor, så det är möjligt att det handlar om två helt olika personer. Andrautgåvan av Svensk uppslagsbok har fortfarande denne Hans Gebhard med, och fortfarande samma födsloår [1]. Någon som vet om det kan handla om olika personer eller om samma, och vilket födsloår som i sådana fall gäller?--FBQ 17 januari 2012 kl. 14.02 (CET)

Se denna länk. Den Hans Gebhard som levde 1882-1947 verkar även ha kallat sig för Hans Gebhard-Elsaß för att inte förväxlas med en annan kompositör vid namn Hans Gebhard, vilket då rimligtvis kan vara dewp:s Hans Gebhard (1897-1974). Således två. De båda finns också med i de:Liste der Komponisten/G. Tomas e 17 januari 2012 kl. 17.30 (CET)
Tack! Skall fundera hur jag skall göra... Svensk uppslagsbok verkar inte vara bästa källan till hans liv, men om jag väntar är risken att det dröjer decennier innan artikeln kommer på plats. Jag avvaktar lite så får vi se hur jag gör :-) Återigen tack för hjälpen!--FBQ 18 januari 2012 kl. 00.58 (CET)

SOPA/PIPA infobox[redigera | redigera wikitext]

Two different SOPA/PIPA infoboxes shows differet text, Front page (and some other pages) shows wrong date, tomorrow (19.1) :"Fram till den 19 januari klockan 06.00 (svensk tid)..." and [2] shows today "Den 18 januari klockan 06:00 (svensk tid) kommer ..."--85.23.172.207 18 januari 2012 kl. 13.49 (CET)

Sändningsrättighet och signalrätt[redigera | redigera wikitext]

Är sändningsrättighet och signalrätt samma sak? (nämns här och här) --Bensin 19 januari 2012 kl. 03.43 (CET)

Vad är man?[redigera | redigera wikitext]

Vad för slags ord är "man" om man [sic] tänker sig användningen i en sådan här mening: "man kan fråga sig hur man bör klassa ordet 'man'"? Jag har själv kallat det något när jag skrev i en artikel här, men nu är jag rädd att jag riskerar att ha hittat på en term och vill därför kolla upp det hela med bättre vetande. --flinga 18 januari 2012 kl. 15.12 (CET)

Det är ett indefinit pronomen. --Lundgren8 (d · b) 18 januari 2012 kl. 15.44 (CET)
Tack! :) Vad innebär det med andra ord, och finns det källa eller vidare läsning? --flinga 18 januari 2012 kl. 23.35 (CET)
Ingen orsak! Det är ett pronomen (ett ord som ersätter namn (substantiv)), och det är indefinit (obestämt) vilket betyder att det används i stället för obestämda saker eller personer, d.v.s. som man inte vet vad det är. Exempel är ”ingen”, ”någon”, ”somliga”, ”få”, ”många” o.s.v. Här finns några källor [3] [4]. --Lundgren8 (d · b) 19 januari 2012 kl. 00.57 (CET)
Tack igen, kom i efterhand på att det inte var så svårt att leta vidare om begreppet "indefinit pronomen". Såg också att indelningen av pronomenen i artikeln om pronomen är lite annorlunda och inte tar med alla begrepp. Där kallas "man" "generaliserande [pronomen]" såg jag nu. Borde inte egentligen kategoriseringar som "indefinita pronomen" också tas upp i artikeln om pronomen?
Och vore det lämpligt att göra en artikel om indefinita pronomen? Jag har skrivit ett utkast. --flinga 20 januari 2012 kl. 15.54 (CET)
Jag är inte hundra på hur indelningarna brukar göras. Just mindre kategoriseringar av ordklasser är ofta inte min starka sida. Indefinit pronomen vet jag dock att det är ett vedertaget begrepp så det borde absolut tas med. Artikeln pronomen borde ta upp alla typer av pronomen och vad som karakteriserar dem, sedan under rubriken ”indefinita pronomen” kan du skriva kort om vad det är och länka till din huvudartikel med {{huvudartikel}}. --Lundgren8 (d · b) 20 januari 2012 kl. 16.01 (CET)

Kursivera namn?[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag har satt samman ett material till en bok. Men författarna inklusive mig själv har betett siig lite olika med personnamn. Ska Birgitt Nilsson skrivas Birgit Nilsson, dvs med kursiverat namn - och för en okänd person Anders Andersson så att även detta namn blir kursiverat?--Sihebb 24 januari 2012 kl. 11.41 (CET)

Hej, med "bok" menar du att du skapat en bok av wikipediamaterial? Och att en del personnamn blir kursiverade? På wikipedia är konventionen att kursivera tilltallsnamnet. Därför inleds artikeln om Birgit Nilsson med Märta Birgit Nilsson, och en person som bara har ett namn som Anders Andersson inleds Anders Anderson. Det vill säga ingen kursivering och oberoende av personens "status". Ofta kursiveras också titlar på böcker och filmer, i synnerhet för att tydliggöra vad som är titel och vad som är löptext men ibland görs det fast det är otvetydigt. Om frågan var generell så är det upp till den som gör layouten och att det såklart blir snyggare om man är konsekvent.--LittleGun 24 januari 2012 kl. 11.58 (CET)
Jag har lagt till punkt om kursivering av tilltalsnamn i wikipedias skrivregler. Hoppas inte det var förhastat.--LittleGun 24 januari 2012 kl. 12.08 (CET)
Frågan om eventuell kursivering av tilltalsnamn har varit på diskussion utan att något konsensus överhuvudtaget uppstått. En del ansåg att kursivering var onödig, andra att tilltalsnamnet alltid skall kursiveras, andra att detta endast skall ske då det inte är förstanamnet, medan någon ville ha det till att det är "extranamnen" som skall kursiveras. Någon grund för att påstå att det finns en konvention på detta område finns inte. Se Wikipediadiskussion:Biografiska artiklar/Arkiv 2009. /Annika 24 januari 2012 kl. 12.51 (CET)
Wikipedia:Biografiska artiklar sägs fortfarande "Det finns delade meningar om eventuell markering av tilltalsnamn: Några anser att tilltalsnamn alltid ska kursiveras, några anser att tilltalsnamn kursiveras endast om det inte är det första förnamnet, och vissa anser att tilltalsnamnet aldrig bör markeras då artikelnamnet avspeglar det namn som personen var mest känd som." /Annika 24 januari 2012 kl. 13.23 (CET)
Ojdå, då ska jag ändra skrivningen på skrivregler också...--LittleGun 24 januari 2012 kl. 13.30 (CET)
Det här kan det kanske värt att köra en principdiskussion om. Jag har uppfattat det som så pass etablerat att jag konsekvent alltid ändrar till kursiverat tilltalsnamn när jag hittar artiklar där det inte är så. Finns det några skäl att inte göra så? /Grillo 24 januari 2012 kl. 18.02 (CET)
Några skäl finns i citatet och diskussionen Annika hänvisar till. Att det förfular utan att förtydliga helt enkelt.--LittleGun 25 januari 2012 kl. 07.17 (CET)
I samband med artikelrubriken borde det vara rätt uppenbart vad som avses, men av samma skäl kanske det är onödigt. Jag har dock sett det på många platser och irriterat mig på extremt många artiklar som inleds "Anders Andersson, född Anders Jöns Andersson 1 januari 1950" (i princip alla skådespelarartiklar som skapades 2005 inleddes/inleds så), så jag tänkte att när jag ändå drar ihop introt sätter jag tilltalsnamnet som kursivt. Jag tycker tvärtom att det blir snyggare så, eftersom det annars lätt bara blir en lista med namn. Det namn av dessa som står ut blir ju då uppenbarligen tilltalsnamnet. Det värsta jag vet är dock när jag upptäcker namnskrivningar i stil med "Anders Jöns Andersson". /Grillo 25 januari 2012 kl. 07.24 (CET)
Jag är helt enig med Grillo och trodde t.o.m att det var "wikipediakonvention".--LittleGun 25 januari 2012 kl. 08.39 (CET)
Jag är också en varm anhängare av Grillos linje: alltid kursivera tilltalsnamnet (om personen har mer än ett) oavsett dess placering bland förnamnen. Tydligt, konsekvent och i linje med hur man gör i trycksaker som t ex Adelskalendern. /FredrikT 25 januari 2012 kl. 09.06 (CET)
Flera deltagare i diskussionen ansåg att det framgår av artikelnamnet vilket som är tilltalsnamn och det finns ingen anledning att vara övertydlig. Fetkursivstil är inte heller särskilt tilltalande i estetiskt avseende. Wikipedia är för övrigt inte Adelskalendern så det är inte något argument. /Annika 25 januari 2012 kl. 09.24 (CET)
Adelskalendern var bara ett exempel, det finns andra typer av matriklar, biografiska uppslagsverk etc som har använt andra typografiska knep (spärrad stil, understrykning etc) men med samma syfte: tydlighet. Och argumentet att tilltalsnamnet alltid framgår av artikelnamnet är inte sant. Det faller när t ex personen är så känd under ett smeknamn att artikeln i enlighet med POMMF ligger under detta. Exempel: i fallet William Jefferson "Bill" Clinton är det William som skall markeras som tilltalsnamn men artikeln ligger under Bill Clinton, i fallet Irving Milfred "Miff" Mole är Milfred tilltalsnamn men artikeln ligger under Miff Mole, i exemplet Karl Lennart "Nacka" Skoglund är Lennart tilltalsnamn men artikeln ligger under Nacka Skoglund etc. /FredrikT 25 januari 2012 kl. 11.03 (CET)
Det går alltid att hitta lösningar i specialfallen, men det finns ingen anledning att förfula samtliga artiklar av denna anledning. Fetkursivt ser inte bra ut, i synnerhet på en dataskärm. Observera att det endast är ett fåtal skribenter på Wikipedia som som använder denna fetkursivstil, så det det är mycket långt i från någon konvention här. /Annika 25 januari 2012 kl. 11.30 (CET)
Vad som "förfular" är en ren smakfråga. Själv störs jag på intet sätt av kursiverad fetstil, men även om jag hade tyckt att det vore fult skulle jag nog hävda att information och tydlighet bör gå före estetik i ett fall som detta. /FredrikT 25 januari 2012 kl. 13.04 (CET)
Det faktum att så få användare skriver på det sätt som du förespråkar måste tyda på att de anser att artiklarna utan användande av denna fetkursiva stil uppfyller de krav som på denna punkt kan ställas på information och tydlighet./Annika 25 januari 2012 kl. 19.51 (CET)

F ö borde kanske denna diskussion - med tanke på den vändning den tagit - flyttas till Wikipedia:Wikipediafrågor? Till den ursprungliga frågeställaren vill jag säga att vad som är "rätt" eller inte i den bok Du skall ge ut är en fråga som får avgöras mellan Dig, Din förläggare och Din korrekturläsare. Det är dock inte ovanligt, i vart fall i äldre facklitteratur, att man ibland på något sätt markerar personnamn i löptexten så att de blir lättare för ögat att finna vid en snabb genombläddring. Kursiv är därvid ett möjligt sätt, s k kapitäler ett annat. /FredrikT 25 januari 2012 kl. 13.22 (CET)

Benskydd[redigera | redigera wikitext]

Hej, ja tycker ni borde skriva om benskydd. Ja hittar det ingenstans! Ja gör en uppsats om fotboll, och jag ska ta hjälp av wikipedia men nehej! Det fanns visst inte. Men fixa det är ni snälla!

Tyvärr ger inte Wikipedia läxhjälp eller liknande service. Riggwelter 26 januari 2012 kl. 21.05 (CET)
Försök med Skyddsutrustning hos Konsumentverket. Mvh / Mkh 27 januari 2012 kl. 09.49 (CET), Mkh 27 januari 2012 kl. 11.54 (CET)

Var Pablo Picasso i Sörmllland/Sverige i början på 1900-talet?[redigera | redigera wikitext]

Har en lite "tavla" som enl utsago ska vara målad av Picasso som tack för mat och logi, målad på en cigarrask. Ska ha inträffat någon gång i början på 1900-talet, -07----17. Då Han enl rykte varit å vandrat i Sverige? Vi har länge letat och funderat över detta och om sanningen ska fram inte riktigt trott på denna historian.

Finns det någonstans man ev kan ta reda på detta eller någon som kan titta på "tavlan".

MVH Anette Nilsson

Huruvida denna tavla skulle vara målad av honom eller inte kan nog ingen här på Wikipedia svara på och bäst är väl att vända sig till en konstexpert. Något ev. besök i Sverige nämns i vart fall inte på artikelsidan här på svwp men detta betyder nödvändightvis inte att påståeendet är falskt. I all välmening. --Rasmus 28 26 januari 2012 kl. 21.03 (CET)
Hör av dig till något större auktionshus. Bukowskis brukar till exempel åka ut på värderingsrundor då och då. http://www.bukowskis.com /AlphaZeta 27 januari 2012 kl. 12.26 (CET)

Pepparkaka[redigera | redigera wikitext]

Varför heter det pepparkaka? Mig veterligt används inte peppar vid bak av pepparkakor. --Essah (diskussion) 19 januari 2012 kl. 16.16‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand av <span id=".7B.7Banv.7C--Lundgren8 (d · b) 19 januari 2012 kl. 22.07 (CET).7D.7D"/>none.)

Man hade det, för att kryddor var exklusiva och helande. Se pepparkaka.--LittleGun 19 januari 2012 kl. 16.20 (CET)
Jag har hört att peppar tidigare var ett allmänt namn för kryddor, utan att specifikt syfta på de vi kallar pappar idag, och att pepparkaka alltså bara är en kaka med kryddor. Har dock inget belägg för detta. -Laxskinn 19 januari 2012 kl. 22.32 (CET)
SAOB definierar (1952) en pepparkaka som "kaka smaksatt med kryddor, ss. ingefära, kanel, nejlikor, kardemumma o. (i sht förr) peppar". /Annika 19 januari 2012 kl. 23.06 (CET)
Kan bekräfta att flera äldre recept innehåller peppar: Kajsa Warg har ett antal pepparkaksrecept:
  • Pepparkaka med Socker och Honung kryddas med pommeransskal, ingefära och peppar (samt galgo?) (det verkar vara en mjuk pepparkaka, som bakas i kopparbunke)
  • Pepparkaka af Honung på annat sätt kryddas med fänkål, anis, nejlikor, kardemumma, ingefära, pommeransskal, citronskal. (det här är också en mjuk pepparkaka, bakad med jäst)
  • Pepperkaka av brun Sirap kryddas med pommeransskal, ingefära, kryddpeppar, fänkål och anis. Verkar också vara en mjuk pepparkaka
  • Små pepparkakor kryddas med kardemumma, muskot, kanel, nejlikor, pommeransskal, citronskal (samt tartari? uppblandat i rosenvatten. Det är är tunn deg som sedan den gräddats skärs i rutor eller på annat sätt efter behag, verkar vara det som närmast liknar våra små pepparkakor.

Bihanget tillagt kort före hennes död innehåller också några varianter på franska pepparkakor:

  • Kryddade med kanel, muskot, kardemumma, pommeransskal, citronskal, mandel. (Dessa skärs i olika former innan de gräddas, faktiskt det som mest liknar moderna pepparkakor.)
  • Mandel, kardemumma, kanel, muskotblomma, muskotnöt, ingefära, peppar, anis, fänkål, cobeber och lavendelblommor och citron
  • "Pepparkakor med smör" kardemumma, pommeransskal, ingefära--FBQ 27 januari 2012 kl. 23.52 (CET)

Verkshöjd?[redigera | redigera wikitext]

Skulle det här omslaget kunna läggas upp på Commons då den inte verkar uppnå verkshöjd? Pancake 29 januari 2012 kl. 15.16 (CET)

Spontant tror jag att det skulle gå bra. /Grillo 29 januari 2012 kl. 15.27 (CET)
Okej. Jag testar att lägga upp den. Pancake 29 januari 2012 kl. 15.42 (CET)

Vem är personen på denna bild?[redigera | redigera wikitext]

Balticfestival 1c563 7300.Per Unckel.jpg

--Calle Widmann (diskussion) 27 januari 2012 kl. 22.15‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Bildens namn säger för visso att det är Per Unckel och den ligger i "hans" kategori på commons, men jag blir ändå lite skeptisk, då personen ser mycket yngre ut än de flesta andra bilderna som finns tillgängliga på den mannen. --Civilspanaren 27 januari 2012 kl. 22.22 (CET)
Det är absolut inte Per Unckel. Det räcker att titta på ögonen så ser man det. Calle Widmann 27 januari 2012 kl. 22.30 (CET)
Fotot verkar vara från Östersjöfestivalen där representanter för de baltiska staterna deltog. Färgerna på slipsen skulle kunna tyda på att han är från Estland..--Ankara 31 januari 2012 kl. 23.24 (CET)
Slipsen verkar ha inslag av violett och rosa, men inte svart. Inte särskilt likt Estlands flagga enligt min mening. /Annika 31 januari 2012 kl. 23.32 (CET)

Me och I[redigera | redigera wikitext]

Vad är reglerna för när det ska vara "me" resp. "I" i en engelsk mening? Tycker det verkar som att det kan skrivas lite hursomhelst, tex. både "Jack and me was sitting in the car" och "Jack and I...". 77.219.188.67 26 januari 2012 kl. 12.29 (CET)

Jag har för mig att man kan använda vilket som i engelskan, men att I uppfattas som betydligt mer högtravande. - Tournesol 26 januari 2012 kl. 12.47 (CET)
Jag är inte någon språkexpert, men är inte "I" subjektsform och "me" objektsform? Motsvarar alltså "jag" respektive "mig" på svenska. --MagnusA 26 januari 2012 kl. 12.54 (CET)
(Replik på andra svaret) Jag trodde också att det var så, men sedan hittade jag exempel på motsatsen, men tyvärr minns jag inte hur de var.
Som smålänning är jag van att blanda ihop objekt och subjektformer, så det finns säkert utrymme för varianter när man vill betona något särskilt, detta även i skolengelska. -- Lavallen 26 januari 2012 kl. 13.10 (CET)
En av mina engelsklärare menade att "My friends and I" var att föredra framför "Me and my friends". --Bensin 26 januari 2012 kl. 16.15 (CET)
MagnusA har rätt. Som ett översättningsexempel (som i just detta fallet funkar) kan "Me and my friends" enklast översättas rakt som "Mej och mina vänner" på svenska och redan där hör vän av god svenska att det skorrar. Korrekt engelska är alltså "My friends and I". Riggwelter 27 januari 2012 kl. 08.08 (CET)
Fast det är extremt omodernt att kategoriskt hävda att "me and my friends" är fel. Det kan ses som en motsvarighet till "större än jag/mig"-dilemmat i svenskan, där ingen språkvetare eller -vårdare på fullaste allvar skulle säga att konstruktionen "större än mig" är fel; båda är uppenbarligen produktiva även i vårdat språk. Det handlar egentligen mest om att blidka självpåtagna språkpoliser, så om man skriver en neutral text är det ofta bäst att använda en form som minst (färst!) människor stör sig på, och då blir det ju "större än jag" respektive "my friends and I". Men rent grammatiskt går båda bra.
Översättningen "mej och mina vänner" är förresten inte klockren, eftersom man aldrig skulle säga "mej och mina vänner gick på bio", men mycket väl skulle kunna säga "me and my friends went to the movies". /jssfrk (d|b) 2 februari 2012 kl. 08.00 (CET)
"Större än mig" är och kommer alltid att vara fetfel!!! /FredrikT 2 februari 2012 kl. 10.46 (CET)
Det är snarare så att ”me and my friends” är mer vardaglig engelska än ”my friends and I” som av de flesta är att föredra framför det förstnämnda. Av väldigt många betraktas också det första som inkorrekt. ”My friends and I” är inte högtravande på något sätt, även om engelskspråkiga använder ”me” i högre utsträckning än vad vi använder ”jag”. Det anses t.ex. högtravande att säga ”It is I!” i stället för ”It’s me!” --Lundgren8 (d · b) 2 februari 2012 kl. 11.31 (CET)

Förbud förr i tiden[redigera | redigera wikitext]

Jag är ny här. Jag har en liten fråga. Varför var det förbjudet att onanera förr i tiden? runt 1800 talet till 1927 . Av vilken anledning såg detta som fult? Men, jag tror att folk höll på så i alla fall . --Sötadadlar 22 januari 2012 kl. 22.40 (CET)

För att sex generellt skuldbelagts mer eller mindre i olika kulturer och tidsepoker. Att ha sex med sig själv fyller inte den praktiska funktionen att skaffa barn som vanligen setts som den enda accepterade anledningen till sex. Och till exempel för att han som namngett onani, Onan i bibeln, straffades för sin synd att "spilla sin säd". Trots att han inte spillde den genom att onanera utan genom avbrutet samlag. Dessutom har man ansett att det tagit kraft och ork från utövaren. Inte sällan har självkontroll hyllats högre än att falla för "frestelsen" onani. Etc.--LittleGun 22 januari 2012 kl. 22.52 (CET)

Men folk gjorde väl sånt förr också? Men de talade inte om det för någon? För inte onanerade dem? Det måste väl ha funnits någon som inte tyckte det var så farligt att onanera? Eller är jag nu helt ute och cyklar? För visst måste det ha gått upp ett ljus att det inte var farligt med "Onanins fröjder" , även för de? --Sötadadlar 22 januari 2012 kl. 22.59 (CET)

Och en fråga till: Finns det någon kultur som "godkänner" onani? Som säger att "Det där är ju inte så farligt" Förr i tiden? --Sötadadlar 22 januari 2012 kl. 23.03 (CET)

Nu är jag ingen expert på detta men mina tankar i frågan: Ja, det måste ju ha funnits olika åsikter om det som med allt annat; alla var väl inte så fanatiska som John Harvey Kellogg; men den religiösa moralen och därmed även sexualmoralen var väl mer – vad ska man säga – hegemonisk, förr än nu. Med tanke på kyrkans stora makt var det nog så att många förnuftigt tänkande människor kände sig manade att hålla tyst om de inte delade kyrkans åsikter eller dogmatiska ståndpunkter (t.ex. i ämnen som onani), för rädsla att bli utfryst i samhället. Man kan väl dra paralleller till accepterandet av homosexualitet. Uppluckring av sexualmoral hävdar många religionsförespråkare. En övergång från dogmatism till förnuft enligt andra. Entheta 23 januari 2012 kl. 00.13 (CET)


På den andra frågan, om det finns någon kultur som "godkänner" onani och som säger att "det där är ju inte så farligt" måste ju svaret vara: Ja, t ex i Sverige måste det nog sägas anses både godkänt, accepterat och till viss del uppmuntrat, kort sagt "normalt", idag. /NH 23 januari 2012 kl. 01.45 (CET)

Tack för alla svaren,mycket lärorika svar. Jag har några fler funderingar kring detta ämne. Kan det har varit så ju "smartare" man var desto mindre gick man på "faran med onanin" ? Han eller hon kunde då med sitt kunnande säga, eller tyst veta att det här med onani är inte så farligt som folk tycks tro.

Och jag har för mig att jag läst att männen skulle "spara" på sin sperma. De fick ex. bara ha sex tre gånger per år. Var det ingen som förstod att sädesvätskan inte tog slut, utan bara om man väntade skulle det vara lika mycket säd ingen? För jag kan tänka mig var detta med säden kommer ifrån: Om man onanerar mycket per dag så minskar ju sädesvätskan om man har utlösning. Därav kommer nog denna föreställning. Men, de måste ju ha fattat att sädesvätskan kommer tillbaka? --Sötadadlar 23 januari 2012 kl. 12.33 (CET)

Det har nog inte så mycket med smart att göra. Ett bättre forum för dina frågor och vidare diskussion är Riksförbundet för sexuell upplysning.--LittleGun 23 januari 2012 kl. 12.44 (CET)

Tack så mycket för hjälpen ändå. --Sötadadlar 23 januari 2012 kl. 16.55 (CET)

Hittar inget att det skulle ha varit olagligt att onanera i Sverige förr? J 1982 31 januari 2012 kl. 23.03 (CET)
Detta med att mannen skall "spara sin säd" är inget jag känner igen från västerländsk sexualmoral/tradition, men däremot är det väl en framträdande tanke inom taoismens syn på sexualitet. Enligt denna får mannen gärna ha sex ofta, men bör avhålla sig från organsm eftersom det anses att för många sådana gör honom orkeslös.
Vad beträffar "kloka människor" visavi religion skall man komma ihåg att långt in på 1800-talet fanns det knappast någon större motsättning i västerlandet mellan att vara intellektuell, bildad etc och att vara uppriktigt kristet troende. Därtill kom att även läkarvetenskapen under främst 1800-talet utmålade onanin som rent medicinskt skadlig. Man sades skada sin ryggmärg, bli fördummad etc av att onanera. Detta i kombination med det religiösa /moraliska tabut bör nog ha fått mången att tveka och rentav avhålla sig även när lusten pockade på - precis som man i dag t ex tvekar inför att bruka narkotika eftersom det är både otillåtet och, enligt vad vetenskapen hävdar, skadligt. /FredrikT 1 februari 2012 kl. 15.21 (CET)
Narkotika är ju otillåtet enligt svensk lag. Fler, men garanterat inte alla, skulle säkert knarka om det vore tillåtet. Frågan var säkert vad svensk lag sade. J 1982 1 februari 2012 kl. 16.36 (CET)
I sammanhanget kan det vara värt att titta på vad herrar läkare Fredrik Björnström och Bror Gadelius har att säga om onani i Nordisk familjebok. Och då får dessa båda nog sägas stå för en, för sin tid, "fördomsfri" och modererande inställning. /FredrikT 1 februari 2012 kl. 17.04 (CET)
Björnström hade tydligen ändrat uppfattning något sedan första upplagan (1888): "...en farlig last, åt hvilken ungdomen alltför ofta öfverlemnar sig, och som i hög grad försvagar nervsystemet och hela organismen, framkallar blekhet, skygghet, afmagring, leda vid lifvet, hypokondri, hysteri samt slutligen fånighet eller galenskap." /Annika 1 februari 2012 kl. 17.18 (CET)
Där ser man. Det är dock troligen snarare Gadelius som har reviderat sin kollegas tidigare uppfattning. Björnström var nämligen död då andra utgåvan utkom. Intressant att Gadelius inte valde att skriva om artikeln helt och sätta sig själv som ensam upphovsman./FredrikT 1 februari 2012 kl. 17.34 (CET)
Intressant också att T. V. Sondén (tydligen Torsten Vilhelm Sondén, läkare vid uppsala hospital 1922-30, överläkare vid Sankt Lars sjukhus i Lund 1931, docent i psykiatri samma år och läkare vid Malmö centralfängelse 1932, och som tydligen inte var lika framsynt) i Svensk uppslagsbok 1937 visserligen klargör att det inte leder til ryggmärgssjukdomare eller sinnesjukdom, fortfarande varnar för att det kan leda till homosexualitet. Konstaterade att samma sak står kvar oförändrat i andraupplagan 1947-55.--FBQ 6 februari 2012 kl. 20.30 (CET)

Förkortningar[redigera | redigera wikitext]

Det är två förkortningar i en artikel (Arvid Hellström) som jag inte kommer på vad de ska betyda, dels "banrnaav:nd" dels "Tyska RKHt". Finns det någon som är bekant med vad förkortningarna står för? Höstblomma 6 februari 2012 kl. 17.06 (CET)

"Barnavårdsnämnd" och "Tyska Röda Korsets hederstecken". /Annika 6 februari 2012 kl. 17.19 (CET)
Tack! Då ska det gå att wikilänka ordentligt :) Höstblomma 6 februari 2012 kl. 17.21 (CET)

Ingemar Johanssons barn[redigera | redigera wikitext]

Hej! I Wikipedia-artikeln om Ingemar Johansson står det att han har 5 barn. I Edna Alsterlunds bik om hennes och Ingemars gemensamma liv anger hon 7 barn. Vilket är rätt? Mvh Lennart Junermark -- inlägget gjort av en oinloggad användare 30 november 2011 kl. 15.04

Sändningsrättighet och signalrätt[redigera | redigera wikitext]

Är sändningsrättighet och signalrätt samma sak? (nämns här och här) --Bensin 5 februari 2012 kl. 19.32 (CET)

Jag vet inte, men det ser ut som om sändningsrättighet skulle vara ett vardagsspråkligt uttryck, medan signalrätt är den specifika termen. --LPfi 7 februari 2012 kl. 08.57 (CET)

Historia om en person[redigera | redigera wikitext]

Jag vill letter efter min historia på Wikipedia hur gör jag? Mvh --Kalle339 (diskussion) 8 februari 2012 kl. 22.00‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Här hittar du alla bidrag från ditt konto. Andra bidrag har du möjligen gjort från en IP-adress. – GeMet [diskussion] 8 februari 2012 kl. 22.32 (CET)

INTE UPPTAGET I KROKOM MARCRACING[redigera | redigera wikitext]

KROKOM HAR EN MOTORCROSS BUTIK MARCRACING TYCKER DEN SKA VARA MED I VIKIPEDIA OM KROKM MVH/ MARIE OLSSON --90.227.154.16 (diskussion) 14 februari 2012 kl. 11.06‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Hej! Alla kan redigera Wikipedia och även skriva nya artiklar. Jag är dock tveksam till om en enskild butik anses relevant för ett uppslagsverk. Till vänster om "a" sitter f.ö. "caps lock" -Laxskinn 14 februari 2012 kl. 11.20 (CET)
Jag tror nog att Marie har hittat "Caps Lock". I alla fall en gång... /ℇsquilo 14 februari 2012 kl. 17.31 (CET)

Saft på engelska[redigera | redigera wikitext]

Jag satt och pratade med en engelsk kompis då jag kom att tänka på att det inte finns något ord för "saft" på engelska (alltså drycken). Jag kollade här på Wikipedia, och den svenska artikeln "saft" motsvarades av den engelska artikeln "Squash (drink)." Efter att ha läst den engelska artikeln tycker inte jag att saft och squash är riktigt samma sak. Har jag fel? /Krille

Squash, dilute juice eller cordial, syftar oftast på den färdiga drycken, alltså då saften blandats med vatten för att drickas. Jag tycker att den engelska artikeln mycket väl beskriver vanlig saft. I USA är det dock ovanligt med saft och i UK dricker man den ofta med kolsyrat vatten eller sodavatten, etc, vilket också beskrivs i artikeln. 83.227.33.72 7 februari 2012 kl. 00.22 (CET)
I UK är den absolut vanligaste termen för saft (alltså råsaft som späds med vatten) "squash". Riggwelter 18 februari 2012 kl. 17.48 (CET)
Jag skulle nog påstå att saft inte är fullt så ovanligt i USA, men att det saknas en gemensam term för det. Det blir istället en fråga om mer eller mindre kända märkesprodukter. Kool-Aid är nog den mest kända och är så vitt jag vet i princip samma sak. Så gott som alla amerikaner skulle förstå vad man menade om skulle behöva beskriva just svensk blandsaft.
Men vill man vara formell på amerikansk engelska så skulle det troligen bli "non-carbonated soft drink".
Peter Isotalo 18 februari 2012 kl. 21.55 (CET)

AdCouncil[redigera | redigera wikitext]

Sedan några dagar (eller möjligtvis veckor) har jag noterat att "nästan varenda" reklambanner jag ser på Internet är märkt med "Ad Council". Jag befinner mig oftast på BBC.co.uk och "liknande" webbplatser. Har det hänt något den sista tiden som så radikalt förändrat Internet-reklamen? --Andreas Rejbrand 18 februari 2012 kl. 12.08 (CET)

Timmar[redigera | redigera wikitext]

Att 10 används som bas i vårt räknesystem lär väl bero på att vi har tio fingrar. Men vad kan orsaken (referensen) ha varit till att Babylonierna valde att dela in dagen i 12 timmar i ett talsystem med 60 som bas? Det är alltså logiken i att välja 60 som bas som jag funderar över. --Elav W 15 februari 2012 kl. 23.23 (CET)

Med 60 får man bättre kontroll på bråken, 60 är delbart med 2, 3, 4, 5, 6, 10, 12, 15, 20, 30. Systemet med 60 som bas var så användbart att vi fortfarande använder det. Indelningen av dagen i 12 timmar (dvs dygnet i 24) har med astronomiska observationer att göra, för långt att skriva här. Står lite mer om detta med dygnets indelning i John McLeish Matematikens kulturhistoria. --Xauxa 16 februari 2012 kl. 01.07 (CET)
Kan det också vara så att det är förhållandevis enkelt att med passare och linjal dela upp en cirkel i 6 eller 12 delar. Att på liknande sätt dela omkretsen i 10 delar är mera mödosamt. Mvh / Mkh 19 februari 2012 kl. 09.52 (CET)

persepolis[redigera | redigera wikitext]

Hej precis läst Sven Hedins bok om "resare bengt" Oxenstierna och dennes försvunne dagbok, och det är synd att en sådan storhet inte nämns, eller för all del, löjtnanten m m Mattson Kiöping besök på 1600 talet i en annars mycket välskrven artikel om Persepolis.

Och det är väl synd att de många svenska storheterna, mer eller mindre kända, komemr bort ens ur ifrån de svenska wikipedia texterna...


vore skoj om någon kompletterade. Tyvärr är jag inte så väl insatt i ämnet


Lars Lindberg Delvine drfs08@spray.se

Bengt Bengtsson Oxenstierna har en artikel, om än en stub. Mycket saknas än fortfarande, även om jag skulle hävda att det här inte är det område där wikipedia har störst luckor. Skall försöka bättra på den här artikeln något från Svensk uppslagsbok.--FBQ 19 februari 2012 kl. 18.57 (CET)

Fornsvenska artiklar[redigera | redigera wikitext]

Sedan medeltiden någon gång har svenskan huvudsakligen två genus, n-genus och t-genus, men innan dess hade vi tre, maskulinum, femininum och neutrum, om jag förstått saken rätt. Neutrum är dagens t-genus, det äpplet och ett äpple, men vilka var de maskulina och feminina obestämda artiklarna (eller alla slags intressanta detaljer när vi ändå är igång, för den delen; -in med olika betoning tror jag mig ha förstått är den bestämda artikeln)? --flinga 7 februari 2012 kl. 04.33 (CET)

Skulle kunna tänka mig att det var hon och han, precis som i nutida dialekter. --Ion-5 7 februari 2012 kl. 05.21 (CET)
+ reale - den. /Nesse 7 februari 2012 kl. 07.57 (CET)
"Den" skulle ju inte ha markerat genus på något sätt, så jag antar att "han" och "hon" eller liknande ord har använts. Han och hon används fortfarande i dialekter. En länk: http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=617
--Ion-5 7 februari 2012 kl. 12.22 (CET)
Jo, dialektalt hör man ju "klockan, hon..." och det är ju egentligen inte konstigare än tyskan ("Die Uhr, sie..."), där er och sie används om saker utan naturligt kön. Tomas e 7 februari 2012 kl. 12.35 (CET)
Ja, jo, jag vet inte om jag ställde frågan riktigt rätt, men det jag undrade över var motsvarigheten till en och ett? Om jag nu inte missförstått något. --flinga 7 februari 2012 kl. 15.39 (CET)

I en:Old Swedish står det en hel del om gammal svenska. Jag vet inte om artikeln exakt besvarar din fråga dock. Bοⅰⅵе 7 februari 2012 kl. 08.02 (CET)

Jag ska ta mig en titt! --flinga 7 februari 2012 kl. 15.39 (CET)

Kan gamla Ugglan vara till hjälp? http://runeberg.org/nfbi/0494.html Genus sp.952 /Wvs 7 februari 2012 kl. 15.52 (CET)
Vet inte om jag uppfattat frågan rätt, men ska försöka besvara den. :) Som du säger har vi nu två genus, utrum och neutrum där utrum är en sammanslagning av äldre femininum och maskulinum. När man skulle benämna ett föremål använde man då ordets grammatiska genus, t.ex. ”Solen, hon lyser grant!” och ”Månen, han glänser i mörkret.” Det är detta vi har en rest av i ”Klockan, hon är två.” Någon gång på 1600-talet började ”den” uppstå för att benämna det nya genuset utrum på riksspråk. Detta är en gammal ackusativform av fornsvenska sā(r) som används som den används i dag i den gula bilen. Detta motsvaras på isländska av och ackusativformen är þann.
Nu till de obestämda och bestämda artiklarna. Anledningen att formerna från första början smalt samman tror jag var att formerna var mycket lika och på många håll skrevs likadant. En användes för både maskulinum och femininum, men den maskulina formen hade kort e, som i dag, men den feminina hade långt e [eːn]. Detsamma gällde t.ex. ”min” där man sade ”min” med kort i i mask. men med långt i fem.. Detta skiljs åt i stavning i bland annat Gustav Vasas bibel där man skriver långt i med ij och man skrev t.ex. mijn hustru. Jag tror även att man på många håll skrivit den feminina artikeln som een.
I bestämd form är jag inte lika säker, men jag tror att formerna uttalades likadant för maskulinum och femininum, men det är möjligt att de hade någon typ av tonskillnad eller liknande. Uttalet med vokalharmoni o.d. var annorlunda på fornsvenska, men jag kan inte så mycket om detta. I alla fall kom -n:et i t.ex. ”solin” (solen) att falla bort i dialekter och ersättas av ”soli” som sedan blev ”sola” i många dialekter. Om du slår upp ”sol” i nynorskordboka står det t.ex. sola i bestämd form med soli inom parentes som visar på detta. Att det föll bort i femininum men inte i maskulinum borde ju enligt mig tyda på att det måste ha uttalats olika, men återigen endast spekulationer.
Notera även att artiklarna och pronomenen kasusböjdes (till större del i tidig fornsvensk tid), en hette t.ex. en också i maskulinum men en (eːn) i femininum hette ena som i under ena skäppo, och ”min” hette alltså ”min” i ackusativ maskulinum men ”mina” i femininum.
Kul att notera är även att man fortfarande använde tre genus i SAOL från 1889 för att beteckna ordets genus. (Upplagan finns på runeberg) I upplagan från 1900 kan man läsa ”i de bildades språk nyttjar man numera icke ofta han och hon utanför de levande varelsernas område; i stället säges den.” och brukade både tre- och tvågenussystemet. I upplagan 1923 används endast två. --Lundgren8 (d · b) 7 februari 2012 kl. 18.56 (CET)
Kikade i Adolf Noreens Fornsvenska grammatiken för att vara 100% säker. På räknetal (som sammanfaller med artiklarna) står ”maskulinum: en (dvs. enn), femininum: ēn, neutrum: et (dvs. ett)”, där makron (¯) betecknar lång vokal. Vidare står på pronomen att min, þin, sin böjs som en. --Lundgren8 (d · b) 7 februari 2012 kl. 23.29 (CET)
Återigen tack för hjälpen! :) Det här var precis vad jag var ute efter, med ytterligare intressanta detaljer. "Ena" känner jag igen från äldre släktingars språk (Skaraborg och Göteborgs skärgård), liksom också bestämd form som slutar på -a (dock utan att jag själv lärt mig behärska skillnaden mellan maskulina och feminina ord). Tack för utförligt svar, och roligt att till sist (har haft undran i bakhuvudet i många år) få ett svar på :) --flinga 8 februari 2012 kl. 14.47 (CET)
Precis! I västgötska härstammar den feminina artikeln "ena" troligen av ackusativformen av "een". På östgötska heter det i stället "e" (långt e) och där kanske n:et har fallit bort efter lång vokal. Jag tänker på att det också på östgötska (och på västgötska) heter "mi" för "min" o.d. Om du behöver hjälp med något eller vill veta något mer om fornsvenska eller götamål (jag är från Östergötland och har "hemmaforskat" lite i dialekten och i götamål i allmänhet) så är det bara att fråga när som helst! --Lundgren8 (d · b) 8 februari 2012 kl. 15.24 (CET)
Åh, det låter väldigt bra, det skall jag lägga på minnet :). Just nu har jag bara en smärre, banalare och kanske korkad följdfråga: hur blir det när man vill säga "den ringbrynjan" eller "den där hillebarden"? Det är kanske en annan slags "den"? Åtminstone känns det kontraintuitivt säga "h-n där hillebarden" (och rimligen är det väl fel, eftersom man inte säger "han där mannen därborta" :)). --flinga 21 februari 2012 kl. 16.52 (CET)
”Den” i det sammanhanget är här ett pronomen, men har samma ursprung som artikeln vi nämnde ovan som var ”sā(r)” på fornsvenska. Det vill säga artikeln ”den” i ”den röda bilen”. Vad gäller ”den där” tror jag man använde man nog annat pronomen, som t.ex. hin i hin håle (”den där hårde”) och för ”den här” sa man väl ”denna”. ”Den här/där” är nog nyare konstruktioner tror jag. Vad gäller ”den” som i ”den ringbrynjan” vet jag inte, men jag gissar på att man använde sā(r) som då var pronomen. Jag har dock inga källor för detta, men utgår lite från vad man säger på isländska i dag. Alltså använde man inte pronomenen ”han” och ”hon” utan ”sā(r)”. --Lundgren8 (d · b) 21 februari 2012 kl. 17.28 (CET)

Kiruna[redigera | redigera wikitext]

Har Kiruna stadskommun någonsin varit världens till ytan största stad eller är det bara en väldigt seglivad myt? Det verkar svårt att hitta andra källor till påståendet än reseguider och nyhetsartiklar, som lika gärna bara kan skriva sådant som angetts utan källa på Wikipedia eller är "allmänt känt" (det mesta som är "allmänt känt" tenderar enligt min erfarenhet att vara extremt seglivade myter). Se gärna även Diskussion:Kiruna#Världens största stad. /Grillo 16 februari 2012 kl. 09.09 (CET)

Verkar som en diskussion kom igång så smått på den diskussionsidan. --MagnusA 21 februari 2012 kl. 14.08 (CET)

Bifurkation[redigera | redigera wikitext]

Varför räknas inte avrinningen från Göta älv till Nordre älv som en bifurkation i artikeln Bifurkation --95.209.15.72 19 februari 2012 kl. 21.59 (CET)

Avrinningen finns med i artikeln som en bifurkation (fast artikeln som borde länkas till är Bifurkation (vattendrag). Användare:Knackebro har lagt in en "källa behövs"-mall och en "ifrågasatt uppgift"-mall. Den förra är helt på sin plats, den senare vore ju bra med en motivering.
Svensk uppslagsbok säger ...uppkommer om en sidoarm förenar två floder, om tillhör olika flodsystem och med mindre rätt talar man även om bifurkationer, så snar en flod över huvud taget förgrenar sig, vid mynningen eller annorstädes, eller då två flodsystem, såsom Brahmaputra och Ganges ha gemensamt mynningsområden. Skulle nog se Göta älv och Nordre älv som exempel på den senare definitionen.--FBQ 19 februari 2012 kl. 22.36 (CET)
På förgreningssidan för bifurkation står: "när vatten överförs från ett strömmande vattendrag till ett annat. När ett vattendrag delar upp sig i två grenar kallas det inte en bifurkation." Detta är ju en koncis förklaring som inte har sin motsvarighet i artikeln Bifurkation (vattendrag). Vad kan göras för att få en tillförlitlig artikel?--Elav W 20 februari 2012 kl. 22.52 (CET)
Det krävs att någon insatt ser över artikeln. Jag är lite tveksam till ett så tvärsäkert uttalande. I NE sägs att med bifurkation kan menas: 1: två vattendrag har förbindelse via ett biflöde 2: att ett vattendrag delas upp i två grenar i riktning nedströms 3: att en sjö avrinner genom två olika, närbelägna avlopp, så när ett vattendrag har grenat sig i två grenar kallas det visst bifurkation. Frågan är hur utbrett begreppet är, troligen är det inte en definition som används i geologisk facklitteratur.--FBQ 21 februari 2012 kl. 09.13 (CET)

Adelns makt under stormaktstidens första del[redigera | redigera wikitext]

Första delen av stormaktstiden brukar betraktas som något av ett adelsvälde där makten som ett resultat av 1611-års kungaförsäkran blev samlad hos de av adeln styrda ämbetena. Min fråga är hur stor makt adeln egentligen hade när det rörde sig om lagstiftning, beskattning och utrikespolitik. Enligt 1617 års riksdagsordning skulle kungaliga propositioner (sannolikt ofta en produkt av rådsadelns inflytande) framläggas hos ständerna som fick ta ställning till dessa. Vad jag inte har funnit någon tydlig förklaring på är om kung och råd var tvungna att följa ständernas beslut eller om riksdagens funktion enbart var av vägledande karaktär. /Peter

Endast rådigivande, så vida inte alla stånd var eniga. Jag citerar Starbäck: Fans någon skiljaktighet mellan ständernas beslut, skulle hwart stånd genom sin fullmäktig förswara sin mening, på det att, sedan skälen blifwit hörda, man desto bättre kunde hålla dem mot hwarandra och bese, hwad som wore bäst, tills antingen ständerna kunde förenas som en mening, eller ock konungen deraf taga det som war bäst.--FBQ 21 februari 2012 kl. 09.37 (CET)
Fast i frågor som rörde beskattning hade väl riksdagen mer än rådgivande makt redan på denna tid? /FredrikT 21 februari 2012 kl. 09.39 (CET)
Lite tveksam, om skatter heter det i kungaförsäkran 1611 att de "inte utan rådets vetskapoch deras samtycke, som wederbör" skall påläggas (Starbäck kallar formuleringen svävande, vilket antyder att den nog inte tillämpades som den var tänkt). Skillnaden mellan teori och praktik skulle jag behöva titta på. När det gäller adelsbevillningarna under 1600-talet vet jag att adeln måste godkänna dessa, men om inte annat kunde man pressa adeln till de gav med sig. Jag kan inte för mitt liv tänka mig att bondeståndet godkände mantalsskatterna, kvarntullsmantalet med flera skatter frivilligt. Så vitt jag förstår införs också flera av dessa under perioder då inga riksdagar hölls.--FBQ 21 februari 2012 kl. 10.31 (CET)
Det verkar som att adelns makt till viss del ändå var begränsad eftersom kungen (och inte adeln) hade det avgörande ordet i frågor där inte riksdagen kunde enas. Maktdelningen mellan riksdag, riksråd och statschef verkar ha varit relativt sund (mer balanserad än frihetstidens riksdagsvälde). Angående beskattning så tror jag att kungaförsäkran 1611 behandlar kungens befogenheter rörande beskattning och inte riksdagens. Vad jag förstår så tog riksdagen över beskattningsrätten från landskapstingen vid 1617-års riksdagsordning. På vilket sätt beskattningsärenden hanterades annorlunda än övrig lagstiftning och utrikesfrågor har jag inte funnit något svar på, men jag tror att det har med initiativrätten att göra. Jag tror att beskattningsrätten innebar att riksdagen hade rätt att lägga fram förslag för skatteuttag (och eventuellt även skattelagstiftning), något som de inte hade i övriga frågor. Om kungen hade det avgörande ordet även rörande beskattningsfrågor vid oenighet inom riksdagen vet jag inte heller. /Peter

Först i Europa med elektrisk gatubelysning[redigera | redigera wikitext]

Både Härnösand och Timisuara påstår att de var först i Europa med elektrisk gatubelysning. Vem har rätt?

Enligt artiklarna var Timisoara ett år före Härnösand, men jag ser inga källor. - Tournesol 19 februari 2012 kl. 12.41 (CET)
I artikeln Gatubelysning påstås att Newcastle-upon-Tyne var först i världen. /Annika 19 februari 2012 kl. 12.47 (CET)
Varför satsade ingen på huvudstäder först? J 1982 21 februari 2012 kl. 13.50 (CET)
Kanske hade de stenlagda gator där det var svårare att dra fram el? - Tournesol 21 februari 2012 kl. 13.59 (CET)
Men de andra platserna var ju också städer, så de hade väl också stenlagda gator då. En annan konstig sak är att i gatubelysning elektrisk gatubelysning blev vanlig i Sverige under 1930-talet, det är väl snarare tiden kring första världskriget man brukar räkna (och då hade det redan funnits i några decennier). J 1982 21 februari 2012 kl. 14.03 (CET)
Kanske för att större städer som redan hade gasbelysning inte hade lika sort incitament att införa elektrisk belysning som städer som saknade gatubelysning. /ℇsquilo 21 februari 2012 kl. 14.05 (CET)
Jag är inte övertygad om att alla "städer" hade genomgående stenlagda gator på 1880-talet. - Tournesol 21 februari 2012 kl. 14.41 (CET)
Svaret på elektricitet inte slog i genom först i de större städerna är som Esquilo säger, om man redan hade gasbelysning fanns inte lika stort incitament att införa elektrisk belysning. Det andra är kraföverföringen, till en början var ett stort problem med stor energiförlust. Elektrisk belysning infördes därför först i anslutning till kraftverken. Mindre elkraftverk kunde man ju alltid anlägga även inne i städerna, men den elen användes då inte i första hand för gatlyktor. --FBQ 22 februari 2012 kl. 10.48 (CET)

Duvhökars syn[redigera | redigera wikitext]

Hur långt kan en duvhök se i dagsljus? --78.79.145.101 19 februari 2012 kl. 18.34 (CET)

Svårt att svara på eftersom det beror storleken på det den ska (försöka) se. --MagnusA 19 februari 2012 kl. 18.37 (CET)
Ser den en fasan på 200 meters håll?--78.79.145.101 19 februari 2012 kl. 18.45 (CET)
Varför inte kolla med Sveriges Lantbruksuniversitet eller Östermalma? Riggwelter 19 februari 2012 kl. 20.26 (CET)
Såvida fasanen inte ligger väl kamouflerad eller liknande så ja, definitivt. Rovfåglar, och inte minst hökar, har generellt sett bättre synskärpa än människor. Se gärna artikeln Fåglars syn. Njaelkies Lea (d) 22 februari 2012 kl. 10.57 (CET)

Landskommuns- och härads-vapen[redigera | redigera wikitext]

Jag hoppas att "Lokal profil" eller någon annan grafiskt kunning person kan i den närmsta tiden kompletera dom landskommuns- och härads-vapen som fortfarande saknas bild på i "Wikipedia" (det saknas c:a 25 st. landskommuns- och 11 st. härads-vapen). Jens

Jag tyckte att det lät väldigt underligt, så jag gick in letade och lyckades hitta en lista över häradsvapen, där en stor del av häradena anses sakna vapen. Häradssigill räknas alltså inte till vapen? Alla Uppländska härader hade egna sigill.--FBQ 7 februari 2012 kl. 23.02 (CET)

Ja det stämmer att dom flesta häraderna saknade vapen, men följande härader har haft ett vapen: I Närke, Sundbo (En båt med ett kors i fören, åtföljd ovan av en flygande svan.) I Skåne, Ingelstad (I rött fält en järnhatt mellan två stolpvis ställda ryttarhammare med näbbarna mot varandra, allt av silver.) och Torna (I fält av silver en svart hagtornsbuske.) I Västergötland, Barne (I blått en från en medelst en vågskura bildad sänkt stam av silver uppstigande St. Kristoffer med Jesusbarnet på höger axel och staven i vänster han, allt av guld.), Kinne (I rött ett kärl vari tre manshuvuden ovan åtföljda av en bjälkvis ställd hand, allt av guld.), Kinnefjärding (I blått fält en uppstigande krönt Madonna i knäbild bärande Jesusbarnet på höger arm samt på sinister sida åtföljd av en uppväxande naturlig lija, allt av silver.), Kålland (I svart en stående skäggig mansgestalt i kort kjortel, hållande i den lyftade högra handen ett kors och i den vänstra en bok, allt av guld.), Skånings (I blått en från en månskära av guld uppstigande rödklädd Madonna i knäbild med krona och gloria samt omgiven av böljande hår, bärande på vänster arm Jesusbarnet med gloria allt av guld.) och Vartofta (I grönt ett sädesstånd med tre strån, de båda yttre bladbärande, utåtböjda och med axen hängande, allt av guld.) I Östergötland, Gullberg (I blått fält en nedgående måne, ovan två blad nedan av en sexuddig stjärna, allt av guld.) och Åkerbo (I rött fält en sinistervand högplog med rist, allt av guld.) eller (I blått fält en högplog med rist, allt av guld.) -det finns även en Åkerbo härad i Västmanland och en på Öland-. Texterna är hämtad från Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas. Jens

Jag passade på att läsa vidare en aning, efter att ha ställt en fråga på användare:lokal profils diskussionssida. Tydligen handlar det om att ett antal härader på 1900-talet antog vapen, ofta baserade på de äldre häradssigillen (förklarar också varför jag inte kände igen en del av häradsvapnen, då de tydligen i vissa fall fick en helt annan formgivning än de äldre sigillen) :-) mvh. --FBQ 19 februari 2012 kl. 17.10 (CET)

Jag vet inte hur jag skall tolka detta svaret, men på en del sidor för div. hembygdsföreningar finns nog hälften av dom saknade landskommuns- och några härads-vapnen avbildade, så om man är osäker hur vapnen ser ut kan man ju alltid titta där. Jens

Svaret är nog jag klarar inte av att göra några vapen, men om användare:Lokal profil har tid över ställer han säkert upp. Däremot kommer jag möjligen att ladda upp bilder på en del äldre häradssigill när jag råkar hitta dem i upphovsrättsfria äldre avbildningar, men jag tror inte att jag kommer att ha tid att leta aktivt, så det är möjlig att det dröjer.--FBQ 24 februari 2012 kl. 00.54 (CET)
Hej Jens. Problemet är att vi oftast inte kan använda oss av samma illustrationer som hembygdsföreningarna då dessa bilder oftast är upphovsrättsskyddade. Istället så måste vapnet nyritas utifrån blasoneringen, utan inspiration från de skyddade illustrationerna. Dvs. om vapnen blir skapade eller inte beror oftast på om jag lyckas rita upp den komponent som saknas (t.ex. ryttarhammaren ovan) alternativt hittar en bra fri version av komponenten på Commons. Ofta är problemet att jag saknar en bild av komponenten (utöver den som används i den skyddade vapenillustrationen). Om vi tar ryttarhammaren som ett exempel så var det inte förrän jag hittade några fotografier på faktiska ryttarhammare som jag kunde rita upp den komponenten. Det är även därför ingen ritning på en "högplog med rist" etc finns än.
Med andra ord tips på bilder av komponenter samt häradsvapen utöver dem som finns i Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas mottages gärna. /Lokal_Profil 24 februari 2012 kl. 13.38 (CET)

Cardcaptor Sakura[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag är en 7Årig tjej som älskar filmen : Cardcaptor Sakura . Jag har sett cardcaptor Sakura i SVTB Och sett alla avsnitt.Men jag undrar om den kommer på SVTB igen 2012?? Snälla svara på denna fråga den är väldigt viktig för mej! Och kommer Cardcaptor Sakura the sealed card??

Väntar på svar ! :)

Hej! Skriv till SVT och fråga, de har koll på vilka program som ska sändas. Här är en länk dit: http://svt.se/2.81956/stall_en_fraga / Elinnea 24 februari 2012 kl. 18.06 (CET)

Maret på Månen ?[redigera | redigera wikitext]

Det förekommer i några artiklar om Månen ett begrepp - maret - som inte definieras närmare. Kan något mån-geolog förklara vad det är? Termen förekommer i artiklarna Arago (månkrater), Archytas (månkrater) och Aristarchus (månkrater). Tacksam för svar, mvh / Mkh 24 februari 2012 kl. 16.40 (CET)

Mare betyder hav ock den relevanta artikeln för detta är Månhav. Däremot så borde man nog kunna utöka länkningen till just denna artikel. /Lokal_Profil 25 februari 2012 kl. 15.34 (CET)

När adeln fick efternamn[redigera | redigera wikitext]

När exakt fick adeln efternamn i Sverige? Jag har hört året 1626, stämmer detta? Jag har intrycket att adeln sedan använde både efternamn och patronymikon ett tag in på 1600-talet. Stämmer detta, och när slutade adeln att använda patronymikon? --Aciram 19 februari 2012 kl. 19.11 (CET)

Jag skall se om Jan von Konows respektive Bo Erikssons relativt nyutkomna böcker om den svenska adeln har något att säga i frågan, men mitt spontana preliminärsvar är att Du nog inte skall förvänta Dig något enstaka exakt år utan att det handlar om en successiv process över en längre tid. Vad gäller att använda patronymikon i kombination med ättenamn finns det fortfarande en del ätter där det är vanligt att man gör det (rent tekniskt antar jag att patronymikonet då dock utgör ett extra förnamn utifrån dagens folkbokförings sätt att se det). /FredrikT 19 februari 2012 kl. 19.52 (CET)
Hittade en facsimil av Uppsala mötes beslut från 1593 i en bok. Detta dokument är bl a undertecknat av de dåvarande högadliga riksråden - däribland Gustaf och Sten Banér, Erik Sparre och Ture Bielke - och vad jag kan se har alla dessa undertecknat med såväl för- som efternamn, så uppenbarligen var de senare i fullt bruk flera decennier före 1626. /FredrikT 19 februari 2012 kl. 20.10 (CET)
. (redigeringskonflik) Nej, som FredrikT säger, ett antal ätter använde släktnamn redan under medeltiden, Trolle, Ribbing, Brahe, Sture, Tott, Gren, Bonde använde släktnamn. Därmed inte sagt att alla gjorde det. Inom Forstenaätten använde man ännu vid dess utslocknande 1727 inga släktnamn. Patronymikon har använts i kombination med adelsnamnen lång senare, det finns gott om exempel på att de var i bruk in på 1900-talet, då registrerat som ett av förnamnen. --FBQ 19 februari 2012 kl. 20.18 (CET)
Hittade ett kort omnämnande i Bo Erikssons bok Svenska adelns historia (2011) som bekräftar det intryck som Uppsala mötes-dokumentet ger: "Släktnamn blev vanliga först på 1500-talets senare hälft" (sid 15). Att enstaka exempel finns redan tidigare än så, som FBQ påpekar ovan, vet dock även jag att jag har sett exempel på. /FredrikT 19 februari 2012 kl. 20.23 (CET)
Jag har också uppfattningen att det blir vanligare på 1500-talet. Jag har tittat på saken tidigare, och jag har fått uppfattningen att de släkter 1561 upphöjdes till grevlig och friherrlig status vid Erik XIV:s kröning och då tidigare inte hade haft namn då fick det, och att det blev ett startskott på en mer utbredd användning av släktnamn, det borde ju gå att undersöka närmare om man vill fördjupa sig i ämnet.--FBQ 19 februari 2012 kl. 20.32 (CET)
Att notera är ju att de "efternamn" som användes under medeltiden inte nödvändigtvis var ärftliga. Ibland används de av barnen, ibland inte, ibland använder barnen ett annat namn. I exemplet Sture går namnet i arv till en dotterson, medan han fortsätter att använda "sin" ätts vapen.--FBQ 19 februari 2012 kl. 21.19 (CET)

Det var många intressanta svar! Vad jag främst syftade på var just när adeln i allmänhet började använda sig av efternamn i stället för patronymikon då de refererade till sig själva och omtalades av andra. Under 1500-talet var patronymikon inte särskilt klasspräglat: alla använde sig av dem. Under 1700-och 1800-talet, däremot, tycks patronymikon i allmänhet ha setts ned på inom adliga kretsar, och betraktats som något endast personer av låg social status använde sig av. Patronymikon hade alltså då blivit en klassmarkör: det skulle till exempel aldrig förekomma att prinsessan Sofia Albertina kallades för "Adolfsdotter". Det är ett allmänt intryck jag har fått. Jag har hört att det kom en lagändring någon gång i början av 1600-talet, då adeln blev tvungna att använda sig av efternamn, men jag föreställer mig att det fanns en övergångsperiod under 1600-talet då adeln fortsatte använda sig av patronymikon. --Aciram 21 februari 2012 kl. 15.18 (CET)

Faktum är att patronymikon inte såg som en klassfråga. Hos borgerskapet kan man under 1700-talet märka att man i högre grad väljer bort patronymikon och kallar sig Anders Nordqvist istället för Anders Larsson Nordqvist. Hos adeln är man tvärtom mån att följa sina gamla traditioner, och är dessutom mindre benägen att med nymodigheter visa sin status, utan stoltserar gärna istället att man är så trygg att man kan strunta i sådant. Men skicket varierade ju efter tillfälle. Efter att ha blivit lite mindre vanligt under 1700-talet blir patronymikon snarast vanligare igen på 1800-talet. Sedan ser det olika ut i olika ätter - bland utländska till Sverige invandrade adelsätter var det också ovanligare. Kungligheter använde däremot vanligen inte patronymikon på den tiden. Sista gången jag sett en kunglighet använda patronymikon är Gustaf II Adolf. För kungligheterna var de ju viktigare att visa att man var andra kungligheters like.
Jag tror faktiskt inte att några son-nar var något som den här adeln såg ned på - bonddrängar var så långt under dem att det knappt fanns någt skäl att ägna dem några större bekymmer. Snarare var det en och annan i det nyrika borgerskapet som såg ned på son-namn. Fast de flesta exempel på detta känner jag från 1800-talet.
Kan ju vara intressant med ett exempel på vad Gustaf Johan Ehrensvärd, kusin till Carl August Ehrensvärd (för övrigt en 1717 nyadlad släkt som tidigare hett Schäffer, inte där man främst hittar patronymikon - antagligen snarast därför han är så snabb att hitta mindre fina personer vid hovet) säger i sin dagbok Om aftonen var cour efter vanligheten; grefvinnan Le Febure och fru Fredenheim blefvo presenterade. Hofvet uppfylles af sådana personer. Le Febure har varit köpman, blifvit adlad och genom sitt gifte med fröken Lilljenberg i dessa dagar frått bergsråds caractere. Fru Fredenheim, hustru till den nye misslyckade ceremoinimästaren, är köpman Hebbes dotter, rikare på penningar än fägring och artighet.
Grevinnan Lillienberg han rackar ned på var dotter till Johan Georg Lillienberg, av en äldre ätt än hans egen, så ibland slår ju högfärden snett.--FBQ 21 februari 2012 kl. 22.47 (CET)
Jag uppfattar nog föraktet mot son-namn som något lite senare, lite småborgerligt. Det finns ju flera adliga son-namn, även om det inte handlar om de äldsta och mest prominenta ätterna, och även om det inte handlar om patronymikon: von Hermansson, von Jacobsson, Carleson, Carlsson, af Håkansson, Ericson, Dickson, von Axelsson, Robertson, Thomson, von Christiernson, af Robson med flera, likaså promenenta borgerliga ätter som Claëson och Arfwedson. Men visst, att kombinera patronymikon med släktnamn uppfattades nog på 1700-talet som ålderdomligt, och den som använde det i det hos adeln gjorde det med säkerhet för att ge sitt namn en ålderdomlig framtoning. I slutet av 1600-talet och början av 1700-talet verkar för adeln patronymikon i kombination med släktnamn att bli ovanligare.--FBQ 22 februari 2012 kl. 15.54 (CET)
Ja, jag har också intrycket att adeln rent generelt använde patronymikon sparsamt efter cirka 1700. Kungliga personer slutade alltså hur som helst att använda patronymikon tidigt? Är det korrekt att Katarina Karlsdotter Vasa här rubrikeras under patornymikon? Jag vet att man inte skulle kunna kalla Hedvig Sofia av Sverige för Hedvig Sofia Karlsdotter eller Sofia Albertina av Sverige för Sofia Albertina Adolsdotter, är det korrekt? Det ligger för långt fram i tiden. Men Katarina Karlsdotter Vasa ligger ju vid en annan tidpunkt. Bör hon kallas för patronymikon eller bör man ändra artikelns titel till Katarina av Sverige? --Aciram 25 februari 2012 kl. 22.13 (CET)
Katarina är väl kanske gränsfall tidsmässigt. Jag skulle titta på hur olika källor benämner henne. Själv föredrar kanske Katarina Karlsdotter Vasa, eftersom det tydligare anger vem artikeln handlar om, det har funnits ganska många prinsessor med namnet Katarina. Jag skall se om jag får tid att leta lite.--FBQ 26 februari 2012 kl. 00.36 (CET)

Tom Clancy och hans böcker, även opublicerade på Svenska.[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag saknar boken mellan "Björnen och Draken" och "Tigerns Käftar"!! Var hittar jag den samt vad heter den? "Fakta" i den sistnämnda, hänvisar till, att något har hänt mellan dessa två böcker, och som saknas i "kronologin".

Vänligen, om Ni kan, ta reda på vad boken heter, engelska eller svenska, och låt mig veta det.

Tack på förhand JPJ E-post: outsider@live.se

Hej! Jag tror du syftar på Red Rabbit. Den finns listad i artikeln om Tom Clancy och säljs i två utgåvor i åtminstone en svensk nätbokhandel.--Paracel63 26 februari 2012 kl. 01.04 (CET)
Jag har nu kompletterat Tom Clancys böcker med mallen {{bokfakta}} så att det ska vara lättare att hitta när en bok gavs ut och var i serien den hamnar. I vilken ordning böckerna kommer står i Jack Ryan#Tidslinje. Där finns dock inte Röd storm med eftersom Jack Ryan inte figurerar i den. /ℇsquilo 2 mars 2012 kl. 11.30 (CET)

Röda nummerskyltar på byggnader i Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Hej. Jag fick nyligen en fråga från en kollega som nyligen varit i Stockholm. Han undrade vad de röda skyltarna med nummer på som fanns på flera byggnader runt om i staden betydde. Jag har alltid antagit att de har med brandskydda att göra men fick erkänna att jag faktiskt inte har någon aning. Någon här som vet? /Lokal_Profil 28 februari 2012 kl. 16.01 (CET)

Det är skyltar som anger läge för brandpost. Siffrorna visar avståndet i meter. Själva brandposten finns under ett gjutjärnslock märkt "SV". /Lars Törnqvist (diskussion) 3 mars 2012 kl. 20.06 (CET)
Många tack. Det är intressant hur man passivt kan snappa upp information, i det här fallet att skyltarna var brandskyddsrelaterade, utan att komma ihåg hur eller vad den informationen egentligen betyder. /Lokal_Profil 3 mars 2012 kl. 20.38 (CET)

Google och sekretess[redigera | redigera wikitext]

Hur fungerar Googles inhämtning av uppgifter om man har blockerat cockies därifrån och inte har ett konto där? Gäller debatten som nu pågår detta också eller bara när man har konto eller tillåter cockies? Vad är Anonyma identifierare?--78.79.141.148 2 mars 2012 kl. 11.14 (CET)

Om man använder Google enbart som sökmaskin och inte registrerat sig är förstås möjligheten för Google att få uppgifter om en förstås mycket mindre - men inte särskilt små.
Vid varje förfrågan skickar man sin ip-adress, för att Google skall veta vart svaret skall skickas. Din dator blir alltså identifierad, åtminstone för stunden. Dessutom brukar webbläsaren skicka information om sig själv, datorns operativsystem med mera, vilket kan vara tillräckligt för att identifiera en också då man bytt adress (knappast om man har en standardinstallation av Windows, men möjligen om man använder mer udda operativssystem eller webbläsare eller udda version eller inställningar).
Då man följer länkarna från sidan med sökresultat går man via Google (se hur adresserna ser ut). Google vet alltså vilka länkar du följer. Om man inte tillåter cookies skickas en kod i webbadressen, som gör att Google ofta kan koppla ihop på varandra följande sökningar också då webbadressen används av flera personer.
Jag har inte kollat hur Googles reklamlänkar är konstruerade, men om reklamerna hämtas från Google tillsammans med lämplig information kan servern notera att man besökt den webbplats där reklamen finns. Om man inte tillåter kakor är det svårare att koppla ihop besöket med besök annanstans, men med hjälp av ip-adress eller information given av webbläsaren kan det ändå vara möjligt.
Jag vet inte i hur hög grad Google använder möjligheterna att spåra en del av de oregistrerade användarna.
--LPfi (diskussion) 3 mars 2012 kl. 19.49 (CET)

Havande fågelhonor[redigera | redigera wikitext]

Är fågelhonor som ska lägga ägg tjocka, dvs har de graviditetsmage?--78.79.136.14 3 mars 2012 kl. 12.49 (CET)

Jämför äggets vikt med fågelns (eller äggens vikt, jag vet inte hur långt de följande äggen utvecklats då fågeln värper det första). Fågeln har inte moderkaka, behöver inte samla på sig näring för amning och får inte vara för tjock för att kunna flyga, så någon större ytterligare viktökning är osannolik (utom t.ex. för kejsarpingviner, som skall klara den långa vandringen till häckningsplatsen och tillbaka). Fågeln fjäderdräkt är tjock i förhållande till fågeln storlek, så "graviditetsmagen" är antagligen omöjlig att se. --LPfi (diskussion) 3 mars 2012 kl. 19.57 (CET)

Reviderat Vad betyder det ?[redigera | redigera wikitext]

Jag är sekreterare i en förening. Jag fick vid senaste mötet en del anmärkningar på det utskrivna protokollet. Min rubrik till det ändrade protokollet blev "Reviderat Protokoll" Kan man använda ordet reviderat i detta sammanhang ? Bengt - Göran

Nja, bara under förutsättning att ni bestämde er för att ändra innehållet i ett justerat protokoll. Men det är ovanligt. Normalt fattar man istället ett nytt, klargörande beslut som protokollförs. Så länge som det ursprungliga protokollet inte är justerat (dvs godkänt av justeringsmännen) så finns det bara en arbetsversion. Protokollet fastställs i och med justeringen och revideras normalt inte efter detta. Janders (diskussion) 4 mars 2012 kl. 20.47 (CET)

Hur många sidor har en tesserakt?[redigera | redigera wikitext]

En tesserakt har 16 hörn (punkter), men hur många tredimensionella sidor har den, sett utifrån?

--46.194.166.33 19 februari 2012 kl. 13.54 (CET)

Enligt artikeln tesserakt så har den "8 kuber som sidokroppar".--LittleGun 19 februari 2012 kl. 15.23 (CET)
En solid tesserakt har alltså 8 kuber som "sidokroppar"? Det innebär 8*6 ytor?
Nej, eftersom den är fyrdimensionell byggs den upp av hörn, kanter, sidor och tredimensionella kroppar. En kub, som ju är tredimensionell, byggs upp av hörn, kanter och sidor. Så att, som artikeln tesserakt säger, har den både 8 kuber och 24 sidor. Jättekonstigt.--LittleGun 19 februari 2012 kl. 18.49 (CET)
Inte konstigare än att en vanlig kub har både sex sidor, tolv kanter och åtta hörn. Sidor är tvådimensionella och kanter är endimensionella.
En kub avgränsas av sex kvadratiska ytor. En kvadratisk yta brukar ha fyra kanter, men i en kub så är varje kant gemensam med en intilliggande yta. Alltså blir det totalt bara tolv kanter, inte tjuofyra. På samma sätt är det med en tesserakt. Den avgränsas av åtta kuber. Dessa kuber har sina sidor gemensamma med intilliggande kuber, vilket gör att det blir 24 sidor och inte 48 (8*6) sidor. /ℇsquilo 19 februari 2012 kl. 18.55 (CET)
Egentligen består en kub av oändligt många ytor "på" varandra, så en tesserakt borde då vara oändligt många kuber "på" varandra länkade till varandra i den fjärde rumsdimensionsionen? --46.194.178.141 19 februari 2012 kl. 22.30 (CET)
Fast det "intressanta", om antalet ska räknas, är vad den avgränsas av. Annars "består den av" ett oändligt antal punkter, precis som allt annat som beskrivs matematiskt.--LittleGun 20 februari 2012 kl. 04.55 (CET)
Ja, precis som vilket objekt som helst som är endimensionellt eller mer består den av oändligt antal många punkter, men det intressanta är ju att det kan få plats med oändligt många kuber i en hyperkub, precis som det får plats oändligt många ytor i en kub. --46.194.128.157 20 februari 2012 kl. 20.11 (CET)
Det får plats oändligt många kuber i en kub också, om vi ska hålla på med infinitesimaler. /ℇsquilo 21 februari 2012 kl. 14.06 (CET)
Ja, men det var inte det han menade. --46.194.31.58 5 mars 2012 kl. 18.12 (CET)

Vad händer vid ett avstånd av mindre än en Plancklängd från ett singularitet och hur såg universum ut precis efter Big Bang?[redigera | redigera wikitext]

Om vi antar att Einsteins fältekvationer även gäller innanför händelsehorisonten av ett svårt hål, hur långt in gäller de? Jag har hört att de gäller ned mot en radie av en Plancklängd från singularitet, och vad händer vid ett avstånd som är mindre än en Plancklängd från det, om det ens är möjligt att vara så nära?

Hur såg universum ut en Plancktid efter Big Bang och vad vad det som fick rumtiden att expandera? Före Big Bang fanns inte vårt XYZT-rum, men det fanns väl andra XYZT-rum parallella med oss? --46.194.18.119 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

För att ta den första frågan först från en amatörkvantfysiker, så enl artikel: Planckenheter så vet vi inte vilka fysikaliska lagar som gäller när man kommer ner till Plancklängd, och Plancktid. Kvantfysiken har där slutat gälla...
Övriga frågor överlåter jag till ngn annan. -- Lavallen 25 februari 2012 kl. 15.46 (CET)
Finns det ens kortare tids- och längdenheter än Planckenheterna? Är de inte de minsta som kan existera, eller kan man dela upp Planckenheterna i mindre "delar"? För att svara på frågan om Big Bang vet vi inte vad som fick rumtiden att expandera. En teori är ett två parallella universum krockade och att all materias gravitation skulle få rumtiden att dra ihop sig igen i "The Big Crunch". Jag hittade en ganska intressant text på den här sidan: "Om en tillräckligt intelligent livsform kan kontrollera materia som kolapsar (kondencerar) till att bygga en slags dator, kan den också skapa en artificiell intelligens i detta liv. Runt singulariteten kommer temperaturen och tätheten i materian att konstant att öka exponentiellt. I rak motsats till livsformen i det kalla och tomma universumet skulle då denna livsform bara hela tiden tänka och agera snabbare och snabbare. rots att tiden är finit kommer den ökande livsaktiviteten att bli oändlig - och varelsen som kanske bara lever i ett ögonblick sett med vår tidsuppfattning - kommer att leva för alltid mätt enligt sin egen tidsuppfattning. Den kommer då att bli oändligt intelligent och perfekt i alla avseenden.". Denna teori kallas för Omega Point. Sök på angelic matter, computatronium och kanske strangeium om du vill läsa mer om denna teori.
Hoppas mitt svar gjorde dig något klokare. --46.194.10.73 26 februari 2012 kl. 17.04 (CET)
Även denna Wikipedia-artikel kan vara intressant för dig: http://en.wikipedia.org/wiki/Graphical_timeline_of_the_Big_Bang. --46.194.10.73 26 februari 2012 kl. 23.02 (CET)
Svaret på ursprungsfrågan är att kvantfysiken faller ihop när vi kommer ned till Planckenheterna. Det är alltså omöjligt att svara på din fråga, eftersom vi inte vet vilka fysiska lagar som gäller. --46.194.31.58 5 mars 2012 kl. 18.09 (CET)

Kod eller stenografi?[redigera | redigera wikitext]

Kod eller stenografi?

I en svensk lagbok, tryckt 1746 finns på flera ställen text, huvudsakligen skriven med tecken som jag inte kan identifiera. Någon som kan säga vad det är? Edaen (diskussion) 1 mars 2012 kl. 21.07 (CET)

Förekomsten av olika typer av vinklar i kombination med prickar påminner mig helt klart i ett kodsystem jag läste om i en bok som barn och som bygger på att man låter de olika vinklarna i ett system av kvadrater motsvara alfabetets bokstäver. Fast å andra sidan: om man nu har en kod för alla alfabetets bokstäver - varför då skriva ut enstaka ord i klartext som här? /FredrikT (diskussion) 1 mars 2012 kl. 21.23 (CET)
Kanske någon form av tironska noter.[5] Edaen (diskussion) 1 mars 2012 kl. 21.41 (CET)
Alla ord kanske inte har kod/förkortning/figur? Ulltand (diskussion) 1 mars 2012 kl. 22.04 (CET)
Är nog som FredrikT mest inne på någon typ av chiffer, se systemet [6] - Typen kallas enligt svensk uppslagsbok "vinkel- eller frimurarchifffer" och skall ha omtalts redan 1561 som "ennagrammaton". §12 och ordet militae är utskrivet i klartext - vad säger paragraf 12 på den sidan i lagboken?--FBQ (diskussion) 2 mars 2012 kl. 00.46 (CET)

Jag tycker det liknar mest Rålambs stenografi från 1690 ("Adelig Öfning Thacheographia"). Bokstäverna är ungefär som Sheltons system ("Tachygraphy", 1638) och verkar även följa samma vokalregler. Hur som helst får jag inte ihop det helt, eller snarare alls. (Vokalregler innebär att man hoppar över vokalerna och sätter nästa konsonant i ett speciellt läge till bokstaven före. Första vokalen i ordet skriver man ut, och den sista skrivs helt enkelt som en (.) punkt. Ö ser ut som två prickar över varandra (:) och å skrivs (..), ä skriver man som (n) etc. Kanske att jag förklarar mer under morgondagen. Bokstävernas ordningsföljd är inte alltid självklar.) Texten lyder (efter en första påsyn och med reservation för fel, vokaler inom hakparentes får man alltså av vokalregeln, markerat endast i första ordet):

§ 12 a d[o]m[a]r[e] vid syn på militice bostälin fäler orät
dom elr begår mäklg(??) förseels
vid konglig förklaringen
den 18 januari 1748
huruvida de må til domare sysslor
rukes (eller rukas?) som för
något ämbetsfel angivne är
vid kongliga rivet(?) den
20 Jun 1759.

vilket väl borde betyda något i stil med:

§12 a domare vid syn på militice boställning(?) fäller orätt
dom eller begår mäklig(??) förseelse
vid(imeras?) kunglig förklaringen den 18 januari 1748
huruvida de må till domare sysslor
ruckas(?) som för något ämbetsfel
angivne är(ende) vid(imeras?) kunglig(a) (b)revet(?) den 20 jun 1759.

--Xauxa (diskussion) 2 mars 2012 kl. 03.06 (CET)

Löst!--FBQ (diskussion) 2 mars 2012 kl. 08.00 (CET)
Gick först nu(!) in på länken i början av frågan, och jag tror jag har hamnat ganska nära, men det är nog fortfarande plats för lite eftertanke. Jag skall titta lite på omkringliggande sidor för att ev spåra de otydligheter jag inte kunde lösa tidigare. --Xauxa (diskussion) 2 mars 2012 kl. 09.06 (CET)
Fantastiskt! Edaen (diskussion) 2 mars 2012 kl. 09.11 (CET)
Ja, det var coolt! På en:Thomas Shelton (stenographer)#Shelton's shorthand står det om systemet. Bοⅳⅰе 2 mars 2012 kl. 10.16 (CET)
Jag får ta och översätta den. I princip är det samma system med Rålamb använde, med några små skillnader, bland annat är bokstaven g annorlunda (jag har inte trängt in i detaljer). Jag ska ge mig i kast med några artiklar så får vi se. Xauxa (diskussion) 2 mars 2012 kl. 11.06 (CET)

Nu finns artikeln Thomas Shelton ;-) --Xauxa (diskussion) 2 mars 2012 kl. 13.17 (CET)

Det är inte utan att man blir litet nyfiken på hur en svensk lagbok med någon svensk jurists privata 1700-talsanteckningar hamnat på Astor Library i New York! /FredrikT (diskussion) 2 mars 2012 kl. 17.19 (CET)
Jag slarvade lite med vokalschemat, efter förnyad läsning blev det lite bättre. Jag rättar nu i texten ovan. Vokalschemat ser för övrigt ut så här:
Swanhielms vokalschema.svg
(Vokalen får man alltså genom att se var "nästa" bokstav hamnat. Det är ju ingen exakt vetenskap detta, ibland vet man inte hur man ska läsa) Ev blir det lite logik om man läser "mångolen" som begånget, men det kanske är att gå lite för långt. --Xauxa (diskussion) 4 mars 2012 kl. 00.42 (CET)
Kan "kunglig rivet" vara "kunglig[a] brevet"? Kungligt brev var en vanlig benämning på utfärdade regeringsbeslut vid denna tid. /FredrikT (diskussion) 5 mars 2012 kl. 19.05 (CET)
Intressant! Slutstapeln på ett "g" är ett vertikalt streck, dvs samma som ett "b". Kanhända någon uteslutningsregel att man inte upprepar konsonanten (för vokal gäller det så). Jag har också lyckats omtolka ordet "silteslor", det måste vara ett "y" (det tecken som ser ut som ett y), egentligen ska det skrivas med raka streck och inte så mjukt som i texten. Ordet som nu bildas blir "sysslor" (dvs "s", "y", "s" ihopskrivet med tecknet för "l" och sedan ett "r" på vokalplatsen för "o". Elegant! Jag ändrar i texten ovan. (kanske ska vi flytta denna intressanta diskussion till annat ställe? Vart?) –Xauxa (diskussion) 5 mars 2012 kl. 22.18 (CET)
"Lyckades" (tror jag) även läsa det jag tidigare såg som "mångolen", "m" var ju ett "a", lite funderingar på vokalschemat gav sedan ordet "angivne". (det här är ju värre än korsord) --Xauxa (diskussion) 5 mars 2012 kl. 22.42 (CET)
Ännu en kvalificerad (?) gissning: kan "kungliga förklaringen" vara "kungliga förordningen"? /FredrikT (diskussion) 7 mars 2012 kl. 12.57 (CET)
Det skulle kunna vara "Kongel. Maijst nådiga förklaring öfwer Boställets ordningarne af d. 18 januari 1748 Edaen (diskussion) 7 mars 2012 kl. 13.51 (CET)
Det låter ju väldigt sannolikt, det är bara att gratulera! Kanske kan man hitta författningen någonstans om man vill. Den senast "omtolkningen" till "y" innebär också att den tidigare läsarten "sitn" skall vara "syn". Tecknen är tydliga när man vet vad det står: s y n. "Kongl" och "förklaring" fick vi också verifierat. Jag ändrar ovan. Låter däremot "boställning" som väl torde vara "boställe" stå kvar. En av de mer intressanta och givande/roande faktafrågor jag sett under senare tid! Tack Edaen! --Xauxa (diskussion) 7 mars 2012 kl. 22.18 (CET)

Николай Степанович Черны́х[redigera | redigera wikitext]

Hur transkriberar man Черных?

Jag har hittills följt MPC och skrivit som dem "Chernykh." Men texten nu i 3204 Lindgren gjorde mig osäker. -- Lavallen 7 mars 2012 kl. 14.07 (CET)

Jag har inte koll på alla regler, men "Chernykh" ser ut som rysk-till-engelsk transkribering och "Tjernich" rysk-till-svensk. Bοⅰⅵе 7 mars 2012 kl. 14.37 (CET)
I artikeln Ryska alfabetet finns en tabell för transkribering från ryska till svenska. Den saknar källa, men ser vid snabb anblick ut att stämma med svensk praxis. Bοⅳⅰе 7 mars 2012 kl. 14.42 (CET)
Tabellen som Bovie länkar till rekommenderas i Wikipedia:Återgivning av främmande språk#Ryska och annan kyrilliska. Edaen (diskussion) 7 mars 2012 kl. 14.44 (CET)
Tack för det!
Och Людмила=Ljudmila då? Här kan det vara ukrainska, men det ska tydligen inte spela ngn roll. -- Lavallen 7 mars 2012 kl. 15.02 (CET)
Ibland är väl е egentligen ё (Горбачёв ser man ibland skrivet Горбачев) och då skall det kanske snarare transkriberas o eller jo. Kan vara värt att tänka på. - Tournesol (diskussion) 7 mars 2012 kl. 15.11 (CET)
Namnet Пётр (Pjotr) skrivs i vissa fall Петр i ryska texter, men av vad jag har förstått skall det transkriberas på samma sätt. /Annika (diskussion) 8 mars 2012 kl. 14.56 (CET)
Nikolaj Stepanovitj Tjernych måste det väl ändå bli. Bokstaven ы motsvaras av y även på svenska. /jssfrk (d|b) 8 mars 2012 kl. 13.35 (CET)
Så verkar Maksim Tjernych stavas, och här finns också den varianten med (tillsammans med andra). Bοⅰⅵе 8 mars 2012 kl. 17.07 (CET)

Jag har nu ändrat i alla medlemmar i Kategori:Astronomiska upptäckter av LI Tjernych och Kategori:Astronomiska upptäckter av NS Tjernych. Är det nu ngt som är fel så säg till... -- Lavallen 9 mars 2012 kl. 09.48 (CET)

кс blir ks eller x?[redigera | redigera wikitext]

Tack vare den bandyspelaren fick jag en ny fråga. Ska "кс" transkriberas till "ks" eller "x" på svenska? Googlar man på Tjermnych får man blandade svar (Maxim och Maksim). I Rysslands herrlandslag i bandy finns det också X i många namn. Vilket är rätt/bäst? Bοⅰⅵе 8 mars 2012 kl. 17.28 (CET)

Korrekt transkribering är absolut Maksim. Tsarer med namnet Александр försvenskas dock till Alexander, medan man i övriga fall skriver Aleksandr. /Annika (diskussion) 8 mars 2012 kl. 17.41 (CET)

Tjänarnas rang[redigera | redigera wikitext]

Vilken tjänare hade högst rang bland de manliga och kvinnliga tjänarna i Frankrike före revolutionen? Vem skulle få ansvaret för hushållet på ett slott under ägarens frånvaro? Jag känner till rangen för engelska hushåll, men jag antar att det såg annorlunda ut i Frankrike, eller har jag fel? Tack--Aciram (disk) 14 mars 2012 kl. 11.13 (CET)

Superlim[redigera | redigera wikitext]

Jag har vid något tillfälle hört att superlim dvs. cyanoakrylatlim härdar i frånvaro av luft. Någon som känner till hur härdningen gå till? Sedan kan jag lägga till den informationen i artikeln om lim. Elav W (disk) 15 mars 2012 kl. 13.46 (CET)

Mja, det som får cyanoakrylat att polymerisera är vatten, i de flesta fall den vattenånga som finns i luften. /ℇsquilo 15 mars 2012 kl. 18.45 (CET)
Det förklarar varför fingrarna alltid fastnar. Men innebär det att man bör fukta ytorna som skall limmas t.ex. på plast som ju knappast innehåller fuktighet?Elav W (disk) 15 mars 2012 kl. 19.09 (CET)
Det brukar inte behövas eftersom cyanoakrylat stelnar väldigt fort ändå. Om man fuktar en yta och sätter på lim så kommer limmet antagligen ha hunnit stelna innan man hinner pressa ihop bitarna. /ℇsquilo 15 mars 2012 kl. 22.10 (CET)

stramare[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar över ordet "stramare" med betydelsen snaps typ. Var det kommer ifrån och dess historia. Mvh S Lellky --213.100.163.124 (diskussion) 16 mars 2012 kl. 14.54‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Kärt barn har många namn; jamare, stänkare, rackabajsare, o.s.v. Med största sannolikhet är det omöjligt att få fram ursprunget till den här typen av uttryck, men Institutet för folklivsforskning eller Vin- och sprithistoriska museet kanske kan hjälpa dig. Riggwelter (disk) 16 mars 2012 kl. 14.56 (CET)
Enligt SAOB: bildl., om snaps l. sup tänkt ss. ngt som skall strama upp den drickande, uppstramare. "Strama upp" betyder alltså att "räta upp", "spänna" eller "skärpa" något eller någon. En stramare är alltså något som gör en skärpt eller alert tolkar jag det som. --Lundgren8 (d · b) 16 mars 2012 kl. 15.01 (CET)
Alkohol har väl aldrig fått någon att bli skärpt och alert:)? Jag tror snarare att det är den kroppsliga reaktion som man gör när man tar en sup och det bränner till i strupen. Automatiskt sträcker man då på sig. Men vin o sprithistoriska har säkert koll.--LittleGun (disk) 19 mars 2012 kl. 08.57 (CET)

Existerande vapen[redigera | redigera wikitext]

Av en slump upptäckte nyligen jag att dels Kinnarumma/ Viskafors stadsvapen finns ju avbildade på respektive sida, trots att dom platserna där vapnet skall vara på sidan över "Kommunvapen i Sverige 1952-1970" har bara ett frågetecken där och dels att Bollebygds härad nyare vapen finns avbildad på samma sida som det äldre men även här saknas det, den här gången på sidan Häradsvapen i Sverige (borde inte det finnas i en egen ruta?). Till detta kommer det att Järvsö landskommun vapen i form av sockenfana finns avbildad på den sidan (den borde väl även finnas som ett vapen). För övrigt är järven på Norska kommunen Bardu sida betydligt bättre avbildad än den "rävliknade" järven som är avbildad på sidan om Gunnarskogs landskommun och "björnliknade" järven som finns på Järvsö landskommun sida (dessa två vapen borde väl även visas på sidan om järv tillsammans med Bardu och Finska Kittilä vapen?). Dessutom har del landskommuners sidor fått fel symbol (istället att ha en tom sköld med ett ? i, så är det ett X i skölden). För övrigt så borde säkert åtminstone hälften av dom saknade landskommuns-, härads- och församlings- vapnen kunna konstrueras genom att kombinera olika vapen och/ eller illustrationer från Wikipedia och Wikimedia (om inte de är skyddade förstås!), och om det jag skrev i feb., jag menade inte att man skulle plagiera vapen från div. hembygdsföreningars hemsidor utan bara att se hur vapnen ser ut för att lättare konstruera ett eget vapen!

Jens

Hej Jens. Sidorna som du tittade på som saknar avbildningar gör det helt enkelt för att ingen uppmärkksammat att det behövs förrän nu. Du får gärna hjälpa till att göra dessa avbildningar.
Dina åsikter om vapnens utseende på järvar är bara just dina åsikter. Som du naturligtvis har rätt till. Vill du vara säker på att få till en förändring gör du den lämpligast själv.
Det är just genom att kombinera olika vapen som de skapas. Alla bilder som används på svenskspråkiga wikipedia (och som alltså liger på commons) är fria och kan användas för att skapa kombinationer och ändras.
I strikt mening är det inte tillåtet att "tjuvkika" på vapen som någon annan skapat utifrån en blasonering. Tolkningen ska göras från blasoneringen allena.--LittleGun (disk) 17 mars 2012 kl. 22.32 (CET)

För det första: Hade man vetat hur man konstruerar nya vapen hade kanske man kunnat gjort det men nu vet jag inte det, så nu förlitar jag mig att någon grafiskt kunnig person (t.ex. "Lokal profil") gör det. För det andra: Om man jämför en bild på järv och sedan jämför den med Norska Bardu, Järvsö landskommun, och Gunnarskogs landskommun ,vilket vapen liknar djuret mest en järv? För det tredje: Vem skulle kunna kolla att men inte "tjuvkikade", eftersom hjulet är redan uppfunnet behöver inte uppfinna det en gång till!

Jens

1. Precis, vill bara påminna om att inga användare har plikter och jag tyckte ditt första inlägg var lite av karaktären "det här får ni fixa!". Ber om ursäkt för det.
2. Fortfarande en smaksak, men förbättringsförslag är naturligtvis välkomna. Lämna dom då vid respektive fil eller artikel. Samma sak som ovan, kan man inte fixa själv får man be snällt! Tänk på att det är någon som faktiskt jobbat med och försökt att få järven att likna en järv i båda vapnen.
3. Att det inte går att kolla gör det inte tillåtet.
--LittleGun (disk) 19 mars 2012 kl. 08.54 (CET)
Att det inte går att kolla direkt gör inte att man inte kan bli fälld av domstol. Om t.ex. Lokal profil konsekvent gjorde lika som kommunerna kunde det vara svårt att hävda att det endast var en slump. Och att det är otillåtet är en god orsak att acceptera att versionerna är olika. I övrigt som LitteGun. --LPfi (disk) 20 mars 2012 kl. 11.48 (CET)

Polsk riksdag i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I valet 2010 deltog mer än 25 partier. Det fanns alltså en teoretisk möjlighet att inget parti hade kommit över fyraprocentsspärren. Vad hade den mest troliga konsekvensen blivit om så hade skett?

Fyraprocentsregeln gäller för alla avgivna röster. Men det kan ju finnas skillnader mellan valkretsarna. I Regeringsformen finns en regel som säger att "ett parti som har fått färre röster får dock delta i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i en valkrets där partiet har fått minst tolv procent av rösterna". Så, om det finns sådana resultat i några enskilda valkretsar, blir åtminstone några av riksdagsplatserna besatta. Men i praktiken - om det inte går att samla en riksdagsmajoritet som kan ställa sig bakom en regeringsbildare så lär det utlysas nyval. Janders (disk) 18 mars 2012 kl. 20.46 (CET)
Om man inte lyckas samla en ny riksdag så sitter väl den gamla kvar tillsvidare?! -- Lavallen 19 mars 2012 kl. 09.34 (CET)
Om man inte lyckas samla en ny regering så sitter väl den gamla kvar tillsvidare. Jag är inte så säker på att samma gäller riksdagen. /ℇsquilo 20 mars 2012 kl. 09.35 (CET)
Jag har för mig att det är svaret som ges om "alla röstar med soffliggarpartiet", det är också vad jag minns svaret om det inte går att genomföra ett val pga att "ryssen kommer". Källa behövs, naturligtvis! -- Lavallen 20 mars 2012 kl. 09.41 (CET)

Parallellogram[redigera | redigera wikitext]

Varför heter det EN parallellogram och inte ETT parallellogram? --Bellchikk (diskussion) 20 mars 2012 kl.11.25 (CET) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Jag har inget svar på detta, kan bara konstatera - vilket Bellchikk också tycks ha gjort - att just parallellogram skiljer sig åt från de övriga orden med slutändelsen "-gram", till exempel anagram, monogram, seismogram, för vilka man använder sig av formen ETT. --Xauxa (disk) 20 mars 2012 kl. 12.10 (CET)
Google hittar ungefär dubbelt så många "EN parallellogram" som "ETT parallellogram". Det är alltså inte någon självklar preposition. För ordet palindrom verkar det vara nästan fifty-fifty mellan en och ett, fast jag tror att EN har mer officiell status där. /Rolf B (disk) 20 mars 2012 kl. 14.05 (CET)
Kan bara konstatera att ordet länge verkar ha haft "vacklande genus" . Se SAOB. Kanske kan det faktum att geometrin i svenska språket är så full av reale-ord (romb, romboid, rektangel, kvadrat, triangel, femhörning, hexagon, dodekaeder, radie, diameter, cirkel …) ha färgat av sig?--Paracel63 (disk) 21 mars 2012 kl. 01.08 (CET)

"Romerska stormakterna"[redigera | redigera wikitext]

I en bok jag lånat står att Alcuin av York "var drivande i närmandet mellan de frankiska och romerska stormakterna". Vilka romarriken eller stormakter är det man då egentligen menar? Bysans? –flinga 20 mars 2012 kl. 15.36 (CET)

Det handlar, som jag tolkar meningen, inte om två romerska stormakter utan om den frankiska stormakten respektive den romerska stormakten (precis som att man kan tala om en hockeymatch "mellan de svenska och de ryska lagen" och därvid inte åsyfta mer än ett lag per nation). Och med den romerska stormakten måste, med tanke på tiden för Alcuins liv och verksamhet avses Östrom, d v s just Bysans. /FredrikT (disk) 20 mars 2012 kl. 15.49 (CET)
Tack, det låter förstås som att du nog har rätt! Jag ville bara ha en liten bekräftelse. Och asch, jag förstod att det nog inte var flera romerska makter, men glömde formulera mig med "vilken eller vilka" som jag annars tänkt ;) –flinga 21 mars 2012 kl. 00.28 (CET)

Kan jag jobba för annan arbetsgivare under min semester?[redigera | redigera wikitext]

Jag jobbar på ett äldreboende vars arbetsgivare är kommunen sedan många år och jag tänker ta ut min semester på min gamla arbetsplats samtidigt som vill jag jobba på ett privat ägt äldreboende under min semester och detta fall sammanlagt fyra veckor.Jag har frågat facket om det här men dom sa och som alla andra på mitt jobb säger jag måste ta ut tjänstledigt inte ta semester för att jag jobbar.Vad har med min arbetsgivaren el facket och göra, för det andra äldreboende ägs/styrs privat där jag tänker jobba på min s.k. semester.Eller också till helt annat jobb med annan arbetsgivare.Jag tänker ta ut mera semesterdagar senare nån gång till hösten för jag många dagar sparade.Jag har inte satt igång sommarjobb sökandet än som sommarvikarie på det privata äldrebo förrän jag vet om det är lagligt eller rätt det jag tänker göra.Min fråga är det förbjudit och ta ut semester på pappret men ändå jobbar hos annan arbetsgivare? Tacksam för svar mvh från Huskvarna -- inlägget gjort av en oinloggad användare 22 mars 2012 kl.11.31 (CET)

Jag har inte full koll, men jag undrar om det ens hjälper att ta tjänstledigt när ditt första och ditt andra jobb är i samma bransch och kommunen är arbetsgivare. Har haft bekanta som försökt med det, men det gick inte. Det gick dock bra att åka till Norge och jobba. -- Lavallen 22 mars 2012 kl. 12.23 (CET)
Jag har inte heller full koll, men tidigare var det så i alla fall att utan arbetsgivarens tillstånd fick man inte arbeta med "konkurrerande verksamhet". Håller med om att tjänstledighet torde väl inte göra någon skillnad, om nu arbetsgivaren (eller facket??) är lite motsträvig(t). Xauxa (disk) 22 mars 2012 kl. 12.34 (CET)
Det kan vara lite krångligare när det kommer till semester eftersom det inte bara är en rättighet, utan också en skyldighet att vara ledig tre veckor varje sommar. Det går dock ofta att kringgå, men när kommunen är arbetsgivare, kan det bli svårare. -- Lavallen 22 mars 2012 kl. 12.41 (CET)
Som vi konstaterar i början av sidan ger vi inte juridiska råd. Detta är bara spekulation lekmän emellan. Jag skulle nog lita på fackets jurist, hellre än på diskussionfora på Internet. Du säger inte vilket land frågan gäller, vilket ytterligare kan komplicera saken.
Jag känner inte till bestämmelserna om "konkurrerande verksamhet", men vet att man som kommunalt anställd brukar vara tvungen att ansöka om tillstånd för bisyssla (vilket vanligen beviljas) om man vill arbeta vid sidan om det kommunala arbetet. Då har det vad jag förstår att göra med ställningen som offentlig tjänsteman. På den privata sidan har väl arbetsgivaren inget att göra med ens fritid (utom det där med konkurrerande verksamhet, eventuell jourplikt etc.). Om man inte är i tjänste- utan arbetsavtalsförhållande torde bestämmelserna för den privata sektorn gälla också om arbetsgivaren är offentlig. Detta alltså i Finland.
--LPfi (disk) 22 mars 2012 kl. 15.35 (CET)
Detta är inte ett svar på vad som är juridiskt korrekt/möjligt men på vad jag vet har förekommit i verkligheten. På 90-talet hade jag en kollega på mitt dåvarande sommarjobb (själv var jag vid denna tid student) som i vanliga fall arbetade på en statlig myndighet men som arbetade på samma landstingskommunala myndighet som jag under vardagar på semestern och därtill körde "sightseeing-tåg" på Skansen på helgerna; allt för att klara av det faktum att han dels fått barn, dels precis flyttat till nytt hus. /FredrikT (disk) 22 mars 2012 kl. 15.49 (CET)
Don't ask, don't tell! - En princip jag själv följt i liknande spörsmål! -- Lavallen 22 mars 2012 kl. 16.09 (CET)
Det är ju fullt tillåtet och möjligt, och ganska vanligt, att ha flera anställningar. Att den möjligheten tillfälligt skulle upphöra de dagar man tar ut semester från en av arbetsgivarna låter inte rimligt. Däremot kan det vara så att din nuvarande arbetsgivare har synpunkter på dina extraknäck i sig. /NH 22 mars 2012 kl. 16.11 (CET)

"Oäkta barns" rättigheter[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar om utomäktenskapliga barn hade några rättigheter enligt lag i Frankrike före franska revolutionen 1789? Då gäller det förstås barn som har blivit officiellt erkända av båda sina föräldrar. Innebar båda föräldrars erkännande av dem några rättigheter? Jag chansar för att se om någon kanske har någon kunskap om detta! Tack --Aciram (disk) 14 mars 2012 kl. 11.10 (CET)

Har ingen ens någon gissning eller något resonemang om saken? Rent allmänt brukade inte oäktingar ha några rättigheter alls, men i vissa länder, som tex Spanien, hade de trots allt det.--Aciram (disk) 23 mars 2012 kl. 11.45 (CET)
Innebar ett officiellt erkännande av barnet några rättigheter ens i något annat land? Hur var det tex i Sverige? --Aciram (disk) 23 mars 2012 kl. 11.46 (CET)
Artikeln Frilla ger vid handen att äktenskap inte var nödvändigt för att barnen skulle kunna få rättigheter. Hur det förhöll sig med barn födda genom tillfälliga förbindelser vet jag inget om. --LPfi (disk) 23 mars 2012 kl. 18.33 (CET)
För den som är mer flytande på franska än vad jag är, kan de här artiklarna kanske reda ut saken, fr:Filiation naturelle och fr:Enfant adultérin. Det verkar inte som om de hade rätt till vare sig faderns namn eller arv, om fadern var gift på sitt håll. Men monarker verkar av andra artiklar att döma (en:Category:Illegitimate children of French monarchs) kunnat besluta att deras utomäktenskapliga barn skulle få titlar och egendomer.--78.79.161.126 24 mars 2012 kl. 08.39 (CET)
Det verkar som om inställningen ändrats på 1600-talet och att barn åtminstone från och med då kunnat få de normala rättigheterna om föräldrarna gifte sig. Barn till ogifta föräldrar kunde tidigare ha rättigheter utan äktenskap, medan de senare räknades som oäkta fram tills föräldrarna gifte sig. Vår artikel ger vid handen att man var strängare med lönskaläge här, men artikeln är inte tydlig om vilken tid den gäller.
Barn till föräldrar varav någondera eller båda var gifta på annat håll (hor) var åtminstone sedan ändringarna 1600-talet rättslösa där kyrka och lag hade inflytande (också efter revolutionen), medan väldigt litet sägs om deras ställning tidigare.
Jag antar att monarker utnyttjat sin allmänna rätt att ge titlar och egendomar, liksom andra (rika) fäder kunnat stöda sina frillobarn ekonomiskt och socialt. För enväldiga monarker behövdes inga särskilda stadganden.
--LPfi (disk) 24 mars 2012 kl. 16.25 (CET)

Rätt ord?[redigera | redigera wikitext]

Jag hade för ett tag sedan Gota Media som arbetsgivare och det kändes som det var "jag mot koncernen" i frågan om det heter mediEsäljare eller mediAsäljare. Jag har fått lära mig att i singular heter det ett medium och i plural flera media. Jag hoppades att de lärt sig men just nu annonserar de efter en mediesäljare till sitt mediehus i Växjö. Är det jag som är fel ute? Oavsett vilket är jag inte ute efter jobbet :-)

Mvh Bosse Lindblom boo.lindblom@gmail.com

TT-språket, som på många sätt är normsättande för modern svensk mediesvenska, rekommenderar formen medie. Janders (disk) 15 mars 2012 kl. 09.29 (CET)
Sedan beror det väl på om man säljer media (typ kränger hårddiskar) eller om man använder media som säljkanal. Även telefonförsäljare kan ju sälja telefoner. /ℇsquilo 15 mars 2012 kl. 10.59 (CET)
I sammansättningar används medie- precis som det heter museeintendent. --Lundgren8 (d · b) 15 mars 2012 kl. 16.39 (CET)
Hm. Museiintendent ska det väl vara? http://sok.saol.se/pages/P591_M.jpg 130.236.64.138 15 mars 2012 kl. 17.47 (CET)
Du har självklart rätt, blandade ihop saker. Pinsamt, ber om ursäkt. :) --Lundgren8 (d · b) 15 mars 2012 kl. 19.57 (CET)
Men annars är det rätt. Ord som slutar på -a kan ha -e i sammansättning. Exempelvis änka --> änkehus. Såvitt jag förstått är det ursprungligen latinskt genitiv som smittat av sig på lärda personers svenska.--Skogsfrun (disk) 24 mars 2012 kl. 09.37 (CET)
Jo det skulle kunna vara samma som Maria -> Mariekex i så fall. :) --Lundgren8 (d · b) 24 mars 2012 kl. 15.31 (CET)

Sångerska i SVT Humors "Pulver"[redigera | redigera wikitext]

Vem är sångerskan i Jag ligger bara med göteborgare? --Andreas Rejbrand (disk) 22 mars 2012 kl. 18.16 (CET)

Malin Carlsson? Rex Sueciæ 23 mars 2012 kl. 22.10 (CET)
Jaså, där ser man. Jag hade väntat mig att en person som kan sjunga så bra hade en egen Wikipediaartikel... --Andreas Rejbrand (disk) 26 mars 2012 kl. 16.50 (CEST)

Youtube[redigera | redigera wikitext]

Hej! Varför kan man inte klicka på "spela igen" längre när man sett ett inslag i youtube? MvH Karl Eklund

Jo, det går. När klippet är slut byts spela/paus-knappen ut mot "spela igen". Nere i vänstra hörnet alltså. - Green Yoshi brevlåda • bidrag 26 mars 2012 kl. 16.15 (CEST)

Hjälp sökes: Tidszoner i USA[redigera | redigera wikitext]

Jag försöker uppdatera alla våra {{Infobox USA-county}} med rätt tidszoner. Jag har dock stött på lite problem i fyra delstater: Kentucky, Nebraska, South Dakota och North Dakota. Som hjälp har jag använt en:List of time zones by U.S. state, men den är inte 100% informativ för dessa delstater. Det jag vill veta är alltså vilka counties som har vilken tidszon i dessa delstater. Vissa counties har mer än en tidszon och då får man markera detta på ngt sätt. -- Lavallen 29 mars 2012 kl. 11.23 (CEST)

Nebraska tror jag att jag löst nu... -- Lavallen 29 mars 2012 kl. 11.43 (CEST)
Kan denna sida hjälpa? Riggwelter (disk) 29 mars 2012 kl. 11.48 (CEST)
Lysande!!! Tack! Verkar inte överallt stämma exakt med enwp, men det här är ju en betydligt bättre källa... -- Lavallen 29 mars 2012 kl. 12.05 (CEST)

SCB och Tredimensionell fastighetsbildning[redigera | redigera wikitext]

Håller på att uppdatera siffrorna för de tätorter som ligger över flera kommuner. Hittade just Öjersjö, som jag inte blir klok på. 12 personer i tätorten bor i Härryda kommun och de på bor på 0 ha i den kommunen! Har SCB börjat med Tredimensionell fastighetsbildning eller finns det någon vettig förklaring? Jag har tittat på de här kartorna och försökt begripa mig på hur det gått till. Vanligtvis finns det hektar i grannkommunerna men inte ngn befolkning, som tex Gbg's tätort som har 2 ha i Ale kommun, men inget folk. -- Förvirrad 30 mars 2012 kl. 19.16 (CEST)

Är det siffran 0 som bekymrar dig? Allt upp till 4 999 m² avrundas väl till 0 ha. Och på den ytan kan det utan problem rymmas 12 personer. Om du tittar på Partillekartan 2012 så ser du att kommungränsen mellan Partille och Härryda går så att Djupedalsvägen ingår i Partille medan fastigheterna i närheten av där Gamla Prästvägen ansluter till Landvettervägen, dvs här, ingår i Härryda kommun. Kommungränsen syns även här: 57°41′53″N 12°9′24″Ö / 57.69806°N 12.15667°Ö / 57.69806; 12.15667. Eftersom avståndet till Djupedalsvägens södra ände inte är mer än ca 200 meter så räknas antagligen dessa fastigheter på Gamla Prästvägen (nr 35–47) in i tätorten Öjersjö trots att de ingår i postorten Landvetter. Blir dock lite meningslöst att ange befolkningstätheten för dessa 12 personer ;-) --Larske (disk) 30 mars 2012 kl. 21.18 (CEST)
Det brukar vara det motsatta som gäller. Att ngn enstaka byggnad på rätt sida gränsen ger upphov till att tätorten sträcker sig ett par hektar in i grannkommunen, trors att det inte finns en enda bebodd byggnad på andra sidan gränsen. Göteborgs tätort sträcker sig tex in i Ale kommun vid ngt som kallas Lövgärdet. Ett liknande exempel har du när du ser hur Rotebro (en del av Stockholms tätort) närmar sig gränsen mot Upplands Väsby kommun i Rotebro. Att en byggnad på "fel" sida gränsen då skulle ge så lite som <4999 m² tycker jag är märkligt. Kvillsfors och Norrhult-Klavreström är också dylika exempel, som jag känner mer personligen än Gbg och Sthlm-exemplen. Kommungränsen är dock inte lika väl utritad på kartorna i obyggden att jag kan visa det tydligt. -- Lavallen 31 mars 2012 kl. 07.51 (CEST)

Ålandsfrågan[redigera | redigera wikitext]

1921 beslutade NF att Åland skulle tillhöra Finland, på villkoret att Ålands språk och kultur respekterades. Har den bestämmelsen fortfarande någon betydelse? Vad skulle i så fall ske om Finland t.ex. gjorde finska till enda officiella språk? 194.14.233.34 31 mars 2012 kl. 12.55 (CEST)

Rent praktiskt tror jag att ett sådant beslut skulle vara ett slag i luften. Ålänningarna skulle glatt fortsätta att använda svenska som språk både inom administration och annars. Juridiskt blir det knepigare. /ℇsquilo 2 april 2012 kl. 20.58 (CEST)
Bestämmelsen har väl fortfarande full betydelse, eftersom Åland har självstyrelse i interna frågor och stiftar egna lagar om sådant. Svenska är enda officiella språk, en del av åländsk lag. Åland har till och med fått EU att gå med på begränsning i rätten för inflyttande att köpa hus mm. Läs mer på Åland#Politik_och_administration. Om Finland skulle besluta att finska till enda officiella språk skulle det inte gälla eftersom Åland är självstyrande. Om Finland skulle straffa Åland för att inte lyda ett sådant beslut skulle det bryta mot NF:s beslut och vara ett övergrepp på Ålands självständighet. --BIL (disk) 2 april 2012 kl. 23.02 (CEST)
Det skulle bryta mot NF:s beslut, men inte mot Ålands självständighet eftersom Åland inte är självständigt, Åland är självstyrande. Eftersom NF inte finns längre är det svårt att se vem som skulle upprätthålla beslutet om Finland bestämmer sig för motsatsen. /ℇsquilo 2 april 2012 kl. 23.11 (CEST)
Självstyrelsen slogs fast i vad som kan betraktas (och av ålänningar säkert betraktas) som en av Finlands grundlagar, Självstyrelselagen. I den bestäms att grundlagar faller under Rikets lagstiftningsbehörighet, men det finns vissa undantag:
1) Självstyrelselagen 28 § Rikslagar som har särskild betydelse för landskapet:
Utan lagtingets bifall träder en ändring av grundlag eller annan rikslag inte i kraft i landskapet, såvitt det är fråga om principerna för enskildas rätt att i landskapet äga fast egendom eller tillgångar som hör till näringsverksamhet.
I fråga om lagar som har särskild betydelse för landskapet skall utlåtande inhämtas av landskapet innan lagen stiftas.
2) Självstyrelselagen 69 § Ändring av självstyrelselagen. Landskapslagar som antas med kvalificerad majoritet, 1 mom.:
Denna lag kan inte ändras, förklaras eller upphävas annat än genom överensstämmande beslut av riksdagen och lagtinget, inte heller kan avvikelse från den göras på något annat sätt. Besluten skall i riksdagen fattas i den ordning som gäller vid ändring, förklaring eller upphävande av grundlag och i lagtinget med en majoritet om minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.
Det betyder att en ändring i Ålands ställning, om den inte godkänns av lagtinget, inte bara skulle strida mot NF:s beslut utan också mot finsk lag. Ålänningarna skulle med full rätt hävda att de nya bestämmelserna inte har laga kraft i Åland medan enskilda andra aktörer kunde hänvisa till de nya bestämmelserna.
Det håller jag helt och hållet med om. /ℇsquilo 3 april 2012 kl. 13.46 (CEST)
Skulle högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen följa riksdagens beslut eller självstyrelselagen? Lagändringen vore inte ett slag i luften om den skulle påverka till exempel fastlandsfinnars rätt att kräva skolgång på finska eller rätt att köpa fastigheter utan hembygdsrätt.
--LPfi (disk) 3 april 2012 kl. 12.27 (CEST)
Att kräva skolgång på finska skulle nog vara ganska fåfängt med tanke på att det inte finns några finskspråkiga skolor på Åland. Antingen går man i svenskspråkig skola eller inte alls. Möjligen skulle någon kunna drista sig till att starta en friskola eller liknande, men jag tror att det skulle bli mycket svårt. Markägande är en knepigare fråga. Om nu någon ålänning skulle sälja mark eller fastighet till en fastlänning så skulle det nog bli problem att få den lagfarten giltig. (Vilken myndighet godkänner lagfarter i Finland?) På det hela taget så kommer det till slut att landa i den urgamla principen att lag är bara giltig om den kan upprätthållas.
Men för att svara på den ursprungliga frågan från 194... NF's beslut som sådant har ingen större betydelse längre. Finlands grundlag däremot har en enorm betydelse. Om Finland skulle ifrågasätta eller utmana Ålands självstyre så kan få allvarliga och långtgående konsekvenser. Men det kan också rinna ut i sanden och bara bli ett stort "jasså?" /ℇsquilo 3 april 2012 kl. 13.46 (CEST)

Koncentrisk[redigera | redigera wikitext]

Med anledning av ovanstående fråga om excentrisitet kollade jag vår artikel om ordet varvid jag också kom att läsa artikeln Koncentrisk. Där står i sista meningen: Uttrycket kan också användas när man talar om armsträckningar. Vad betyder det?--Elav W (disk) 5 april 2012 kl. 19.44 (CEST)

Se här --Larske (disk) 5 april 2012 kl. 20.20 (CEST)

Grundtattelperspektiv ?[redigera | redigera wikitext]

I artikeln Fumarol förekommer ordet grundtattelperspektiv. Vad betyder det? Mvh / Mkh (disk) 6 april 2012 kl. 17.30 (CEST)

Antagligen grundvattenperspektiv. På en:Fumarole står det åtminstone "From the perspective of groundwater ..." Edaen (disk) 6 april 2012 kl. 17.53 (CEST)

En "excentrisk" person[redigera | redigera wikitext]

Jag har någorlunda koll på vad en excentrisk person är enligt den allmänna betydelsen. Dock har jag skaffat mig en egen uppfattning om vad en excentrisk person är. Det finns personer som enligt definitionen kan kallas för excentriska, men som jag själv aldrig skulle beskriva på det sättet. Det skulle vara intressant att se hur andra tolkar detta ord. Därför har jag komponerat en lista (utan någon speciell ordning) på personer som skulle kunna betraktas som excentriska. Vore intressant med era kommentarer huruvida dessa personer är excentriska eller inte. /Mvh Peter

Björn Ranelid, Peter Wahlbeck, Leif GW Persson, Alexander Bard, Englas Mördare, Charles Manson, Thomas Quick, Tom Cruise, Steve Jobs, Robinson-Robban, Steve Ballmer, Usama Bin Laden, Muammar Gaddafi, Robert Mugabe och Richard Nixon

Wikipedia begriper inte namnet Mansson. Frågan besvaras i stället för 44 st Månsson. Namnet Manson besvaras för 86 personer. Mvh / Mkh (disk) 7 april 2012 kl. 10.12 (CEST)

Jag har svårt att se att några andra än Alexander Bard och Gaddafi på listan ovan passar in på hur jag skulle definiera ordet excentrisk, möjligen Wahlbeck också. Manson, Quick och Englamördaren är mer eller mindre sjuka/galna människor men knappast excentriker, Ranelid och Persson har stora egon och en god dos exhibitionism i sig men är knappast excentriska i bemärkelsen udda och Cruise har märkliga religiösa uppfattningar, men det har många. /FredrikT (disk) 31 mars 2012 kl. 14.56 (CEST)

Jag instämmer med Fredrik, dvs att man kan se på personen att hen avviker från det vanliga. Men eftersom ordet excentrisk i likhet med de flesta ord inte har någon fastställd definition skulle vi alla kunna betecknas som excentriska i något avseende om vi så vill. Elav W (disk) 5 april 2012 kl. 19.35 (CEST)

Tid[redigera | redigera wikitext]

Hej. Är på jakt efter dem skrivna teoretiska formelen för tid, och framför allt 1 sekund.

Och hur skrivs formelm tid. Bengt --92.32.22.57 (diskussion) 7 april 2012 kl. 15.36‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

I artikeln sekund står: "Sedan 1967 har sekunden definierats som varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomer av cesium-133." Lsj (disk) 7 april 2012 kl. 16.13 (CEST)

vapen[redigera | redigera wikitext]

Hej, Jag är en man på dryga sjuttio år. Född 1939. I roslagen där jag då bodde var min far inkallad i beredskap under 2:dra världskriget. Han var vid infanteriet. En dag kom han helt oväntat hem till vår lilla stuga i roslagen.Det var vinter.Han ställde ifrån sig ett vapen/gevär i farstun. Vi barn stod gapande och imponerade av detta "muskedunder". Finns det någon som vet vilket vapen det kan ha varit?Vilket vapen ,gevär, kan en svensk soldat/infanterist han varit utrustad med 1943-44 ?

tack på förhand!

sven eklund

sven.eklund@comhem.se

Förmodligen ett mausergevär, Gevär m/96. Eventuellt, men förmodligen inte, denna: Automatgevär m/42.--LittleGun (disk) 8 april 2012 kl. 10.07 (CEST)

Årtal?[redigera | redigera wikitext]

Hej

Jag har en gammal LP skiva. Det är Tchaikovsky`s Swan Lake Ballet med Andre Kostelanetz and his Orchestra. På baksidan står ett slags nr S04612L. Det står också Printed in Holland Colour photograph Paul Huf. Favourites series Philips. Konstigt nog står det inget årtal någonstans. Har haft skivan hela mitt liv och tror att den är från 50 talet då jag var liten flicka. Vore så roligt att få klarhet i detta.

Med vänliga hälsningar

Harriet Revell

Enkel googling ger direkt svaret: 1956, se [7]. /Annika (disk) 9 april 2012 kl. 23.36 (CEST)
Kostelanetz dirigerade New York Philharmonic i populärkonserter och de fick då namnet Andre Kostelanetz and His Orchestra. Han gjorde många inspelningar av populär klassisk musik och din inspelning av Svansjön är som Annikas länk visar från 1956. Rex Sueciæ 9 april 2012 kl. 23.39 (CEST)

Japanska någon?[redigera | redigera wikitext]

Upptäckte just att Arbetslöshetskassa har ett litet Interwiki-problem. Den svenska artikeln handlar bara om Sverige. Interwikin till danska artikeln handlar bara om Danmark. Interwikin till Bokmål handlar om Sverige. MEdan de övriga andra interwikis handlar om begreppet generellt eller om flera länder. Jag klarar dock inte att avgöra hur det ser ut i den japanska artikeln: jp:雇用保険. Någon som inte är lika rostig på japonesiska som jag? -- Lavallen 12 april 2012 kl. 10.53 (CEST)

Även om Google Translate har brister, så tycker jag att man med hjälp av den tjänsten kan se att artikeln enbart handlar om hur det fungerar i Japan. Bοⅰⅵе 12 april 2012 kl. 11.03 (CEST)
Tack! Länkarna tillbaka till sv: handlade i de flesta fall om Arbetslöshetsförsäkring, så rörigt värre... -- Lavallen 12 april 2012 kl. 11.14 (CEST)

Firefox går inte att stänga ned[redigera | redigera wikitext]

Hejsan! Sedan ungefär en vecka tillbaka fungerar varken "krysset", "minimera" eller "maximera" för mig i Mozilla Firefox (detta gäller alla Firefoxfönster, även exempelvis filhanteraren, inställningar och tillägg). Det händer helt enkelt inget när jag klickar på dessa knappar; det enda sättet jag kan stänga ned Firefox på, är genom aktivitetshanteraren. Detta gäller alltså bara just Firefox; alla andra program och mappar går att stänga ned precis som vanligt. Någon som vet vad det beror på? Jag kör version 3.6.28 med Windows Vista. - Green Yoshi brevlåda • bidrag 12 april 2012 kl. 22.14 (CEST)

Kan det vara någon plugin som spökar? - Tournesol (disk) 12 april 2012 kl. 22.17 (CEST)
Det här känns som en fråga man kan och bör fråga efter på tusen andra lämpligare diskussionsforum. Bör vi lägga till en blänkare om "ingen mjukvarusupport" högst upp på sidan?
Peter Isotalo 13 april 2012 kl. 00.09 (CEST)
Så småaktiga måste vi väl inte vara? Jag ser inga problem med den typen av frågor här. Obelix (disk) 13 april 2012 kl. 00.11 (CEST)
Vilka frågor - som inte faller under Wikipediafrågor - är då Wikipedia det lämpligaste forumet att fråga på? Det här är väl poängen med Faktafrågor? -Laxskinn (disk) 13 april 2012 kl. 00.57 (CEST)
Småaktigt vet jag inte om det är. Bara fel forum att ha den typen av diskussioner i eftersom det inte har någon bäring på vad Wikipedia egentligen pysslar med. Det känns som om det ligger på samma nivå som instruktioner för hur man stickar en tröja eller installerar en ny toalett, alltså sånt artiklar inte ska innehålla. Jag trodde inte Faktafrågor var till för praktiska tips i största allmänhet.
Peter Isotalo 14 april 2012 kl. 14.52 (CEST)


(avindenterar)Prova att uppgradera, senaste versionen av Firefox är 11.0 GameOn (disk) 13 april 2012 kl. 07.09 (CEST)

Det troliga är väl att det är någon plugin, men jag kan inte komma ihåg att jag installerat någon sådan den senaste tiden. Jag kan tyvärr inte testa förrän på söndag, då jag inte är hemma nu.

Jag har uppgraderat till 11.0 på min ena dator och ångrar detta mycket. I de äldre versionerna går det att stänga ned Firefox och ändå spara flikarna uppe - när jag startar om Firefox finns alltså flikarna kvar. Det är väldigt bra när jag redigerar på Wikipedia och inte hinner klart med en artikel, det är bara att fortsätta senare, då allt jag skrivit finns kvar i webbläsaren. Ingen "mellansparing" i något ordbehandlingsprogram behövs. Så fungerar dock inte 11.0, där allt jag gjort försvinner när jag startar om.

När det gäller den här typen av frågor ser åtminstone inte jag något problem, då även det här är en typ av faktafråga. Jag har alltid tänkt faktafrågor som en plats där man kan fråga det mesta, då det oftast finns någon användare som kan svara - och det gjorde det nu. Tack för svaren! - Green Yoshi brevlåda • bidrag 13 april 2012 kl. 10.23 (CEST)
Det går att ställa in att flikarna från förra sessionen ska öppnas nästa gång du startar även på version 11. Hur som helst är det bra att hålla en webbläsare uppdaterad av säkerhetsskäl. Njaelkies Lea (d) 13 april 2012 kl. 10.34 (CEST)
Men, se där! Det gick ju faktiskt! Nu blir det till att uppdatera när jag kommer hem. Tack Njaelkies Lea! - Green Yoshi brevlåda • bidrag 13 april 2012 kl. 10.40 (CEST)
Om det inte skulle fungera: prova att starta om Firefox utan add-ons (Help->Restart with add-ons disabled) och omaktivera dem en och en. Det har hänt mig att uppdateringar till addons har orsakat problem - i mitt fall var det en addon som gjorde att jag kunde stänga själva fönstret, men sedan låg själva processen kvar och vägrade stänga ned sig. Det fixades däremot med en uppdatering av den specifika addonen. \Mike 14 april 2012 kl. 11.10 (CEST)

Antisigma[redigera | redigera wikitext]

Thyren Kommentar SL kap 20.djvu

Någon som vet hur det "antisigma" som används av Johan Thyrén skall tolkas och vad det kallas?

"... politibestämmelse (ͻ: utan afseende på handlingens natur ...)" Edaen (disk) 13 april 2012 kl. 15.14 (CEST)

Tack till Simsalabim på Wikisource![8] Det är ett förklaringstecken och kan tydligen utläsas som "d.v.s.".[9] Edaen (disk) 14 april 2012 kl. 07.42 (CEST)

rundgång/pickup som mikrofon[redigera | redigera wikitext]

Lite tråkigt med en ja/nej-fråga, men i alla fall. Kom just hem efter att ha köpt några nya skivor, och märker att om jag spelar med för hög volym hörs ett rundgångsljud. Kan detta bero på att högtalarna står precis bredvid LP-spelaren? pickupen är ju en sorts (?) mikrofon, eller ska jag söka felet någon annanstans? /Marxmax (disk) 16 april 2012 kl. 18.33 (CEST)

Det låter rimligt. Pickupen är en nålmikrofon, och den tar via nålen i första hand upp ljud från skivans spår men i andra hand även andra ljud. På skivspelare brukar finnas ett lock, så att man minskar risken för rundgång. Använd det locket, om du har möjlighet.--Paracel63 (disk) 16 april 2012 kl. 19.37 (CEST)
Ja. Pickupen fångar nog inte direkt upp ljudet från högtalarna – men vibrationer i skivan/grammofonen som på något vis kommer från högtalarna. Det finns en marknad för stenblock etc som en del hifientusiaster ställer sina grammofoner på just för att undvika sådana vibrationer... men att flytta lite på grammofonen lär också hjälpa. /NH 17 april 2012 kl. 08.23 (CEST)

Hillsands hemsida[redigera | redigera wikitext]

För drygt 1 år sedan önskade jag att hillsands hemsida skulle vara tillgänglig på Wikipedia den kom också med Men nu är den bort Varför? www.hillsand.se Den är även hemsida för nybildade hillsands kulturförening Vore kul om den åter blev synlig via er sida på nytt

MedVänlig hälsning Gunnar Larshow alias Hillbear

Hej! Vad är det för sida du syftar på? Hillsand har aldrig varit någon artikel på svenska Wikipedia, men du får gärna skriva den artikeln om den uppfyller Wikipedias relevanskriterier? Vänligen, Rex Sueciæ 17 april 2012 kl. 00.58 (CEST)
Det är troligen denna redigering som avses. /Annika (disk) 17 april 2012 kl. 07.52 (CEST)
Länken platsar i en artikel om orten, så om du skapar ortsartikeln kan du lägga in den igen. Den försvann ur sockenartikeln efter flera olika redigeringar av länken, vid en större "uppstädning" av den artikeln. Den var inte alldeles fel i sockenartikeln, men vi har en restriktiv syn på Externa länkar och vill inte att Wikipedia blir en länksamling (bland annat brukar externa länkar efter en tid inte fungera)~, men som sagt i en ortsartikel om Hillsand passar den bra.Yger (disk) 17 april 2012 kl. 09.32 (CEST)
Men den skall dock i sådana fall inte ligga under referenser utan under externa länkar.--FBQ (disk) 18 april 2012 kl. 01.52 (CEST)
Hillbear> Skapa sidan Hillsand (du kan ju t ex använda Södra Öhn som "mall"), där kan du sedan lägga in sidan www.hillsand.se som extern länk. /Nesse (disk) 18 april 2012 kl. 10.31 (CEST)

Alkogel ger fläckar på byxor[redigera | redigera wikitext]

Jag har lyckats "förstöra" flera par av mina byxor genom att skvätta alkogel ("handsprit") på dem. Jag är inte helt säker, men det verkar som om fläckarna syns först efter tvätt (vilket är ganska ironiskt, nu när jag väl tänker på det). Hur som helst: finns det något man kan göra för att bli av med fläckarna, eller är man tvungen att köpa helt nya byxor? --Andreas Rejbrand (disk) 13 april 2012 kl. 14.49 (CEST)

Ja, kanske! (det förstnämnda, alltså). Jag har också råkat ut för det, men trott att det var fettfläckar och behandlat dem som sådana, vilket inte gått något vidare. Men det är tydligen inte "feta" fläckar. Berätta gärna hur det går, om du provar! /NH 17 april 2012 kl. 09.01 (CEST)
Stort tack för ditt svar. Inte helt oväntat är det faktiskt just det märket alkogel jag använder. --Andreas Rejbrand (disk) 20 april 2012 kl. 14.37 (CEST)

Första belägg för "moderna" sjukdomar[redigera | redigera wikitext]

Vi sitter och diskuterar sjukdomar, och frågan kom upp huruvida de sjukdomar vi lider av idag (säg cancer, mässling, påssjuka eller borrelia) fanns förr tiden, på 1500-talet, på 1000-talet, på järnåldern? //Knuckles...wha? 19 april 2012 kl. 20.19 (CEST)

Cancer är definitivt ingen nyhet. Ett problem är att man i gamla texter inte är så tydlig i diagnostiseringen, att det idag är så lätt att avgöra vad folk led av. Vilken sjukdom Alex den store dog av finns det tex ganska många teorier om. I praktiken är det hopplöst att veta exakt. -- Lavallen 19 april 2012 kl. 20.25 (CEST)
De sjukdomar som sätter spår i skelettet går att spåra väldigt långt tillbaka i tiden, upp till miljoner år. Övriga sjukdomar är svårare att specifikt belägga, men det finns inget som tyder på att sjukdomar skulle vara något nytt i mänsklighetens historia. Möjligen kan en del infektionssjukdomar ha blivit vanligare i och med den neolitiska revolution, som medförde att folk bodde mycket tätare ihop både med varandra och med sina husdjur. Lsj (disk) 19 april 2012 kl. 20.48 (CEST)
Cancer orsakas väl av cellmutationer? I så fall torde cancer vara lika gammalt som livet självt eftersom mutationer är en förutsättning för evolution. När det gäller virussjukdomar så måste det finnas en tidpunkt då viruset uppstod och började angripa människor. När det gäller t.ex. HIV så vet vi att den tidpunkten var relativt nyligen, men andra kan vara mycket gamla. /ℇsquilo 19 april 2012 kl. 21.18 (CEST)
Tror att många sjukdomar uppstod, eller snarare överfördes, iom domesticeringen av olika djurarter. I samband med att människor blev bofasta. I boken en:Guns, Germs, and Steel står en del om bl.a detta. / Elinnea (disk) 21 april 2012 kl. 13.10 (CEST)
Jared Diamonds bok finns även på svenska: Vete, vapen och virus / Mvh Mkh (disk) 21 april 2012 kl. 13.37 (CEST)
Om man är jätteintresserad av gamla sjukdomar och sådant, kan man studera distriktläkarnas årsrapporter till Sundhetskollegium http://www2.ep.liu.se/databaser/medhist/ , samt i kyrkoböckernas dödsregister. Det finns en del på Anbytarforum skrivet om diagnoser och sådant, om man bläddrar där.--95.206.36.153 21 april 2012 kl. 13.49 (CEST)

Ohörbart tal[redigera | redigera wikitext]

Vad säger den kvinnliga föraren allra sist i klippet? Jag lyckas inte interpretera talet. För mig låter det som "kamställagalla", vilket jag inte förstår. --Andreas Rejbrand (disk) 21 april 2012 kl. 11.55 (CEST)

Kan det vara "Hälsa Maggan då"? -- Tegel (disk) 21 april 2012 kl. 12.01 (CEST)
Ja, nu när jag fått den "ledningen" så verkar det ganska uppenbart! --Andreas Rejbrand (disk) 21 april 2012 kl. 16.14 (CEST)

Sverkersätten och Eriksätten.[redigera | redigera wikitext]

Under en ganska lång period under medeltiden kämpade ju Sverkersätten och Eriksätten om kungamakten i Sverige. Men hade de olika ätterna verkligen stöd i olika regioner? Så ser det i alla fall ut i böckerna om Arn av Jan Guillou. Enligt dem hade Sverkersätten stöd i Östergötland och Småland samt från Danmark, medan Eriksätten hade stöd i Svealand och från Norge. Men i Västergötland, som på den tiden var "Sveriges hjärta" och det landskap där kungaborgen låg, var stödet för de olika ätterna mer splittrat. Jag har också läst någonstans att Sverkersätten gärna lydde den katolska kyrkan utan att bråka, medan Eriksätten ville vara mer självständiga och framför allt kunna låta kungarna utse biskopar. Därför stödde också kyrkan ofta hellre Sverkersätten än Eriksätten. Detta stämmer också bra med hur Jan Guillou beskriver skillnaden mellan ätterna. Men när jag skrev in detta i artikeln om Sverkersätten, så tog någon annan sedan bort det. Jag erkänner också att jag inte kan uppge någon källa till det här. Så min fråga är: Bygger det här på vad man vet om den tiden, eller är det bara spekulationer eller rent av påhittat av Jan Guillou?

Nja, Guillou har nog försökt följa korrekt historia så långt det finns källor, och så långt det stöder dramatiken i böckerna. Med tanke på det senare kan det dock vara svårt att avgöra vad i böckerna som är litteratur och vad som är historia, varför Guillou, eller rättare, skönlitteratur inte är en bra källa. -- Lavallen 13 april 2012 kl. 07.10 (CEST)
Jag vet att skönlitteratur egentligen inte räcker som källa. Men som du själv säger, även om Guillou tog sig några historiska friheter, så verkar han ha forskat om den här annars inte så belysta delen av Sveriges historia, så gott det nu går. Så jag undrar fortfarande: Finns det några belägg för att de två olika ätterna hade stöd från två olika håll (Östergötland, Småland samt Danmark respektive Svealand och Norge)? Eller för att (den katolska) kyrkan stödde Sverkersätten hellre än Eriksätten? För i så all kan jag ju lägga tillbaka den informationen på artikeln om Sverkersätten.
Svaret är nej - det finns inga källor till detta. Olika forskare har dragit olika slutsatser kring hur situationen sett ut. Det går enligt min mening utmärkt att beskriva enskilda forskares tolkningar i artiklarna här - så länge man är tydlig med vad som är baserat på fakta och vad som är gissningar och spekulationer och vems. Och Guillous gissningar och spekulationer är inte intressanta, utan i sådana fall de forskare han hämtat sina influenser ifrån. Jag måste bara fråga - vilken kungaborg i Västergötland skulle vara "Sveriges hjärta"?--FBQ (disk) 14 april 2012 kl. 12.06 (CEST)
Förlåt att jag inte har svarat tidigare, men... Kungsborgen hette Näs och låg på Visingsö i Vättern. Jag vet inte vilket landskap ön tillhör, men sjön Vättern verkar ligga mellan Västergötland, Östergötland, Närke och Småland. Det läget var ju också idealiskt, om JG hade rätt i de olika landskapens lojalitet. Östergötland ska då ha tillhört sverkrarnas område och Närke erikarnas område, medan Västergötland var splittrat, och då låg också kungaborgen i princip på neutral mark, vilket var bra på grund av hur situationen såg ut. Angående var "Sveriges hjärta" låg på den tiden, så verkar den politiska tyngspunkten ha förflyttats från Mälardalen till Västergötland efter Birkas fall, ända tills Stockholm byggdes och den flyttades tillbaka till Mälardalen igen. Förresten vill jag över huvudtaget tacka dig för ditt inlägg. Jag får väl låta artikeln om Sverkersätten vara tills vidare.
Se Näs slott. Mvh / Mkh (disk) 22 april 2012 kl. 17.47 (CEST)

Kossras[redigera | redigera wikitext]

Muuuh! Vilken ras är jag av? Jag känner mig inte som en Highland cattle i alla fall...

Hejsan! Någon som känner till vilken rastillhörighet denna vackra varelse har? Muuuh! - Green Yoshi brevlåda • bidrag 22 april 2012 kl. 20.20 (CEST)

Jag tippar på Herefordras. /Annika (disk) 22 april 2012 kl. 20.27 (CEST)
Tack för svaret! Är du såpass säker att jag kan lägga in bilden i artikeln? - Green Yoshi brevlåda • bidrag 22 april 2012 kl. 20.50 (CEST)
(He!) Jag hade funderingar på vad den här rubriken betydde när jag såg den i bevakningslistan. Fallande kor? :) -- Lavallen 22 april 2012 kl. 21.28 (CEST)
Haha, ja så kan den ju faktiskt också tolkas. Jag tänkte dock på "smeknamnet" på ko och ras :) - Green Yoshi brevlåda • bidrag 22 april 2012 kl. 21.40 (CEST)
Kan det inte vara en Simmental? Jag tror att de kan vara lite lurviga, vilekt en google bildsök verkar stödja.--78.78.134.213 22 april 2012 kl. 22.11 (CEST)
Enligt sidan här verkar det vara en Simmental. Den har inte vitt bröst som Hereford och har samma färg på öronen som på kroppen. Den sidans karaktäristik anger att det borde vara en Fleckvieh-Simmental, för att vara exakt.--78.78.134.213 22 april 2012 kl. 22.21 (CEST)
Jag kan ha fel; jag har inte någon anknytning till branschen och har inte ens besökt en ladugård sedan 1965, men då får du ta ansvar för uppgiftens korrekthet. /Annika (disk) 22 april 2012 kl. 22.39 (CEST)
Tack för svaren. Jag har dessvärre ingen aning om det är någon av dessa, men de är synnerligen mycket lika båda två. Jag avvaktar med att lägga in bilden i någon rasartikel tills klarhet eventuellt uppstår. - Green Yoshi brevlåda • bidrag 22 april 2012 kl. 22.46 (CEST)
Det verkar finnas nåt som heter Mårtagårdens vänner. http://www.raa.se/cms/extern/om_oss/ehd_2010/evenemang_ehd_2010/halland/natur_och_kulturvandring_i_martaskogen.html Man kanske kan maila och fråga om de vet vilken sorts kor som bor där? / Elinnea (disk) 22 april 2012 kl. 22.54 (CEST)
Det var en bra idé. Ska testa den imorgon om jag har tid. Tack för tipset! - Green Yoshi brevlåda • bidrag 22 april 2012 kl. 22.57 (CEST)

Margareta Bienert levnadsår[redigera | redigera wikitext]

I artikeln om Margareta Bienert anges implicit att hon inte längre finns med oss, men inget dödsår står noterat. Någon som har tillgång till exempelvis Sveriges dödbok och kan kolla upp det hela? Dessutom kan födelseårtet möjligtvis vara fel - i en artikel soom det finns länk till på sidan anges 1934 som födelseår. Marima (disk) 23 april 2012 kl. 02.30 (CEST)

Kronenbergs brynja[redigera | redigera wikitext]

Jag har redan ställt samma fråga på Diskussion:Finska rytteriets marsch, men det är kanske större chans att jag får svar här.

I fjärde versen av Finska rytteriets marsch står det "vi skrefvo på Kronenbergs brynja vårt namn", men vem var Kronenberg? Den ende kandidaten jag kan tänka mig är en:Johann Schweikhard von Kronberg, men han hade ju redan varit död i fyra år när hakkapeliterna landsteg med Gustav Adolf i Stralsund, och eftersom han var ärkebiskop så hade han nog ingen brynja heller. Eller syftar det på en plats? De enda platser jag kan hitta är en stadsdel i Strasbourg och en förort till Solingen. Båda fanns nog på 1630-talet, men de verkar ha varit ganska blygsamma platser. Eller är det Kronberg som avses? /ℇsquilo 23 april 2012 kl. 07.10 (CEST)

Svaret är funnet - se diskussionssidan. /FredrikT (disk) 23 april 2012 kl. 15.49 (CEST)

Svart hål[redigera | redigera wikitext]

Vad händer när två svarta hål koliderar?

Själva kollisionen är komplicerad, men slutresultatet är enkelt: det blir ett enda svart hål, dubbelt så stort. Lsj (disk) 7 april 2012 kl. 09.42 (CEST)
Alltså med massa som de två tillsammans, antar jag, till att börja med. Förmågan att dra till sig ytterligare materia eller den volym som innesluts av händelsehorisonten torde inte förändras enligt lika enkla samband. Eller, hm: enligt Schwarzschild-radie är radien direkt proportionell mot det svarta hålets massa. Om de två svarta hålen skulle vara lika stora skulle alltså den sammanlagda volymen fyrdubblas. --LPfi (disk) 12 april 2012 kl. 14.04 (CEST)
Volymen skulle åttadubblas eftersom volym växer med kuben på storleken. En intressant fråga är vilken strålning som sänds ut vid en sådan kollision. Elektromagnetisk stråling skulle troligen bara sändas ut av materia som kretsar kring ett hål och sugs in i ett av dem. Googling på begreppet [10] hittar utredningar om den extrema gravitationsstrålning som skulle sändas ut. Det är däremot känt att om två neutronstjärnor kolliderar skickas en gammablixt ut, vilket anses ha observerats flera gånger.--BIL (disk) 25 april 2012 kl. 13.21 (CEST)

Arvsfråga[redigera | redigera wikitext]

En åldring äger ett hus och har två barn, som i sin tur har barnbarn. Det ena barnet dör. Kvar finns alltså ena barnet och båda barnens barnbarn. Vilka skulle ärva åldringen i den situationen, om det inte finns skrivet testamente? —flinga 20 april 2012 kl. 03.17 (CEST)

"De vanliga förbehållen".
- När en av mina släktingar dog på 90-talet så fick den döda sonens barn överta sin fars andel i arvet. Tillsammans hade dessa barn samma andel som deras fastrar och farbröder. Deras kusiner hade dock ingen andel om inte deras förälder avstod sin rätt. Det knepiga var dock att barnbarnen var minderåriga, vilket gjorde ett samägande av huset praktiskt svårt. - Lavallen 20 april 2012 kl. 06.45 (CEST)
(Jag antar att det gäller Sverige.) Det regleras i ärvdabalken 2 kap. 1 §. Lagtexten är gammaldags, men kommentaren bredvid paragrafen här är tydlig: "Av andra stycket framgår att barnen ärver lika mycket. Om ett av barnen inte längre är i livet ärver istället detta barns avkomlingar i sin avlidna förälders ställe (s.k. istadarätt). Istadarätten är obegränsad och gäller därför även barnbarns barn och så vidare." Det överlevande barnet får därför hälften och barnen till den avlidne delar på den andra hälften. Sjö (disk) 20 april 2012 kl. 07.47 (CEST)
Samma gäller i Finland. Jag antar att ärvdabalken från 1734 års lag inte ändrats mycket på den här punkten. Den finländska ärvdabalken:
Om rätt att taga arv

1 §

Arv kan tagas endast av den som lever vid arvlåtarens död; barn, som är avlat dessförinnan, tage dock arv, om det sedermera födes levande.

2 §

Är arvinge död och kan bevis ej förebringas, att han överlevat arvlåtaren, skall han anses hava avlidit före arvlåtaren. Närmast tillkommer arv bröstarvingarna.

Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess avkomlingar träda i dess ställe, och tage var gren lika lott.

Ärvdabalk 5.2.1965/40, andra kapitlet, 1-2 §§
Jag tackar för detta. En följfråga är om man betalar skatt vid arvet? Är arvsskatten helt avskaffad? —flinga 21 april 2012 kl. 02.17 (CEST) Tillägg: ja, båda frågorna avser svenska förhållanden. —flinga 21 april 2012 kl. 02.18 (CEST)
Arvsskatten är helt avskaffad. MEN om man ärver fastigheter och värdepapper så kan det finnas obeskattade värdestegringar i dessa tillgångar. Man kan alltså få ärva en skatteskuld tillsammans med tillgången. Det brukar vara ganska svårt att få fram ett anskaffningsvärde på sådana tillgångar, varför skatten riskerar bli högre. -- Lavallen 21 april 2012 kl. 08.49 (CEST)
Tack till er för upplysningarna! Det var bra att kunna få räta ut lite frågetecken. –flinga 25 april 2012 kl. 02.24 (CEST)

Kodak Ultra 135-film[redigera | redigera wikitext]

Jag hade tänkt försöka mig på att fotografera analogt. Jag har några gamla rullar Kodak Ultra 135-färgfilm, ISO 400. Problemet är att bäst före-datumet på dem är 2004. Går de att använda ändå, eller bör jag köpa nya? En vän till mig påstår att det går bra att använda dem. De har förvarats i en låda i rumstemperatur sedan de var nya. Wolfgangus Mozart (disk) 22 april 2012 kl. 20.58 (CEST)

Analog film är väl känslig för bakgrundsstrålning som exponerar filmen med tiden? Det var ju så Henri Becquerel upptäckte radioaktivitet. /ℇsquilo 22 april 2012 kl. 21.47 (CEST)
Jag fick en kasse film av fotograf som rensade lite i studion för några år sedan. Många filmer var åtskilliga år för gamla. Filmerna gick att använda, men hade åldrats och fick en blå slöja över sig. Filmerna var Ektacrome diafilm om jag inte minns fel. Det finns bara ett sätt för dig att ta reda på filmernas kvalité. Ladda kameran med en testrulle och ge dig ut och vädra kameran. Nasko (disk) 22 april 2012 kl. 23.08 (CEST)
Det här är inget svar på frågan, men visst lär det väl ska (öh) vara så att film håller längre om den förvaras kallt? Tills dess att tidsmaskiner blir var mans egendom hjälper det ju dock förstås inte frågeställaren retroaktivt. –flinga 25 april 2012 kl. 02.27 (CEST)
Så sägs det, men å andra sidan är filmen känslig för kondens, så att ha filmen i ett vanligt kylskåp (där temperaturen varierar med dörröppnandet) är inte att rekommendera. Bäst före-datumet är antagligen beräknat enligt "vanlig", litet slarvig, förvaring. --LPfi (disk) 25 april 2012 kl. 07.49 (CEST)
Om filmerna legat i oöppnade filmburkar, eller förslutna i plastfolie, torde kondens inte vara något bekymmer. Däremot kan tiden ge färgstick, lägre kontrast och högre slöja. Känsligheten kan också ha påverkats. Jag skulle inte rekommendera dig att lita på filmerna för något "känsligt" uppdrag, som inte kan repeteras. Men som experimentfilm och testa är det naturligtvis helt okey. En annan fråga är om labben vill ta emot filmerna för framkallning och kopiering. Hör gärna med dem först. --Xauxa (disk) 25 april 2012 kl. 12.36 (CEST)
Jag fick ett antal gamla filmrullar som hade gått ut 2004/2005 och förvarats i kylskåp. Jag använde dom med gott resultat (File:Fredriksdal Juni 2011b.jpg och File:Obehöriga äga ej tillträde.jpg är tagna med 6 år för gammal film) och inga problem med framkallningen.--Ankara (disk) 25 april 2012 kl. 14.21 (CEST)

Karl Bengtsson[redigera | redigera wikitext]

I artikeln Karl Bengtsson uppges att han var "kommunfullmäktiges ordförande i Varbergs kommun 1967–1970". Varbergs kommun existerade emellertid inte vid denna tidpunkt. Är det stadsfullmäktige i Varbergs stad som åsyftas, eller är det något annat som blivit fel? Wolfgangus Mozart (disk) 27 april 2012 kl. 22.07 (CEST)

Längre ned i artikel kan man läsa "Karl Bengtsson var ordförande i Varbergs stadsfullmäktige, från 1967 fram till kommunsammanslagningen 1970", så det bör vara så det förhåller sig. /Annika (disk) 27 april 2012 kl. 22.13 (CEST)

Dagens lunch[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett rykte om att dagens lunch har sin grund i lagstiftning och tidig socialdemokrati. Jag har inte lyckats verifiera detta. Är det någon som kan? --194.15.212.33 (diskussion) 25 april 2012 kl. 14.01‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Jag kan inte verifiera detta, men jag kan tänka mig att, om ditt påstående skulle vara korrekt, skulle kunna ha någon form av koppling till verksamheter som till exempel Sveriges Allmänna Restaurangbolag. Riggwelter (disk) 25 april 2012 kl. 14.05 (CEST)
"Dagens lunch" finns det motsvarigheter på de flesta språk tex "Daily Special", "Value Meal" och "Plate du jour". Däremot kan jag tänka mig att det funnits regleringar som kan ha kopplingar till arbetarrörelsen eller socialdemokrati via socialdemokraternas dominans som regeringsparti under stora delar av 1900-talet. Skattesubventioner eller förmånsbeskattningar eller vad som måste ingå eller maxpris ller liknande som skällts ut som "sossarnas fel" eller kanske tack vare sossarna. Frågeställaren bör förklara vad han menar med "dagens lunch"?--LittleGun (disk) 28 april 2012 kl. 16.01 (CEST)

Dödsdag/-år[redigera | redigera wikitext]

Kan någon komplettera artiklarna om läkarna Gideon Ahltorp, Axel Petterson och Sigurd Thorén med uppgifter om frånfälledatum? /Annika (disk) 29 april 2012 kl. 12.12 (CEST)

Nu har jag uppdaterat dem. --Mgr (disk) 29 april 2012 kl. 14.22 (CEST)
Tack så mycket för hjälpen! /Annika (disk) 29 april 2012 kl. 14.31 (CEST)

Formatera datumcell i excel[redigera | redigera wikitext]

Jag vill att datum som redan passerat ska markeras rött i exceldokumentet. jag gör enligt följande:

1: Skriver ett datum och markerar cellen
2: Gar in pa conditional formatting
3: Väljer "New rule"
4: Väljer "Format only cells that contain"
5: Väljer "Cell Value" och "Less Than"
6: Skriver sedan pa samma rad "Today"
7: Väljer sedan att bakgrunden skall bli rödmarkerad vid formatering

Sedan borde det fungera men det gör det inte. I stället blir cellen alltid röd även om det är ett datum som ej passerat än. Vad beror detta pa? Mvh/P

Kan det bero på att du inte använder "today" som en variabel, utan som en sträng? Bοⅰⅵе 2 maj 2012 kl. 20.31 (CEST)
Skriv =TODAY() i stället för "Today" så ska det fungera. --Larske (disk) 2 maj 2012 kl. 20.37 (CEST)
Tack sa mycket, nu fungerar det! Mvh/P

Dag Hammarskjöld och Lappland[redigera | redigera wikitext]

Utseendet på de nya sedlarna som skall tas fram av Sveriges riksbank presenterades i dag. här finns bilder. Varje sedel har en känd svensk verksam under 1900-talet och som baksidetema fungerar ett landskap förknippat med personen. Astrid Lindgrens Småland och Ingmar Bergmans Gotland är lätta att förstå, men hur hänger Dag Hammarskjöld ihop med Lappland? Någon som vet? /Dcastor (disk) 24 april 2012 kl. 21.03 (CEST)

Dag Hammarskjöld var en stor vän av den svenska fjällvärlden. Han har en pilgrimsled uppkallad efter sig i Kebnekaiseområdet (Dag Hammarskjöldsleden). Boken Dag Hammarskjölds fjällvärld av Claes Grundsten (bilder) och Dag Hammarskjöld (text) beskriver hans resor i den svenska fjällvärlden. Nasko (disk) 24 april 2012 kl. 21.17 (CEST)
Tack så mycket. /Dcastor (disk) 3 maj 2012 kl. 23.47 (CEST)

Okänd järnvägsstation[redigera | redigera wikitext]

Okänd järnvägsstation

Har en bildfråga igen. Det finns ju en hel del järnvägsstation. Fotograf är Johannes Jaeger, och den är troligen tagen i början av 1860-talet. Ateljén uppges ligga på Malmtorgsgatan 8, de daterade bilder jag har med den adressen är från 1863 och 1864, 1865 finns han på Regeringsgatan 11, och då börjar han för övrigt uppge sig som hovfotograf, vilket han inte gör här.

Tänker att det borde vara någonstans i närheten av Stockholm, men hittar ingen station som stämmer, och med bergshöjden i bakgrunden känns det inte som mälardalen. I början av 1860-talet är ju järnvägstationerna ändå ganska få, det borde ju gå att klura ut vilken det handlar om. Tacksam för alla ledtrådar :-)--FBQ (disk) 30 april 2012 kl. 17.00 (CEST)

Jag skulle tro att folk på Postvangen vet vilken station det är. – GeMet [diskussion] 30 april 2012 kl. 17.22 (CEST)
Vi får se. Jag väntar ännu på min dator, det här fotot plockade jag över till min sambos dator med USB-minne (var tvungen att plocka ur musen under tiden). Intresset på sidan verkar annars mest fokuserat på modern tid - tycker att jag borde ha hittat stationsbyggnaden om den fanns kvar, så jag misstänker att den är riven eller kraftigt ombyggd. Även om den är mindre än järnvägsstationer som Uppsala eller Norrköping är det ändå en större station än typritningsstationerna. Med tanke på den knuttimrade husen bakom stationshuset bör det inte alltför långt söderut.--FBQ (disk) 3 maj 2012 kl. 23.44 (CEST)
Det ser ju ut som att det avlånga fältet mitt framme på fasaden är som avsett för att rymma en skylt eller liknande med stationens namn men att denna inte hunnit komma på plats än. Av detta kan man gissa att stationshuset var alldeles nyuppfört när bilden togs. /FredrikT (disk) 4 maj 2012 kl. 09.19 (CEST)
I min erfarenhet placerades ortsnamnet ibland också på stationshusets fasad, men inte heller där kan jag se något namn (det verkar finnas ett utrymme strax ovanför portalerna där namnet skulle kunna sitta). Däremot tänker jag på att fotografiet är taget från en höjd av gissningsvis omkring 15 meter med ett avstånd på gissningsvis 30 meter. Det tyder på att det är taget från ett ganska högt hus eller ett berg/en kulle. Rimligen borde det kunna avgränsa sökningen mer. En sista grej: varifrån kommer bilden? D.v.s. hur fick du tag på den? Kanske kan arkivet ge några ledtrådar?//Hannibal (disk) 4 maj 2012 kl. 09.36 (CEST)
Stationsnamnet brukar vara placerat på den fasad är riktad mot spåren för att de resande skall kunna läsa var de befinner sig. Den fasaden syns inte på bilden. /Annika (disk) 4 maj 2012 kl. 09.56 (CEST)
Så tänkte jag också först, och järnvägsspåren ligger tydligt på andra sidan, men det finns många stationer som har samma sak på fasaden som är vänd från spåret också.//Hannibal (disk) 4 maj 2012 kl. 10.01 (CEST)
Tyvärr ingen ledtråd varifrån bilderna kommer. Några visitkortbilder jag köpte på loppis. Där fanns en del nyare bilder, 1890-tal mestadels (som jag inte köpte) som huvudsakligen var tagna i Falun, någon bild från omkring 1890 från Mora, ganska många i Leksandsdräkt. Oklart om de hör ihop med de äldre bilderna, men påfallande många av 1860-talsbilderna var också Falubilder, Elise Arnberg och och C. E. Källström. Den enda vyn förutom denna är en över Falun på 1860-talet tagen av Elise Arnberg. De äldre bilderna är ju dock från en lite annan socialgrupp än de nyare. Några personer går att identifiera. Mattihas Hansens porträtt av Karl XV (samma som finns i wikipediaartikeln), en 1860-talsbild av Gustaf Emanuel Beskow (ingen fotograf angiven), bröderna Henrik och Herlof Söderbaum (födda 1864 resp 1865) fotograferade i slutet av 60-talet hos H. Spöry i Stockholm. Några väntar försöker jag fortfarande identifiera, bland annat en Gust Lage(?) Ahlm fotograferad hos Axel Rydin i Västerås 1864.
Falu järnvägsstation stämmer tyvärr inte in - och några andra stationsbyggnader av den åldern i Dalarna finns ju inte.--FBQ (disk) 4 maj 2012 kl. 10.02 (CEST)
Står det inte något på huset bakom? Rex Sueciæ 4 maj 2012 kl. 10.39 (CEST)
FBQ, Järnvägshistoriskt forum är en bra plats att få hjälp! Riggwelter (disk) 4 maj 2012 kl. 10.41 (CEST)
Synd att inte ursprunget hjälper. Kan man använda flaggan som identifierare? Den verkar ha två (eller tre) fält, varav det nedre är mörkt och det övre är mellan. Eventuellt finns två fält överst, varav det längst bort från flaggstången är ljust, kanske. Bland Galleri över landskapsvapen i Sverige finns ingen tydlig kandidat. Landskapsflagga anger heller inget som hjälper till. Finns det stadsflaggor som kan fungera?//Hannibal (disk) 4 maj 2012 kl. 11.15 (CEST)
Flaggan är en vanlig dåtida svensk flagga med unionsmärket ("sillsallaten") uppe i ena övre fältet. /FredrikT (disk) 4 maj 2012 kl. 11.19 (CEST)
Swedish civil ensign (1844–1905).svg Enligt FredrikT ovan om flaggan. Edaen (disk) 4 maj 2012 kl. 11.23 (CEST)
Ah, tack. Synd att det inte förde oss närmare svaret, dock.//Hannibal (disk) 4 maj 2012 kl. 11.24 (CEST)

Får man inte litet "nybyggarkänsla" av bilden? Ett splitter nytt och fräscht stationshus i en annanrs ganska glest bebyggd omgivning där ett hus är under uppförande (med byggnadsställningar) och det andra stora vita huset i bakgrunden (skola? hotell?) inte ser ut att ha särskilt många år på nacken. Bakom detta i sin tur tät ännu icke röjd skog och så ute i högerkanten en liten enkel timrad stuga som ser ut att mer vara en rest från när platsen var betydligt mer lantlig till sin karaktär. Med andra skulle det kanske kunan vara värt att leta bland orter som gick från i princip "ingenting" (= liten by) till "någonting" (stationsammanhälle, järnvägsknut etc) just i och med järnvägens ankomst (exempel: Eslöv). /FredrikT (disk) 4 maj 2012 kl. 13.32 (CEST)

Stationstypen verkar gå igen. Efter lite sökningar på nätet: Hässleholms gamla, Sösdala, Charlottenberg tycks mig vara av samma typ. Edaen (disk) 4 maj 2012 kl. 13.44 (CEST)
En järnvägsentusiast vid namn Stig Lundin har en hemsida där han har listat data om de flesta stationerna längs de svenska stambanorna. Det finns inte bilder av alla stationshus (dock av många) men däremot verkar det finnas konsekvent uppgift om när respektive anhalt togs i bruk. /FredrikT (disk) 4 maj 2012 kl. 14.02 (CEST)
Och här är en bok (ursprungligen från 1925, facsimiltryck 1981) som bör kunna vara till nytta: Sveriges statsbanors stationshus i bilder. /FredrikT (disk) 4 maj 2012 kl. 14.07 (CEST)
Ja, många stationsbyggnader från mitten av 1800-talet verkar vara ganska lika, men jag tycker att det här stationshuset verkar vara ganska stort i jämförelse. Precis som FredrikT får jag också känslan av att huset är precis nybyggt. Inte ens skylten med stationsnamnet har satts upp än (man ser rektangeln där den borde sitta ovanför ingången). Man verkar ha reserverat plats för ett ganska långt namn. /ℇsquilo 4 maj 2012 kl. 14.09 (CEST)
Det ser ganska "nybyggaraktigt" ut - men ett problem är ju att många av järnvägsstationerna byggdes utanför den gamla stadskärnan även i äldre städer. Fram till 1860 hade ju alla städer landtullar och var ofta ganska renskalade utanför tullgränserna, och hade ju några år efteråt inte hunnit växa så långt utanför dessa. Men annars tror jag FredrikT kan ha rätt såtillvida att jämfört med Uppsala, Gävle och andra städer är stationsbyggnaden på den här bilden mindre, så någon stor stad tror jag inte att det är. Och järnvägssträckningarna för stambanorna drogs ju som jag har förstått medvetet vid sidan av många äldre städer, för att ge utrymme att skapa nya samhällen.--FBQ (disk) 4 maj 2012 kl. 14.26 (CEST)
Jag tycker det skulle kunna vara Södertälje central. /EnDumEn 4 maj 2012 kl. 14.42 (CEST)
Jag tror det är Charlottenbergs järnvägsstation (jämför här).--Ankara (disk) 4 maj 2012 kl. 15.01 (CEST)
Charlottenberg är lik, men ex. knutarna skiljer sig. Här är en annan vy på Södertelge Nedre som är i stort sett identisk, antagligen ritad från samma position: http://banvakt.se/sok.php?bild=3250 Njaelkies Lea (d) 4 maj 2012 kl. 15.12 (CEST)
Med tanke på vagnens placering på både teckning och foto skulle man nästan kunna misstänka att fotot är förlaga för teckningen. Edaen (disk) 4 maj 2012 kl. 15.17 (CEST)
Instämmer med Edaen: det måste vara Södertälje nedre! /FredrikT (disk) 4 maj 2012 kl. 15.21 (CEST)
Tack alla! Det måste vara Södertälje nedre.--FBQ (disk) 4 maj 2012 kl. 15.38 (CEST)
Vilket ju är jättebra eftersom vår artikel om Södertälje station i nuläget bara har bild på den nyare, övre stationsbyggnaden! /FredrikT (disk) 4 maj 2012 kl. 15.55 (CEST)

Artister som sålt mest skivor[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar varför inte Michael Jackson står med under denna rubrik ? Då han räknas in lätt som en 3a på den listan ?

För att någon nyligen valde att ta bort den informationen, det borde helt klart återställas. C.Nilsson (disk) 4 maj 2012 kl. 18.05 (CEST)
Ja, någon skämtare hade raderat MJ från listan. Jag har återställt. - Tournesol (disk) 4 maj 2012 kl. 18.07 (CEST)

2 sjöar med samma namn men så olika i sökningen?[redigera | redigera wikitext]

Sjön "Ören" (Gränna)fanns tidigare. När sjön "Ören" (Åtvidaberg) lades in så träffas den inte med "Ören" utan med endast "Ören, Åtvidabergs kommun". Varför då?

Därför att den som gjorde ändringen kanske inte var medveten om att det fanns flera. Jag fixar det. Rex Sueciæ 6 maj 2012 kl. 16.36 (CEST)

Är det något särskilt med den artikeln?[redigera | redigera wikitext]

Som de flesta som då och då är på Wp:SÄ vet så utsätts artikeln James Hargreaves ofta för fånigt klotter. När det händer i artiklar med uppenbar koppling till sådant som kan framkalla kiss-och bajs humor så förstår jag varför de ofta är utsatta men jag har länge undrat vad det är med stackars James som lockar den här sortens klottrare? Finns det någon internethistoria i stil med snel hest eller något kring JH?? Undrar Idunius 28 april 2012 kl. 18.57 (CEST)

Jag ser att den engelska artikeln verkar vara utsatt för liknande klotter. Jag har märkt att artiklar om sådant som troligen finns i högstadiets skolböcker ofta blir beklottrade, och James Hargreaves är väl en av dem som hör dit.Sjö (disk) 28 april 2012 kl. 19.20 (CEST)
James Hargreaves fanns i mina skolböcker, även om jag ärligt talat inte minns namnet, men beskrivningen är MYCKEt bekant. -- Lavallen 28 april 2012 kl. 19.26 (CEST)
Kan nämna att de mest skol-klottrade sidan på Wikisource är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. -- 28 april 2012 kl. 19.29 (CEST)
Tack - ja det är klart att orsaken kan vara så enkel som så! MVH//--Idunius 28 april 2012 kl. 21.37 (CEST)
Jag har nu tagit bort en 7 (sju) år gammal faktoid från artikeln Spinning Jenny. Jag kan tänka mig att även denna var tillagd av en skolelev. Jörgen B (disk) 8 maj 2012 kl. 00.14 (CEST)

"Russen"[redigera | redigera wikitext]

Jag tittar ibland på norska Internet-sidor, såsom NRK och VG. Inte sällan ser jag artiklar som handlar om "russen" (och liknande ord), men jag har aldrig förstått vad det handlar om. Här är ett exempel: [11]. Kan någon förklara vad "russen" (och liknande ord) betyder? --Andreas Rejbrand (disk) 7 maj 2012 kl. 15.09 (CEST)

Avgångselever Russ eller kanske snarare utspark no:Russefeiring. Edaen (disk) 7 maj 2012 kl. 15.13 (CEST)
OK, tack. Att det var något "sjukt" förstod jag, men jag trodde det handlade om etanolpåverkan ("rus"). --Andreas Rejbrand (disk) 8 maj 2012 kl. 19.17 (CEST)

Myndig ogift kvinna[redigera | redigera wikitext]

I Sverige var ju alla ogifta kvinnor oavsett ålder omyndiga fram till 1858; det året fick de ansöka om myndigförklaring i domstol, och 1863 blev de automatiskt myndiga som vuxna precis som män. Men även före år 1858 fanns det ju möjlighet för en vuxen ogift kvinna att bli myndigförklarad genom en praxis att be om dispens av monarken.

Min fråga är: fanns det några sådana exempel av myndiga ogifta kvinnor på 1700-talet? Enligt en bok (Alice Lyttkens: Kvinnan börjar vakna, 1976) så fanns det i alla fall två fall under 1700-talet: den enda var en högadlig arvtagerska som ville bli myndigförklarad vid arvskiftet efter fadern, och den andra var en borgerlig kvinna som ska ha blivit välkänd för alla de processer hon blev indragen i.

Kan någon ge mig deras namn? Finns det någon som känner till något fall av myndigförklarade ogifta kvinnor i Sverige före 1858? Jag hoppas någon kan hjälpa till. Det är ju av visst intresse när det gäller social- och kvinnohistoria. Tack. --Aciram (disk) 9 maj 2012 kl. 19.14 (CEST)

Nordisk familjebok säger ungefär detsamma (här), fast om jag förstår den artikeln rätt kunde ogifta kvinnor ansöka om myndighet före 1858, medan det räckte att de anmälde att de ville bli myndiga mellan 1858 och 1863. (Före 1858 kunde alltså ansökan beviljas eller avslås; mellan 1858 och 1863 var det deras rättighet, men den trädde bara i kraft efter anmälan.) Även NF skriver som om sådana ansökningar beviljades då och då.
NF påminner om att svenska kungar ofta myndighetsförklarades tidigare; det var ju ett villkor för att de skulle kunna överta regeringen från förmyndarregeringen. Detta gällde förstås även regerande drottningar; och du kan se under Drottning Kristina#Myndig att hon myndigförklarades av Sveriges riksdag i slutet av 1644. Likaså kan du se under Ulrika Eleonora#Prinsessan Ulrika Eleonora att den senare tydligen var myndig redan som 15-årig prinsessa (och förblev tydligen uppfattad som myndig när hon gifte sig i mars 1715). I övrigt vet jag tyvärr inte namnet på någon myndigförlarad svensk kvinna före 1858; och reglerna för kungligheter var ju litet speciela. Jörgen B (disk) 9 maj 2012 kl. 21.18 (CEST)

Parlamentarisk monarki & konstitutionell monarki[redigera | redigera wikitext]

Hej, kan någon förklara för mig vad skillnaden är mellan dessa två? Jag har verkligen försökt ta reda på det här. 79.138.152.134 6 maj 2012 kl. 15.57 (CEST)

Har du läst det här Konstitutionell monarki? Rex Sueciæ 6 maj 2012 kl. 16.06 (CEST)
Ja, men det verkar vara lite oklart vad som är vad. Jag hittade denna artikel i Sydsvenskan: [12] och i den skriver en statsvetare att "Vi hade i Sverige konstitutionell monarki mellan 1809 och 1917. Mellan 1917 och 1974 hade vi sedan en sorts parlamentarisk monarki grundad i praxis där kungen hade vissa befogenheter som statschef, till exempel att leda regeringssammanträdena. Men regeringsarbetet leddes reellt av statsministern och riksdagen var den offentliga maktens centrum. I och med den nya Regeringsformen, RF, av år 1974 avskaffades kungamaktens sista politiska befogenheter." I artikeln "Konstitutionell monarki" står det att de konstitutionella monarkierna i de flesta fall har "utvecklats till parlamentariska monarkier som innebär att monarkens befogenheter begränsas av att regeringen utses av riksdagen och utövar större och avgörande delen av regeringsmakten i överensstämmelse med folksuveränitetsprincipen." Detta är motsägelsefullt. Sedan 1974 i Sverige så har ju monarken färre befogenheter än mellan 1917 och 1974. Det måste väl vara en dålig beskrivning att man i Sverige har gått från konstitutionell monarki 1809-1917, till parlamentarisk monarki 1917-1974 och sedan tillbaka till konstitutionell monarki sedan 1974. Det blir ologiskt och motsägelsefullt. Det är ju så att Sverige finns i listan över konstitutionella monarkier. Är det så att Sverige sedan 1917 är en parlamentarisk monarki och detta ännu tydligare sedan 1974 än mellan 1917 och 1974? Är det också så att "parlamentarisk monarki" är en underkategori till "konstitutionell demokrati"? 79.138.152.134 6 maj 2012 kl. 17.19 (CEST)
Svaret ligger i att konstitutionell monarik är en statsform med en monark som statschef (monarki), men där denne har mycket begränsade befogenheter, tydligt reglerade i en konstitution. Det betyder Sverige 1807-1917, Sverige 1917-1974 och även Sverige 1974- även om kungen numera inte har några befogenheter. Sedan kan man för att göra skillnad mellan 1807-1917 och 1917-1974 kalla den konstitutionella monarkin för en sorts parlamentarisk monarki men det förändrar inte att allt detta kan kallas konstitutionell monarki. Definitionen är med andra ord mycket vid.--FBQ (disk) 6 maj 2012 kl. 18.46 (CEST)
Nja; detta är nog bara den ena delen av svaret, FBQ. Frågaren med IPnumret 79.138.152.134|79.138.152.134 har verkligen träffat på en motsägelse, och den beror snarare på att det finns två olika definitioner än på att definitionen är vid.
Mycket kortfattat: Det finns en "äldre" definition, som utgår från den historiska innebörden av orden "monarki" (envälde) och "monark" (envåldshärskare), och en "yngre" definition, som utgår från vad det egentligen är för statsskick i de flesta länder i Europa som i dag kallas för monarkier, och sedan upphöjer en beskrivning av dem till en definition. Litet förenklat uttryckt kan man säga, att när Sverige började att vara en "konstitutionell monarki" enligt den nya definitionen, så var det för att riket slutade att vara det enligt den äldre.
En mer detaljerad förklaring: Man kan tydligt se skillnaden mellan definitionerna, om man jämför Svensk uppslagsboks långa artikel om monarki (med den äldre definition) med Nationalencyklopedins korta artikel med samma titel (men med den yngre definitionen).
I Svensk uppslagsbok beskrivs monarki som "den statsform, enligt vilken den högsta makten tillkommer en enda fysisk person". Med "den högsta makten" menas då "den högsta makten (på riktigt)". Monarkin är med denna definition konstitutionell om monarken är underordnad lagarna, absolut om den står över lagarna. Med denna definition var Sverige en verklig konstitutionell monarki fram till ungefär i början av 1900-talet. Det sista försöket från kungen att agera som "monark på riktigt" var i samband med borggårdstalet och den efterföljande regeringsombildningen år 1914. Fram till 1974 förblev Sverige en konstitutionell monarki på papperet, men i verkligheten rådde i stället parlamentarism.
Svensk uppslagsbok kallar den engelska författningen för "republikansk under monarkistisk förklädnad". Vill du däremot ha en uppfattning om hur konstitutionell monarki i den äldre meningen fungerade, så kan du titta på dagens USA., där presidenten har ungefär den maktställningen - bortsett från att hans mandattid är begränsad. Presidenten utser ministrar efter eget huvud; USAs parlament (Kongressen) har möjlighet att stoppa utnämningen av ministrar t. ex. på grund av att kandidaterna tidigare begått oegentligheter, men inte därför att kongressens majoritet tillhör ett annat parti än presidenten eller ministerkandidaterna. Presidenten har den verkställande makten ("på riktigt"), har viss del i den lagstiftande makten, och är också överbefälhavare över de väpnade styrkorna ("på riktigt"). Konstitutionella monarker hade ofta också en roll som högsta domare, till skillnad från vad som gäller i USA.
I den äldre definitionen är det maktkoncentrationen, inte ärftlighet av statschefsskapet, som utmärker en monarki. Det är snarast denna definition man följer när man klassificerar Vatikanstaten som en monarki. Vårt styrelseskick sedan 1974 bör enligt denna definition snarast kallas "symbolisk monarki", eller möjligen "republik i monarkistisk förklädnad".
I Nationalencyklopedin kallas monarki en "statsform i vilken den högsta makten innehas eller symboliseras av en i regel på livstid ärftligt utsedd monark". Detta "eller symboliseras" är valt för att passa in även på de moderna europeiska "symboliska monarkierna". Vidare skriver NE att monarkens befogenheter i en konstitutionell monarki "av tradition eller författningsrättsligt" är begränsade till främst ceremoniella eller symboliska uppgifter, även om i vissa fall också monarken kan ha vissa uppgifter även vid regeringsbildning eller parlamentsupplösning. Denna nya definition passar bra in på Sveriges styrelseskick "på riktigt" sedan ungefär början av 1900-talet. Däremot stämmer den rätt dåligt in på äldre förhållanden.
Jag vet inte varför den här begreppsförvirringen har uppstått. Jag misstänker att det haft att göra med en viss ovilja att erkänna realiteter. Våra "grundlagsfäder" från början av 1800-talet var inte alls demokrater. Den författning Sverige då fick var uttalat både antidemokratisk och antiparlamentarisk. När demokratin infördes skedde det delvis öppet och genom att grundlagarna ändrades; se Rösträttsstriden. Parlamentarismen infördes däremot mer smygande, och även där det kom till öppen konflikt (se Borggårdskrisen) så var det praxis som ändrades, inte grundlagarna. Fram till 1974 drogs vi alltså med en antiparlamentarisk och delvis fortfarande antidemokratisk regeringsform, och det var bara genom att vi systematiskt satte grundlagen ur spel som Sverige kunde fungera som en parlamentarisk demokrati. Man hade liknande problem i de flesta andra europeiska "monarkier". Ett sätt att hantera detta på kan ha varit att tolka om lagreglerna, som om bestämmelserna som koncentrerade den verkställande makten till kungen aldrig hade varit annat än "på låtsas", symboliskt. Kanske det var därför som man började använda "konstitutionell" som om det betydde "utan verklig makt" i stället för "underordnat grundlagarna".
Detta är dock alltså bara mina privata spekulationen om orsakerna till de motsägande definitionerna. I vilket fall kan det vara värt att komma ihåg att det även i dag finns monarkier i "äldre" mening; ett par pyttesmå i Europa, och en del betydligt viktigare i Asien och Nordafrika. Det är bra att ha en terminologi som beskriver skillnaden i statsskick mellan "Konungadömet Sverige" och "Konungadömet Marocko", till exempel. Jörgen B (disk) 8 maj 2012 kl. 19.53 (CEST)
Tack för det goda och uttömmande svaret, även om det inte var jag som frågade från början. :-) Tror du är inne på vettiga tankebanor. Sedan har man ju självklart varit medveten om att man i realiteten ändrat tolkningen och att det inte alls alltid varit "på låtsas". Jag konstaterar också att Nationalencyklopedin från 2000 som jag har är avsiktligt vagare i sin text om Konstitutionell monarki än den nyare text från NE du har. Den är avsiktligt så formulerad att den visserligen är tänkt att syfta på moderna demokratier men med ord som oftast eller de flesta så att beskrivningen faktiskt går att läsa in även på Svensk Uppslagsboks definition.--FBQ (disk) 9 maj 2012 kl. 16.31 (CEST)
Var så god!:-) Jag tror att du sitter med samma text som i NE:s nätupplaga, och den innehåller en del "i regel" och "främst", ja. Jag förenklade nog litet även i mitt långa svar. Som du kan se gör dock NE bara ett par nedslag i historien; nämner kortfattat Aristoteles syn i antiken; vissa absoluta monarkier "främst" i 1500-1700talets Europa, och hoppar sedan fram till nutidens europeiska "konstitutionella monarkier", som beskrivs i presensform. Artikeln är så kort att den saknar signatur; och t. ex.1800talet eller förhållandena i Sverige fram till 1974 nämns ju inte alls. Det är förstås litet svårt att avgöra vad författaren egentligen anser om Sveriges 1800-talsmonarki på de grunderna... Jörgen B (disk) 9 maj 2012 kl. 20.42 (CEST)
Det för mig faktiskt in på en följdfråga om jag delvis var inne på för några veckor sedan: I Ur vårt fosterlands historia efter 1809 av Emil Svensén 1909 sägs att 1809 års RF var förhållandevis konstititionell, men att praxis i uttolkningen under Karl XIV Johan blev betydligt mer monarkistiskt och att kungen fick större makt än vad som var tänkt, och det är vad jag tidigare vill minnas mig ha läst. Men detta är inte riktigt mitt område, och det skulle ju kunna handla om att RF senare omtolkats och man velat mena att den från början haft för avsikt att tolkas på ett mer liberalt sätt. Givetvis handlar det då inte om en så radikal omtolkning som den den hade kort före sitt avskaffande. Jag känner att det skulle behövas lite fördjupande i ämnet för att svara på frågan.--FBQ (disk) 10 maj 2012 kl. 08.57 (CEST)
Intressant: "Konstitutionell" i direkt motsatsställning till "monarkistisk" låter ju onekligen som ytterligare en variant (eller nyans)... Jörgen B (disk) 10 maj 2012 kl. 22.58 (CEST)

Ny skräckfilm[redigera | redigera wikitext]

Om jag inte blivit helt gaggig så finns det en någorlunda ny skräckfilm, förmodligen amerikansk eller brittisk, som heter något i stil med (med förmodligen inte exakt) "De utvalda". Någon som känner till den? (Och varför saknas ofta MediaWikis verktygsfält vid redigering, som just nu för mig?) --Andreas Rejbrand (disk) 10 maj 2012 kl. 12.12 (CEST)

The Others är i och för sig 11 år gammal men det är kanske den? /Grillo (disk) 10 maj 2012 kl. 22.29 (CEST)
Nej, tyvärr, den har jag t.o.m. sett. Filmen jag tänker på (eller har drömt om) är nyare. --Andreas Rejbrand (disk) 11 maj 2012 kl. 13.59 (CEST)
Nu kom jag på vad filmen heter: *The Awakening* (2011, brittisk). --Andreas Rejbrand (disk) 11 maj 2012 kl. 14.22 (CEST)

Rummet och materien i den[redigera | redigera wikitext]

Rymden är "det" enda som inte går att uppfatta med våra fem sinnen. Det går varken se, höra, röra, smaka och känna doften av rymden som finns mellan dig och det du iakttar. Hur kommer det sig att vi ändå har en upplevelse av rymden när det finns inget att vara medveten om, inget att uppleva? Det är oundvikligt att dra slutsatsen att vi är rymden i vilken vi har en upplevelse av att vi har en separat kropp. Är detta en korrekt slutsats?

Nej. Försök igen. - Tournesol (disk) 7 maj 2012 kl. 17.45 (CEST)

På vilket sätt är den inte korrekt? Motivera varför du svarar nej.

Intressant fråga. Har nog inte läst ngt om det här men min reflektion är att en "upplevelse av att vi har en separat kropp" inte har med "sinnen" att göra, utan med medvetandet? -- Lavallen 7 maj 2012 kl. 18.24 (CEST)
Tiden går inte heller att höra, smaka etc men vi kan uppleva den också. Och åtminstone enligt Immanuel Kant så vill jag minnas att tiden och rummet definieras som "åskådningsformer i det mänsliga medvetandet", d v s att de väl i princip endast finns tack vare just våra medvetanden. /FredrikT (disk) 7 maj 2012 kl. 19.58 (CEST)
Att vi bara skulle ha fem sinnen är en populär myt. Helst hade jag rekommenderat Sinne men den artikeln är väldigt plottrig och förvirrad. Då föredrar jag nog den mer populärkulturella Cracked.com. /Grillo (disk) 7 maj 2012 kl. 22.06 (CEST)

Tiden är en dimension som upplevs i medvetendet. Medvetandet och rymden är samma sak. De är en immateriell tomhet i vilken det fysiska universum existerar i. Sedan går det inte att skilja på sig själv och medvetandet eftersom universum inte existerar när vi är i djupsömnen. De finns ingen värld där ute, allt är i dig.-- inlägget gjort av en oinloggad användare 8 maj 2012 kl.06.47 (CET)

Jag antar jag misstolkar dig, men du tror således att universum försvinner och återskapas när du somnar resp vaknar? Hur som helst, om jag minns rätt skiljer man i filosofin mellan sinnliga och utomsinnliga upplevelser, eller varseblivning och erinring. Filosofer, se denna diskussion som en uppmuntran till att fördjupa våra kunskaper! --Xauxa (disk) 8 maj 2012 kl. 12.25 (CEST)
Jag är ingen filosof, men jag har en gång i tiden läst filosofi. Tanken att universum inte finns när vi sover (djupt) påminner mig om Søren Kierkegaard. Jag tror han skrev en gång att sockan i byrålådan bara finns så länge vi kan uppleva den med våra sinnen. Stänger vi byrålådan, upphör sockan att existera.--Paracel63 (disk) 13 maj 2012 kl. 01.50 (CEST)
Det där gäller nog mina pennor också! -- Lavallen 13 maj 2012 kl. 07.39 (CEST)

Konstig mapp på min dator[redigera | redigera wikitext]

Direkt under partition Compaq(C:) har det dykt upp en mapp som heter "0770a74e8cd4a23736a63373b64a6660". Mappar och filer som ligger i denna mapp saknar jag behörighet för att öppna, mapparna har jag lyckats öppna men inte filerna. Vad Kan detta vara? Här är en länk till en screenshot på innehållet i mappen: http://imgur.com/k6YDt. Mvh/P

Svårt att säga. Jag skulle tro att det är en mapp med temporära filer efter en windowsuppdatering som har råkat bli kvar, kanske uppdateringen avbröts mitt i. Om du vill ta bort den så kan du prova att starta datorn i Felsäkert läge och se om du kan ta bort den då, annars kan du strunta i den. hälsningar AlphaZeta (disk) 12 maj 2012 kl. 23.58 (CEST)
Ok, vad bra, jag var lite orolig att det kunde vara någon form av skadlig kod. Tack för hjälpen! /P
Kan du inte ens öppna filen splashscreen.bmp? Moberg (disk) 13 maj 2012 kl. 10.42 (CEST)
Har googlat för att kolla så jag inte lurat dig. Sökning på filnamnet "kb2656405" som ligger i din mapp visar att det faktiskt är en Windowsuppdatering, så du sova lugnt:) AlphaZeta (disk) 13 maj 2012 kl. 21.55 (CEST)
Om du ändå googlade, kollade du upp om det är safe att ta bort mappen? Jag har på någon dator ett flertal mappar med liknande namn, och skulle gärna radera dem om jag visste att de inte fyller någon viktig funktion. Bοⅰⅵе 13 maj 2012 kl. 22.01 (CEST)
Ett enkelt sätt att testa om det är safe att radera är att byta namn på mappen och se vad som händer. Om ingenting händer efter namnbyte, omstart och en stunds användande så klarar man sig nog utan den. Lsj (disk) 13 maj 2012 kl. 22.10 (CEST)
Smart. Det borde inte vara något problem att ta bort dem i detta fall. Det är uppenbart installationsfiler om man kollar filnamnen och mappen var endast tänkt som en temporär mapp annars skulle den fått något vettigare namn. Så det används inte. Men när det gäller datorer så kan ju vad som helst hända, så det är bäst att vara på den säkra sidan. AlphaZeta (disk) 13 maj 2012 kl. 22.21 (CEST)

Valprövosten[redigera | redigera wikitext]

Finns begreppet Wahlprüfstein på svenska, och vad heter det i så fall? --LA2 (disk) 7 maj 2012 kl. 21.08 (CEST)

Det kanske är prövosten du är ute efter?, dvs den sten som man prövar metallers kvalitet emot, eng. toughstone, sp. piedra de toque. Jag letade tidigare något år efter uppgifter om denna företeelse, men hittade ingen bra referens, då. --Xauxa (disk) 7 maj 2012 kl. 22.27 (CEST)
Ja, en Prüfstein är ju en prövosten, ett testverktyg, med vars hjälp man kan bedöma metallers äkthet och liknande. Men tyskarna använder termen val-prövosten inför en valrörelse, där föreningar som Wikimedia Deutschland ställer kniviga, avgörande frågor till de olika partierna för att kunna redovisa skillnaderna för sina medlemmar. Wikimedia Sverige skulle exempelvis kunna fråga svenska riksdagspartier om de anser att lantmäteriets kartor ska bli fritt tillgängliga. En fråga av den typen är det som tyskarna kallar Wahlprüfstein, och det beskrivs i den tyska artikeln jag länkade till. Men har det begreppet någon svensk benämning? --LA2 (disk) 7 maj 2012 kl. 22.55 (CEST)
Använder man inte ibland i svenskan begreppet "lackmustest" i en motsvarande överförd bemärkelse? /FredrikT (disk) 7 maj 2012 kl. 23.02 (CEST)
Vi har ju alltid Mora stenar, men det var ett tag sedan de var i bruk! -- Lavallen 8 maj 2012 kl. 19.20 (CEST)
Jag googlade litet... Det närmaste någon form av översättning jag kom var att man i årsrapporten år 2002 för det tyska kvinnorådet (Deutscher Frauenrat) översätter "Die Wahlprüfsteine zur Bundestagswahl" till "Position papers for the federal elections" på engelska; om nu detta är till någon hjälp. Jörgen B (disk) 10 maj 2012 kl. 23.09 (CEST)
PS: @Xauxa m. fl.: Jag känner inte igen ordet/uttrycket "prövosten"; jag trodde att det alltid hette "probersten"... Jörgen B (disk) 14 maj 2012 kl. 22.24 (CEST)

Landgränser[redigera | redigera wikitext]

hur har landgränserna kommit till??+-- 193.235.68.10 (diskussion) 11 maj 2012 kl. 12.37 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Genom krig och politik.--LittleGun (disk) 11 maj 2012 kl. 17.20 (CEST)
Och ibland genom köpenskap, se till exempel Louisianaköpet.Sjö (disk) 11 maj 2012 kl. 17.30 (CEST)
Ibland genom naturliga landgränser, mot sjö och hav, floder och berg, ibland överenskommelser om dragning längs en vattendelare (bergskedja), genom förhandlingar och dragande av mer eller mindre godtyckliga streck på en karta (som man sedan har tvistat om, där bara streckets tjocklek ger osäkerhet), eller genom överenskommelser om uppdelning längs longitud och latitud fast man aldrig varit där. Det finns många sätt och bakgrund. Var det något speciellt land du tänkte på? Xauxa (disk) 11 maj 2012 kl. 17.47 (CEST)
I några få fall har man faktiskt frågat dem som bor i området vilket land de vill tillhöra, och till och med i viss mån respekterat majoritetens önskemål. Detta gäller exempelvis gränsregleringen mellan Danmark och Tyskland efter första världskriget. Jörgen B (disk) 12 maj 2012 kl. 17.07 (CEST)
Och ibland kan man undra om lantmätaren var nykter. -- Lavallen 12 maj 2012 kl. 19.32 (CEST)
Det var han nog. Frågan är snarare hur sams hertigarna av Brabant och Breda var. /ℇsquilo 13 maj 2012 kl. 11.45 (CEST)
Det hänvisade till ngt avtal i Maastricht. Efter vad jag förstår så var gränsen mellan katoliker och protestanter avgörande i gränsdragningen mellan Belgien och Nederländerna. -- Lavallen 13 maj 2012 kl. 12.32 (CEST)
Eller kort sagt: Krig och politik.--LittleGun (disk) 13 maj 2012 kl. 18.36 (CEST)
Märket. Åtta råmärken på under hundra meter (fågelvägen mellan första och sista).
Baarle-Hertog är ett extremt exempel, men komplicerade gränser kan ritas i djupaste samförstånd och broderliga anda. Här ett exempel på svensk-finskt samarbete. --LPfi (disk) 13 maj 2012 kl. 21.30 (CEST)
Finland sade "Vi ska ha husen på ön." Sverige sade "Ok då, men i så fall ska vi ha lika mycket mark på andra sidan ön." :) När drogs gränsen? Var det 1809 så var andan knappas broderlig. Lsj (disk) 13 maj 2012 kl. 22.14 (CEST)
Gränsen drogs rakt i samband med Freden i Fredrikshamn, men eftersom ön var såpass obetydlig så var det då ingen som brydde sig nämnvärt om ön tillhörde Sverige eller Ryssland. Det var bara praktiskt att ha en bit fast land som referenspunkt för gränsen. Sedan byggde ryssarna en fyr på den svenska sidan av ön. Först 1985 besvärade man sig om att faktiskt dra en väldefinierad gräns. Och eftersom fyren faktiskt tillhörde finska staten så fick de den biten av ön mot att Sverige fick en motsvarande bit av den finska sidan./ℇsquilo 13 maj 2012 kl. 22.44 (CEST)
Kataja
Vid gränsdragningen var Kataja två öar med gräns mittimellan. Ön har sedan dess stigit upp ur havet, varvid gränsen hamnade på land. -- Lavallen 14 maj 2012 kl. 12.28 (CEST)
Langränser är ofta rätt onaturliga; och de dragningar som råkar finnas leder lätt till besvär. För att i viss mån motverka detta, görs det såvitt jag förstår en regelbunden översyn av gränsen mellan Sverige och Norge. Den landgränsen ändras alltså i små detaljer då och då.
Jag kan tänka mig att detsamma gäller svensk-finska gränsen. Jörgen B (disk) 14 maj 2012 kl. 22.31 (CEST)
Det mesta av den svensk-finska landgränsen ligger i huvudströmfåran (djupfåran) på vissa vattendrag (Könkämä älv, Muonio älv och Torne älv) och strömfåran flyttar på sig alltefter. Enligt vår artikel om Torne älv kontrolleras gränsen vart 25 år och justeras vid behov. Om vattendragen besluter sig för en helt annan rutt är man väl tvungen att ta sig en rejäl funderare. Men gränsen flyttas vad jag vet alltså inte av dess vidare praktiska hänsyn. Däremot var det en stor lättnad då lokalbefolkningen fick rätt att fritt gå över gränsen, en rätt som alla nordbor fick med Schengenavtalet (vi behövde ju inte pass, men måste ändå hålla oss till gränsövergångsställena). --LPfi (disk) 17 maj 2012 kl. 12.09 (CEST)

Underligt beteende hos spindel[redigera | redigera wikitext]

Min husspindel har börjat bete sig underligt. Normalt sett brukar han/hon gå runt i taket, men de senaste två dagarna har han/hon befunnit sig på golvet, nästan på precis samma plats, helt stilla. Han/hon reagerar dock på stimuli (om man t.ex. blåser på honom/henne). Han/hon verkar vilja "kura ihop" sig, nästan till en boll. Bild finns här. Jag har försökt att mata honom/henne genom att placera en död insekt jag hittat någon centimeter från honom/henne, men han/hon bara "nosade" på insekten och lämnade den sedan. Vad kan det vara för fel? Borde jag kanske släppa ut spindeln i gräset? --Andreas Rejbrand (disk) 14 maj 2012 kl. 12.08 (CEST)

Jag har inget konkret svar på din fråga, men kan tipsa om det nya ordet "hen" som kommer minska slitaget på ditt tangentbord om du avser skriva mycket om din spindel utan att könsbestämma den. Eller genusbestämma, eventuellt. Fast inte som i araneus då. - Tournesol (disk) 17 maj 2012 kl. 09.07 (CEST)
Själv har jag länge använt bara "h".
Tyvärr ser det mörkt ut för den käre spindeln, verkar vara dödskamp - de lever ju inte så länge ens när de blir husspindlar och gillas av oss, hellre än att de slås ihjäl av spindelhatare. SergeWoodzing (disk) 17 maj 2012 kl. 11.37 (CEST)
Personligen har jag väldigt svårt för ordet "hen" -- tycker det känns fånigt. Vad gäller spindeln kan jag tyvärr meddela att det nu är flera dagar sedan jag såg något livstecken från den. Utan tvivel är han/hon avliden. --Andreas Rejbrand (disk) 17 maj 2012 kl. 12.09 (CEST)
Skulle kanske kunna vara att den ömsade, då kan de bli slöa och äter inte. Kolla om det ser ut som om det bara är ett tomt skal kvar, i så fall kan den ha ömsat, eller om det är hela spindeln, då är den nog död. Höstblomma (disk) 17 maj 2012 kl. 12.20 (CEST)
Jag har också tänkt en hel del på det, men blev till slut förhållandevis säker på att så inte var fallet. Nu när jag undersöker kroppen noggrannare under ficklampan blir jag emellertid lite osäker. Det ser ut som hela spindeln, men kroppen är så pass liten och "smal" att jag inte kan säga säkert. Tyvärr har jag väldigt lite kunskaper om spindlar. --Andreas Rejbrand (disk) 17 maj 2012 kl. 17.44 (CEST)
(Jag undersökte aldrig spindeln närmare när den var i livet, eftersom jag är ganska övertygad om att levande husspindlar mår bäst när man inte lägger sig i deras liv. --Andreas Rejbrand (disk) 17 maj 2012 kl. 17.45 (CEST))
Det här är en av de trevligaste små diskussioner jag någonsin har sett på WP. mvh SergeWoodzing (disk) 17 maj 2012 kl. 18.54 (CEST)
Jag skulle misstänka att uttorkning kan vara en trolig dödsorsak för din spindel (om den nu är död). Njaelkies Lea (d) 17 maj 2012 kl. 19.21 (CEST)
Hm... I sådana fall borde jag kanske ha placerat en vattendroppe på golvet i närheten av spindeln (i stället för/tillsamans med insekten). Någon som vågar sig på att bestämma arten? Jag skulle vilja lära mig mer om spindlar. --Andreas Rejbrand (disk) 17 maj 2012 kl. 21.00 (CEST)
Många leddjur har besvär med alltför stora vattendroppar på grund av ytspänningen. Försök med litet rejält fuktad bomull – det brukar jag använda för mna husinsekter och -spindlar. För visst är de trevliga... Enda kruxet är att det tycker katten också. Någon mat tror jag däremot inte är mycken mening med – de flesta spindlar tar nog bara föda de fångar själv. / TernariusD 17 maj 2012 kl. 21.44 (CEST)

Ang Irgun?[redigera | redigera wikitext]

Varför skiljer sig Svensk Wikipedia så mycket från Engelsk ang detta ämne se http://sv.wikipedia.org/wiki/Irgun och http://en.wikipedia.org/wiki/Irgun där man erkänner att ämnet är ofullständigt? Sen undrar jag också hur man överklagar beslut på Svenska Wikipedia till huvudorganisationen?

Menar eran info om Irgun saknar så mycket för hur kan ni annars förklara att Engelska Wikipedia får man scrolla ner medan ni har ett 1/2 A4 max? --OLIRC (diskussion) 18 maj 2012 kl. 00.49‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

  1. Språkversionerna skiljer sig åt för att ingen har skrivit mer på svenskspråkiga Wikipedia om ämnet. De olika språkversionerna är inte kloner av varandra
  2. Det finns ingen huvudorganisation, se Det finns inget Wikipedia. Det går alltså inte att överklaga något, utan vi diskuterar oss fram till hur en viss artikel skall se ut, vilket vi kallar för konsensus.
  3. Tycker du att artikeln om Irgun är för kort, var djärv och fyll på, till exempel genom att översätta från engelskspråkiga Wikipedia. Riggwelter (disk) 18 maj 2012 kl. 00.54 (CEST)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt RedigeringskonfiktWikipedia skrivs av frivilliga skribenter. Antal användare på den engelska versionen av Wikipedia är enormt mycket större än här på svenska. Således är sannolikheten större att artikeln är längre och att den är uppmärkt med en åtgärdsmall. Vidare tas beslut (om regler och riktinjer) av "gemenskapen", dvs. användarna av Wikipedia, genom diskussion. Wikimedia Foundation bestämmer inte över svenskspråkiga Wikipedias riktlinjer. – GeMet [diskussion] 18 maj 2012 kl. 01.02 (CEST)
@OLIRC: Om du beskriver vilket beslut du önskade få överklagat kan vi fösöka förklara oss här eller hänvisa till den plats diskussionen redan tagits eller bör tas.--LittleGun (disk) 18 maj 2012 kl. 09.27 (CEST)

Vinylspelarepickup[redigera | redigera wikitext]

På min förstärkare finns ingångar för phono, både MC (moving coil) och MM (moving magnet). Någon som vet hur man tar reda på om en ny skivspelarpickup, för vilken jag förlagt förpackning och instruktion i en flytt, är konstruerad med MC eller MM? --Elav W (disk) 17 maj 2012 kl. 07.52 (CEST)

Står det inte någon form av modellbeteckning på pickupen så du kan testa att googla?
Om inte hade jag testat att koppla in den på MM-ingången och provspelat, för om den okända pickupen är en MC skall den generera lägre spänning än en MM hade gjort, vilket inte bör skada en ingång byggd för MM. Det skulle väl egentligen förvåna mig om för-förstärkaren i en MC-ingång skulle skadas av den rätt måttliga spänningen från en MM, men det känns betydlugt mer sannolikt än det omvända förhållandet. - Tournesol (disk) 17 maj 2012 kl. 09.02 (CEST)
Jag har provat båda ingångarna utan att inse risken för att skada för-förstärkaren. Det som hände var att dynamiken på MM-ingången blev så stor att jag fick höja och sänka volymen för att inte störa grannarna och diskanten blev så hög att knastret från pickupen blev störande i mina bandhögtalare. I MC-ingången blir ljudet däremot sordinerat. Går det med denna informationen att dra någon slutsats om vilken konstruktion pickupen har? Googla? kanske men jag drar mig för att skruva loss den från tonhuvudet när monteringen nu är kalibrerad.Elav W (disk) 17 maj 2012 kl. 15.53 (CEST)
Jag har nog inga fler tips dessvärre. Kanske finns det något hifi-forum därute? - Tournesol (disk) 21 maj 2012 kl. 16.09 (CEST)

Minskad lukt av ättika[redigera | redigera wikitext]

Ättika används traditionellt, som ett så kallt husmorstips, för att ta bort oönskade lukter. Finns det någon som vet exakt hur ättikan tar bort de andra lukterna. Är det så att de förångade ättiksmolekylerna på något kemiskt sätt beblandar sig med andra luktmolekyler, så att deras lukteffekt neutraliseras. Eller är ättikslukten så stark så att den "tar över" luktupplevelsen i rummet? Eller vad? Bοⅰⅵе 23 maj 2012 kl. 18.43 (CEST)

Här finns ett svar från en universitetslektor i kemi. --Larske (disk) 23 maj 2012 kl. 19.54 (CEST)

Excelproblem[redigera | redigera wikitext]

Jag vill räkna antalet celler i en kolumn som innehåller orden "äpple" respektive "päron". Den formel jag hittat som passar bäst för detta heter ANTAL.OMF eller COUNTIFS. I den länkade bilden, http://imgur.com/8rakh&TBMae, syns hur jag har fyllt i formeln. Resultatet som jag vill få fram är 3 eftersom kolumnen innehåller ett äpple och två päron (dvs totalt tre celler som uppfyller villkoren i formeln). Men resultatet blir i stället 0. Vad beror detta på? Mvh/ Peter

COUNTIFS som den är skriven nu räknar antalet gånger "äpple" och "päron" står i samma cell. Se [13] för en förklaring. Prova =ANTAL.OM(A1:A4;"äpplen")+ANTAL.OM(A1:A4;"päron") eller vad det blir på engelska (COUNTIF tror jag).Sjö (disk) 25 maj 2012 kl. 19.16 (CEST)
Kanon!!! Funkar perfekt, tack för hjälpen Sjö!

Taxeringskalendern[redigera | redigera wikitext]

Artikeln taxeringskalendern är väl okej, men jag kan inte få svar på frågor som kom upp imorse: Varför finns den, jag menar i vilket syfte tillkom den? Man skulle kunna tänka sig att uppgifter om inkomst skulle vara en privatsak? //94.234.170.15 26 maj 2012 kl. 10.25 (CEST)

Svaret är nog ytterst ganska enkelt: Nyfikenhet. Det är kul att kunna se hur mycket ens grannar tjänar. Uppgifterna är offentliga och kalendern har sin moderna motsvarighet i kvällstidningars oändliga listor över vilka som "tjänar mest på din ort" och i allehanda webbtjänster. Det kan finnas en lite mer seriös aspekt också, där uppgifterna i kalendern blir ett litet bidrag till helhetsbedömningen av en person, t ex i samband med någon affär. Janders (disk) 26 maj 2012 kl. 11.09 (CEST)
Ja, jag tror nog det mest handlar om information för kreditgivning i affärssammanhang. När man säljer något på faktura vill man ju veta att det är stor chans att kunden betalar fakturan. Bοⅳⅰе 26 maj 2012 kl. 13.06 (CEST)
Sedan finns det ju gott om litteratur som visar att taxeringskalendern faktiskt även hade en social funktion även utanför rena affärsförbindelser, i val av socialt umgänge, undersöka en blivande mågs lämplighet osv... Det handlar ju som sagt om offentliga uppgifter, man har ju bara underlättat tillgängligheten. Att det ledde till en ökad benägenhet att taxera sin inkomst och förmögenhet var ju knappast en negativ konsekvens ur statens synvikel - även om jag inte tror att det var orsaken till att den tillkom. --FBQ (disk) 26 maj 2012 kl. 23.08 (CEST)
Man bör inte heller glömma bort den gamla dåliga tiden när "medborgarrätt hette pengar". För att få rösta i andrakammarvalen behövde man ha kommit upp i minst en viss taxerad inkomst, eller minst en viss förmögenhet. I kommunalvalen hade betydligt fler (vuxna män) rösträtt; men man hade olika många röster per person, beroende på den taxerade inkomsten. En fabriksägare kunde ensam ha fler röster än vad alla hans anställda tillsammans hade! Taxeringskalendrar var alltså även ett hjälpmedel för vallängder. Jörgen B (disk) 27 maj 2012 kl. 03.41 (CEST)

Oblast/Voblast[redigera | redigera wikitext]

Tar upp detta här för att få ett snabbt svar.

Vilket av "Oblast" och "Voblast" är vanligast på svenska? Vår artikel ligger under oblast. Jag frågar eftersom användare:Machatjkala nyligen flyttat en massa kategorier som slutar på "oblast" till "voblast", och jag har själv ingen koll på ryska. -Laxskinn (disk) 29 maj 2012 kl. 00.47 (CEST)

En snabb koll (där jag kan missa detaljer) så ser det ut som det främst gäller Vitryssland. JAg skulle definitivt svara "oblast" när det kommer till Ryssland, men när det gäller Vitryssland så har jag inget svar. -- Lavallen 29 maj 2012 kl. 08.31 (CEST)
Detta togs upp på Bybrunnen häromsistens. Konsensus verkar om något luta åt oblast i diskussionen, som väl inte heller behöver vara avslutad. –flinga 29 maj 2012 kl. 15.35 (CEST)

The queen of the dance floor[redigera | redigera wikitext]

Jag vet inte om det här gränsar till missbruk av "faktafrågor", men jag har inte lyckats med andra medel (läs: google). Jag söker efter en låt (troligen ganska ny) jag hört på radions program 3... :) Den innehåller bland annat raden "I am the queen of the dance floor", med en repris, och ordet didgeridoo i ett sammanhang jag inte vill skriva ut. (Jag har inte lyssnat tillräckligt ordentligt för att ta ställning till lyrikens innehåll, varför jag också vill passa på att presumtivt ta avstånd från densamma.) Kanske borde jag skriva till SR istället, men.. -flinga 29 maj 2012 kl. 02.17 (CEST)

Hörde du den precis när du skrev detta, så borde svaret finnas på http://sverigesradio.se/sida/latlista.aspx?programid=2689&date=2012-05-29 212.181.63.190 29 maj 2012 kl. 15.34 (CEST)
Tack, men tyvärr, det var ett tag sedan. Däremot kanske jag hör den så småningom igen :) –flinga 29 maj 2012 kl. 15.50 (CEST)

Max von Sydow[redigera | redigera wikitext]

Diskussionen flyttad till Diskussion:Max von Sydow#Exakt födelseplats. /FredrikT (disk) 29 maj 2012 kl. 16.45 (CEST)

Släktforskning[redigera | redigera wikitext]

I födelse- dopboken står det på en person följande: Nöddöpt - Bekräftelse vägrad. Vad betyder detta? Mvh/ Christian

Se här och svaret på fråga #165 här.--Larske (disk) 2 juni 2012 kl. 10.53 (CEST)

Skapa artiklar[redigera | redigera wikitext]

Kan wikipedia själv skapa artiklar eller hjälpa andra --Cech (diskussion) 3 juni 2012 kl. 13.34 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Artiklarna på Wikipedia skapas av Wikipedias användare och vi hjälps åt. Se: Wikipedia:Deltagarportalen. Rex Sueciæ (disk) 3 juni 2012 kl. 16.18 (CEST)
Du är alltså lika mycket "wikipedia" som vi andra. Det tar förstås ett tag innan man lär sig hur man brukar göra, så det lönar sig att lyssna på de mer erfarna, men en av huvudreglerna är Var djärv! Misstag går lätt att rätta till. Folk kan ibland verka bryska, men så länge man menar väl och litar på att de andra också gör det borde det inte bli problem. --LPfi (disk) 3 juni 2012 kl. 16.27 (CEST)

Språka[redigera | redigera wikitext]

I en mejlista jag är medlem i finns följande kod:

  # Find the number of revision of the page which has the id="$id"
   my $query = {
                        action => 'query',
                        prop => 'revisions',
                        rvprop => 'ids',
                        pageids => $id,
                 };
                my $result = $mediawiki->api($query);

Vilket språk? -- Lavallen 4 juni 2012 kl. 18.28 (CEST)

Jag tycker att syntaxen påminner mycket om Perl. Se t ex den här sidan.--Larske (disk) 4 juni 2012 kl. 18.59 (CEST)

Tiggarens opera/Tolvskillingsoperan[redigera | redigera wikitext]

När jag satt och skrev idag upptäckte jag att i artikeln om William Hogarth i Svensk uppslagsbok kallas Tiggarens opera för Tolvskillingsoperan. Det här är fyra år efter Brechts pjäs, så den var ju känd, men man tycker ändå att man borde ha skilt mellan den nya pjäsen och den gamla balladoperan. Någon som vet om Tiggarens opera även kallats Tolvskillingsoperan?--FBQ (disk) 5 juni 2012 kl. 12.08 (CEST)

Den operett (ungefär) som låg till grund för Brechts och Weills tolvskillingsopera känner jag bara till under namnet "Beggar's opera"; men det bör rimligen vara den som har det svenska namnet "Tiggarens opera". Jag har någon gång sett litet resonemang runt namnet "Tolvskillingsoperan", eller snarare "Die Treigroschenoper" (det tyska namnet, som rätt väl översätts som "Three Penny Opera" på engelska. Jag har därför svårt att tro att någon insatt egentligen skulle behöva uppfatta det som att Gays titel skulle ha varit något med "tolvskilling", "three penny", eller något liknande i sig. Däremot bör man med rätta kunna ha kallat "Beggar's opera" för "urversionen av Tolvskillingsoperan" e. d., vilket ju betyder något annat.
Jag rekommenderar i övrigt dewps beskrivning av Tolvskillingsoperans tillkomst: de:Die Dreigroschenoper#Entstehung. Där står ju bland annat
Brecht hatte für die Oper ursprünglich den Titel Gesindel vorgesehen und sie im Juni 1928 unter dem Titel Die Ludenoper vom Verlag Felix Bloch Erben als Bühnenmanuskript vervielfältigen lassen. Erst Lion Feuchtwanger machte nach einem Probenbesuch den Vorschlag, das Stück Dreigroschenoper zu nennen.
där det ju framgår att Brecht först tänkt sig ett annat namn. Där framgår emellertid också att man i programbladet till uruppförandet knöt an i högre grad till Gays original än vad man i senare framställningar gör: Det stod ju
"Die Dreigroschenoper von John Gay, übersetzt von Elisabeth Hauptmann in der Bearbeitung von Bert Brecht".
Man beskrev alltså stycket som författat av Gay, översatt (till tyska) av Hauptmann och bearbetat av Brecht, utan att antyda att Gays originalverk faktiskt hade en annan titel. Detta kan ju ha givit upphov till vissa missförstånd. När Tolvskillingsoperan fick sitt genombrott, så överflyglade den rätt kvickt Gays verk, som nog länge var (och kanske fortfarande är) mest känt just som "förlaga".
Jag skall se efter vad Svensk Uppslagsbok skriver om Hogarth. Jörgen B (disk) 5 juni 2012 kl. 17.52 (CEST)
Jag tittade efter. Det är andra upplagan jag har tillgång till; du läste väl i första, eftersom (om jag fattar dig rätt) boken var tryckt 1932? Även den artikel jag såg omnämnde "Tolvskillingsoperan", men i ett rätt perifert sammanhang.
Min gissning: Texten har behållits relativt oförändrad från första upplagan, och skrevs då av en konstvetare, kanske utifrån konsthistoriska verk. Vederbörande var tillräckligt allmänbildad för att känna till kopplingen mellan "Beggar's opera" och "Tolvskillingsoperan", men inte tillräckligt mycket teaterexpert för att inse att teatervetare (kanske redan då, men definitivt) i framtiden skulle betrakta detta som två olika verk.
I vilket fall som helst motiverar både detta och dewps citat ur programbladet för uruppförandet att man lägger till någon mening om att "Tolvskillingsoperan" ibland uppfattats som väsentligen en version av "Tiggarens opera".
(För övrigt tror jag att "Tiggaroperan" är en bättre översättning än "Tiggarens opera". I den mån man använder den bestämda formen "The Beggar's Opera", så tror jag att "the" snarare syftar på "opera" än på "beggar". Detta är dock naturligtvis av rätt liten betydelse; om "Tiggarens opera" faktiskt är det vanligaste namnet på svenska (utan wikipediapåverkan), så skall självklart detta också vara artikelns namn.) Jörgen B (disk) 5 juni 2012 kl. 23.42 (CEST)
Tack, jag gjorde en sökning på googlebooks och hittade inget omnämnande av Tolvskillingsoperan före 1928 (en text från 1927 är troligen feldaterad, liksom en hänvisning till Nordisk familjebok 1923 där inget textutdrag visades, så jag misstänkte att det så var fallet. Konstvetaren (artikelförfattaren var fil. kand. Gertrud Serner) kan möjligen ha läst om "Die Dreigroschenoper" von John Gay, übersetzt von Elisabeth Hauptmann in der Bearbeitung von Bert Brecht, alternativt en svensk artikel baserat på de uppgifterna. Och utgått från att Tolvskillingsoperan var namnet även på Gays verk. Som du säger så är användadet ganska perifert. Jag blev mest förvånad över att någon så kort efter urpremiären av Tolvskillingsoperan skulle ha känt till Gays operett men ändå trott att den haft samma titel som Brechts pjäs.--FBQ (disk) 6 juni 2012 kl. 01.27 (CEST)
Sohlmans musiklexikon (2. uppl.) skriver under uppslagsordet ”Tiggarens opera”: ”[…] Dess framgångar i modern tid inleddes med Frederic Austins [Sångare och tonsättare, chef 1924–29 för British National Opera.] version från 1920, som spelades 1463 gånger i sträck; Stockholm 1945." Artikeln är signerad Margareta Svensson.
I Operans värld (Prisma 1999) står under "Tolvskillingsoperan": "Text Elisabeth Hauptmann och Bert Brecht, fritt efter John Gays 'Tiggaroperan'. […] Svensk premiär: Komediteatern, Stockholm, 2 november 1929."
I Grove Music online skriver Robert D. Hume under uppslagsordet "Beggar's Opera, The.": "Ballad opera in three acts arranged by Johann Christoph Pepusch to a libretto by John Gay; London, Lincoln’s Inn Fields, 29 January 1728. […] In 1928 Bertolt Brecht created a German adaptation with music by Kurt Weill, Die Dreigroschenoper (‘The Threepenny Opera’). Despite that work’s enormous international popularity, The Beggar’s Opera continues to hold the stage."
Stephen Hinton skriver under uppslagsordet "Dreigroschenoper, Die (‘The Threepenny Opera’).": "Play with music in a prologue and three acts by Kurt Weill (music), Bertolt Brecht (book) and Elisabeth Hauptmann (translation) after John Gay's the Beggar's opera; Berlin, Theater am Schiffbauerdamm, 31 August 1928. […] First came the idea of adaptation. Having been alerted to the huge success of Sir Nigel Playfair's revival of John Gay’s The Beggar’s Opera at the Lyric Theatre, Hammersmith, which had opened on 5 June 1920, Brecht had his collaborator Elisabeth Hauptmann prepare a working translation of the piece in the winter months of 1927–8. Shortly afterwards he was approached by the young impresario Ernst Josef Aufricht who was looking for a play with which to launch his new company at the Theater am Schiffbauerdamm in Berlin. Brecht offered Aufricht The Beggar's Opera, even though work on it had scarcely begun. Between its inception early in 1928 and its first performance on 31 August eight or so months later, the 'play with music' underwent numerous and substantial reworkings, especially during the chaotic final month of rehearsal under the direction of Erich Engel. Apart from the Gay text, Brecht also used poems by François Villon (for which he was later charged with plagiarism, having failed to credit the German translator, K.L. Ammer) and Rudyard Kipling. Announced in May as The Beggar's Opera, the work initially bore the subtitle Die Luden-Oper ('The Pimps' Opera'). The title Die Dreigroschenoper did not emerge until a week or so before the première.”
"Balladopera" (eng: Ballad opera) är nog den korrekta svenska termen för Gays verk. Begreppet operett kommer inte till användning förrän under 1800-talet. Rex Sueciæ (disk) 6 juni 2012 kl. 07.34 (CEST)
...I alla fall inte termen operett... Jörgen B (disk) 6 juni 2012 kl. 13.17 (CEST)

Ozonhål[redigera | redigera wikitext]

hur kan vi människor minska eller förhindra ozonhålen?

Genom att även fortsättningsvis avstå från att släppa ut ozonförstörande gaser som freon. Montrealprotokollet 1987 förbjöd fortsatta utsläpp, och om det respekteras kommer hålet gradvis att minska, men det tar många år till innan det är borta. Lsj (disk) 6 juni 2012 kl. 18.42 (CEST)

Hur definierar biologer liv[redigera | redigera wikitext]

Hur definierar man liv? Är ett frö levande när det är torkat och inte gror t.ex. MiCkE 4 juni 2012 kl. 13.00 (CEST)

Ur artikeln om Liv:

"Konventionell definition: Konsensus är att livet karaktäriseras av organismer som omfattar några eller alla av följande egenskaper:[1][2]

  1. Homeostas: Reglering av den interna miljön för att upprätthålla ett visst tillstånd; till exempel, elektrolytkoncentration eller svettning för att sänka temperaturen.
  2. Organisation: Består av en eller flera celler. Celler är livets grundläggande byggsten.
  3. Metabolism: Konsumtion av energi genom att konvertera kemiska föreningar och energi till cellkomponenter (anabolism) och genom att bryta ner organisk materia (katabolism). Levande ting kräver energi för att upprätthålla intern organisation (homeostas) och för att producera de andra fenomen som förknippas med liv.
  4. Celltillväxt: Reproduktion av celler (celldelning), för att kunna ersätta gamla och döda celler med nya friska celler.
  5. Anpassning: Förmågan att kunna förändra arvsmaterialet (mutation), för att kunna förändra sina egenskaper och för att kunna anpassa sig till miljöer.
  6. Respons vid stimuli: Tillgången av "sinnen" som kan uppfatta omgivningen.
  7. Reproduktion: Förmågan att skapa nya organismer."
  1. ^ Davison, Paul G.. ”How to Define Life”. The University of North Alabama. http://www2.una.edu/pdavis/BI%20101/Overview%20Fall%202004.htm. Läst 17 oktober 2008. 
  2. ^ Witzany, G. (2007). The Logos of the Bios 2. Bio-Communication. Helsinki, Umweb.

Lsj (disk) 4 juni 2012 kl. 13.51 (CEST)

Ja, men jag vet inte om det svarar på hela Micke's fråga. Ett vilande torrt frö, är det vid liv? När det sedan börjar gro, så är det vid liv, ja. Men innan dess? -- Lavallen 4 juni 2012 kl. 15.59 (CEST)
"Konsensus" är ett överanvänt begrepp (helt bortsett från att den svenska termen "samsyn" täcker upp samma begrepp utan att ta till svengelska). Jag är tveksam om det faktiskt kan sägas råda samsyn om just vad liv är bland biologer. Min erfarenhet är att biologer inte är särskilt eniga om vilken innebörd man bör ge termen "liv". Ställ exempelvis frågan om virus är levande till olika biologer! Du kan då få en del mycket bestämda men varandra motsägande svar. M. v. h., Jörgen B (disk) 4 juni 2012 kl. 18.21 (CEST)
Det är ungefär vad NE säger: Alla har vi en ungefärlig uppfattning om innebörden av ordet liv, men någon allmänt accepterad definition finns det inte och Fastän virus, viroider och prioner har förmåga till förökning med hjälp av värdcellernas ämnesomsättning kan de inte obetingat räknas som levande varelser. Slutligen Många organismer har vilstadier, fortplantningskroppar eller överlevnadsenheter, t.ex. frön och sporer, som inte tydligt uppvisar dessa egenskaper. De måste emellertid betecknas som levande så länge de har kvar förmågan att ge upphov till aktivt liv.. Enligt det svaret är ett frö liv även om det inte uppvisar "livstecken" liv så länge det är grobart - om det inte är grobart längre är det inte liv. Hur pass allmängiltig den definitionen är antar jag är en annan fråga.--FBQ (disk) 4 juni 2012 kl. 20.31 (CEST)
Tack FBQ, det var ungefär det svaret jag letade efter! MiCkE 8 juni 2012 kl. 22.24 (CEST)

Maraton över fyra nationer?[redigera | redigera wikitext]

På hur många (vilka?) platser på jorden kan man lägga ett maratonlopp (42,2 kilometer) som sträcker sig över fyra länder utan att man fuskar med att pausa avståndsmätningen medan man åker båt längs floder och liknande? Jag har hittat en tänkbar sträckning ungefär mitt i Europa, finns det fler? - Tournesol (disk) 4 juni 2012 kl. 22.16 (CEST)

Iran-Turkiet-Azerbadzjan(Nagorno-Karabach)-Armenien. Lsj (disk) 4 juni 2012 kl. 22.55 (CEST)
Beroende på politiskt perspektiv kan det funka med Palestina-Israel-Jordanien-Syrien. Jordanien-Syrien-Israel-Libanon kommer också nära, men jag tror det är en aning för långt. I båda fallen springer man över Golanhöjderna och räknar dessa som syriska. Lsj (disk) 4 juni 2012 kl. 23.03 (CEST)
Egypten-Israel-Jordanien-Saudiarabien, runt Akabaviken. Lsj (disk) 4 juni 2012 kl. 23.04 (CEST)
Tadjikistan-Afghanistan-Kina-Kashmir (vilket land det sistnämnda nu än tillhör). Lsj (disk) 4 juni 2012 kl. 23.09 (CEST)
Kazakstan-Ryssland-Kina-Mongoliet blir en mara med fin utsikt. Glöm inte syrgas och stegjärn. Det kan behövas när man springer på hög höjd över glaciärer. Nasko (disk) 4 juni 2012 kl. 23.11 (CEST)
Namibia-Botswana-Zimbabwe-Zambia. Lsj (disk) 4 juni 2012 kl. 23.14 (CEST)
Här kanske man också behöver särskild utrustning... --Larske (disk) 4 juni 2012 kl. 23.17 (CEST)
Varma kläder ska räcka där - terrängen är helt platt och inte fruktansvärt högt upp. Men syrgas och rep kommer nog annars väl till pass på rutten Tadjikistan-Kashmir, där de lägsta bergspassen längs vägen är kring 5000 meter upp. Lsj (disk) 4 juni 2012 kl. 23.23 (CEST)
Här får man ta med sig ordentligt med dricka istället: Marocko-Västsahara-Algeriet-Mauretanien. Lsj (disk) 4 juni 2012 kl. 23.27 (CEST)
Två stycken ungefär mitt i Europa - vilken var det du menade, Tournesol? Österrike-Slovenien-Kroatien-Ungern eller Tyskland-Schweiz-Österrike-Liechtenstein? Lsj (disk) 4 juni 2012 kl. 23.30 (CEST)
Serbien-Montenegro-Kosovo-Albanien kan väl dock knappast kallas "mitt i". Lsj (disk) 4 juni 2012 kl. 23.33 (CEST)
Den rutt jag hade hittat går Tyskland-Österrike-Schweiz-Österrike-Liechtenstein, den följer tillräckligt etablerade "vägar" för att kunna mätas på Google Maps i gå-till-fots-läge. - Tournesol (disk) 5 juni 2012 kl. 09.24 (CEST)
Jag mätte helt enkelt fågelvägen, med ögonmått i Google Maps. Vissa av rutterna måste man nog vara antingen fågel eller alpinist för att följa. Påfallande många av dem går också genom omstridda områden, och torde vara politiskt besvärliga att ta sig fram på. Kul övning hur som helst :) Lsj (disk) 5 juni 2012 kl. 09.35 (CEST)
Storbrittannien-Cypern-FN-Nordcypern? -- Lavallen 5 juni 2012 kl. 10.28 (CEST)
42,2 kilometer är lite för kort för att klara av Aubange (Belgien), Mont Sant Martin (Frankrike), Luxemburg, Palzem (Tyskland). Ska man hålla sig på landsvägarna så blir det ungefär 48 km. /ℇsquilo 5 juni 2012 kl. 12.03 (CEST)
Bland etablerade löptävlingar finns bara sådana över tre länder vad jag vet. Exempel Tyskland-Österrike-Schweiz och Italien-Frankrike-Monaco. Det verkar ha funnits ett fyrländerslopp Namibia-Botswana-Zimbabwe-Zambia. --BIL (disk) 5 juni 2012 kl. 12.52 (CEST)
Nu vet jag inte om man behöver "fuska med färjor" enligt din definition men jag antar att det räcker att sprattla lite i vattnet här för att träffa Namibia, Zambia, Zimbabwe och Botswana. Ainali (disk) 8 juni 2012 kl. 22.35 (CEST)
Lagom för simborgarmärket snarare än maraton - sträckan är ungefär 200 meter om jag mäter rätt på kartan. Men se upp för krokodiler :) Lsj (disk) 8 juni 2012 kl. 22.44 (CEST)
Och här kan du ta dig genom Armenien, Turkiet, Iran och Nachitjevan på 47 km. Med ett extra bobygge och skogslöpning borde det vara långt under 42 km. Ainali (disk) 8 juni 2012 kl. 22.52 (CEST)

Spanska trappan i Rom[redigera | redigera wikitext]

Varför står det i Wikipedia att Spanska trappan heter så därför att Spanska torget ligger där, Spanska trappan heter Spanska trappan därför att den Spanska ambasaden låg där.

Ove Nordlund

Eftersom Spanska trappan inte heter något med Spagna på italienska utan Scalinata della Santissima Trinità dei Monti medan däremot torget heter Piazza di Spagna på italienska, kan det vara så att torget fått sitt namn från Spanska ambassaden? Och att det svenska namnet på trappen kommer från torget. Enligt åtminstone tyskspråkiga wp har torget fått namn från beskickningen.--LittleGun (disk) 7 juni 2012 kl. 23.12 (CEST)
Det italienska namnet på trappen kommer från torget ovanför trappen, enligt enwp.--LittleGun (disk) 7 juni 2012 kl. 23.23 (CEST)
Enligt denna (it:Piazza di Spagna) artikel på itwp fick torget namn efter ambassaden ("a cui la piazza deve il nome"). Calle Widmann (disk) 8 juni 2012 kl. 07.21 (CEST)

Sven Emanuel Laurell[redigera | redigera wikitext]

Kan någon som har Sveriges släktforskarförbunds CD-skivor lätt tillgängliga kolla upp personen Sven Laurell? På en privat hemsida anges "Laurell. Sven Emanuel. (Elektroingenjör. Född 21/10 1876 på Strand i Molkom.Nyed(S). Död 29/6 1946 i Malmö (M).)", det vill säga annan födelseort än i den tryckta källan. Stämmer dödsdatumet med dödboken? /Annika (disk) 4 juni 2012 kl. 22.35 (CEST)

Tycks vara född i Undenäs. Född 1, Statistiska Centralbyrån (SCB) - samlingspost, Utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker 1860-1949, SE/RA/420401/01/H 1 AA/564 (1876), bildid: A0036063_00096, 2 Undenäs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13601/C/8 (1865-1894), bildid: A0027179_00099, bosatt Undenäs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13601/A I/17 (1870-1888), bildid: C0053139_00400. Familjen flyttar till Nyed 1878 enligt senast nämnda källa (hfl). Edaen (disk) 4 juni 2012 kl. 22.50 (CEST)
Tack, då verkar födelseorten stämma i Gullberg-Uggla. Jag avvaktar med att skriva in dödsdatum i artikeln. /Annika (disk) 6 juni 2012 kl. 21.42 (CEST)
Han finns inte med i Sveriges dödbok, så vitt jag kan se. I Sveriges befolkning 1900 finns han med Undenäs som födelseort. Familjen verkar vara bosatt i Krakerud i Nyed. För övrigt finns kommentaren "Utträdt till Nya Kyrkan". / Elinnea (disk) 9 juni 2012 kl. 16.48 (CEST)
I samtliga hfl/församlingsböcker fram till 1903 för Nyed anges han vara född i Undenäs. 1903 flyttar han till Ludvika. Begäran om utträde för hela familjen 25/11 -87, upprepat 2/7 -88. Står 1903 som elektroingenjör. Bouppteckning enligt Malmö stadsarkiv 1946.[14] Edaen (disk) 9 juni 2012 kl. 18.09 (CEST)

Jag känner till denne man lite genom släktuppgifter jag haft tillgång till. Var han inte verksam väldigt länge på ASEA i Ludvika? Verkar inte ens ha varit där enligt WP - ? - . SergeWoodzing (disk) 9 juni 2012 kl. 18.20 (CEST)

Det finns ett släktarkiv på Malmö stadsarkiv.[15] Edaen (disk) 9 juni 2012 kl. 18.28 (CEST)
Han var uppenbarligen verksam i Malmö 1919 och gravsattes där 1946-07-04 (Östra kyrkogården Kvarter: 05 I Gravplats: 0002) enligt svenskagravar.se. Jag hittade nu att han i slutet av sitt liv var verksam på Elektromekanos filial i Malmö. /Annika (disk) 9 juni 2012 kl. 18.30 (CEST)

francis dop[redigera | redigera wikitext]

hej! vad heter den man som sjunger franks sång på francis barndop? jag hävdar att det är placido domingo som sjunger, en god vän till mig säger brad ryan. vilket är det? tack på förhand. asaneta

Vem är Francis? /Grillo (disk) 9 juni 2012 kl. 02.26 (CEST)
Tror att asaneta talar om 3:s reklam med det svarta fåret vid namn Frank. Gissar på att barnets namn är Francis och hen frågar vad låten Frank sjunger på dopet heter. Har själv ingen aning om vad den heter. Har heller ingen aning om det vart lite lättare att tolka frågan nu... Men man får ju försöka att hjälpa till! =)
Vänligen, Hastaro (disk) 9 juni 2012 kl. 02.29 (CEST)
Tillägg, var ju sångaren var ute efter inte låten, fel av mig...--Hastaro (disk) 9 juni 2012 kl. 02.31 (CEST)
Efter lite googlande hittade jag att det är Loa Falkman, som du kan se här. Ska tillägga att det är tele2:s reklam också...--Hastaro (disk) 9 juni 2012 kl. 02.43 (CEST)
Happ, så går det när man inte kollat på tv på några år... /Grillo (disk) 9 juni 2012 kl. 06.44 (CEST)

Villkorsstyrd formattering Excel[redigera | redigera wikitext]

1.Kolumn A innehaller flera rader med text. Se exempel http://imgur.com/PDJG6
2.Kolumn C = Kolumn A
3.Kolumn C är villkorsstyrt formaterad, färgerna i cellerna varierar.
4.Nu vill jag göra sa att texten i Kolumn A far samma färg som i Kolumn C, dock skall kolumn A inte samma villkorsstyrda formatering som kolumn C. Gar detta att lösa Mvh Peter
Vad är skälet till att du inte vill ha samma villkorsstyrda formatering i kolumn A? Det verkar vara ett enkelt sätt att få samma färger för respektive rad i kolumn A som i kolumn C. --Larske (disk) 9 juni 2012 kl. 09.54 (CEST)

(redigeringskonflikt) Cellen Cx (där x representerar en radreferens) innehåller alltså formeln =Ax samt en villkorsstyrd formatering. Du vill nu lägga en vilkorsstyrd formatering på A-kolumnen så varje cell Ay kopierar färgen men ingen övrig formatering från motsvarande cell Cy?

Vad är i så fall anledningen att du inte kan skapa snarlika villkorsstyrda formateringar för båda kolumnerna? Att slippa underhålla formateringen på två ställen? - Tournesol (disk) 9 juni 2012 kl. 09.55 (CEST)

Svaret på din fråga Tournesol är att det inte skulle gå att villkorstyra kolumn A på samma sätt som kolumn C eftersom det skulle ge felaktiga resultat. Förklaringen till detta är ganska komplicerad men beror i grunden på att jag inte hittat något sätt att genom villkorsstyrd formatering hitta dubbletter i fler än ett område åt gången. Att exempelvis villkorsstyra att dubbletter skall hittas i område A1:C10 samt område F8:K18 har jag inte lyckats med. Eftersom jag inte lyckats med det har jag gjort en speciallösning som dock resulterat i det problem som ligger till grunden för min ursprungliga fråga.
Hmm... om jag behöver göra något riktigt komplext i Excel brukar jag överväga att skriva ett VBA-skript som gör jobbet istället för att försöka bygga ihop komplexa formler. Kan det vara ett alternativ? - Tournesol (disk) 9 juni 2012 kl. 11.14 (CEST)
VBA är jag extremt dålig på. Håller just nu på med att, med VBA, försöka lösa så att klistra funktionen får som standard att bara klistra in värden så att format och formler inte blir förstörda när folk är inne och skriver i kalkylbladen... men det går åt skogen :-)
En lösning om inte tabellen är allt för stor är följande: Markera kolumn C och kopiera och klistra in kolumnen i MS Word. Färger och värden behålls, men allt annat försvinner. Kopiera tabellen i Word med Ctrl-C, växla över till Excel och klistra in. Nu har all vilkorsstyrdformatering tvättats bort. Kvar är endast värden och format. Nasko (disk) 9 juni 2012 kl. 12.53 (CEST)
(redigeringskonflikt) Du behöver använda cellens egenskaper i VBA, inte kopiera. Jag har aldrig använt färger i VBA, men denna sida [16] verkar relevant, särskilt avsnittet Colors In A Cell Or Range. Jag skulle använda Cells().Font.ColorIndex , någonting såhär:
Dim I as Integer
For I=1 to 6
Cells(I, 1).Font.ColorIndex=Cells(I, 3).Font.ColorIndex
Next I

Sjö (disk) 9 juni 2012 kl. 13.04 (CEST)

Hmm, Colorindex returnerar väl "grundfärgen" dvs den färg det blir om villkoret för den villkorsstyrda formateringen inte uppfylls. Och det har man ingen nytta av i detta fall. --Larske (disk) 9 juni 2012 kl. 13.15 (CEST)
Stämmer säkert, jag kollade inte det utan bara om en "manuell" formatering flyttades över.Sjö (disk) 9 juni 2012 kl. 15.29 (CEST)
Fungerar inte den här formeln för att hitta dubbletter i ett område som består av två områden: =(COUNTIF($A$1:$C$10,A1)+COUNTIF($F$8:$K$18,A1))>1 (byt , mot ; vid behov) --Larske (disk) 9 juni 2012 kl. 13.10 (CEST)
Jo det funkar ju utmärkt. Jag gjorde uppenbarligen fel med parenteserna... Tack för hjälpen Larske och alla andra!

Pantersnigel[redigera | redigera wikitext]

Har hittat en pantersnigel i min trädgård. Hur vanlig är den i Sverige-Södermanland? --90.129.32.138 (diskussion) 10 juni 2012 kl. 21.54 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Kontakta Naturhistoriska Riksmuseet. Riggwelter (disk) 11 juni 2012 kl. 22.07 (CEST)

Fotboll[redigera | redigera wikitext]

Är Pepe från Brasilien eller portugal? --Cech (diskussion) 3 juni 2012 kl. 13.35 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Det beror lite på vad du menar med "är från". Han är född i Brasilien men portugisisk medborgare. - Tournesol (disk) 3 juni 2012 kl. 13.38 (CEST)


Har Franz Beckenbauer någonsin varit världens bästa fotbollspelare? Cech 13 juni 2012 kl. 10.06 (CEST)

Äta på Jensens Bøfhus I Stockholm i en timme[redigera | redigera wikitext]

Jag kommer att ankomma i Stockholm onsdagen den 4 juli, och kommer att ankomma på Stockholm järnvägstation ungefär klockan 10:45. Mitt tåg avgår klockan 12:14. Alltså har jag ungefär en och en halv timme tid att äta lunch. Jag såg att det finns en Jensens Bøfhus i Stockholm centrum på Vasagatan 24, ganska nära järnvägstationen. Är det möjligt att gå dit, beställa lunch, äta den, betala och gå tillbaka till järnvägstationen i en timme? JIP (disk) 11 juni 2012 kl. 19.08 (CEST)

Enligt kartan, så är det engångväg på c:a 120 meter från CST till Vasagatan 24. Så det borde väl inte vara några större problem. --Civilspanaren (disk) 11 juni 2012 kl. 19.30 (CEST)
Men hur långt tid tar det att få maten och betala den i Jensens Bøfhus? Är det möjligt att betala i förväg och slippa vänta på notan? JIP (disk) 11 juni 2012 kl. 19.57 (CEST)
Det får du nog fråga "Jensens" själva om. Det borde finnas kontaktuppgifter någonstans. Googla? --MagnusA 11 juni 2012 kl. 20.03 (CEST)
Se http://www.restaurangportal.se/restaurang/jensen%C2%B4s+b%C3%B6fhus,r4416.html : "Som lunchställe är Jensens uselt.. 1. vänta på hovmästaren (5 min trots tom lokal) 2. vänta på servitris (8 min trots att man tydligt lagt ifrån sig menyerna) 3. vänta på maten (17 minuter.. hur det nu kan ta 17 min för en medium biff) 4. äta.. biff = ok men inte mer. Ingen direkt grillyta utan snarare gråaktig med lite peppar på. Klent tilltagen portion.. 5. vänta på att få betala (8 min) 6 Vänta på att få tillbaka visa-kortet (3min)" /Annika (disk) 11 juni 2012 kl. 20.14 (CEST)
Jag har inte ätit där på åratal, men kring 2005 tyckte jag de hade bra/prisvärd lunch om man gick på luncherbjudandet. Hur snabba de är minns jag inte, men säkerligen snabbare om man väljer något som är avsett som lunchalternativ. - Tournesol (disk) 11 juni 2012 kl. 20.31 (CEST)
Enligt den recensionen som Annika64 citerade tar det totalt 44 minuter att vänta, vilket är halvet av min hela tid i Stockholm centrum innan tåget avgår. Alltså total ogodkännbart. Jag har aldrig varit på Jensens Bøfhus i Stockholm, men jag har varit på en i Göteborg. Då tog det 40 minuter att få betala, men det var ju inte på lunchtiden, men på kvällstiden. Jag hoppas de är snabbare på lunchtiden. JIP (disk) 11 juni 2012 kl. 20.38 (CEST)

Ett motförslag: Hälsingborg, i korsningen Klara Norra kyrkogata / Mäster Samuelsgatan max 200 meter från Jensens. http://www.halsingborg.nu - Tournesol (disk) 11 juni 2012 kl. 20.33 (CEST)

Glöm det förresten :-( - Tournesol (disk) 11 juni 2012 kl. 20.33 (CEST)
Jag ser på webbsidan att restaurang Hälsingborg upphör. Finns det några flera motförslag så nära järnvägstationen? JIP (disk) 11 juni 2012 kl. 20.38 (CEST)
Det finns en lunchrestaurang i World Trade Center. Man kan gå inomhus från Centralen. Inga problem att äta på en timme. Janders (disk) 11 juni 2012 kl. 20.53 (CEST)
Det beror väl på vad du vill äta. Det finns ett gäng matställen på Centralen. Riggwelter (disk) 11 juni 2012 kl. 20.57 (CEST)
Jag vill helst äta biffor eller hamburgare. Jag vet att det finns en Burger King och en McDonald's på järnvägstationen, men där har jag redan ätit förut, och jag vill gärna pröva på andra restauranger. Också kinesiskt eller nepaliskt mat gillar jag. JIP (disk) 11 juni 2012 kl. 21.09 (CEST)
På andra sidan Vasagatan, mittemot Cst och ner mot Tegelbacken, ligger en mongolisk restaurang. Det kanske vore något. Riggwelter (disk) 11 juni 2012 kl. 21.13 (CEST)
Om du går två kvarter norrut på Vasagatan (där Jensens ligger) kommer du till korsningen med Kungsgatan (i korsningen ligger ett 7-Eleven och ett Burger King). Om du tar vänster i den korsningen har du efter 100 meter ett bra mexikanskt snabbmatsställe som heter Serrano på höger hand. Om du istället tar höger i korsningen passerar du ett (inte så imponerande) ställe som har kinesisk buffé på vänster hand. Du kan även promenera till Hötorget (totalt åtta minuters enligt Google Maps) där det finns en "food court" som heter Kungshallen. En trappa upp där finns det ett hamburgarställe, men det kan bli lite bråttom att hinna dit, beställa, få maten, äta och gå tillbaka. - Tournesol (disk) 11 juni 2012 kl. 23.31 (CEST)

I Waterfront Building på Klarabergsviadukten ligger ett ganska nyöppnat steakhouse som jag inte har varit på, men som borde vara precis vad du söker. Intill det ligger Wagamama, nån slags asiat. I Centralhallen finns ett O'Learys där du kan få burgare. En bit norrut på Vasagatan från Centralen finns ett Max. Mongolen som nämnts ovan har rätt hygglig kinabuffé, och nära den ligger Panda Sushi, som har jättegod bimbimbab. World Trade Center på Klarabergsviadukten har god "bricklunch" (tre rätter att välja på varje dag, kött/fisk/veg) med rätt fin salladsbuffé. /jssfrk (d|b) 13 juni 2012 kl. 19.15 (CEST)

trädde i förbindelse med[redigera | redigera wikitext]

Uttrycket "trädde i förbindelse med" finns nu i 16 artiklar. Jag tycker att det är ålderdomligt och bör ändras till något som är lättre för vanliga läsare att förstå. Men vad betyder det? Jag tänker mig "tog kontakt med" eller "började ett nära samarbete med" eller något däremellan. Håller ni med? Vad tycker ni i så fall att man ska ändra till? --Ettrig (disk) 12 juni 2012 kl. 13.21 (CEST)

"Tog kontakt med" ligger väl ganska nära, även om ordet "tog" syftar på en egen aktivitet som kanske inte är riktigt lika uttalad när man använder formuleringen "trädde i...". Men kanske..? Jag skulle dock för min egen del inte tolka in något samarbete mellan partena, bara med stöd av uttrycket "trädde i förbindelse med". Om texten tillåter en omskrivning som säger att xxx "vid en viss tidpunkt hade kontakt med", så skulle det kanske fungera. Janders (disk) 12 juni 2012 kl. 14.01 (CEST)
Som jag uppfattar det betyder "A tog kontakt med B" att "A" var aktiv. "A trädde i förbindelse med B" är betydligt svagare och är nog också förenligt med att "B" var den aktive, men kan väljas för att "A" är föremålet för författarens intresse. En ändring som [17] behöver kontrolleras mot källa. Edaen (disk) 12 juni 2012 kl. 16.41 (CEST)
"A trädde i förbindelse med B" är ett så ålderdomligt uttryck att vi inte vet riktigt vad det betyder. Detta är ett starkt skäl att ändra formuleringen. Samtidigt gör det att vi inte vet vad vi ska skriva istället. Att kontrollera källan ger ingen hjälp. Där finns ju just den formulering som vi behöver ändra. Vi behöver hjälp av någon som är kunnig i historisk svenska. "A hade kontakt med B" tycks dock vara OK för oss tre. --Ettrig (disk) 12 juni 2012 kl. 23.15 (CEST)
(placeras efter JörgenB) Ett äktenskap är en slags förbindelse och i artikeln omA skulle man kunna skriva "A trädde i äktenskap meed B", i artikeln om B, "B trädde i äktenskap med A". Ingen av artiklarna uttalar sig om på vems initiativ äktenskapet kom tillstånd.--Edaen (disk) 13 juni 2012 kl. 12.21 (CEST)
"A kom i kontakt med B" skulle jag förespråka./Annika (disk) 12 juni 2012 kl. 23.23 (CEST)
”Träda i förbindelse med” betydde ’sätta sig i förbindelse med’ dvs. ’kontakta’ ’uppsöka’. ”Träda i förbund med” betydde ’ingå förbund med’.[18] [19] Rex Sueciæ (disk) 13 juni 2012 kl. 00.39 (CEST)
Verbet ”trädde” kommer av ordet ”träda” som betyder förflytta sig med tämligen långsamma steg. Ordet används ofta bildligt och överfört, och speciellt även i uttryck för upprättande av kontakt, inledande av verksamhet och dylikt (enligt NE:s ordlista). Översätter man det med ”hade kontakt med” tappar man lite av betydelsen vad gäller att det är något som börjar. Jag skulle hellre välja ”inledde en kontakt med”, ”upprättade kontakt med”, eventuellt ”fick kontakt med”. Texten i Edaens länk: ”... efter dess seger 1765 trädde det i förbindelse med det vid den tiden förödmjukade Hattpartiet ...” skulle jag skriva om till ”... efter dess seger 1765 inleddes kontakter med det vid den tiden förödmjukade Hattpartiet ...” --Xauxa (disk) 13 juni 2012 kl. 01.17 (CEST)
Själv tycker jag inte alls att "träda i förbindelse med" känns föråldrat. (Eller är det jag som är föråldrad?) Uttryckssättet har också fördelen att det (normalt) har ett tydligt subjekt. Exempelvis Xauxas senaste förslag på en passivkonstruktion riskerar nog att leda till oklar syftning. Jörgen B (disk) 13 juni 2012 kl. 10.52 (CEST)
SAOB antyder inte heller på något vis att uttrycket "träda i förbindelse med" skulle vara föråldrat; men artikeln om träda är ju från 2005, alltså 7 år gammal, och således kanske föråldrad, sedd ur yngre wikipedianers perspektiv?:-) SAOB ger för övrigt förklaringen sätta sig i förbindelse till "träda i förbindelse". Jörgen B (disk) 13 juni 2012 kl. 11.38 (CEST)
Min känsla är trots allt att det är tämligen föråldrat. Men oavsett hur det är med den saken så bör man förstås försöka skriva så att så många som möjligt förstår, utan att förenkla så långt att det blir felaktigt. Annars försvinner lite av poängen med Wikipedia som först och främst finns för att förmedla kunskap. Skriver vi svårare än vi behöver så blir vi sämre på den uppgiften. Njaelkies Lea (d) 13 juni 2012 kl. 12.39 (CEST)
Jag har tittat på ungefär hälften av förekomsterna i Wikipedia. De är inte skrivna av Wikipedianer. De är alla kopierade från ungefär 100 (till exempel 72) år gamla böcker. Detta tycker jag visar att det är ålderdomligt och väger tyngre än vad vi känner när vi läser det. --Ettrig (disk) 13 juni 2012 kl. 13.32 (CEST)
Angående betydelsen: "Träda i förbindelse med" är ett (välbekant!?) stående uttryck, och anger att subjektet tog initiativet till förbindelsen. "Träda in i äktenskapet" uttrycker också en aktiv handling (med två aktiva parter). (Det bör både historiskt och i vår tid skiljas från "träda i förbindelse med"; "förbindelse" i kärlekslivssammanhang används normalt bara i sammanställningarna "lösa förbindelser" och "utomäktenskapliga förbindelser", såvitt jag vet.) Exempelvis det mycket vanliga "träda i kraft" har en mer passiv betydelse; det är visserligen exempelvis en viss lag som träder i kraft, men det är ingenting lagen själv har bestämt sig för, utan det är lagstiftarna som har angett tidpunkt för ikraftträdandet.
Angående lämpliga formuleringar här: "Träda i förbindelse med" är alltså betydligt precisare än flera av "moderniseringsförslagen" ovan, som faktiskt just antyder att några av förslagsställarna inte riktigt har förstått uttrycket. Formuleringen "sätta sig i förbindelse med" har rätt så exakt samma innebörd som "träda i förbindelse med", så om vi här byter ut "trädde" etc. mot "satte sig" etc., så har vi inte minskat stringensen (och därmed informationsmängden).
Om även de av er som har svårt för uttrycket "träda i förbindelse med" tycker att "sätta sig i förbindelse med" är rimligt OK, så har vi alltså en vettig lösning. Annars bör man noga i varje enskilt fall tänka igenom hur "moderniseringen" skulle se ut; och se till att man behåller informationen om vem som inledde kontakten. Jörgen B (disk) 13 juni 2012 kl. 14.22 (CEST)

Hur många % av vår luft är partiklar?[redigera | redigera wikitext]

Om man tar en kubikmeter luft. Hur stor volym utgörs av partiklar med massa? Moberg (disk) 13 juni 2012 kl. 15.28 (CEST)

Om du med "partiklar med massa" menar luftmolekyler, så är molekylernas volym i runda slängar en tusendel av luftens. En kubikmeter luft innehåller alltså ungefär en liter molekyler. Då har jag räknat molekylernas volym som den volym som upptas av elektronskal, ut till de yttersta elektronerna. Ska man gå ner ett steg till, så är det ju också ganska mycket tomrum inne mellan elektronerna inne i varje molekyl. Elektronerna egen volym är försumbar (de har ingen mätbar storlek), och atomkärnornas volym är sådär en miljondels miljarddel av luftens. Lsj (disk) 13 juni 2012 kl. 15.35 (CEST)
Precis ett sånt svar jag ville ha. Tack så mycket. Moberg (disk) 13 juni 2012 kl. 15.50 (CEST)

Fredrika Bremers myndighet[redigera | redigera wikitext]

Som ogift kvinna bör Fredrika Bremer ha varit omyndig fram till lagändringen 1858/63. Jag läste dock nyligen att hon ansökte om att bli myndigförklarad redan på 1840-talet. Det fanns ju redan före 1858 möjligheter för en kvinna att bli myndighetsförklarad genom dispens från statschefen, och jag antar att det var det som gällde. Frågan är: exakt när blev hon myndig? Det står inte i hennes artikel, och något så pass viktigt kanske borde föras in? Det innebar ju att hon inte längre behövde en mans underskrift för att sköta sin ekonomi. Vet någon när hon blev myndig? Tack på förhand!--Aciram (disk) 10 juni 2012 kl. 15.58 (CEST)

Hösten 1840. 11 november 1840 skrev hon Mitt eget (liv) har varit alltför kriggärdat af murar och nu då jag är fri ack! nu - är jag gammal, maklig. Dock har jag mina tysta tankar på frihet. Sotholms härad hade i början av november tillstyrkt Fredrikas (och för övrigt även systern Agathe Bremers) tillräkernlighet, och 14 december 1840 kungjordes att de förklarats myndiga.
Källan är Carina Burmans Bremerbiografi - den är intressant om du är intresserad av mer om Fredrika Bremer.--FBQ (disk) 11 juni 2012 kl. 19.49 (CEST)
Mycket intressant, tack för svaret. Det bör absolut föras in i hennes artikel! Kanske kan du föra in uppgiften i hennes artikel, när du har källan? Men märkligt att hon myndigförklarades av häraden - jag trodde att en kvinna före år 1858 kunde myndigförklaras endast med dispens från kungen? --Aciram (disk) 12 juni 2012 kl. 22.34 (CEST)
Här står att hon och systern "gick till kungs" för att bli myndigförkalarade efter att bodern förslösat arvet efter fadern. Kan man tänka sig att proceduren var att häraden rekommenderade kungen att myndigförklara i november, och att resten var en formalitet som blev klar med kungen 14 december? Hon verkade ju rätt säker innan den officiella kungörelsen.--LittleGun (disk) 12 juni 2012 kl. 23.21 (CEST)
Jag tolkar det som att häradsrätten i Sotholms härad utfärdat ett vitsord, som sedan behövdes när man skulle gå till kunglig majt och ansöka om myndighet. Beslutet om hennes myndighet finns uppfört bland "Af Kongl Maj:t afgjorda mål" så det är kungen (eller kungens kansli) som godkänt hennes myndighet, men först efter utlåtande av häradsrätten.
Jag hade gärna hjälpt till, men tyvärr kommer jag inte att ha så mycket tid för wikipedia den här veckan.--FBQ (disk) 13 juni 2012 kl. 07.12 (CEST)
Se även: Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2012#Myndig ogift kvinna, med vidare referenser; men frågan om hur myndighetsförklaringen gick till utreds inte särskilt klart där. @FBQ, "Kongl Maj:t" kunde nog syfta på litet av varje; exempelvis regeringsbeslut, eller beslut av Högsta domstolen eller av Regeringsrätten, såvitt jag förstår.
@Aciram, det var ju i alla fall trevligt att du nu har hittat åtminstone ett par svar (systrarna Bremer) på den fråga du då ställde om exempel på myndigförklarade kvinnor. Jörgen B (disk) 13 juni 2012 kl. 11.17 (CEST)
@JoergenB, förra gången frågade jag specifikt om 1700-talet, tror jag, men detta är absolut intressant! Sedan var ju kungliga personer, och särskilt då monarker, en fråga för sig och inte vad jag letade efter, men jag tackar i efterhand för din hjälpsamhet! Den här frågan fick ett mycket väl tillfredställande svar. --Aciram (disk) 14 juni 2012 kl. 01.00 (CEST)

Samma poäng i EM-slutspelet[redigera | redigera wikitext]

Hur avgörs rangordningen i respektive grupp i Europamästerskapet i fotboll 2012 om två lag har samma poäng när gruppspelet ör slut? Utöka gärna artikeln med det också.--LittleGun (disk) 13 juni 2012 kl. 21.56 (CEST)

Här hittar du säkerligen svaret: Regulations of the UEFA European Football Championship 2010-2012. -- jiˈesˌdeːo ] 13 juni 2012 kl. 22.02 (CEST)
Japp, där stod det. Ett stycke är tillagt i artikeln. Tack för hjälpen!--LittleGun (disk) 13 juni 2012 kl. 23.27 (CEST)

Folkomröstning[redigera | redigera wikitext]

Det verkar som att vissa länder kört med folkomröstningar som inte handlar om en sakfråga (som alkohollagar, trafikomläggning, pension, kärnkraft eller internationella organisationer) utan man skall rösta om man har förtroende för den sittande regeringen eller presidenten. (verkar typiskt för fattiga länder, och 1970-talet) Varför kör de inte med nyval direkt? Misstänker att det används för att rigga valen till fördel för de som redan bestämmer, men om de nu vill göra det, varför inte köra ett riggat nyval direkt?

Kan det hända i Sverige enligt 1974 års konstitution (alltså inte riggat val, utan en folkomröstning där man skall folkomrösta om sitt förtroende för Sveriges regering)? Har aldrig hört om det, utan tror det skulle bli nyval direkt om folk slutar lita så mycket på svenska regeringen att det blir tal om det. J 1982 (disk) 11 juni 2012 kl. 20.47 (CEST)

Det lär inte bli aktuellt i Sverige. Riksdagen kan väcka en misstroendeförklaring mot regeringen (eller en minister) och försöka fälla den. Detta har inträffat 1980, 1985, 1996, 1998 och 2002, i samtliga fall satt regeringen/ministern kvar. För att en folkomröstning ska vara mer än rådgivande så måste den hållas på valdagen, och då röstar folket ändå fram en ny riksdag, så en sådan folkomröstning är ganska meningslös och är dessutom troligtvis olaglig. Nasko (disk) 13 juni 2012 kl. 01.15 (CEST)
Riksdagen kan kanske enligt författningen anordna en beslutande folkomröstning i frågan om förtroendet för en viss regering, att avgöras samtidigt som ett riksdagsval; men det verkar ju helt poänglöst. (Det är inte heller helt säkert att exempelvis Lagrådet skulle tycka att en sådan omröstning skulle vara i författningens anda. Samtidigt saknar Sverige författningsdomstol, så riksdag och regering har litet större möjligheter att genomföra även konstiga beslut än vad fallet är i en del andra länder.)
Däremot skulle det mycket väl kunna tänkas att riksdagen beslutade om att en rådgivande omröstning under tiden mellan två riksdagsval, där politikerna förbunde sig att följa valresultatet, men samtidigt regeringen deklarerade att den komme att avgå i händelse av att "fel" förslag skulle vinna; alltså någonting liknande en kabinettsfråga, fast riktad till hela väljarkåren i stället för till riksdagen. Jörgen B (disk) 13 juni 2012 kl. 19.24 (CEST)
En sådan folkomröstning, rådgivanre eller bindande, är väl alltid onödig. Vill man avgöra förtroendet för ett lands regering-president finns val, och nyval. Att anordna en folkomröstning kostar ju en hel del pengar, och då förväntar man ju sig att det används för att snacka en sakfråga som inte passar så bra som partipolitik, inte massa meningslöst krångel som skulle göra sig bättre som val-nyval (kostar ju också, men det är ju folk är med på så länge man skiljer val och folkomröstning åt). J 1982 (disk) 13 juni 2012 kl. 20.49 (CEST)
Jag vet inte om du riktigt förstod hur jag menade. Förslaget skulle handla om en sakfråga, men åtföljas av att regeringen förklarade att den skulle avgå om "fel" förslag vunne.
Detta är ett helt normalt förfarande, när det gäller regeringsförslag till parlament. En kabinettsfråga är inte en direkt fråga om förtroende eller misstroende, även om den indirekt kan få en sådan innebörd. Nu är vår artikel om detta litet dålig; det ser ut som om den lider litet av just sammanblandning med misstroendevota. Idén med en kabinettsfråga är dubbel: Dels säger regeringen att den här frågan är såpass viktig att vi inte rimligen kan regera vidare om vi inte får parlamentets stöd i frågan; dels är det ett sätt att pressa grupper eller personer, som i sig stöder regeringen men inte det aktuella förslaget, att inte förhindra att förslaget antas. Under lång tid regerade exempelvis socialdemokraterna med stöd av kommunisterna/Vänsterpartiet, och kunde i avgörande omröstningar få V att lägga ned sitt motstånd mot förslag genom att ställa kabinettsfrågor. V kanske inte ville stödja exempelvis ett visst skatteförslag; men de ville ännu mindre vara "de som fällde en arbetarregering". År 1990 röstade dock V emot S-regeringen efter att denna hade ställt kabinettsfråga; se Regeringen Carlsson I#Regeringens avgång. (Carlsson återkom som statsminister, efter att oppositionsledaren hade givit upp försöken att bilda regering; men under tiden hade man också arbetat fram ett kompromissförslag som till skillnad från regeringens tidigare förslag kunde antas av Riksdagen. "Kabinettsfrågan" var således "löst".)
Det jag skrev skulle kunna vara möjligt är alltså att en regering på ett liknande sätt skulle kunna göra sitt fortsatta regerande beroende av utgången i en folkomröstning om en sakfråga. Omröstningen skulle fortfarande gälla sakfrågan; men samtidigt skulle väljarna veta att resultatet skulle kunna leda till en regeringsdemission. Bortsett från ATP-omröstningen så har inte de folkomröstningar som genomförts i Sverige varit särskilt nära knutna till regeringsfrågor; men detta kan förstås ändras (helt inom ramen för nuvrande grundlag). Jörgen B (disk) 15 juni 2012 kl. 22.30 (CEST)

Militära vapen[redigera | redigera wikitext]

Med tanke på att lejonet i Göteborgs stadsvapen är vänt åt höger så undrar jag, är det rätt att lejonet ska vara åt vänster på dom militära vapnen som baseras på Göteborgs stadsvapen (t.ex. KA 4)?

Jens --77.219.222.49 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Jag vet inte så mycket om detta mer än vad som redan står på Wikipedia, men om vi börjar med att läsa Heraldisk höger och vänster och Göteborgs stadsvapen så kommer vi fram till att lejonet i stadsvapnet mera symboliserar "flykt" (heraldisk vänster) förmodligen inte avsiktligt som det står. Att militär väljer att vända på det så det istället symboliserar anfall (heraldisk höger) låter helt rimligt tycker jag. Dessutom står det att det har varit invändninar mot att använda heraldisk vänster i stadsvapnet så när tillfälle gavs så valde de kanske att ändra det? Mina spekulationer. C.Nilsson (disk) 16 juni 2012 kl. 12.29 (CEST)

http://stats.grok.se/[redigera | redigera wikitext]

Vet inte riktigt om detta ska klassas som faktafråga eller Wikipediafråga, men jag tar det här.
Under säkert ett och ett halvt år har statistiksidan http://stats.grok.se/ inte fungerat på min dator. Jag trodde länge att sidan lagts ned, innan jag av en ren slump råkade upptäcka att den fungerade på min mobiltelefon. Nu har jag märkt att det bara är med just mitt mobila bredband från Telenor som den inte fungerar. Vad kan det bero på? - Green Yoshi brevlåda ‣ bidrag 16 juni 2012 kl. 23.16 (CEST)

Mycket märkligt. Det har fungerat för mig på Telenor mobilt internet uner en lång tid (och gör än idag). Det låter som att det är något cache eller cookie-relaterat problem. Ainali (disk) 16 juni 2012 kl. 23.24 (CEST)
Tyvärr inte. Jag har rensat både cache och kakor ett flertal gånger, men det fungerar ändå inte. Inte heller när jag delar nätverket via Wi-Fi till min bärbara dator. - Green Yoshi brevlåda ‣ bidrag 16 juni 2012 kl. 23.33 (CEST)
Har du testat det på en annan dator med samma abonnemang? Ainali (disk) 16 juni 2012 kl. 23.38 (CEST)
Jag känner tyvärr ingen som har samma som jag, men jag har testat just mitt mobila bredband på andra datorer utan resultat. - Green Yoshi brevlåda ‣ bidrag 17 juni 2012 kl. 10.18 (CEST)
Det var precis så jag menade. Kan domänen ha hamnat på en svartlista på något sätt? Ainali (disk) 17 juni 2012 kl. 10.23 (CEST)
Sidan fungerar för mig, men jag lånade en annans dator för någon månad sedan, och då såg jag att staplarna inte syntes i den datorn, bara siffran och den övre textraden. Jag antar att det var den andres dator som hade problemet, för det var så under en vecka och när jag sedan använde min dator igen fungerade sidan som vanligt. Jag har mobilt bredband och den andre fast.78.78.165.207 17 juni 2012 kl. 10.41 (CEST)
När jag tänker efter kanske det beror på vilken version på IE man använder? Sidan funkar med IE9, men kanske inte med äldre version?--78.78.165.207 17 juni 2012 kl. 10.46 (CEST)
@Ainali: Inte en aning. Hur kontrollerar jag det?
@78.78.165.207 (1): Jag kommer inte ens så långt. Webbläsaren står bara och tuggar ett tag, innan jag får texten "Anslutningen avbröts. Servern på stats.grok.se svarar inte.". - Green Yoshi brevlåda ‣ bidrag 17 juni 2012 kl. 10.50 (CEST)
Så där var dn.se igår för mig. 78.78.165.207 17 juni 2012 kl. 10.52 (CEST)
Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt Redigeringskonfikt Vanligtvis lönar det sig att kontrollera på så låg nivå som möjligt. Svarar datorn på nättrafik överhuvudtaget (ping; servrar spärrar knappast den trafiken)? Svarar webbservern (telnet dator http)? Returnerar den en riktig sida (telnet/lynx -dump)? Jag har för mig att ping och telnet finns också på Windows-datorer (men någon Windows-användare får förklara hur man kommer åt dem).
@78.78.165.207 (2): Jag använder senaste versionen av Mozilla Firefox, men har testat i andra webbläsare (Google Chrome och Internet Explorer) också. Fungerar ingenstans. - Green Yoshi brevlåda ‣ bidrag 17 juni 2012 kl. 10.50 (CEST)
Prova om du når den via en proxy server, tex denna. AlphaZeta (disk) 17 juni 2012 kl. 10.57 (CEST)
Nej, det gick inte. - Green Yoshi brevlåda ‣ bidrag 17 juni 2012 kl. 10.59 (CEST)

Skriv följande i ett kommandofönster (som du får fram med Start->Run...->cmd):

ping grok.se

Då ser du om din dator, oavsett webbläsare, har kontakt med grok.se (som har IP-adressen 46.253.202.68 när jag provar).--Larske (disk) 17 juni 2012 kl. 11.04 (CEST)

Jag vet inte riktigt vad jag ska få för svar (är inte så hemma på detta), men så här svarar den:
Ping–statistik för 46.253.202.68:
Paket: Skickade = 4, Mottagna = 0, Förlorade = 4 (100 %),
Är det "rätt"? - Green Yoshi brevlåda ‣ bidrag 17 juni 2012 kl. 12.53 (CEST)
Du har gjort rätt, men svaret från grok.se försvinner på vägen. När jag pingar får jag svaret:
Paket: Skickade = 4, Mottagna = 4, Förlorade = 0 (0 %)
Mysko fel. Prova att köra "spåra rutten":
tracert 46.253.202.68
Den visar vilken väg signalerna går, så du kan se var paketen fastnar. Svaret kanske inte är till mycket hjälp, men du ser åtminstone om signalerna lämnar din bredbandsleverantör Nasko (disk) 17 juni 2012 kl. 13.13 (CEST)
Spårar väg till malenkov.intresseklubben.org [46.253.202.68]
över högst 30 hopp:
 1     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
 2   526 ms    99 ms    69 ms  146.172.99.125
 3   260 ms   279 ms   239 ms  ti3006b400-ae1-0.ti.telenor.net [146.172.105.110]
 4   238 ms   239 ms   239 ms  netnod-ix-ge-b-gbg-1500.port80.se [194.68.130.143]
 5   570 ms    79 ms    69 ms  telelocation-hy-demarc0.sto.se.p80.net [82.96.53.70]
 6    69 ms    79 ms    79 ms  91.142.184.10
 7     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
 8     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
 9     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
10     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
11     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
12     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
13     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
14     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
15     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
16     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
17     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
18     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
19     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
20     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
21     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
22     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
23     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
24     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
25     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
26     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
27     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
28     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
29     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
30     *        *        *     Begäran gjorde timeout.
Spårning utförd.

Hur tolkar jag detta? - Green Yoshi brevlåda ‣ bidrag 17 juni 2012 kl. 13.34 (CEST)

Signalerna lämnar din leverantör, men när de kommer fram till http://stats.grok.se/ så uteblir kommunikationen. Exakt varför är svårt att säga. Har du provat från ett annat abonnemang. Ditt/operaörens ip-nummer kan vara blockerat på servern. Ställ frågan till en:User:Henrik som driver tjänsten. Han borde veta. Nasko (disk) 17 juni 2012 kl. 13.53 (CEST)
Jag har nu informerat Henrik om diskussionen. Jag har inte provat från något annat abonnemang, men med min mobiltelefon (som också har Telenor) fungerar det utan problem. - Green Yoshi brevlåda ‣ bidrag 17 juni 2012 kl. 14.11 (CEST)

Jag hade samma problem som Green Yoshi med mitt förra bredband från Bredbandsbolaget (vilket ju är samma som Telenor). Med mitt nuvarande bredband från Tele2 funkar det dock fint. Gaisjonke (disk) 17 juni 2012 kl. 17.00 (CEST)

Troell[redigera | redigera wikitext]

Kan någon med genealogiskt intresse svara på om det finns något släktband mellan Jöns Troell (1855–1942) och Abraham Troell (1881–1954)? Av vad jag har kunnat utröna verkar alla som heter Troell tillhöra dessa personers släkter. /Annika (disk) 11 juni 2012 kl. 22.12 (CEST)

Kan tyvärr inte svara på det, men i Sveriges befolkning 1900 står Nils Abraham Troëll, som "student" och "barn i familjen", som far och mor i den familjen står "Bengt Nilsson" och "Toa Persdotter", de är bosatta i Hjärsås i Kristianstad. / Elinnea (disk) 11 juni 2012 kl. 22.31 (CEST)
Jöns Troell tog av allt att döma sitt släktnamn (i likhet med Anders Trollér) efter födelseorten Trollenäs (de fick naturligtvis inte heta Trolle!). Vare sig Sveriges läkarhistoria från 1930-talet eller Svenska män och kvinnor ger något besked om Abraham Troell hade någon koppling till sin namne i Eslöv eller någon annan förklaring till namnet. /Annika (disk) 13 juni 2012 kl. 20.15 (CEST)
I Sveriges befolkning 1880 finns endast en Troell, en Christian Troell född 1866 i Malmö Caroli, boende hos sin far Jöns Larsson Holm (född 1849 i Grönby socken). 1890 finns Christian Troell eget hushåll (bokhållare) samt Jöns Olsson Troell (personen ovan nämnd). Nils Abraham Troëll dyker som upp först i Sveriges befolkning 1900. Abraham är född i Hjärtås och hans far Bengt Nilsson i Vånga. Det verkar inte finnas något släktsamband mellan dessa.--FBQ (disk) 18 juni 2012 kl. 13.02 (CEST)

Användarsidan[redigera | redigera wikitext]

Är det vanligt att använda hakparenteser på användarsidan? Cech (disk) 20 juni 2012 kl. 10.04 (CEST)

Det beror lite på vad du menar. Din användarsida verkar helt normal, med länkar till andra sidor etc. Jag brukar rekommendera att man härmar andra om man är osäker på vad man ska göra. Var djärv helt enkelt.//Hannibal (disk) 20 juni 2012 kl. 10.08 (CEST)

excel arbetsdagar 2003[redigera | redigera wikitext]

Hej, Jag har excel 2003. Enligt office.microsoft.com ska det i excel 2003 finnas en formel som heter arbetsdagar. Jag kan dock inte hitta den formeln i min excelversion. Vad kan detta bero på? Med vänliga hälsningar/Chr

Är du säker på att du har en svensk version av Excel? Om inte heter formeln WORKDAY.
Skulle du inte få till det anar jag att det inte vore omänskligt att hacka ihop motsvarande formel själv i VBA, kanske finns den redan ute på nätet som exempel om man googlar lite. - Tournesol (disk) 21 juni 2012 kl. 10.10 (CEST)
Nej, det är svenska Excel. VBA är väl inte riktigt min starka sida. Tycker det är konstigt att formeln inte finns med i min version, den ska ju finnas i 2003:an...
För att få tillgång till vissa funktioner måste man installera, det låter värre än det är, något som heter Analysis Toolpak, se beskrivning.--Larske (disk) 21 juni 2012 kl. 18.18 (CEST)

Biljettkostnader på EM[redigera | redigera wikitext]

Hej! Vet någon vad biljetter till olika matcher på årets fotbolls-EM kostat? Skiljer sig priset för de olika matcherna? Ska inte dit, jag är bara nyfiken. :-) Calandrella (disk) 11 juni 2012 kl. 18.55 (CEST)

Hej! På den här sidan kan du se vad det kostar till de olika matcherna. Riktigt dyrt att vara nere och kolla på EM tyvärr... Vänligen, Hastaro (disk) 11 juni 2012 kl. 19.01 (CEST)
Inte lika dyrt som vårt lokala VM dock. Men där blev det ju rejält med kritik. --LPfi (disk) 13 juni 2012 kl. 09.33 (CEST)
Nej, tyvärr var det ju äckligt dyrt med det. Ganska sjukt att dem begär mer pengar för ett Ishockey slutspel än fotbollens slutspel. Fotbollen är ju otroligt mycket större. Får bara hoppas att Svenska Ishockeyförbundet lärde sig något så att man själv kan gå på IshockeyVM nästa år.--Hastaro (disk) 13 juni 2012 kl. 20.53 (CEST)
Tack så mycket! Vet någon vad de tre olika kategorierna står för? Är det helt enkelt olika kvalitet på platserna...? Calandrella (disk) 24 juni 2012 kl. 15.44 (CEST)

Fotbolls Em 2012[redigera | redigera wikitext]

Vad heter musikstycket som alltid spelas då spelarna är på väg in i fotbollsplanen? --83.250.112.88 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Svaret hittar du här, "Heart of Courage" av Two Steps From Hell verkar det som. C.Nilsson (disk) 24 juni 2012 kl. 22.51 (CEST)

excel Countif/Antal.om[redigera | redigera wikitext]

Hej,

Försöker räkna antalet datum i en kolumn som infinner sig mellan två specifika datum. I exemplet som finns här: http://imgur.com/O5tMD, ska korrekt svar bli 1, men det blir istället 0. Formeln jag har gjort, och som också syns i exemplet fungerar inte. Jag har provat flera olika varianter men utan resultat. Hur löser man detta? Mvh/Peter

Ändra formeln från

=COUNTIF(A1:A3;">C1")-COUNTIF(A1:A3;">D1") till

=COUNTIF(A1:A3;">"&C1)-COUNTIF(A1:A3;">"&D1)

--Larske (disk) 25 juni 2012 kl. 22.35 (CEST)

Lysande! Tack för hjälpen! Vad fyller tecknet & för funktion i detta fall?
Det är tecknet som används för att konkatenera (~"slå ihop") det som står före & med det som står efter &. "God" & "dag" blir "Goddag". --Larske (disk) 26 juni 2012 kl. 21.17 (CEST)

Här är en alternativ, något kortare, formel som ger samma resultat:

=SUMPRODUCT((A1:A3>C1)*(A1:A3<=D1))

--Larske (disk) 27 juni 2012 kl. 00.10 (CEST)

Hmm, jag har svårt att se vad man slår ihop i denna formel...
Du kan se en film om SUMPRODUCT här --Larske (disk) 27 juni 2012 kl. 20.05 (CEST)
Tack för tipset om sumproduct! Den ar ju klockren eftersom 2003 inte har COUNTIFS! Kände till formeln sedan tidigare men beskrivningen av den pa microsoft.office hemsida är konstig och jag har inte riktigt förstatt syftet med den. Andgaende &, vad är det man slar ihop med & i formeln =COUNTIF(A1:A3;">"&C1)-COUNTIF(A1:A3;">"&D1)?

Cantilever[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Jag håller på att översätta Engelska Wikipedias artikel om Old Trafford, jag har dock fastnat på ett ord som jag verkligen inte hittar vad det betyder. Det är order Cantilever jag har fastnat på... Engelska Wikipedia har en artikel om detta, fast inte Svenska Wikipedia. Någon vänlig som vet och skulle kunna säga vad det svenska ordet är?

Vänligen, Hastaro (disk) 27 juni 2012 kl. 05.34 (CEST)

Rakt översatt, och synonymt med engelskans artikel Cantilever, betyder det Konsolbalk och kommer från balkteorin. I det här fallet är det läktarna inklusive taken det syftas på. Det är alltså inte läktarna som är ombyggda till "konsol-läktare", utan läktarna är ombyggda med konsol-tak, ungefär "skärmtak" det vill säga utan pelare som sticker ner bland läktarna och därmed skymmer sikten. Så strunta i direktöversättningen av cantilever och försök skriva om.
Några meningar ovanför handlar om samma sak. Där står det nu att takkonstruktionen "ersättas med nya moderna pelare som sattes in ovanpå läktaren". Det bör också skrivas om, det är taket som stöds med pelare som ersätts av ett tak med "nya moderna takstolar som är fastspända bara i en ända och därför inte behöver några pelare som sticker ner framför åskådarna" eller nåt. Kämpa på!--LittleGun (disk) 27 juni 2012 kl. 07.52 (CEST)
Hej, tack för svar!
Vart ganska klurigt nu, suttit ungefär i en halvtimme och försökt omformulera mig i artikeln. Det går inget vidare, försökte dra en liknelse mellan hur en balkong är uppbyggd, samma teknik har jag för mig (?), och läktarna på Old Trafford, lyckas dock inte formulera mig. Sökte även efter lite bilder på Commons som skulle kunna vara till nytta, lyckades dock inte hitta rätt, bästa var väl en balkong som bygger på den tekniken. Nu har jag allt fått något och klura på ett tag... Men får kriga mig vidare och lösa det här, någon här på Wikipedia vet nog säkert annars hur man ska formulera sig där. Tar gladeligen emot all hjälp jag kan få.
Vänligen, Hastaro (disk) 27 juni 2012 kl. 08.39 (CEST)
Skulle man kunna skriva fribärande skärmtak ? (amatörförslag) Mvh Mkh (disk)
Det finns en teknisk benämning som är "konsoltak", (cantilever roof). Cantilever är som nämns ovan "konsol", dvs ett utskjutande stöd, fribärande balk etc. --Xauxa (disk) 27 juni 2012 kl. 13.17 (CEST)
"Konsoltak" låter mest rätt, men begriper den genomsnittlige läsaren vad som avses med det ordet? "Självbärande skärmtak" eller "självbärande takskärm" kanske är mer förståeligt. /ℇsquilo 27 juni 2012 kl. 13.39 (CEST)
Kanske går det bra att skriva "... fribärande skärmtak (konstoltak) ...". Xauxa (disk) 27 juni 2012 kl. 18.21 (CEST)
Har nu skrivit såhär : De gamla pelarna som stödde taken skulle tas bort från United Road läktaren och ersättas med konsoltak, ungefär "skärmtak" det vill säga utan pelare som sticker ner bland läktarna och därmed skymmer sikten, därefter skriver jag helt enkelt bara konsoltak när ordet kommer igen. Tog konsoltak då det kommit flest förslag på konsoltak, tog även LittleGuns förklarning då den genomsnittlige läsaren antagligen inte förstår vad som menas med det (som ℇsquilo sa).
Tackar för hjälpen! Vänligen, Hastaro (disk) 27 juni 2012 kl. 18.32 (CEST)

Vilken växt?[redigera | redigera wikitext]

Jag undrar vilken växt jag fotat, jag försöker lära mig de olika flockblommiga växter som finns i mitt bostadsområde. Bilden

Mvh C.Nilsson (disk) 3 juli 2012 kl. 00.55 (CEST)

Det ser ut som en vänderot, antagligen läkevänderot. Jämför med den här bilden. Den tillhör alltså inte familjen flockblommiga växter.--Paracel63 (disk) 3 juli 2012 kl. 16.54 (CEST)
Tack för hjälpen, jag började misstänka att det inte var en flockblommig eftersom det inte ledde till något när jag letade igenom växtfamiljen efter den, tusen tack! C.Nilsson (disk) 3 juli 2012 kl. 18.10 (CEST)

Engelsk mil[redigera | redigera wikitext]

Tittar i lite tabeller från US Cencus bureau som jag planerar att använda för att uppdatera en rad artiklar. Artikel: Engelsk mil talar om två definitioner för mile i USA, varför min fråga är om ngn kan få fram vilken definition som används av US Census Bureau? Ingen stor skillnad, men vill ju inte introducera fel i 3000 artiklar på en enda gång. -- Lavallen 5 juli 2012 kl. 11.51 (CEST)

Hittat ngn not själv. Ser ut att vara 2,589988 km2 på en sqmile. -- Lavallen 5 juli 2012 kl. 11.57 (CEST)

Mård, iller, mink, vessla...?[redigera | redigera wikitext]

Mård, iller, mink, vessla...?

Hej! Jag fick syn på den här krabaten ute i skogen idag. Att det är ett mårddjur vet jag, men jag är inte riktigt säker på exakt vilken sort det är. Min gissning är en mård, kan det stämma? - Green Yoshi brevlåda ‣ bidrag 5 juli 2012 kl. 16.38 (CEST)

Ser ut som en mård, tycker även jag. Det lite trekantiga huvudet och fläcken under hakan är typiskt för mårdar, till skillnad från illrar, vesslor, minkar m.m. Lsj (disk) 5 juli 2012 kl. 18.14 (CEST)
Så bra, tack! - Green Yoshi brevlåda ‣ bidrag 5 juli 2012 kl. 18.15 (CEST)
Snyggt fångat! Han ser ut att vara nyfiken på Dig. /FredrikT (disk) 5 juli 2012 kl. 18.46 (CEST)
Tack! Ja, det var han verkligen. Först höll jag på att cykla på honom och sedan satt han och hans kompisar och stirrade på mig länge i ett träd. Tyvärr lite för långt ifrån för att få en riktigt skarp bild. - Green Yoshi brevlåda ‣ bidrag 5 juli 2012 kl. 19.06 (CEST)
Väldigt fin bild för övrigt! --Lundgren8 (d · b) 6 juli 2012 kl. 09.33 (CEST)

Hur spelar man poker?[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag undrar om någon skulle kunna ge mig en väldigt enkel förklaring på hur man spelar ett helt vanligt parti poker :) 217.208.0.201 5 juli 2012 kl. 22.31 (CEST)

Nej, det går inte eftersom det inte finns "ett helt vanligt parti poker". Det är som förklara hur man "utövar en helt vanlig racketsport". Se även wikipedias artikel om poker.--LittleGun (disk) 6 juli 2012 kl. 00.17 (CEST)

Infobox[redigera | redigera wikitext]

Jo, finns det infoboxar till sångare för jag kan inte hitta? behöver till artikeln Ray Peterson.--Cech (disk) 7 juli 2012 kl. 18.56 (CEST)

{{Infobox musiker}}? Bοⅳⅰе 7 juli 2012 kl. 19.28 (CEST)
Ja, sångare är också musiker! Rex Sueciæ (disk) 7 juli 2012 kl. 22.54 (CEST)

Mättat fett i Risifrutti®[redigera | redigera wikitext]

Hur mycket mättat fett finns det i Risifrutti®? --Andreas Rejbrand (disk) 24 juni 2012 kl. 18.14 (CEST)

4,13 %--Larske (disk) 24 juni 2012 kl. 18.19 (CEST)
Är du säker? Enligt Risifruttis egna webbplats innehåller Risifrutti 4 % fett. Om din uppgift är korrekt är sålunda allt fett mättat. (Din källa hävdar att fetthalten är 6 % i Risifrutti. För övrigt ger sidan inte något förtroendeingivande intryck... Bland annat kan de inte skilja på höger och vänster.)--Andreas Rejbrand (disk) 25 juni 2012 kl. 11.41 (CEST)
Nej, jag är inte säker alls. Läste bara på sidan om Mättade fettsyror som uppgår till 413 gram per 10 000 gram vilket jag fick till 4,13 (vikt)procent. Det kanske finns flera olika varianter av produkten. Du kan ju kontakta Procordia som bör kunna ge besked. Eller fråga Livsmedelsverket om varför de har Risifrutti med 6% fetthalt i sin livsmedelsdatabas. --Larske (disk) 25 juni 2012 kl. 23.01 (CEST)
En sänkning av fetthalten från 6% till 4% verkar vara en 8 år gammal nyhet. Den här artikeln säger dock ingenting om andelen mättat fett. --Larske (disk) 25 juni 2012 kl. 23.23 (CEST)

Det säkraste svaret när det gäller produktinnehåll får man om man läser på produkterna. Detta eftersom innehållet ibland förändras snabbare än webbplatser uppdateras. Står det inte angivet på förpackningen bör man höra av sig till företaget som tillverkar produkterna. /Kyllo (disk) 10 juli 2012 kl. 14.51 (CEST)

Fettet verkar enbart komma från mjölk och grädde. Enligt Livsmedelsverket utgör det mättade fettet 65–67 % av den totala fettmängden i gram. Då borde Risifrutti innehålla cirka 2,6–2,7 g/% mättat fett. – Gulsparv (disk) 11 juli 2012 kl. 18.31 (CEST)

Tillägg: Såg nu att LVM också har uppgifter om Risifrutti. Dock bara med 6 % 1,5 % fett, men proportionen fett-mättat fett är densamma. Verkar för övrigt vara därifrån kalorierna.se hämtar sin data. – Gulsparv (disk) 11 juli 2012 kl. 18.35 (CEST)

Landsstormen[redigera | redigera wikitext]

Just laddat upp ett par bilder på en minnessten över "Landsstormen", vadå landsstorm? -- Lavallen 11 juli 2012 kl. 18.29 (CEST)

Artikeln Landstorm kan ge en ledtråd. Lsj (disk) 11 juli 2012 kl. 18.34 (CEST)
Ah, en felstavning gjorde att jag inte vettiga träffar! -- Lavallen 11 juli 2012 kl. 18.38 (CEST)
Har du aldrig sett gamla långfilmer med Sickan Carlsson på TV (t.ex. Landstormens lilla Lotta)?/Annika (disk) 11 juli 2012 kl. 18.42 (CEST)
När du säger det så, men det är nog 30 år sedan. -- Lavallen 11 juli 2012 kl. 18.43 (CEST)

3G & GPRS Flatrate prissättning ?[redigera | redigera wikitext]

Vad kostade 3G abbonemang för mobil data 2003 när det släpptes, och framförallt när släpptes flatrate-abbonemang samt till vilken kostnad ..? PTS nämner GPRS med flatrate, när släpptes det och till vilken månadskostnad? Schh (disk) 12 juli 2012 kl. 16.32 (CEST)

Frälsislåt[redigera | redigera wikitext]

Vad menas med en frälsislåt? En låt som framför(t)s av frälsningsarmén? Här sägs att Ovan där är en frälsislåt. Relevant att ta med i artikeln? Moberg (disk) 10 juli 2012 kl. 15.58 (CEST)

Ja, det betyder en sång som förknippas med Frälsningsarmén och dess sätt att framföra musik, samt även med andra frikyrkor. Ordet får dock betecknas som slang eller vardagligt och är inte lämpligt att använda i en encyklopedi. "Frikyrkosång", eller "frikyrklig sång" är bättre. Rex Sueciæ (disk) 10 juli 2012 kl. 16.10 (CEST)
Det står redan att låten är kristen. Värt att lägga till att dne frikyrklig också? Moberg (disk) 10 juli 2012 kl. 16.25 (CEST)
Jag trodde väckelsesång var rätt beteckning, och då bör det stå kristen också någonstans. Men arikeln väckelsesång omdirigeras till psalm, och det är väl inte samma sak? Kategori:väckelsesånger finns i varje fall.--LittleGun (disk) 13 juli 2012 kl. 14.09 (CEST)
Många väckelsesånger lever ju kvar sedan själva väckelsen och väckelserörelserna och kanske är det just de som fått beteckningen "frälsislåt", men jag har svårt att definiera alla frikyrkliga sånger både som frälsislåtar och/eller väckelsesånger. Omdirigeringen av väckelsesång till psalm är inte så lyckad. Rex Sueciæ (disk) 13 juli 2012 kl. 17.22 (CEST)
Jag är säker på att namnet väckelsesång lever kvar sedan väckelsen och senare för att skilja frikyrkornas sånger från svenska kyrkans "högkyrkliga" psalmer.--LittleGun (disk) 13 juli 2012 kl. 21.30 (CEST)

Robot[redigera | redigera wikitext]

Hur gör man en robot?--Cech (disk) 13 juli 2012 kl. 10.06 (CEST)

Om det egentligen är en wikipediafråga du ställer bör sidan Wikipedia:Robotar medlänkar vara en bra början. Om det är faktafråga, dvs hur man bygger maskiner eller vapen, borde det stå lite i respektive artikel. --MagnusA 13 juli 2012 kl. 10.12 (CEST)


Tack.--Cech (disk) 13 juli 2012 kl. 10.43 (CEST)

Vågar fråga[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag vet inte om jag får fråga det här men det står inte att jag inte får det, så... :) Hur ställer man in balansen mellan vänster och höger högtalare i Win7? Av någon anledning är ljudet förvrängt och en del av sången hörs sämre, men tex trummorna är mycket högre än tidigare. Hoppas ni fattar vad jag menar. När jag går in på Egenskaper för högtalare -> Nivåer -> Balans går det inte att justera reglagen "V" och "H" separat - de kan bara ha samma värde. :( Green Devil (disk) 12 juli 2012 kl. 14.50 (CEST)

För mig fungerar det bra att röra V och H separat där (Win7 Enterprise). Lsj (disk) 12 juli 2012 kl. 15.09 (CEST)
Oftast går det att ställa in ljudkortet med den programvaran som ljudkortstillverkaren skickar med ljudkortet. Kontrollpanelen -> Ljud visar vilka olika programvaror som är igång. Kanske går balansen att justera i någon av dom. Nasko (disk) 12 juli 2012 kl. 19.22 (CEST)
När det här händer mig beror det alltid på att det är glapp i kontakten. Kanske kan vara värt att kolla ifall det låter märkligt även om balansen är korrekt inställd i Windows. /Grillo (disk) 13 juli 2012 kl. 17.40 (CEST)

Tack för era svar! Det visade sig att ena högtalaren var trasig, så jag fick köpa nya. Nu har jag riktigt bra ljud! :) Green Devil (disk) 16 juli 2012 kl. 20.55 (CEST)

Avvikande vägnamn[redigera | redigera wikitext]

Jag har med visst intresse och viss fruktan följt diskussionen om vägnamn i Göteborg. Det fick mig att tänka på några avvikande vägnamn vi har i Lund. Jag tänker främst på gatorna som på alla skyltar och i officiella dokument heter "Karl XI gatan" och "Karl XII gatan", samt torget Krafts torg som vid gatuadresser heter "Kraftstorg". Hur ska man egentligen hantera sådant? Åtminstone de två första exemplen är ju rena språkfel. När jag av någon anledning skriver gatunamnen, exempelvis på OSM, brukar jag välja att sätta ut bindestreck ändå, men bör jag undvika det? Jag kan tänka mig att namnen någon gång kan behöva nämnas på WP, och Krafts torg har vi ju en artikel om, hur ska man göra där? /Grillo (disk) 13 juli 2012 kl. 17.25 (CEST)

Jag tycker att man bör skriva korrekt och sen kanske sätta dit en liten not där man anger hur platsen (felaktigt) skrivs på skyltar och dokument. / Elinnea (disk) 13 juli 2012 kl. 17.35 (CEST)
Jag håller inte med om att vi bör språkrätta namn, utom när det gäller versalisering. Det kan mycket väl finnas en historisk eller annan god förklaring till att den valda formen, och då är det klåfingrigt att gå in och ändra. Dessutom är det den officiella skrivningen som människor känner igen och den blir efterhand accepterad och ses som den riktiga, med eller utan språkfel. Jag vill som exempel peka på Svenska Fotbollförbundet som i konsekvensens namn också borde förses med ett foge-s om man börjar ändra gatunamn till det grammatiskt korrekta. Men är inte WP:FF fel forum för den diskussionen?Sjö (disk) 14 juli 2012 kl. 08.21 (CEST)
Om frågan nu inte bara gällde Wikipedia. Jag tror nog att bindestreck hör till sådant man kan lägga till utan att förvanska. Göteborgs-Posten (sic!), som ju lär ha brottats en del med problemet, skriver t.ex. konsekvent "Nils Ericson-terminalen" istället för den officiella stavningen (ni kan tänka er vad den är...). Att lägga till foge-s i sammansatta ord är en helt annan sak. Vad gäller de två gatorna i Lund blir man nyfiken: kan det finnas någon annan anledning än dålig språkhantering att de skrivs som "Karl XII gatan"? Hur uttalar man namnen på gatorna? /NH 17 juli 2012 kl. 09.16 (CEST)

Navajo Nation[redigera | redigera wikitext]

Ligger St. Johns, Arizona och Holbrook, Arizona i Navajo Nation eller inte? Öht försöker jag få fram om ngn av våra orter i Arizona ligger inom Navajo Nation. Det har betydelse, eftersom jag då måste komplettera Stadsfakta-mallen med sommartid, eftersom Navajo Nation har sommartid, i motsats till resten av Arizona. (Obs, Navajo County är inte samma sak som Navajo Nation.) -- Lavallen 17 juli 2012 kl. 13.34 (CEST)

commons:Category:Maps of the Navajo Nation innehåller en del kartor. Det kanske går att få ut något av dem? Eller http://www.dinehbikeyah.org/Maps.htm? --MagnusA 17 juli 2012 kl. 15.35 (CEST)

Vem är rockartisten?[redigera | redigera wikitext]

Min far har ett rocktyg med 5 kända rockartister. Men han vet inte vem denne person är. Andra kändisar på tyget är Elvis, John Lennon, Mick Jagger och Jimi Hendrix. Någon som vet vem det är? Moberg (disk) 17 juli 2012 kl. 14.33 (CEST)

Länken Du har lagt in går till inloggningen för Gmail, inte till en bild. /FredrikT (disk) 17 juli 2012 kl. 15.12 (CEST)
Oj, dumt. Fixat Moberg (disk) 17 juli 2012 kl. 15.16 (CEST)
Jim Morrison. -- jiˈesˌdeːo ] 17 juli 2012 kl. 15.34 (CEST)
Ja, här är en liknande bild.--Larske (disk) 17 juli 2012 kl. 15.56 (CEST)

referens/källhänvisning[redigera | redigera wikitext]

Hej, jag får inte ordning på källhänvisning. Det finns en liten siffra men själva hänvisningen syns inte när sidan publiceras. Vad gör jag för fel? Tacksam för hjälp! Hälsningar Claudia

Hej, du hittar en bra förklaring på hur referenser fungerar på wikipedia här.
(Du numrerar inte referenserna själv, utan lägger bara in
<ref>Text</ref>
på alla ställen där du skapar en referens. För att få alla referenser att listas upp lägger du till
<references/>
en gång under lämplig rubrik, till exempel "Fotnoter". // Romulus74 (disk) 21 juli 2012 kl. 01.35 (CEST)

Antikens Rom ca. 100 e.Kr[redigera | redigera wikitext]

Jag ämnar skriva något där jag skulle behöva veta hur det antika Rom såg ut efter det att Colleseuim byggts.

Jag skulle också vilja veta hur en typisk lägenhet för en "adelsfamilj" såg ut i Rom vid samma tid. Foto eller

foton hade varit utmärkt. Hur många våningar hade de högsta husen? Hur såg trapphallarna eller trapporna ut?

Vad sysslade en mycket ung kvinna i denna klass med under dagen? Hade "lägenheterna" en skyddsgud etc. etc.

Tacksam för svar

Thomas.Bondeson.

Roma Plan.jpg
Här är en karta som kanske kan vara till hjälp. Vad hyreshusen beträffar finns lite information och några bilder här Lsj (disk) 23 juli 2012 kl. 23.16 (CEST)

Eneskjöld[redigera | redigera wikitext]

Jag har precis skrivit atrikeln Eneskjöld och noterar att den saknas i Riddarhusets förteckning http://www.riddarhuset.se/jsp/admin/archive/sbdocarchive/atter_i_AK07_vapendatabasen.pdf Dock finns släktnamnet kvar, enligt scb har 30 personer namnet. Är det någon som känner till varför det är så?--95.206.50.176 23 juli 2012 kl. 08.09 (CEST)

Det kan finnas flera anledningar. En kan vara att släkten hette likadant före adlandet och att det finns icke-adliga grenar kvar av den medan den adliga delen av släkten dött ut. Troligare nu för tiden är väl dock att det finns folk som bär namnet utan att alls tillhöra ätten enligt klassisk definition (d v s genom härstamning på svärdssidan) utan som bara är besläktade med den. Nuvarande namnlag är ju väldigt generös med att låta folk ta upp gamla namn på t ex mödernet också. Jag kan dock försöka kolla upp det konkreta fallet Eneskjöld i mina Adelskalendrar hemma i kväll. /FredrikT (disk) 23 juli 2012 kl. 08.25 (CEST)
Förklaringen till varför Eneskjöld inte finns med i dokumentet Du länkade till är enkel och framgår av Riddarhusets hemsida: "Denna databas innehåller alla (i Sverige och utomlands) levande ätters vapen och ingresser från Adelskalendern 2010 [min kursivering]". Adelskalendern tar endast upp levande ätter och ätten Eneskjöld är, som Du själv skrivit i artikeln, utdöd sedan långt över hundra år (vilket, utöver av de källor Du har använt, även bekräftas av Gustaf Elgenstiernas ättartavlor. De nu levande personer som har namnet måste på något sätt ha plockat upp det utan att tillhöra ätten. /FredrikT (disk) 23 juli 2012 kl. 23.08 (CEST)

Text som ska kategoriseras[redigera | redigera wikitext]

Hej,

Jag har skrivit en artikel som jag missade att kategorisera. Hur gör jag detta i efterhand?

Med vänlig hälsning Louise Andersson --Aouei4 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Hejsan! Klicka bara på "redigera" i artikeln och lägg till kategorierna längst ned. - Green Yoshi brevlåda ‣ bidrag 24 juli 2012 kl. 09.27 (CEST)
Jag har lagt till några kategorier. Se längst ner i redigeringsläget hur jag gjort. Däremot är jag tveksam till relevnsen, men det tar vi på artikelns diskussionssida.--LittleGun (disk) 24 juli 2012 kl. 09.55 (CEST)

Usain Bolt[redigera | redigera wikitext]

Jag skulle vilja följa Usain Bolt i OS i London i sommar (men inget annat, för det har jag inte tid med). Var kan jag hitta information om när just Bolt tävlar? (Och var är verktygsfältet som brukar synas när man redigerar på Wikipedia?) --Andreas Rejbrand (disk) 25 juli 2012 kl. 13.15 (CEST)

Hej! Usain Bolt tävlar i tre grenar, 100 meter, 200 meter och 4x100 meter. Exakta tider loppen körs ser du i respektive sida, vet dock inte om SVT kommer att sända alla försöksomgångar. Din andra fråga har jag dock inget vettigt svar för. Vänligen, Hastaro (disk) 25 juli 2012 kl. 13.44 (CEST)

Verktygsfältet fungerar här, men det har försvunnit tillfälligt för mig någon gång. Testa att stänga ned webbläsaren och återvänd för att se om verktygsfältet är tillbaka igen. /Kyllo (disk) 25 juli 2012 kl. 14.16 (CEST)

Händer för mig med. Det brukar funka att trycka på Visa förhandsgranskning för att få tillbaka det. -- jiˈesˌdeːo ] 25 juli 2012 kl. 14.34 (CEST)

Vistext[redigera | redigera wikitext]

Söker en text av Fritz Sjöberg, insjungen även av Fred Åkerström. Tror den heter Visa till Katarina, inte säker. Den börjar: Månen rullar på räcket, till bron över mörka vatten ... och där finns ett par rader som inkluderar texten "men Katarina själv är en stjärna" ... "ser på mig och skrattar". Vet någon? mvh och tack katia

Enligt Libris heter den mycket riktigt Visa till Katarina och finns i Uti vår hage och många andra visor. (Se i innehållet.)--Historiker (disk) 23 juli 2012 kl. 22.21 (CEST)
Kompositören är Fritz Sjöström och visan äldre, se hans artikel.--FBQ (disk) 26 juli 2012 kl. 12.30 (CEST)
Här [20] Finns Fritz Sjöströms Visor till Katarina insjungna av Fritz Sjöström själv. Årtal saknas, möjligen är det insjungningen från 1955 som omtalas i hans artikel. Visa till Katarina är andra låten. Här [21] finns den tryckta versionen av hans visor. Den verkar utgiven 1955, det lustiga är att SMDB verkar ange att en 78-varvare från 1954 med två sånger från vissamlingen har tillskriften (från visor till Katarina). Libris eller smdb har därmed troligen fel utgivningsår.--FBQ (disk) 26 juli 2012 kl. 12.58 (CEST)

Gränsdragningar i USA[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag undrar hur tillkomsten gick till när man drog gränserna för de olika staterna i USA,vad avgjorde hur gränserna drogs och vad avgjorde de olika staternas storlek?

Tillkomsten skedde på en mängd sätt. Staterna var oftast från början andra europeiska länders territorier. Länderna gjorde helt enkelt anspråk på en landmassa och försvarade den mot de andra länderna, krigade mot andra länder och erövrade land, sålde marken eller gav bort den till andra regenter eller "länsherrar". Efter USA:s bildande har de själva gjort anspråk på territorier, krigat för territorier eller köpt dom. I engelskspråkiga artikeln en:Colonial history of the United States finns en beskrivning av hur terriotorierna bildades innan SA blev självständigt. Sen går det att läsa vidare genom att klicka i inforutan på höger sida. Eller sök på respektve stat, särskilt på den engelsksråkiga artikeln beskiver respektive stats tillkomst.--LittleGun (disk) 31 juli 2012 kl. 21.30 (CEST)

USA:stater[redigera | redigera wikitext]

USA koloniserades från öst till väst,Hur tillkom de olika gränserna/storlek och namngivande.Var det berg floder eller? det var ju från början ingemansland (indianland)

Har du läst svaret på frågan ovan? Det finns inget entydigt svar. En del stater fick namn från kungar som Georgia, andra indiannamn som Delaware, en del från "länsherrar" som William Penn vilket namngav Pennsylvania och en del döptes bara av upptäckaren som Florida vilket betyder blommigt eller nåt. En del gränser var raka streck på kartan, för att länsherrar fått eller köpt marken. En del gränser följde vattendrag och bergskedjor för att dessa var naturliga, lätta att förklara och lätta att försvara. Visst fanns det områden som "köptes" av indianerna. Förmodligen visste inte indianerna vad de sålde eller att de sålde mark. De kan mycket väl ha sett det som gåvor i utbyte för en kortare vistelse, eller vara tvingade att sälja. USA koloniserades inte från öst till väst. Spanjorerna koloniserade Kalifornien ungefär samtidigt som östkusten koloniserades av framförallt britter fransmän och holländare och Florida och sydkusten koloniserades av spanjorerna innan östkusten. Det var dessutom inte USA från början utan separata kolonier. Varje stat har sin historia och gränserna har ändrats. Pennsylvania var tillexempel en gåva, men dess gränser har ändrats flera gånger. Andra territorier blev aldrig enskilda stater i nuvarande USA. De engelska artiklarna om respektive stat är mycket utförligare än de svenska så om du kan läsa engelska rekommenderar jag dom. Om du dessutom översätter dessa till den svenska wikipedian så kommer både du lära dig en massa och wikipedia kommer förbättras!--LittleGun (disk) 1 augusti 2012 kl. 23.06 (CEST)

"Florida" betyder "blommande" på spanska. Missisippiflodens myning koloniserades för övrigt av fransmän.

2012-08-02 Lena Synnerholm, Märsta, Sverige.

Tegelfasad skövde kulturhus[redigera | redigera wikitext]

det finns bokstäver på kulturhusets långsida, vad betyder dom? Har pratat med många i lokalbefolkningen och ingen vet,bokstäverna som syns tror man är CNU?N, men det som förbryllar är att N:en ser inte lika ut? --95.199.14.230 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Enligt denna och lite denna är det inte bokstäver utan symboer baserade på fornnordiska och egyptiska tecken.--LittleGun (disk) 2 augusti 2012 kl. 00.13 (CEST)
Det finns skisser och fotografier på dessa symboler på sidorna 2, 3 och 4 här. På sidan 5 står det också att det inte är några skrivtecken. De verkar finnas såna där symboler på minst två av fasaderna och de är lite olika. --Larske (disk) 2 augusti 2012 kl. 00.53 (CEST)

Länsmuseer i Halland[redigera | redigera wikitext]

År 2000 skedde en omorganisation av Stiftelsen Hallands länsmuseer. Därigenom bildades vardera en ideell förening för länsmuseerna i Halmstad och Varberg. För Ideella föreningen Länsmuseet Halmstad anges också mycket registreringsåret 2000, medan dito förening i Varberg registrerades redan 1992. I stiftelsens förvaltningsberättelse för 1999 står klart och tydligt att föreningarna bildas i samband med omorganisationen, ingenting om att en av dem redan funnits i sju år. Någon som vet mer eller kan förklara detta på annat sätt? Wolfgangus Mozart (disk) 2 augusti 2012 kl. 00.29 (CEST)

Kikat på det, men inte blivit så jättemycket klokare. Kan det vara så att den ena föreningen "tog över" ett organisationsnummer från ngn annan verksamhet som stiftelsen bedrivit tidigare. -- Lavallen 2 augusti 2012 kl. 16.50 (CEST)
Kan det möjligen ha att göra med att museet i Varberg fortsatte att vara ett allmänt kulturhistoriskt museum medan Hallands museum, senare Halmstads museum blev ett renodlat konstmuseum? Det står visserligen i artikeln att Varbergs museum tog över kulturhistorian redan 1929, men i praktiken var Hallands museums årsskrift (Vår Bygd/Halland) en kulturhistorisk tidskrift ända fram till 2000, och i samlingarna fanns även kulturhistoria (då med fokus på södra Halland). --FBQ (disk) 2 augusti 2012 kl. 17.47 (CEST)
Hur blir det med museer i Falkenberg och Kungsbacka då? Mvh / Mkh (disk) 3 augusti 2012 kl. 09.04 (CEST)
Falkenbergs museum är kommunalt och i Kungsbacka finns Nordhallands hembygdsmuseum, som alltså drivs av hembygdsföreningen. Wolfgangus Mozart (disk) 5 augusti 2012 kl. 12.18 (CEST)

Länka till annat exceldokument[redigera | redigera wikitext]

Hej, Jag har stött på problem med värden när jag länkar exceldokument till varandra. Det är inga problem att länka ett värde från ett dokument till ett annat, men när jag ska koppla det länkade värdet till en annan cell i dokumentet så blir det värdefel. Exempel: Cell A1 i dokument 1 har värde 10. Cell A1 i dokument 2 är länkat till cell A1 i dokument 1, och därmed får även denna cell värde 10. Problemet som uppstår är att det blir värdefel när jag försöker koppla cell A1 i dokument 1 till andra celler i samma dokument. Vad beror detta på? Mvh /Peter--193.12.118.10 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Lite svårt att svara på. Några frågor: Viken version av Excel har du? Menar du kanske dokument 2, inte 1 i sista meningen? Du får alltså #VÄRDEFEL! när du skriver =A1 i en annan cell? Jag har inte kunnat återskapa felet, kan det vara så att det helt enkelt är ett fel i formeln eller att de ingående värdena inte matchar varandra (t.ex. att du försöker multiplicera ett siffervärde med något som Excel tolkar som text)? Vad händer om du gör formeln i den länkade cellen så enkel som möjligt ("=A1"), får du samma fel då? Kolla också formatet för cellerna, så att det är avsett format. Sjö (disk) 6 augusti 2012 kl. 12.35 (CEST)
Hej Sjö, ber om ursäkt för sent svar. Givetvis ska det vara dokument 2 i sista meningen. versionen är excel 2003. Jag provade lite med olika lösningar och tillslut sa verkade det som att det var just den formeln (PRODUKTSUMMA) jag använde mig av som slutade fungera när dokumentet kopplades till ett annat. Lösningen fick bli att byta ut formeln PRUDUKTSUMMA mot den mindre praktiska LETARAD istället. Detta blev ett hästjobb eftersom jag använde mig av produktsumma pa flera olika ställen i dokumentet. /Peter

USA;stater[redigera | redigera wikitext]

USA;s stater koloniserades från öst till väst genom köp och krig.Men VAD avgjorde hur/var gränserna drogs.Floder bergskedjor eller? Hur kom namnen till? --213.89.142.56 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.) (Signatur tillagd av Lixer 6 augusti 2012 kl. 17.23 (CEST))

Se svaret ovan som du fick förra veckan, #USA:stater, och dagen dessförinnan, #Gränsdragningar i USA. --MagnusA 6 augusti 2012 kl. 17.28 (CEST)

Akvitaniens kustlinje[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett område i Akvitanien, vars geografi fascinerar mej. Området vetter mot kusten i väster, och bildar en triangel eller tårtbit. Det är huvudsakligen täckt av skog. Områdets kust är osedvanligt rak, för att vara en kustlinje. Dom andra gränserna för området, framstår som mycket mer naturliga, om dom hade varit en kust. Skiljer sej området på något sätt geologiskt, från angränsande områden? Naturligtvis påstår jag inte, att kusten är människoskapad. Men jag undrar hur den fick den form, som den nu råkar ha.

2012-07-31 Lena Synnerholm, Märsta, Sverige.

Har också funderat på den där triangeln, och vet inte svaret, men en förklaring kan kanske finnas i att Bordeaux har ca 1000 mm nederbörd per år, medan Marseille ca 500 mm. -- Lavallen 31 juli 2012 kl. 17.08 (CEST)

Jag tror inte det har med saken att göra. Vore det inte för mänskliga ingepp, skulle nästan hela Frankrike vara skogsklätt.

2012-08-02 Lena Synnerholm, Märsta, Sverige.

Området heter Landes de Gascogne. Det täcks huvudsakligen av sand och sandjord. Skogen där planterades på 1800-talet för att binda sanden; innan dess var det hedmarker. Allt enligt Wikipedia på franska. //Essin (disk) 2 augusti 2012 kl. 18.16 (CEST)
Vad gäller kustlinjens rakhet kan det vara skäl att bekanta sig med Bassin d'Arcachon eller motsvarande nästan raka sandbankar utanför Gdansk och Klaipėda. Vågornas riktning och kraft påverkas kring uddar på ett sätt som gör att sanden samlas i allt rakare dyner (vågorna kommer ju rakt mot stranden nästan oberoende av varifrån det blåser). --LPfi (disk) 7 augusti 2012 kl. 21.02 (CEST)

Nu kan jag inte franska, men länkarna var ändå användbara. Jag tror jag förstår nu.

2012-08-17 Lena Synnerholm, Märsta, Sverige.

Hur lång är en dagsmarsch?[redigera | redigera wikitext]

Finns det något avstånd som man brukar anse att en människa med normal fysik och kondition kan gå på en dag?

Se artikeln om dagsmarsch. --MagnusA 7 augusti 2012 kl. 20.18 (CEST)

Hur långt är ett stenkast?[redigera | redigera wikitext]

Fanns det någon fastställd längd förr i tiden, som hette stenkast, ungefär som det hette famn och fot, eller har det alltid varit ett ganska ungefärligt mått?

Se artikeln om stenkast. --MagnusA 7 augusti 2012 kl. 20.16 (CEST)
Intressant! Tack! /Henrik

Försvar inom gruvdrift[redigera | redigera wikitext]

Jag har hittat begreppen försvar och försvarsröse i texter som beskriver äldre tiders gruvdrift. Är det någon som vet vad detta är för typ av anläggning? - hanna (--193.11.31.222 7 augusti 2012 kl. 11.31 (CEST))

Försvar och försvarsarbete syftar på den minsta mängd arbete som en gruvägare var skyldig att årligen verkställa inom inmutat område eller utmål för att bevara sin rätt till fyndigheten, medan ordet "försvarsröse" ej existerar i Svenska Akademiens ordbok. Det avser troligen på markeringar i form av stenhögar (rösen) av det område som inmutningen eller utmålet omfattade. /Annika (disk) 7 augusti 2012 kl. 11.55 (CEST)
Stort tack! Jag var väldigt fundersam - Hanna (--193.11.31.222 7 augusti 2012 kl. 12.25 (CEST))
Se:Försvarsarbete i Nordisk familjebok (första upplagan, 1882) Rex Sueciæ (disk) 7 augusti 2012 kl. 14.54 (CEST)
Eller artikeln Försvarsarbete som jag nu skapat. /Annika (disk) 7 augusti 2012 kl. 15.25 (CEST)
 :-) Rex Sueciæ (disk) 7 augusti 2012 kl. 16.30 (CEST)
Försvarsarbete talar man om i nutid också, när man till exempel förbereder för en framtida tunnelbanebyggnad genom att göra en bit av en tunnel, så att man när den väl eventuellt skall byggas inte behöver störa befintlig trafik lika mycket. /Henrik
Jag chansar vilt: Skulle inte försvarsöse kunna vara den hög som visar att man faktiskt tagit ut den mängd material ur gruvan som försvarsarbetet krävde under året? Kul att det blev en artikel av frågan!--LittleGun (disk) 8 augusti 2012 kl. 10.21 (CEST)
Enligt Nordisk familjebok: "Utmålsgränsernas läge och utsträckning angavs med så kallade utmålsrösen, det vill säga runda eller fyrkantiga stenhögar med en uppstående sten i mitten, vilka placerades på marken, oftast i utmålens hörn, men ibland även på sidorna eller i mittlinjen" (se Utmål). Jag antar att det rör sig om ett alternativt begrepp för detta./Annika (disk) 8 augusti 2012 kl. 10.36 (CEST)

Kaktusvård[redigera | redigera wikitext]

Hur ofta, och hur mycket, skall man vattna fullvuxna kaktusar i kruka? Artikeln kaktus verkar snarast tala om odling av kaktusar, och frekvensen som nämns där (oftare än en gång per vecka) känns orimlig. Själv vattnar jag mina kaktusar betydligt mer sällan, och de verkar stå sig i perfekt skick länge (i själva verket så länge att jag aldrig upplevt att en av mina kaktusar har dött); vissa har till och med blommat. --Andreas Rejbrand (disk) 7 augusti 2012 kl. 18.38 (CEST)

Ungefär 2-3 gånger per vecka under sommaren och duscha den gärna då. Vattna mindre och mer sällan på våren och hösten, och allra minst på vintern. Under vinterhalvåret räcker det med att vattna en eller högst två gånger i månaden om odlingen sker i normal rumstemperatur. Förvaras kaktusen svalt (10-15 grader) på vintern behöver den sällan något vatten alls under den årstiden. Det finns mer att läsa exempelvis här och här. /Kyllo (disk) 10 augusti 2012 kl. 01.21 (CEST)

Var kvinnor omyndiga i hela Europa?[redigera | redigera wikitext]

I Sverige var ju ogifta kvinnor som bekant under närmaste manliga släktings förmynderskap livet ut fram till reformerna 1858-63. Jag har alltid utgått ifrån att denna lag var ungefär likadan i hela Europa fram till reformerna i kvinnorätt, men jag har fått veta att ogifta kvinnor i England faktiskt blev myndiga vid en viss ålder på samma sätt som män. Min fråga är: var England ett undantag, eller fanns det även andra länder i Europa, där ogifta kvinnor automatiskt blev myndiga vid en viss ålder redan före kvinnoreformerna vid slutet av 1800-talet? Hur var det i Ryssland? Tack--Aciram (disk) 10 augusti 2012 kl. 13.59 (CEST)

Vad lägger du i ordet "myndig"? Vad jag minns var väl livegenskap ganska utbrett i Ryssland, vilket i mina ögon låter som att även män var de facto omyndiga. -- Lavallen 10 augusti 2012 kl. 14.32 (CEST)
Jag tänkte att det var ganska självklart att jag här talade om könsperspektivet. Jag är nog inte tillräckligt intelligent och/eller språkligt sofistikerad för att förtydliga mig ytterligare, tyvärr. Eller, snarare, har jag inte ork att ägna mig åt hårklyverier, för jag tror nog att frågan redan är utmärkt väl förstådd. Jag återtar frågan och struntar i det hela. Med vänlig hälsning--Aciram (disk) 10 augusti 2012 kl. 15.21 (CEST)
Det går givetvis att definiera myndighet olika. Jag försökte läsa lite, det förefaller enligt den här artikeln [22] i 1800-talsutgåvan av NF som England och USA låg tidigt framme. Vissa amerikanska delstater var för övrigt där kvinnor även först erhöll rösträtt. Enligt NF:s andra upplaga var det redan 1883 som gifta kvinnor i England erhöll nästan samma rättigheter som män, vilket ju är tidigare än många andra länder. Ryssland däremot inte, det var först i samband med Ryska revolutionen som kvinnor blev myndiga - utantaget vissa delar, som Finland, där de erhöll rätt att bli myndigförklarade 1864, 1867 näringsfrihet, 1864 kommunal rösträtt på landet och 1872 i städerna, samt 1906 politisk rösträtt och valbarhet. 1918-22 vanns myndighet för kvinnor förutom i Ryssland, Ukraina, Polen även i Tjeckoslovakien, Österrike, Tyskland, Holland, Luxemburg och baltikum. NE beskriver för övrigt att kvinnor hade rösträtt i New Jersey 1776-1807, varefter den avsakaffades. Angående kvinnlig rösträtt infördes den först i Wyoming 1869 och Utah 1870, Nya Zeeland 1893 och Australien 1902. I Chile infördes kvinnlig rösträtt 1876, men den verkar ha avskaffats senare. Nybyggarstater verkar generellt sätt ha varit tidigt ute, vilket även NE skriver. --FBQ (disk) 11 augusti 2012 kl. 10.32 (CEST)

Barbican??[redigera | redigera wikitext]

Jag hade gärna försökt skapa/översätta artikeln Barbican från enwp, men tyvärr lyckas jag ingenstans hitta den korrekta svenska termen för denna byggnation. Jag har sökt både i lexikon och i arkitekturböcker, men misslyckas. Är det någon som känner till rätt term på svenska? MVH//Idunius 12 augusti 2012 kl. 17.50 (CEST)

Har googlat runt litet grand utan att hitta någon motsvarande svensk term men væl en dansk: "portbefæstning" (se t ex [23]). Det kan kanske vara till hjælp vid fortsatt søkanade? /FredrikT (disk) 12 augusti 2012 kl. 18.05 (CEST) (som skriver detta från en dator i Norge, dærav ø ovh æ)
Barbakan enl Peter Englund:"En barbakan är ett mer eller mindre fristående försvarstorn, i dimension och utseende påminnande om en liten, rund borg med öppen gård, i regel förbunden genom en vall med en murport, och fungerade som ett slags tungt bestyckad sluss för förflyttningar ut eller in i en befäst stad." (P. Englund, Den oövervinnerlige s. 255)[24] Edaen (disk) 12 augusti 2012 kl. 18.22 (CEST)
På Runeberg finns en engelsk-svensk ordbok som øversætter det med "vakttorn" [25], fast det kænns inte helt mitt i prick. Att døma av Englundcitatet ovan tycks man ju kunna sæga "barbakan" på svenska (samma form som tyskan anvænder) så då kan man kanske læmpligen lægga artikeln under det? /FredrikT (disk) 12 augusti 2012 kl. 18.26 (CEST)
Se æven denna lænk dær stavningen "barbakan" upptas som ett fræmmande ord i svenskan. /FredrikT (disk) 12 augusti 2012 kl. 18.33 (CEST)
Imponerande - som vanligt! Stort tack ska ni ha. Alla andra språkversioner har också versioner av ordet Barbican eller Barbakan, så det förefaller vara en term som går över språkgränserna. Med de här länkarna i ryggen väljer jag det uppslagsordet även på svenska. Igen - tackar! MVH//Idunius 12 augusti 2012 kl. 19.11 (CEST)
Tveksamt att ordet går över språkgränserna. Ordet tycks inte vara använt i sv. språket. I alla ordböcker som jag sökt i översätts det till sv., men nämner ej barbakan som ett svenskt ord. T.ex i en eng.-sv. ordbok (1905): barbacan = utanverk vid en fästning; vakttorn, skans vid ett brohuvud eller en stadsport; skottglugg i en mur. Men det kanske inte hindrar att använda barbakan som uppslagsord. Wvs (disk) 12 augusti 2012 kl. 20.15 (CEST)
Ordet är ovanligt, men det går att finna fler exempel på att det används på svenska: Regionmuseet i Kristianstad,[www.regionmuseet.se/rapporter_pdf/2007/R2007-018.pdf] Bo Giertz, Riddarna på Rhodos, Nordisk tidksrift för vetenskap, konst och industri,[26] och en del till [27], alternativt barbakane. Edaen (disk) 12 augusti 2012 kl. 20.32 (CEST)

Det första programmeringsspråket[redigera | redigera wikitext]

Hej alla glada!

Jag är ny här. Jag har en liten fråga. Vad heter det första programmeringsspråket? Jag kan utveckla frågan lite. Det sägs att man programmerade med ettor och nollor (101010= Kanske ser ut så?)Kan man göra detta idag på dagens datorer och i så fall hur? Måste man alltid ha en översättare för att datorn ska förstå? Var kan man utföra detta? I MS- DOS? Windows? Vaför måste man ha special program för detta? Detta är saker jag funderar på. Tacksam för svar. --Knäck (disk) 6 augusti 2012 kl. 13.31 (CEST)

1 - Maskinkod var det första jag programmerade i, om det kallades ngt annat tidigare vet jag inte. Den enklaste dator jag programmerat detta på hade inget alfabetisk tangentbord, utan bara ett hexadecimalt tangentbord och en lcd-display samt ett gäng strömbrytare.
2 - Ett alternativ till strömbrytare har historiskt varit hålkort. De programmen skrevs inte på ngn dator, utan klipptes ihop.
3 - Man kan säkert göra detta i dagens datorer, sannolikt med en assembler.
4 - Maskinkod behöver inte översättas, men däremot alla mer avancerade programspråk. Ofta görs detta idag i flera steg om jag förstått saken rätt.
5 - Så länge du inte har några strömbrytare/hålkort att lägga in koden med, så behöver du ngn annan hjälp och då blir det nästan alltid ett specialprogram.
--Lavallen 6 augusti 2012 kl. 13.41 (CEST)
Det finns olika nivåer på programmeringsspråk. Fortran var mig veterligen det första högnivåspråket och kom i mitten på 1950-talet. Man har ju också förr "programmerat" binärt med hålkort. Jag tror inte jag sätter mig i alltför stora problem om jag säger ingen programmerar binärt idag, men däremot är det på den nivån processorn jobbar. Den lägsta nivån man egentligen programmerar i idag är som Lavallen nämner maskinkod. Varför inte läsa artikeln om programmering? El Gurka Rapido 6 augusti 2012 kl. 13.42 (CEST)


Artikeln på engelska wikipedia om programmeringsspråkens historia besvarar den första delen av din fråga. Programmera i maskinkod (direkt med ettor och nollor) kan man göra även på dagens datorer, men det är klumpigt och opraktiskt. En .EXE-fil är ett program översatt till ettor och nollor. I princip kan du programmera med ettor och nollor helt enkelt genom att direkt redigera en .EXE-fil, utan speciella program annat än att du behöver ett redigeringsprogram som kan hantera binära data. Lsj (disk) 6 augusti 2012 kl. 13.45 (CEST)
Litet tillägg: Lavallens resonemang om strömbrytare och annat (och jodå, jag är också gammal nog att ha provat det där) gäller om du vill maskinkodsprogrammera en dator "från början", utan att ha Windows eller något annat system installerat. Mitt resonemang om .EXE-filer gäller om du vill programmera med ettor och nollor inom en Windows-installation. Att modifiera .EXE-filer på det sättet används t.ex. av crackare, eller om man vill modda ett spel som inte vill moddas. Lsj (disk) 6 augusti 2012 kl. 13.52 (CEST)

Jag vill flika in en fråga här eftersom jag själv blivit osäker nu. maskinkod är väl ändå snäppet högre än binärt? All maskinkod jag jobbat med är i hex, vilket inte är binärt. Är det jag som fundamentalt missuppfattat? En crackare jobbar ofta med disassembling/debugging direkt ur minnet på en exekverad fil. (Se exempelvis. El Gurka Rapido 6 augusti 2012 kl. 13.59 (CEST)

Hex är helt enkelt binärkod med ettorna och nollorna grupperade fyra och fyra, och varje fyrtal visat som en hex-siffra. T.ex. hex 2F = binär 0010 1111. En crackare jobbar i minnet för att se vad som behöver ändras i programmet, men själva ändringen måste sedan göras i exe-filen för att bli permanent. Lsj (disk) 6 augusti 2012 kl. 14.39 (CEST)

Tack för alla svar. Här kommer lite följdfrågor. Det är Windows jag använder. Men, Lsj om du nu säger att man kan redigera en .exe fil. Så skulle jag ju kunna använda Windows Notepad (Windows Anteckningar) Eller? Så jag skulle i princip kunna ta en utav mina spel och redigera .exe filen i Notepad? Så min fråga är nu går det att skapa en .exe fil i Notepad? Då undrar jag hur man gör. Går det att skapa en .exe fil som visar en bild på min hund. Eller ett enkelt litet spel? Men kanske mest på min hund. för att se om det fungerar. Går allt detta och skapa med ettor och nollor? (101010) Nu är jag väldigt nyfiken. --Knäck (disk) 6 augusti 2012 kl. 14.13 (CEST)

Öppna en .EXE-fil i notepad och se hur den ser ut och bedöm sen om du tycker det är tympligt att göra så. En .EXE fil (och .COM-fil) är kompilerad. Ett kommersiellt verktyg du i så fall kan göra mer med är ultra-edit. Binärt (med ettor och nollor) är på den nivån processorn jobbar och vi människor klarar bara att göra mycket enkla instruktioner på den nivån. Du kan ju jobba med program direkt ur minnet med exempelvis Cheat-Engine. El Gurka Rapido (disk) 6 augusti 2012 kl. 14.19 (CEST)
Vad som är praktiskt rimligt att testa är att först använda ett vanligt programspråk för att skapa ett miniprogram som bara gör något mycket enkelt, som t.ex. att skriva ut texten "Min hund är söt". Sedan kan du gå in med t.ex. ultra-edit (finns även gratisprogram som funkar) och ändra i EXE-filen så att det istället skrivs ut "Min katt är söt". Lsj (disk) 6 augusti 2012 kl. 14.39 (CEST)
Absolut. Men vad man också får tänka på är att man bara kan använda det dedikerade utrymmet för texten och inte flytta resten i filen, för det renderar programmet obrukbart. El Gurka Rapido (disk) 6 augusti 2012 kl. 15.05 (CEST)


Nu har jag fler funderingar. Jag hittar inget UltraEdit som är gratis. Men tillbaka till min fråga om Notepad. Om man tar laddar ner ett sånt där "Hello World!" program. Skulle man kan kunna enligt vad ni har skrivit, skriva ut. ex Min katt är söt. Men hur gör man då i Notepad? När jag öppnade en .exe fil så syns det konstiga tecken. det måste finnas nåt trick i MS DOS eller Windows som visar var man ändrar detta? Snälla, kan ni visa mig detta? --Knäck (disk) 6 augusti 2012 kl. 19.15 (CEST)

Notepad funkar inte för det här, det hanterar bara text. Du behöver ett program motsvarande ultra-edit. Finns många gratisprogram som gör det du behöver, t.ex. Hex-Edit-Free. Ladda ner något sådant och prova. Lsj (disk) 6 augusti 2012 kl. 19.39 (CEST)
Det finns en massa praktiska problem när man vill titta på och ändra i program på maskinkodsnivå. Utom de nämnda problemen kommer att det finns en massa kod i programmet som behövs för att det skall fungera ihop med operativsystemet (så katten och hunden kommer sent i koden) och att det inte är sagt att din editor ser vilka byte som är en bokstav. I Windows använder man normalt två byte för varje tecken och om man parar ihop byten fel så ser man fel bokstäver - och en normal hexeditor ser inte skillnad mellan de byte som representerar bokstäver, dem som representerar kod och dem som representerar numror. --LPfi (disk) 8 augusti 2012 kl. 10.07 (CEST)


Men, nu undrar ju jag det finns någon sån här "hexeditor" i Windows? För frågan var ju från början om man kunde göra det utan att ladda ner några extra program till datorn. Var snäll och svara på detta. Jag vill ju använda det som finns i Windows. MVH --Knäck (disk) 12 augusti 2012 kl. 21.51 (CEST)

Nej, Windows har ingen inbyggd utvecklingsplattform som t.ex. Linux har. Vill du programmera så behöver du ladda ner eller köpa någon form av utvecklingsverktyg. En hexeditor är den absolut mest rudimentära varianten (ungefär som en stenyxa eller flintkniv i jämförelse). Därefter så är det "bara" att sätta igång att skriva x86-maskinkod. /ℇsquilo 12 augusti 2012 kl. 23.44 (CEST)

Finns det bil-tåg i Sverige?[redigera | redigera wikitext]

Finns det bil-tåg i Sverige, det vill säga tåg som man kunde köra sin egen bil på, åka sen själv som normal passagerare, och köra sin bil av på en annan station? Om det finns, på vilka stationer kan man göra så? JIP (disk) 12 augusti 2012 kl. 07.00 (CEST)

Nej:[28].--LittleGun (disk) 12 augusti 2012 kl. 07.59 (CEST)
Det står så här i Horisont 1984, att Sveriges första biltåg började rulla 1 juli det året, och totalt sex biltåg skulle åka den sommaren. Det körde mellan Malmö-Luleå, och att SJ betraktade att det var succé. Då lades det väl ner flera år senare i så fall, eller så räknas det inte som regelbundet. J 1982 (disk) 13 augusti 2012 kl. 18.07 (CEST)
Frågan gällde om det fanns, inte om det funnits, biltåg. Enligt Wikipedias artikel Biltåg#Sverige har det gjorts tidigare försök, bland annat det som J 1982 nämner.--Ankara (disk) 13 augusti 2012 kl. 18.13 (CEST)

Fru, fröken eller vad?[redigera | redigera wikitext]

Hur titulerar man en frånskild kvinna? "Fröken" känns inte bra eftersom hon har varit gift och "fru" känns inte heller bra eftersom hon inte är gift längre. Änkor brukade väl kallas "änkefru", men frånskilda? Mycket lättare med män, där är det ju "herr" oavsett civilstånd. --MagnusA 4 augusti 2012 kl. 08.32 (CEST)

"Änkefru" har jag bara hört när man talat om quinnan i tredje person. Fru skulle jag svara för samtliga fall utom för den ogifta, dvs även för änkan och den frånskilda. -- Lavallen 4 augusti 2012 kl. 08.35 (CEST)
I vilket sammanhang behövs en titulering? / Elinnea (disk) 4 augusti 2012 kl. 11.33 (CEST)
Egentligen inga krav alls numera såvitt jag vet. Jag kom att tänka på saken när jag själv skulle försöka "titulera" en frånskild kvinnlig bekant, kompisar emellan. --MagnusA 4 augusti 2012 kl. 11.36 (CEST)
Att använda de gamla titlarna fru/fröken uppfattar jag som reaktionärt och något oförskämt och därför något som bör undvikas./Annika (disk) 4 augusti 2012 kl. 13.23 (CEST)
Titlar öht är ganska sällsynt i modern svenska, det var längesedan jag blev tilltalad med "Herr" på svenska (däremot ganska ofta "Mr" eller "Dr" på engelska). Engelskan har ju skapat "Ms." som neutral kvinnlig titel, just för att bli av med det reaktionära bagage som Annika helt korrekt tar upp - det är reaktionärt att definiera en kvinna främst utifrån vilken relation hon har till män. Men har svenskan något motsvarande "Ms." ? Jag kommer inte på något. Lsj (disk) 4 augusti 2012 kl. 13.33 (CEST)
Varför inte bara H. respektive F. eller Hr. respektive Fr. ? /ℇsquilo 13 augusti 2012 kl. 07.05 (CEST)
Är inte helt ovanligt, exempelvis talarlistor, inbjudningar etc, se tex på gästlistan på det kungliga bröllopet. Men en intressant sak är att westlings familj får titen fru eller fröken. ser man t.ex. på statsrådens respektive, så får de en yrkestitel... Ghostrider ♠ 13 augusti 2012 kl. 00.36 (CEST)
Bröllop inom kungafamiljen räknar jag till kategorin reaktionära tillställningar... /Annika (disk) 13 augusti 2012 kl. 08.51 (CEST)
säger väl inte emot dig där... Ghostrider ♠ 13 augusti 2012 kl. 14.05 (CEST)
Min hustru fick för ett par år sedan brev adresserat till "Fru (Mitt förnamn) Efternamn". Rent formellt korrekt, men så ur tiden att jag bara sett det en gång tidigare. -- Lavallen 4 augusti 2012 kl. 13.40 (CEST)
Det där är väl korrekt på engelska~(US). Har det någonsin varit det i Sverige? Edaen (disk) 4 augusti 2012 kl. 13.45 (CEST)
Ett gift par har väl (historiskt sett) kunnat kallas "direktör och fru Sven Svensson" i tredje person? Wolfgangus Mozart (disk) 5 augusti 2012 kl. 12.38 (CEST)
Hur man titulerar en frånskild kvinna: Inte alls nu mera, utöver för- och efternamn, men man beskriver henne som "singel". För titulerade man henne "fru" eller yrkestitel.--Elav W (disk) 6 augusti 2012 kl. 05.02 (CEST)
Ett fall där man fortfarande titulerar kvinnor och män, är inom den titulerade adeln. Riddarhuset har angett i ett PM på nätet att frånskilda kvinnor till friherrar och grevar slutar tituleras friherrinna eller grevinna efter skilsmässa, vare sig de behåller den förre makens efternamn eller inte. Frånskilda kungligheter har titlar som bestäms av regenten, så har det i alla fall varit i Storbritannien.--78.79.189.151 6 augusti 2012 kl. 14.17 (CEST)
Madame har jag hört, visserligen lite grand på skoj, för kvinnor som är i åldern att de borde vara gifta, vare sig de är gifta, ogifta eller frånskilda.--78.79.189.151 6 augusti 2012 kl. 14.20 (CEST)
Numera finns det ju kvinnor som lever i samkönade äktenskap och det är vanligt med ogifta kvinnor med barn. Vilka titlar skall man använda för dessa? Det enda rimliga är att inse att uppdelningen av kvinnor i kategorierna fruar och fröknar tillhör en förgången tid. /Annika (disk) 6 augusti 2012 kl. 14.32 (CEST)
Madame hade väl funkat i de fall du tar upp :) --78.79.189.151 6 augusti 2012 kl. 14.39 (CEST)
Fru om hon har kvar tidigare makens efternamn, fröken om hon har tagit tillbaka sitt flicknamn. /Henrik
Madam är ju nedsättande på svenska. Men ja, ”titulerade” kanske är bättre eftersom titlar inte används längre i Sverige. --Lundgren8 (d · b) 9 augusti 2012 kl. 11.16 (CEST)
Har du väl varit gift kan du aldrig igen bli ogift, och fröken (var) är endast titeln på ogifta kvinnor, alltså kan du inte bli fröken igen. Ghostrider ♠ 13 augusti 2012 kl. 00.36 (CEST)

@Lsj, påminner om "frureformen" som om jag minns rätt inleddes i Riksdagen... Den gick just ut på att använda titeln "fru" till alla kvinnor, oavsett civilstånd. Den genomfördes en god bit innan jag hörde talas om Ms.; men det är ju mycket möjligt att den senare idén var påtänkt långt innan jag fick nys om den. Jörgen B (disk) 14 augusti 2012 kl. 22.16 (CEST)

Tätorter utan kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Är det vanligt med tätorter i Sverige som inte har någon kollektivtrafik som går genom orten eller inom 200 meter (avståndet hämtat från tätortsdefinitionen) från tätortsgränsen? Jag har bott merparten i mitt liv i Norrland och där är det ofta så att skolbussen också är en linjebuss, så jag tror att de flesta norrländska tätorter har kollektivtrafik. Dock har jag hittat två tätorter i Skåne som helt saknar kollektivtrafik: Annelöv och Kvärlöv, som båda saknar bussförbindelse och har c:a 2 km till närmsta tågstation från tätortsgränsen. Finns det fler svarta kollektivtrafikhål eller är Skånetrafiken nyskapande? // Castrup (disk) 10 augusti 2012 kl. 14.38 (CEST)

Jag skulle precis nämna Annelöv innan jag läst klart ditt inlägg. Har alltid tyckt det varit märkligt att Skånetrafiken anser att det där räcker med stationen i Dösjebro. Detsamma gäller väl då förresten Västra Karaby? Du får pressa Landskrona kommun lite :) Jag har inga bra exempel på rak arm just nu, men ute på Österlen är också busstrafiken rätt så eftersatt. Oftast existerar den, men består av ett par turer på morgonen och ett par på kvällen, vilket ändå i praktiken gör alla familjer bilberoende. /Grillo (disk) 11 augusti 2012 kl. 02.47 (CEST)
Kom på en till: Gessie villastad. Ett av sd:s vallöften i Vellinge kommun var att dra kollektivtrafik dit... /Grillo (disk) 14 augusti 2012 kl. 15.13 (CEST)

A.J. Amnéus/Amneus[redigera | redigera wikitext]

Anders Johan Amnéus (1804 - 1863) var kyrkoherde i Haverö, gift med Anna Lovisa Orstadius. Han var son till Per Amnéus (1799 - 1850) och Maria Hedenqvist. Pers far var Anders Johan Amnéus (1753 - 1821) överstelöjtnant och riddare, gift med Kristina Staaf. Hans far var Anders Amnéus (1723 - 1782), gift med Eufrosina Reuterhusen. Anders far hette också Anders Amnéus (1687 - 1739), gift med Agatha Booklund, Anders far var Olaus Andrae Amnaeus (trol ca 1652 - 1689), gift med Elisabet Philipsdotter Ellis (Eliaeson). Kyrkoherde Anders Johan Amnéus var en flitig flugfiskare och befann sig på den plats där minnesstenen står, när han dog. Tacksamma församlingsbor reste stenen. Vill du veta mer om släkten Amnéus, som i dag finns representerad i Europa, USA och Australien och består av familjerna A - G i vår släktbok "The Amnéus Family 1650 - 1995" så gå gärna till vår hemsida www.amneus.se som består av en mängd information om denna stora och gamla släkt. Hälsningar Anders CHRISTER Amnéus sonsons sonson till Anders Johan i Haverö

Någon som vet lite mer om A.J.Amnéus (1804-66), som jag hittat en minnessten mitt uti i skogen efter. Han (får vi antaga eftersom han anges som kyrkoherde) är begraven i Ånge på Haverö gamla. Y-näsmannen (disk) 13 augusti 2012 kl. 12.00 (CEST)

Var han präst kan Du nästan säkert hitta information om honom i det herdaminne som finns utgivet för det stift där han verkade (i Amnéus fall troligen Härnösands stift). Finns ofta på mer välsorterade bibliotek (och vissa stift har t o m lagt upp sina på nätet). /FredrikT (disk) 13 augusti 2012 kl. 16.53 (CEST)
Och Du hade tur! Just Härnösands stifts herdaminne finns på nätet: gå in här, klicka på "Herdaminne" i vänsterspalten, leta Dig ner i listan till "Haverö" och bläddra fram till tredje sidan i pdf:en Du då kommer till så har Du Amnéus där. Läge att skapa en wikipediaartikel om honom månne? /FredrikT (disk) 13 augusti 2012 kl. 17.02 (CEST)
Spännande, man funderar ju på varför man reser en sten åt honom ute i skogen, visserligen inom synhåll för kyrkan, men ändå? Först trodde jag han var begraven där av ngn anledning, men jag hittade ju som sagt hans gravsten på annan plats. Inte heller drunknade han i kyrksjön, vilket var en annan tanke jag hade. Y-näsmannen (disk) 13 augusti 2012 kl. 20.47 (CEST)
Han kanske avled plötsligt under en skogspromenad? /Annika (disk) 13 augusti 2012 kl. 21.04 (CEST)
Kanske, "Upprepade slaganfall bräckte småningom hans kraftiga gestalt", enligt källan som Fredrik hänvisar till. Y-näsmannen (disk) 13 augusti 2012 kl. 21.07 (CEST)
Eller månne en sten till minne av att han såg till att församlingen fick en ny kyrka? Och kanske stenen sår där prästgården en gång låg? /FredrikT (disk) 13 augusti 2012 kl. 21.34 (CEST)
Enligt [29] var han pappa till läkaren Axel Johan Amnéus. /Hangsna (disk) 13 augusti 2012 kl. 21.57 (CEST)
Jag gick in för att titta efter stenen i FMIS - [30] Här är stenen. Den verkar inte ligga riktigt mitt ute i skogen, utan på en holme där kvarn och fiskerinläggningar har legat, vid Kyrksjöns utlopp i Medingen. Dessutom verkar det vara efter vägen mellan kyrkan/prästgården och Prästbodarna - kan det ha något med det hela att göra? --FBQ (disk) 13 augusti 2012 kl. 23.08 (CEST)
Jag vet inte när minnesstenen kom upp, och jag vet inte hur bra "väg" det var här på den tiden. De vägar som finns idag är ganska sentida konstruktioner, med betongfördämningar i de två nordligaste strömmarna. Mitt sinne säger att man tog sig fram med båt i den här trakten om det inte var vinter. Och var det vinter, valde man inte vägen över strömmarna. Hur minnesstenen ser ut får ni se i september. Bilder som inte platsar i WLM finns här. Y-näsmannen (disk) 14 augusti 2012 kl. 09.53 (CEST)
En väg går från Sätra till Strömsnäset förbi minnesstenen på generalstabskartan 1919.--FBQ (disk) 14 augusti 2012 kl. 16.04 (CEST)
Så här ser den vägen ut idag. Y-näsmannen (disk) 14 augusti 2012 kl. 18.29 (CEST)
Den har möjligen inte varit bredare i början av 1900-talet, men det fanns broar vid både Kvarnströmmen och Norrströmmen. Jag försökte hitta fler kartor bland lantmäteriets historiska kartor, tyvärr verkar inte kartorna i Haverö socken vara sorterade på by. 1826 verkar det dock inte finnas någon bebyggelse på ön, bara en gränmarkering mellan prästgårdens skog och byn Sätra skall ha stått inte långt från stenen.--FBQ (disk) 14 augusti 2012 kl. 19.42 (CEST)
Man måste ju komma ihåg att befolkningsmässigt såg Sverige helt annorlunda ut för 70 eller 150 år sedan, beroende på när stenen var rest (det här kanske du redan vet, Y-näsmannen, men tänker det kan var värt att nämna ändå om inte för andra som vill förstå sammanhanget för liknande lämningar). Haverö socken hade 1890 1.904 innevånare 1890 och 1930 3.002 innevånare mot 1.096 år 2000. 1930 fanns det möjligen något bruksamhälle (kan Östavall ha varit stort tidigt, den verkar ha blivit stationsort 1881, men verkar inte ha varit mer än en fäbod innan), men på 1800-talet bodde de flesta av dessa ute i byarna. Någon kyrkby Haverö fanns inte (mer än prästgård och klockargård), Östavall och Kölsillre var en byar bland andra - de flesta bodde utspridda i mindre byar runt om i socknen. Nu verkade när jag tittade på kartorna Strömsnäs ha anlagts som nybygge i början av 1900-talet, så möjligen är det först då det här blir en väg dragen längs den här sträckan.--FBQ (disk) 15 augusti 2012 kl. 07.33 (CEST)
Enl källan ovan så bestod Haverö församling på 1840-talet av "endast 8 hemman", hur mycket det nu är. Det här var gränstrakter mellan norska Jämtland och svenska Hälsingland när Skule Tostesson ser ut att ha blivit ihjälslagen av traktens folk. Y-näsmannen (disk) 15 augusti 2012 kl. 08.20 (CEST)
Jag hittade inte källan (?) Det verkar dock som Haverö varit nybyggarland, och först på 1800-talet fått en lite större befolkning. Här [31] framgår att Haverö hade 1750 238 innevånare, 1805 458 personer och 1859 927 personer (då tydligen kyrksocknen och inte jordebokssocknen, men 1891 överfördes de här byarna även till Haverö jordebokssocken). Den verkar 1863 ha bestått av 7 7/12 mantal skatte och 1 1/5, antar att man med hemman menat mantal. Svårt att veta hur många gårdar det innebär, det beror ju på hur stora de varit - på 1800-talet brukar varje mantal ha 2-5 gårdar.--FBQ (disk) 15 augusti 2012 kl. 12.19 (CEST)

Identifikation av bär[redigera | redigera wikitext]

Vilken växt kommer detta bär ifrån? --Lundgren8 (d · b) 17 augusti 2012 kl. 23.23 (CEST)

Ser ut som vildkaprifol. - Green Yoshi brevlåda ‣ bidrag 17 augusti 2012 kl. 23.29 (CEST)
Tack för svar! --Lundgren8 (d · b) 18 augusti 2012 kl. 13.13 (CEST)

Snallare?[redigera | redigera wikitext]

"Snallare" är ett ord för varutransportör mellan kusten och inlandet i norra norrland under 1800-talet. vart kommer ordet ifrån? (frågan ställdes av 213.64.77.171 i en nu borttagen artikel) Mvh C.Nilsson (disk) 18 augusti 2012 kl. 12.09 (CEST)

Det kanske står i den här (Marklund, Göran (1995). ”Affärsmän och snallare”. Västerbotten (Umeå. 1920) 1995:2,: sid. 4-7 : ill.. 0346-4938. ISSN 0346-4938.  Libris 2149425) boken? Rex Sueciæ (disk) 18 augusti 2012 kl. 12.22 (CEST)

Vägen Ut Vi Unga[redigera | redigera wikitext]

Jag hittar inget bättre ställe att fråga detta men skulle behöva hjälp av någon klok person. Kan någon kika på texten i Panetoz och i Pa Moudou Badjie om Vägen Ut Vi Unga. Det förefaller vara exakt samma text i båda artiklarna och jag vet inte om det ens är relevant. /Hangsna (disk) 19 augusti 2012 kl. 23.06 (CEST)

Musik på sextiotalet[redigera | redigera wikitext]

Gjorde The Who en spelning på folkets Park I Bollnäs någon gång i mitten av sextiotalet. Det kan ha varit en extra insatt spelning. --62.108.201.31 (diskussion) 22 augusti 2012 kl. 08.42 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

The Who spelade i varje fall på Östra Berget i Söderhamn 1966, men hur det förhåller sig med Bollnäs kan jag inte svara på. /Annika (disk) 24 augusti 2012 kl. 17.02 (CEST)

När går man break even på skattebetalning?[redigera | redigera wikitext]

Vad är medelåldern då man betalt lika mycket till samhället i skatt som fått i bidrag/belastat samhället? Försökt med sökord som nollpunktsanalys mm. utan att fått något egentligt svar. Tack på förhand / familjen Ström

Det beror på vem du är och vad du tycker (eller någon räknar) att samhällstjänsterna är värda. Det går förstås att räkna det hela för någon Medelsvensson med nominella genomsnittliga värden för tjänsterna.
Brytpunkten torde variera enligt konjunkturer: vid högkonjunktur borde samhället ta ut höga skatter för att ha något på kistbottnet vid lågkonjunktur. Vid beräkningen måste man också beakta prisökningar, löneökningar och eventuellt en nominell ränta på de betalade skatterna. Skall man räkna förmåner dina barn får som förmåner till dig?
Uträkningen blir alltså komplicerad med en hel del mer eller mindre godtyckligt valda element. Jag tror att de flesta beräkningar som gjorts gjorts av institutioner som velat använda resultatet i den politiska debatten. Det gäller alltså att ta dem med en stor nypa salt.
--LPfi (disk) 25 augusti 2012 kl. 13.28 (CEST)

Wordpressfråga[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Jag har laddat ned ett nytt tema till Wordpress, men det ser lite annorlunda ut än vad jag är van vid. Jag har suttit i 45 minuter och försökt ändra namnet på sökknappen (från Search till Sök), men hittar inte koden. Vanligtvis brukar det finnas en php-fil som heter något i stil med searchform.php. Har försökt skapa en sådan fil själv med det rätta värdet för sökknappen, men det händer ingenting. Någon som kan, om inte lösa problemet direkt, åtminstone peka åt vilket håll jag ska gå? Vänligen Popperipopp (disk) 26 augusti 2012 kl. 00.55 (CEST)

Ps. Det här det här temat jag syftar på: http://wordpress.org/extend/themes/zeebizzcard Popperipopp (disk) 26 augusti 2012 kl. 00.56 (CEST)

Habo och Mullsjö[redigera | redigera wikitext]

Sitter och kollar igenom befolkningsstatistiken för Habo kommun 2005. Såhär ser det ut:

  • 0643 Habo 5284 Habo 6 244 63,4%
  • 0643 Habo 5252 Furusjö 344 3,5%
  • 0643 Habo 5228 Fagerhult 317 3,2%
  • 0643 Habo 5380 Mullsjö 2 0,0%
  • 0643 Habo I småort 586 6,0%
  • 0643 Habo Utanför tätort och småort 2 349 23,9%
  • 0643 Habo Totalt 9 842 100,0%

Det jag undrar är vad som har hänt med Mullsjö som har krupit sig in där, och som har två invånare. Vad menas? Tanzania (disk) 26 augusti 2012 kl. 14.48 (CEST)

Mullsjö tätort ligger på gränsen mellan kommunerna, och ett par invånare i tätorten bor i "fel" kommun. Samma sak med Östersund, där några bor i Krokoms kommun. -- Lavallen 26 augusti 2012 kl. 14.50 (CEST)
Jaha, där ser man. Kanske borde stå något om det i artikeln om Habo kommun? Tanzania (disk) 26 augusti 2012 kl. 14.52 (CEST)
Frågan är om de två invånarna känner sig som Mullsjöbor. Ta tex Arlöv där hela orten ingår i Malmö tätort, men jag vet inte om de kallar sig Malmöiter för det. -- Lavallen 26 augusti 2012 kl. 14.54 (CEST)

Män vs kvinnor i sport[redigera | redigera wikitext]

Nu när det stora jippot börjar, så är det bara inom ridsport där män och kvinnor kan tävla mot varandra, men inom vilka andra idrotter/sporter funkar det? Tidigare så var väl skytte en sådan gren (?) vilket verkar logiskt för mig. Men, var finns det mer? Något jag skulle kunna tänka mig är ju bowling och biljard (inga os sporter, men...)? --Ghostrider (diskussion) 28 juli 2012 kl. 00.48‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Motorsport är också mixad. - Green Yoshi brevlåda ‣ bidrag 28 juli 2012 kl. 00.58 (CEST)
Dans och konståkning har jag för mig är könsneutrala sporter, inte säker dock. --Hastaro (disk) 28 juli 2012 kl. 01.20 (CEST)
Ridsport/trav och motorsport är de enda jag kan komma på som inte "normalt" är uppdelat i herr/dam och där enskilda idrottare tävlar kvinna mot man i samma gren. Bowling spelas i mixade lag mellan varven, men även där är det normalt herr/dam som gäller.
I konståkningen är det bara just paråkning som inte är uppdelad.
Just under detta OS i London finns mixed dubbel i tennis med på programmet. (Dessa två är å andra sidan mer par mot par snarare än män mot kvinnor. / Romulus74 (disk) 28 juli 2012 kl. 01.50 (CEST)
Bordtennis och badminton brukar också finnas mixed dubbel vid vissa tävlingar. J 1982 (disk) 1 augusti 2012 kl. 21.00 (CEST)
Men, inom vilka idrotter kan män och kvinnor tävla på samma villkor? Är det någon skillnad på manliga och kvinnliga bowlare? Ghostrider ♠ 12 augusti 2012 kl. 23.33 (CEST)
I schack tävlar kvinnor ofta mot män, men på mästerskapsnivå finns (nästan) alltid separat damklass. En annan gren där åtminstone undertecknad har svårt att se könsfördelar är bangolf, men även där finns separat damklass vid mästerskap. /Dcastor (disk) 26 augusti 2012 kl. 23.34 (CEST)

Sveriges längsta ortsnamn[redigera | redigera wikitext]

Hittade just artikeln Sjömyran och område öster om Stöcksjön. Är det Sveriges längsta ortsnamn? --Nordelch För Wikipedia - i tiden 24 augusti 2012 kl. 10.00 (CEST)

SMåorternas namn är mer eller mindre påhittade av SCB i alltför många fall. Ett lokalt exempel är Skärted, Sprängsviken och del av Nänsjö, när orten var tätort så hette den helt enkelt Sprängsviken och det kallas området fortfarande. -- Lavallen 24 augusti 2012 kl. 10.06 (CEST)
SCB:s konstruktioner kan inte räknas som egentliga ortnamn. En annan fråga är om olika särskiljande tillägg till ortnamn, vilka brukar vara sentida påfund, till exempel väderstreck samt härads- och landskapsnamn skall räknas som en del av ortnamnet eller ej. Jag kommer för tillfället inte på något särskilt långt exempel, men räknas Smålands Rydaholm som ett ortnamn, eller är det endast Rydaholm som skall räknas? Ett anmärkningsvärt långt namn, som saknar särskiljande tillägg, är i varje fall Salpetersjudaretorp. Är det någon som känner till något längre? /Annika (disk) 24 augusti 2012 kl. 11.06 (CEST)
Smålands Farstorp har jag bott inte så långt ifrån. Lokalt används dock inte "Smålands", inte heller "Öster" i Österkorsberga. -- Lavallen 24 augusti 2012 kl. 19.09 (CEST)

För att vara lite petig så är tätortsnamnen inte satta av SCB utan av Lantmäteriet efter remiss till "berörd kommun, länsstyrelse, lantmäterimyndighet samt Språk- och Folkminnesinstitutet". (s.75) /Dcastor (disk) 27 augusti 2012 kl. 00.44 (CEST)

Lunds Universitet[redigera | redigera wikitext]

I media har på senare tid använts uttrycket "Lunds Tekniska Universitet".

Är detta en existerande benämning? --Multas (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.) (Signatur tillagd av Lixer 24 augusti 2012 kl. 15.50 (CEST))

Nej, det finns inte. Det är Lunds tekniska högskola som är en fakultet vid Lunds Universitet: Om LTH, fjärde stycket.--LittleGun (disk) 24 augusti 2012 kl. 15.56 (CEST)
Jag minns att benämningen "Lunds naturvetenskapliga och tekniska högskola" (LNTH) infördes på 1980-talet, se här, där även matematisk-naturvetenskapliga fakulteten ingick, men det verkar inte inte heta så längre. /Annika (disk) 24 augusti 2012 kl. 17.49 (CEST)
Det påminner mig om den schizofreni som KTH lider av numera. "Kungliga Tekniska Högskolan – Sveriges största tekniska universitet." [32] /ℇsquilo 24 augusti 2012 kl. 19.01 (CEST)
Det finns ingen större schizofreni i det än att tekniska universitet i Sverige inte har ordet "universitet" i sina namn. /Dcastor (disk) 27 augusti 2012 kl. 00.46 (CEST)
Är det i konsekvens med NE:s definition: "Benämning universitet ges den högskola som bedriver forskning och utbildning inom flera olika vetenskapsområden"? Att notera att artikeln högskola i dagsläget inte är så mycket till artikel.--Paracel63 (disk) 27 augusti 2012 kl. 16.22 (CEST)
OT: Observera att (statliga) högskolors namn skrivs med gemener, förutom initialt och i de namn som ingår. Undantag är de som föregås av epitetet kungliga, Kungl. Alltså: Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Kungl. Tekniska högskolan och Kungl. Konsthögskolan, etc. Rex Sueciæ (disk) 27 augusti 2012 kl. 17.09 (CEST)
Artikeln högskola är direkt undermålig och jag har därför märkt den för kvalitetskontroll. All verksamhet som i Sverige regleras av högskolelagen och högskoleförordningen, d.v.s. även universiteten, ingår sedan högskolereformen 1977 i högskolan vilket inte framgår av artikeln. Man inför denna reform även inne på att helt avskaffa begreppet universitet, men vissa högskoleenheter fick till slut av "traditionella skäl" behålla denna beteckning. /Annika (disk) 27 augusti 2012 kl. 22.48 (CEST)

Komparera adjektiv[redigera | redigera wikitext]

Hur komparerar man egentligen framgångsrik? Jag har fått för mig att det är ett sådant som bara kan kompareras med mer och mest, men enligt Wiktionary går det bra med framgångsrikare och framgångsrikast, vilket enligt mig låter lite styltigt. Jag gick till och med så långt att jag tänkte ersätta alla 228 "framgångsrikast" i artikelnamnrymden med "mest framgångsrik".

Vilka adjektiv är det egentligen som man måste använda mer och mest för att komparera? Har någon emot att felaktiga former av dessa ersätts med hjälp av manuellt kontrollerad botkörning? /Grillo (disk) 26 augusti 2012 kl. 06.33 (CEST)

Enligt SAOL kompareras det så här: framgångsrik, framgångsrikare, framgångsrikast. --Larske (disk) 26 augusti 2012 kl. 07.50 (CEST)
Är det inte så att ord med fler än två stavelser kompareras med mer och mest men sammansatta ord kompareras med ändelser om avslutande adjektiv har två stavelser eller färre. Alltså även tex fantasifull.--LittleGun (disk) 26 augusti 2012 kl. 08.50 (CEST)
Det finns ingen regel som säger att ord med fler än X stavelser kompareras med mer och mest, däremot föredrar många talare av svenska att använda sig av den komperationen vid ord på längre stavelser. Just ord på -rik brukar nog ofta kompareras med -rikare, -rikast, kanske eftersom det är en nordisk ändelse som är väletablerad, medan otympligare ord eller längre lånord kanske hellre kompareras med mer eller mest, såsom ”professionell” eller ”fundamental”. Det är nog ofta en smakfråga när det kommer till otympliga långa ord, så ”mer framgångsrik” kan nog knappast betraktas som ”fel”. --Lundgren8 (d · b) 26 augusti 2012 kl. 23.21 (CEST)

hur gör man en bra faq[redigera | redigera wikitext]

hur gör man en bra faq --130.237.161.194 (diskussion) 27 augusti 2012 kl. 13.59 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Börja med att namnge den på svenska, spoff (Svar på ofta förekommande frågor). Moberg (disk) 27 augusti 2012 kl. 14.24 (CEST)
Steg 1: få många återkommande frågor, steg 2: sammanställ svar på dessa frågor i en lista. Vad exakt syftar frågan på? /Grillo (disk) 27 augusti 2012 kl. 15.30 (CEST)
Det finns ju lite allmänna regler för att skriva tydlig text. Exempel är att använda ganska korta meningar och enkla ord, logisk struktur och grafik som gör sidan lättläst. God struktur kan du få genom att ordna liknande frågor i grupper och sätta underrubirker på dem och genom att sätta de vanligaste frågorna först. Bestäm dig också för ett konsekvent tilltal till läsaren; det är förvirrande om du växlar mellan man, du, ni och inget pronomen. Är det ungefär den typen av svar du är ute efter? Sjö (disk) 31 augusti 2012 kl. 17.43 (CEST)

Olympiska spelen[redigera | redigera wikitext]

hej

Varför i sommar os räknas med 3 os som är inställt på grund av världskrig med romerska nr VI , XII och XIII (1916, 1940 och 1944). Men vinter os räknas dom inte med (1940 och 1944) Varför har det blivit så???? --83.252.63.197 (diskussion) 31 augusti 2012 kl. 15.54 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Bra fråga. Av någon anledning valde IOK att ge de inställda sommarspelen ett nummer, men inte vinterspelen. (Informationen i artiklarna är korrekt enligt den officiella numreringen). // Romulus74 (disk) 31 augusti 2012 kl. 16.26 (CEST)
Enligt en något osäker källa [33] är svaret:
Man räknar när det gäller sommarspelen inte alls själva spelen, utan man räknar en olympiad, det vill säga att fyra år har gått. Man räknar på detta sätt även om spelen inte blev av, eftersom en olympiad ändå har passerat.
För vinterspelen har man valt att inte räkna en olympiad på detta sätt, utan man numrerar själva olympiska spelen. När man numrerar spelen räknar man alltså inte spel som ställdes in.
Källans kvalité kan diskuteras, men informationen verkar kunna stämma. Varför man valde denna separering av numreringarna framgår inte, men kan säkert ha något att göra med att vinterspelen kom senare. // Romulus74 (disk) 31 augusti 2012 kl. 16.44 (CEST)

Kalkflis[redigera | redigera wikitext]

Tunnvalv, format som en tunna.

Jag såg i en gammal bok en beskrivning av ett tak i form av ett tunnvalv av kalkflis. Det var intressant, eftersom det tydligen användes i Sverige redan på 1100-talet, innan tegel började användas på 1200- och 1300-talet. Tegelvalv finns ju i många kyrkor, den så kallade tegelgotiken. I Wikipedias textmassa nämns ordet kalkflis bara i artikeln om Orlunda kyrka, men beskrivningen gäller den äldre medeltida kyrkan, som revs och ersattes av den nuvarande. Vad är kalkflis? Hur ser ett sådant valv ut? Har vi några bilder? Används ordet kalkflis även för något man lägger på grusgångar? Det kan väl inte handla om samma sorts eller storlek på flis i så fall? I några äldre texter hittar jag upplysningar om att paddor gömmer sig under kalkflis, så då måste de väl minst vara av en tegelstens storlek, och en "grafkulle, [...] öfre kanten af en 58 cm lång kalkflis." Kanske menas alla naturligt formade kalkstenar, alltså allt utom huggen kvadersten? Hur översätts kalkflis till tyska och engelska? Google Translate föreslår lime chips, men en bildsökning på denna fras visar potatischips kryddade med juice av den gröna lilla frukten. --LA2 (disk) 1 september 2012 kl. 10.18 (CEST)

Enl. SAOB kan det betyda både skivor eller plattor av kalksten och kalkstenslager i jorden. Edaen (disk) 1 september 2012 kl. 10.24 (CEST)
Ah, givetvis borde jag ha kollat SAOB. Kanske är den här bilden ett tunnvalv av kalkflis? Det vore väl något att ägna Wiki Loves Monuments åt att försöka fotografera några sådana för Commons. En trädgårdsgång av kalkflis består alltså av stora (t.ex. 58 cm), ej huggna stenar. Fliese (plural Fliesen) är tyska för (sten- eller kakel-)platta, både huggen och naturlig. Men jag ser inga exempel på att svenska kalkflis skulle ha använts om huggna plattor. --LA2 (disk) 1 september 2012 kl. 10.32 (CEST)
Titta här i Ugglan 'Hvalf' [34] finns exempel på tunnvalv. Wvs (disk) 1 september 2012 kl. 16.14 (CEST)
Ordet flis är ju med säkerhet använt för att visa på att det handlar om ohuggen sten. Kalksten är ju en sedimentär bergart och ofta skiktad så att den kan huggas loss i flak som fungerar som byggmaterial utan vidare bearbetning. Redan romarna kunde bygga tunnvalv, jag vill minnas att det finns riktigt tidiga exempel i Norden, men kommer nu inte på vilka de äldsta exemplen är. Vet att de finns på någon av Ölands fornborgar, Gråborg var det visst (ser nu att övre delen av valvet här verkar vara i kalkflis, så den bild från Stora Hästnäs - där källartrappen har ett valv vars övre del verkar bestå av kalkflis blev onödig.) har tunnvalv, men nu är ju det också möjligen från 1100-talet. Däremot finns ju ett flertal 1000-talskyrkor i norden med tunnvalv.--FBQ (disk) 1 september 2012 kl. 20.23 (CEST)
Fardrume slott

Här är en bild som Boberger har tagit i sommar i ruinen Fardrume slott - här ser man att det nu raserade valvet är byggt av kalkstensflak som huggits till i någorlunda. Sedan är insidan här tilljämnad - den har ju troligen en gång i tiden varit putsad, men jag tror fortfarande du kan kalla det för ett kalkflisvalv.--FBQ (disk) 2 september 2012 kl. 11.13 (CEST)

Tack för bilden! Jag önskar mig fler sådana. Vi har bilder av många kyrkor, men inte av deras arkitekturella detaljer. Tunnvalv av kalkflis tycks förekomma i kyrktorn, medan själva kyrkorummet (skeppet) troligen var för stort för att bygga valv före teglets ankomst. --LA2 (disk) 2 september 2012 kl. 18.47 (CEST)
Det stämmer nog, jag kan inte komma på någon svensk kyrka som haft murat långhusvalv. Däremot finns ju några äldre kyrkor med trätunnvalv. Tensta kyrka har de gamla takstolarna som burit upp trätunnvalvet från 1200-talet synligt på kyrkvinden under nuvarande 1400-talet. Tyvärr är det kanske lite knepigt att få fota där. Har inga egna bilder på valvet, övriga bilder är inte fria.

Är det främst tunnvalv du vill ha bild på? Det här spetsbågiga valvet från Sankt Nicolaus kyrkoruin i Visby visar ju ganska snyggt konstruktionen som annars inte brukar synas under putsen. Dalby kyrka och Vor Frue Kirke Århus har tunnvalv från början av 1100-talet, om än inte i vad jag skulle kalla kalkflis.--FBQ (disk) 3 september 2012 kl. 12.50 (CEST)

Visby-StNicolaus 09.jpg
Kryptan Dalby kyrka-1.jpg
Vor Frue Kirke Århus kryptkirken.jpg

Fråga[redigera | redigera wikitext]

Kan man beställa Wikipedia direkt från er?

Kan man köpa wikipedia direkt från er?

Mvh Glenn Karlsson

Om du med "Wikipedia" menar att du vill ha en datafil med alla artiklar kan du hämta det här. Om du vill köpa en tryckt bok med hela Wikipedia skulle det sannolikt bli en väldigt tjock bok så jag betvivlar att någon låtit trycka upp en sådan men det finns inget juridiskt hinder för att göra det.
Om du menar att du står med några miljarder kronor och vill köpa verksamheten Wikipedia tror jag inte den är till salu. - Tournesol (disk) 5 september 2012 kl. 16.02 (CEST)
Om man skulle trycka svenska Wikipedia skulle den bli ca. 91 band. Om du vill ha engelska Wikipedia blir det mer.
När du läser en artikel på wikipedia så finns det i vänsterspalten under rubriken skriv ut/exportera en funktion som heter Skapa en bok, där man själv kan välja ett urval av artiklarna som då sammanställs i en PDF. Moberg (disk) 5 september 2012 kl. 17.39 (CEST)

Inflammaation+sår i matstrupen[redigera | redigera wikitext]

Min man har fått konststerat inflammation+såri matstrupen. Medicinering med Nexium 40 mg, 1 tablett upplöst i vatten morgon och kväll. Dessutom har man rekommenderat purémat/terrinkost. Vore tacksam för lite recept och tips därvidlag. Gudrun Manell, Malmö --89.253.64.39 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.) (Signatur tillagd av Lixer 5 september 2012 kl. 16.58 (CEST))

Jag tror inte Wikipedia ägnar sig åt medicinsk rådgivning, där felaktiga råd kan ge allvarliga konsekvenser. - Tournesol (disk) 5 september 2012 kl. 17.06 (CEST)

Fråga om Java![redigera | redigera wikitext]

Hej!

Jag är ny här på Wikipedia. Jag har en fråga om programmeringsspråket Java. Måste man ha Javac.exe för att kunna göra Java program? Jag läste nyss att Javac.exe är/var skrivet i Java. Hur gjorde de det? Kan jag också göra samma sak? Då måste man ju kunna skriva Java program utan att använda Javac.exe (Java compiler?) Hur gör jag för att skapa .class filer utan att köra Javac.exe ? Några förslag?

Tacksam för all hjälp.

MVH --Grönljus (disk) 29 augusti 2012 kl. 19.48 (CEST)


Java är ett kompilerat språk. Det innebär att du skriver källkod i en texteditor och sedan kompilerar den för att få exekverbar kod, dvs .class filer. För att kompilera måste du ha kompilatorn Javac.exe, eller motsvarande.
Ofta vill man skriva kompilatorn i det språk som den kompilerar. Då måste man ta till ett trick. Först skriver man en enkel kompilator i ett annat språk. Den använder man till att kompilera första versionen av kompilatorn i målspråket. När det väl är gjort har man en kompilator som kan användas för att kompilera sig själv. --// jorchr 8 september 2012 kl. 12.18 (CEST)

Speciell TV-Licens för svartvit TV?[redigera | redigera wikitext]

Jag har ett svagt minne från 80-talet att en bekant till en avlägsen släktning hade en svartvit tv i vardagsrummet och en färg TV i garderoben, endast i syfte att han bara betalde svartvit TV-licens. Var det så att det var lägre avgift för svartvit TV eller är det bara en konstig minnesbild? Ghostrider ♠ 11 september 2012 kl. 12.12 (CEST)

Ja, det var lägre avgift för svartvitt: Här är Råd och rön inför införandet av färgtvsändningar som visar att det kostade 280 kr/år för färg och 180 kr/år för svatr vitt och en proposotion från 1988 att ta bort skillnaden:[35] [36].--LittleGun (disk) 11 september 2012 kl. 12.21 (CEST)
I början av 70-talet infördes färgtillägg för de som hade en färg-TV-apparat. 1990 togs färgtillägget bort. Läs mer om licensen på Radiotjänsts webbplats. /Kyllo (disk) 11 september 2012 kl. 12.25 (CEST)
Vilket underbart tidsdokument! Ghostrider ♠ 11 september 2012 kl. 15.18 (CEST)

Tydligen var det ingen skröna om bilradiolicens! -- Lavallen 11 september 2012 kl. 12.32 (CEST)

Kompressionsstrumpa för löpning[redigera | redigera wikitext]

Dagens tidning innehöll en annons för kompressionsstrumpor som denna. I tidningen hävdades det att de skulle öka blodflödet med 30 % och därför ge ökad prestation och snabbare återhämtning. Det låter suspekt, kan en strumpa verkligen ha en sådan effekt? Sjö (disk) 13 september 2012 kl. 06.58 (CEST)

Det effektivaste sättet att få ökad blodcirkulation är att konditionsträna så att kapillärerna utvecklas. Skulle den ge en så bra effekt som det sägs i annonsen så skulle alla elitlöpare springa omkring i stödstrumpor. Paula Radcliffe, Liliya Shobukhova med flera använder stödstrumpor. Kanske hjälper det för dom, men effekten av diverse dieter och utrustning är överskattad i löparsammanhang. Människan är gjord för att springa långa distanser på stenåldern, och då fanns inga återhämtningsdrycker, fina skor eller stödstrumpor. Sedan är alla människor olika, så för vissa kan det kanske ha en positiv effekt. Jag skulle tro att den värmande effekten hos knästrumporna har minst lika stor effekt som åtstramningen. Kalla muskler jobbar dåligt. Hämmar löpningen gör de nog inte och den psykologiska effekten är nog ganska stor. Nasko (disk) 13 september 2012 kl. 10.42 (CEST)
Jag använder kompressionsstrumpor när jag marschtränar (går, inte springer). Jag tycker att det fungerar bra och de gör att fötterna inte svullnar upp vilket annars kan ge problem med skav. Dessutom är det slitstarka och bra strumpor. /ℇsquilo 17 september 2012 kl. 19.20 (CEST)

Balkanska språk[redigera | redigera wikitext]

Hejsan!På min arbetsplats har vi broschyrer på olika språk. Bland annat finns det en "balkansk" broschyr. Så vitt jag vet finns det inget språk som heter balkan eller balkanska. Jag gissar att det rör sig om en sammansättning av olika språk från den balkanska halvön. Någon som vet bättre? /Kristian --194.71.244.181 (diskussion) 17 september 2012 kl. 14:30 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.) (Signatur tillagd av Lixer 17 september 2012 kl. 14.33 (CEST))

Någon "balkanska" finns mycket riktigt inte. Sammansättning känns också konstigt, då språken som talas på balkanhalvön skiljer sig ganska mycket åt. Såvida den inte är uppdelad på så vis att den ger en beskrivning på flera olika språk uppdelade i block? // Romulus74 (disk) 17 september 2012 kl. 14.51 (CEST)
De stora invandrargrupperna i Sverige från Balkan kommer ju från forna Jugoslavien. Där talas i huvudsak sydvästslaviska språk (med undantag för albanska), som är tillräckligt lika varann att en gemensam broschyr skulle kunna funka. Det är av rent politiska skäl som vi numera talar om serbiska, kroatiska, bosniska etc som separata språk. Även bulgariska är släkt med dessa språk. Däremot är albanska, grekiska och rumänska inte närmare släkt vare sig med varann eller med de jugoslaviska språken. Lsj (disk) 17 september 2012 kl. 15.41 (CEST)
(Red. konflikt)Kan det vara ett egenpåhittat namn på serbokroatiska?Sjö (disk) 17 september 2012 kl. 15.43 (CEST)
Jag skulle tro att det är Sydslaviska språk som avses. /ℇsquilo 18 september 2012 kl. 06.43 (CEST)
Sydslaviska språk är dock inte lika ömsesidigt begripliga som serbokroatiska så man kan göra en broschyr på ”ett” språk. --Lundgren8 (d · b) 18 september 2012 kl. 07.57 (CEST)

När blev Aftonbladet en skvallertidning?[redigera | redigera wikitext]

Har Aftonbladet alltid varit en skvaller- och sensationstidning eller blev den det vid ett tydligt tillfälle eller under en viss chefredaktör? / Kristo (disk) 23 september 2012 kl. 11.58 (CEST)

Enligt NE skedde denna utveckling efter att Torsten Kreuger blivit ägare (1932) och Per-Gustaf Peterson blivit chefredaktör (1933). /Annika (disk) 23 september 2012 kl. 12.18 (CEST)
Beror på vad man kallar för skvaller. Enligt vår artikel kvällstidning började det efter 1994 då svenska kvällstidningar började komma på morgonen i stället, men uppgiften är gammal och behöver källor. Kanske är det så att innan 1994 var det mest skvaller om "tyngre" ämnen som politik och ekonomi, efter 1994 blev det mer TV-kändisar, Melodifestivalen och liknande. J 1982 (disk) 23 september 2012 kl. 23.49 (CEST)
Det var på 1930-talet som Aftonbladet började inrikta sig på sensationsjournalistik. Men genom senare års fokusering på dokusåpor och annan skräp-TV har dock tidningen utan tvivel (i likhet med övriga kvällstidningar) sjunkit avsevärt djupare än vad herrarna Kreuger och Peterson kunde föreställa sig. /Annika (disk) 24 september 2012 kl. 00.04 (CEST)
Men, det är onekligen ett framgångsrikt recept. Tydligen så är det det som läsarna vill ha. :-( Ghostrider ♠ 24 september 2012 kl. 00.14 (CEST)
Borde inte Sverige kunna dra in sett presstöd mot tidningar som gör så? Trodde tidningarna borde spela i alla fall en lite seriös sida på politik och samhällsliv också. Alla Sveriges skattebetalare är nog inte så pigga på att ständigt finansiera skrivandet om vilken kändis som kastat av sig kläderna i TV. J 1982 (disk) 24 september 2012 kl. 00.29 (CEST)
Tidningarna får skriva om vad de vill, men vi behöver inte argumentera för relevans här med hjälp av uppmärksamheten från dem. Tostarpadius (disk) 25 september 2012 kl. 23.11 (CEST)

Jag tycker (!) det är tråkigt att svaren här bygger på tyckande och inte anger några källor. --LA2 (disk) 27 september 2012 kl. 13.16 (CEST)

Godtar du inte NE som källa?./Annika (disk) 27 september 2012 kl. 13.21 (CEST)
Och det är väl ganska subjektivt vad som är skvaller och nyheter? Ghostrider ♠ 27 september 2012 kl. 20.23 (CEST)

Översättning av facktermer[redigera | redigera wikitext]

Vart vänder man sig när man söker den svenska översättningen av en engelsk fackterm, när varken Norstedts stora engelsk-svenska ordbok (tryckt 1997) eller Google Translate ger användbara svar? Specifikt: "fundamental attribution error" eller "correspondence bias". Norstedt innehåller "correspondence school" (=brevskola), som låter som en term från 1950-talet. --LA2 (disk) 27 september 2012 kl. 13.09 (CEST)

Kanske kan du fråga en svenskspråkig forskare inom området och fråga om termen, annars är det ju möjligt att det inte existerar någon svensk term, som med många facktermer. --Lundgren8 (d · b) 27 september 2012 kl. 16.44 (CEST)
Här används den raka översättningen "fundamentalt attributionsfel". Just varianten med förledet "fundamentalt" verkar annars inte vara så vanlig på svenskspråkiga sidor, men bara "attributionsfel" ger massor med träffar på olika sidor som har med socialpsykologi att göra. /FredrikT (disk) 27 september 2012 kl. 18.41 (CEST)
Tillägg: jo minsann - här använder Psykologiska institutionen i Göteborg begreppet "det fundamentala attributionsfelet" i en tentamensfråga. /FredrikT (disk) 27 september 2012 kl. 18.43 (CEST)
I detta fall hjälpte det inte. Men ibland hjälper rikstermbanken.se. Moberg (disk) 29 september 2012 kl. 21.19 (CEST)

Dansk radio[redigera | redigera wikitext]

Vid ett besök i Skagen i Danmark nyligen kunde jag konstatera att det gick utmärkt att få in Sveriges Radio P3 på en vanlig bilradio. Avståndet till centrala Göteborg är 8 mil; går det att få in dansk radio i Göteborg? Thuresson (disk) 29 september 2012 kl. 03.30 (CEST)

Någon göteborgare kanske har ett empiriskt svar på din fråga. FM-radio (88-108 MHz) utbreder sig huvudsakligen genom fri sikt. Vid 80 km avstånd börjar jordens krökning göra sig märkbar, men det är ingen omöjlighet, i synnerhet om sändare och mottagare befinner sig på höjder. Om du minns vilken frekvens du lyssnade på, så går det att ta reda på var den svenska sändaren är belägen. Det finns P3-sändare i Trollhättan (99,8 MHz, 3 kW), Brudaremossen (Göteborg, 99,4 MHz, 60 kW, 331 meter hög på berg 150 meter över havet) och Varberg (98,8, 10 kW). Det finns också en mindre sannolikhet för att du skulle ha haft tur och lyckats få in en radiovåg som studsat mot jonosfären. Det händer ofta med kortvåg (3-30 MHz), men mer sällan i FM-bandet (ultrakortvåg). Vad du kan höra i Göteborg beror på hur hög sändarmasten är på danska sidan. Takvåningar och torn lär ha bäst chanser. --LA2 (disk) 29 september 2012 kl. 20.20 (CEST)
Åtminstone förr har Sveriges Radio haft ambitionen att sända så långt ut över gränserna som det varit möjligt. Om Dansk radio har eller har haft samma ambitioner vet jag inte. De atmosfäriska förhållandena kan spela stor roll. Som smålänning på Höglandet kunde jag i vissa fall höra både Gotlands- och Sörmlandsradio på 90-talet. Vid något tillfälle fick jag kanske även in något från Polen. -- Lavallen 29 september 2012 kl. 20.44 (CEST)
Längs Hallandskusten har jag fått in dansk radio i bilen. I Göteborg har jag aldrig försökt, men just i själva staden misstänker jag att det är svårt. Tidiga morgnar har jag fått in den även i södra Västergötland. Normalt lyssnar jag dock på DR via datorn. Det fungerar i hela landet. Tostarpadius (disk) 29 september 2012 kl. 23.22 (CEST)
I Göteborgs skärgård går det åtminstone ibland att få in dansk radio. Det verkar gå bättre vissa dagar än andra. /NH 30 september 2012 kl. 20.38 (CEST)

Streaplers Diggety Doggety[redigera | redigera wikitext]

Hej! Det är fortfarande lite oklart med viika som varit trummisar i Streaplers bandet. Fakta finns i 60-tals Pop av Hans Siden. Sid 181-183. Tack.

Du kan klicka här och ändra själv. Mvh. /Annika (disk) 30 september 2012 kl. 14.50 (CEST)

borelia/fläcktyfys på hundar[redigera | redigera wikitext]

Har varit på semester med min 4 åriga colden retriver i Åland och trots olika åtgärder fastnade flera fästingar på honom. Nu har jag upptäckt rodnad och små kliande exsem liknande prickar i ljumskarna.Min fråga är följande: kan fläcktyfys existera även på hundar? Och i så fall vad göra? --217.211.28.27 (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Husdjur kan få sjukdomar av fästingbett – det är inte okänt. Men den här sidan är inte till för medicinska råd. Vänd dig till veterinär istället! Mvh NH 4 oktober 2012 kl. 09.58 (CEST)

PBS 07 military operation[redigera | redigera wikitext]

Can somone tell me what is this PBS 07 military operation? Cause I'm thinking to upload some of these pics. Thx--Sanandros (disk) 5 oktober 2012 kl. 23.31 (CEST)

It is not a military operation, but rather a small exercise that is a part of NCO-training. PBS stands for "PlutonBefälsSkolan" (platoon leader school). /ℇsquilo 6 oktober 2012 kl. 10.45 (CEST)
Sry I was yesterday a little bit tired and wanted to write exercise and not operation. But thank you very much for this information.--Sanandros (disk) 6 oktober 2012 kl. 13.59 (CEST)

Sweet Child of Mine[redigera | redigera wikitext]

Om det finns en `rare` version från 1970 med The Beatles som spelar `sweet child o mine`, hur kan Axl Rose skrivit denna till sin flickvän -86-87? En cover eller? --78.72.85.231 (diskussion) 6 oktober 2012 kl. 01.40‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Hittar ingen info om att det skulle finnas en Beatles-spelning av den låten, åtminstone inte på Wikipedia. Vilken är din källa? /Grillo (disk) 6 oktober 2012 kl. 02.33 (CEST)
Beatles har heller inte gjort "Sweet child of mine". Jag gissar att frågeställaren råkat gå på denna bluffvideo på youtube [37]. Om man tittar och lyssnar noga (nja, så noga behövs inte) så märker man att ljud lagts till ovanpå en gammal film. // Romulus74 (disk) 6 oktober 2012 kl. 02.46 (CEST)
Axl Rose var åtta år 1970... J 1982 (disk) 6 oktober 2012 kl. 12.46 (CEST)

Hjälp med ord för ett föremål[redigera | redigera wikitext]

Är det någon som vet vad detta tortyrinstrument kallats? --Idunius 11 oktober 2012 kl. 15.08 (CEST)

Stock. Gapstock, kyrkstock, skamstock.[38] Edaen (disk) 11 oktober 2012 kl. 15.15 (CEST)
Ok. Trodde att en skamstock bara kunde se ut typ så här men inser att du naturligtvis har rätt. Tack!! //Idunius 11 oktober 2012 kl. 15.28 (CEST)

PP-källa?[redigera | redigera wikitext]

Någon som har en bra källa på detta? -- Lavallen 24 september 2012 kl. 09.06 (CEST)

Det står i och för sig "- No copyright, Piratpartiet, 1983 -" längst ner i sidfoten på PP:s hemsida, men det är kanske en väl summarisk utsaga att utgå från? /FredrikT (disk) 24 september 2012 kl. 13.53 (CEST)
Ja, det står det onekligen. Med tanke på deras inriktning tycker man att dom borde ha järnkoll på det här med licenser, men så verkar det inte riktigt vara.
Under "pressbilder" har de angett att bilderna är CC-BY-SA [39], men lite kul är det ju att de inte angett licensversion. Under "Stock footage & logo" [40] står det "All photos on this page are free for use. Do credit the photographer where applicable, as required by non-waivable parts of copyright law. The logo may be used in any association with the Pirate Party movement (domestically or internationally).". Bilder som står där skulle alltså, med den beskrivningen, förmodligen inte vara ok för commons, eftersom de inte uttryckligen anger att även kommersiellt användande är tillåtet. Även dessa sidor har ju dessutom samma sidfot som FredrikT nämner ovan.
Mallen känns lite knepig. // Romulus74 (disk) 24 september 2012 kl. 14.34 (CEST)
Commons förutsätter att bilder är fria att använda också kommersiellt, men kravet att det skall anges explicit är pragmatiskt. Många webbplatser säger "fritt" utan att specificera och antar det underförstått att vissa typer av bruk, bland annat kommersiellt, är undantaget. Om det är uppenbart att kommersiellt bruk innefattas, som det väl nog är i det här fallet, så behöver det knappast anges desto tydligare. Här hänvisas till "non-waivable parts", alltså sådant som upphovsmannen inte kan avstå från, vilket jag tolkar som en bekräftelse på att bilderna är fria. Men både CC-BY-SA och "any association with the Pirate Party movement" innebär klara begränsningar, vilket betyder att "No copyright" inte kan tas på allvar. --LPfi (disk) 1 oktober 2012 kl. 11.05 (CEST)
Maila och fråga med hjälp av denna mall? Vem kan ta på sig det?//Hannibal (disk) 11 oktober 2012 kl. 16.11 (CEST)
Jag är inte särskilt orolig över att de dokument som tagits till src innehåller några problem, men som generell regel för material från pp's hemsida känns det vanskligt. -- Lavallen 12 oktober 2012 kl. 15.41 (CEST)
Tyckte väll att detta kändes bekant. OTRS ticket #2009100310017469. /Lokal_Profil 12 oktober 2012 kl. 16.25 (CEST)

Vägnummer[redigera | redigera wikitext]

Vilket nummer har vägen från E18 till Södersvik? --92.42.153.13 (diskussion) 13 oktober 2012 kl. 10.41 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Den har nummer 1032, se t ex den här kartan från Trafikverket. --Larske (disk) 13 oktober 2012 kl. 11.37 (CEST)
1032 med tillhörande länsbokstav då. Numren på 500 och uppåt är unika per län och inleds alltid med länsbokstav. /Grillo (disk) 14 oktober 2012 kl. 12.17 (CEST)

Google Chrome[redigera | redigera wikitext]

Flyttat från Wikipedia:Bildfrågor. --LPfi (disk) 15 oktober 2012 kl. 19.09 (CEST)

Jag vill veta hur jag accepterar Google Chrome i antiviruspogrammet eller brandvägger, jag har försökt med allt men Google Chrome kan inte ansluta till mitt nätverk! --83.252.130.254 (diskussion) 15 oktober 2012 kl. 15.32 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Ett bättre forum är Wikipedia:Faktafrågor, flyttar ärendet dit.
För alla sådana här frågor lönar det sig att ange vilket operativsystem, vilket antivirusprogram och vilken brandvägg man använder (inklusive information om versioner). Likaså att datorn är ens egen eller skött av arbetsgivare, skola, bibliotek eller liknande, då det i det senare fallet är vanligt att det finns speciella centrala inställningar. Är nätverket ett eget lokalt nät? Är du i så fall kopplad via ett bredbandsmodem eller en brandvägg eller direkt till en router/switch/hub/basstation för det inre nätet?
Jag antar att det gäller Windows och har för mig att det operativsystemets egna brandvägg brukar fråga om programmet skall få tillgång till Internet. Ställs frågan? Får du något tips om vad det handlar om? Fungerar andra program?
--LPfi (disk) 15 oktober 2012 kl. 19.09 (CEST)

Vilka landskap tillhör Pajala kommun?[redigera | redigera wikitext]

I artikeln om Pajala kommun står det att kommunen ligger i landskapen Lappland och Norrbotten. De socknar som finns i kommunen anses ligga i Norrbotten. NE anger att Pajala kommun tillhör både Lappland och Norrbotten. Var går gränsen? Är det bara en mikroskopisk del av kommunen som ligger i Lappland eller ligger i själva verket hela kommunen i Norrbotten? Frågan är inte jätteviktig, men efter som Wikipedia valt att använda landskap för geografisk indelning så måste det finnas någon bra karta där både moderna och äldre indelningar av landet finns utritade. Var kan jag finna en sådan källa? Nasko (disk) 16 oktober 2012 kl. 01.09 (CEST)

Vilka delar skulle ligga i Lappland? Det låter otroligt eller kanske ett påhitt av någon lokal reklamsnubbe som tycker att Lappland säljer. 81.224.255.180 16 oktober 2012 kl. 01.11 (CEST)
Enl fmis överenstämmer sockengränserna (och därmed landskapsgränserna) med kommungränsen hela vägen längs västra kommungränsen. Kan skilja ngn meter här och där, men det skulle jag tro beror på brister i grafiken. -- Lavallen 16 oktober 2012 kl. 08.29 (CEST)
Både RAÄ och NEs karta visar entydigt Norrbotten, så mycket oklart varifrån Lappland kommer ifrån.Yger (disk) 16 oktober 2012 kl. 08.38 (CEST)
Bra! Det var som jag misstänkte. Underligt att NE har fel i sin artikel om Pajala kommun. Jag trodde de hade bättre på fötterna. NE skrivs till stor del av högt skolade akademiker och borde inte ha fel på rena faktauppgifter, men tydligen så har de inte använt några bra källor när de skrev artikeln. Skönt att det frågetecknet rätats ut. Nasko (disk) 16 oktober 2012 kl. 15.02 (CEST)
Jag har nu skickat vidare frågan till NE:s redaktion (via "pratbubblelänken" som finns till höger om varje artikel).--Paracel63 (disk) 17 oktober 2012 kl. 02.01 (CEST)

Matematik[redigera | redigera wikitext]

Vem bestämde att matematiken ska vara som det är idag? --46.194.238.109 (diskussion) 16 oktober 2012 kl. 16.08 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Inte någon. Matematik har forskats fram genom århundrandena och det forskas fortfarande. Bevis har lagts fram och presenterats och konventioner för att dokumentera och sprida och presentera dessa har skapats. Inte heller med dessa är matematiken färdig. Konventionerna skiljer sig en del, till exempel hur decimaltecknet skrivs, med punkt eller komma.--LittleGun (disk) 17 oktober 2012 kl. 08.13 (CEST)
Ta gärna en titt i Elementa. -- Lavallen 17 oktober 2012 kl. 08.23 (CEST)

Nazityskland[redigera | redigera wikitext]

Vilka länder har Adolf Hitler invaderad? --46.194.238.109 (diskussion) 16 oktober 2012 kl. 16.08 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Inte något. Däremot var han ledare för ett land och en armé som invaderade en del länder. Se Nazityskland.--LittleGun (disk) 17 oktober 2012 kl. 08.16 (CEST)

Ordet "torg"[redigera | redigera wikitext]

Hitflyttad från Diskussion:Torg Edaen (disk) 17 oktober 2012 kl. 16.33 (CEST)

Jag undrar om ordet "torg" är relaterat till rumänska "târgu", men hittade inte svaret här.--90.231.7.80 (diskussion) 17 oktober 2012 kl. 15.55‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Inte omöjligt. Enligt nynorska artikeln kommer ordet av "gammalryska" "torgŭ". Även SAOB ger en sådan etymologi.[41] Edaen (disk) 17 oktober 2012 kl. 16.10 (CEST)
Det stämmer att ”torg” är ett lånord från fornryska torgŭ, och därmed besläktat med andra slaviska språk, såsom trg på serbokroatiska. Rumänska är visserligen ett romanskt språk (besläktat med franska och spanska) men har haft väldigt mycket slaviskt inflytande och många ord och mycket uttal kommer från slaviska språk, t.o.m. väldigt vanliga ord som ”älska” (=iubi, jf. kroatiska ljúbiti). Jag kan inte rumänska, men om torg nu heter târgu är orden med mycket stor sannolikhet besläktade. --Lundgren8 (d · b) 17 oktober 2012 kl. 16.43 (CEST)

Är det någon som vet namnet på denna filmen??[redigera | redigera wikitext]

Hitflyttad från Är det någon som vet namnet på denna filmen??.

Hej på er! jag har letat efter en film hur länge som hällst nu och jag måste be om Hjälp! jag vet inte namnet eller vad det är för skådespelare som är med men det jag minns är att det är typ chinesisk eller china/ amerikansk film som gjordes från 2000-2010 eller nått?

det jag minns är att det handlade om 3-5 krigare som skall bekämpa någon form av arme som tagit över landet och att det finns ett svärd som inte är fast gutet utan kan gå åt båda hållen. alltså håller man svärdet helt rakt så går klingan ner mot marken men vänder man på svärdet så går klingan åt marken då också?! skit skumt förklarat men jag vet att de va en brud som hade svärdet i filmen och att de hade någon form av unika vapen allihop dom hade en ledare av nått slag som tränade dem och att dom skulle specialisera sej på respektive vapen eller liknande detta är en medeltids/fantasy film detta är allt jag vet och jag skulle bli överlycklig om någon kunde hjälpa mej! tack på förhand Mvh: Challe :) --Challe1989 (diskussion) 18 oktober 2012 kl. 04.45 CEST (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Äter åsnor choklad?[redigera | redigera wikitext]

Äter åsnor choklad? Jag brukar nämligen ofta köpa mig en Center hem när jag går till ICA Maxi, men får ibland dåligt samvete eftersom min åsna (Ior) inte får någon. --Andreas Rejbrand (disk) 17 oktober 2012 kl. 15.19 (CEST)

Det känns som det åtminstone skulle vara dåligt för tänderna, precis som man inte ska ge sockerbitar till hästar. --Lundgren8 (d · b) 17 oktober 2012 kl. 16.44 (CEST)
Har du frågat Ior? ;-) Elav W (disk) 17 oktober 2012 kl. 23.07 (CEST)
Jag höll en bit choklad framför honom, men han verkade inte reagera på det. --Andreas Rejbrand (disk) 19 oktober 2012 kl. 15.09 (CEST)

Negativ massa = antimateria?[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Jag undrar om negativ massa, alltså materia som väger mindre än ingenting, är samma sak som antimateria? Om inte, skulle någon vänlig själ kunna förklara de båda begreppen för mig :) 94.255.137.51 19 oktober 2012 kl. 21.39 (CEST)

Nej, det är inte samma sak. Antimateria har positiv massa, precis som vanlig materia. Antimateria är "tvärtom" mot vanlig materia på flera andra sätt, men inte vad gäller massa. T.ex. är elektrisk laddning tvärtom: vanlig materia har positiva atomkärnor med negativa elektroner runtom, medan antimateria har negatia atomkärnor med positiva elektroner runtom.
Antimateria finns i mikroskopiska mängder i naturen, och har också producerats i laboratorier. Materia med negativ massa har vi däremot aldrig lyckats skapa. Om mörk energi verkligen är något substantiellt, så har det vissa egenskaper gemensamt med negativ massa, såtillvida att den mörka energin har "fel" tecken i tyngdlagen, och skjuter ifrån snarare än drar till sig. Lsj (disk) 19 oktober 2012 kl. 22.50 (CEST)
(Jag vill bara lite kort inflika att om man skall börja tala om "negativ massa" måste man också ha en väldigt precis definition av begreppet "massa", i vilken det makear sense med båda tecknen. --Andreas Rejbrand (disk) 19 oktober 2012 kl. 23.03 (CEST))

Roy Hodgson[redigera | redigera wikitext]

West Bromw tränare är inte Roy Hodgson längre

Fixat Fixat av J 1982. Truppen är också uppdaterad.--LittleGun (disk) 20 oktober 2012 kl. 19.35 (CEST)

Mayday[redigera | redigera wikitext]

Uttalas mayday "mädä" på svenska? Moberg (disk) 19 oktober 2012 kl. 12.18 (CEST)

Jag säger MejDej, men vet inte om det är korrekt. /Hangsna (disk) 19 oktober 2012 kl. 13.32 (CEST)
Tror det uttalas ”mejdej”, antar därför att det är från engelskan. Annars skulle det nog inte stavas på engelskt manér, utan snarare på franskt. NE säger detsamma. --Lundgren8 (d · b) 19 oktober 2012 kl. 13.36 (CEST)
Enligt Store norske leksikon [42] är uttalet ”mˈeidei”. (= mejdej) Wvs (disk) 19 oktober 2012 kl. 15.20 (CEST)

Enligt min lärobok för telegraficeertifikatet (Flygradiotelefoni med flygengelska 1978) finns det vissa ord som har ett knepigare uttal när man sänder via radio medan de skall uttalas normalt vid vanligt samtal.

  • Three skall uttalas TRI
  • Nine skall uttalas NAJ´NÖ(R)
  • och
  • Mayday skall uttalas MÄDE´

Denna form av utal är internationell (gäller både i england och sverige) men om jag skulle prata med någon på marken eller när min lärare i radiotelegrafi pratade om ordet mayday använde han mejdej. Det finns fler ord som har specialuttal, och man använder dessa för att det skall vara lättare att uppfatta orden när de sänds via radio. Själv blev jag härom året impad av en biofilm där piloterna använde NAJ´NÖ(R) när de anropade tornet, vanligtvis brukar inom film använda engelskt standarduttal. Janee (disk) 19 oktober 2012 kl. 21.12 (CEST)

I Natos bokstaveringsalfabet (engelsk artikel) uttalas 9 Niner. Även enligt flygmyndigheterna FAA och ICAO. --BIL (disk) 24 oktober 2012 kl. 12.45 (CEST)
Enligt den enwp:s artikel en:Mayday har flera av nödanropen franskt ursprung. Inte bara mayday (venez m'aider eller kanske kanske m'aidez) utan även pan-pan (fr. panne), securite (fr. sécurité) och "seelonce mayday" (fr. silence m'aider) samt "seelonce feenee" (fr. silence fini). Enl. motsvarande artikel på frwp är ordens stavning en förvrängning av den franska formen. Den här fonetiska stavningen är väl den engelska motsvarigheten till systembolagets återgivning av franska namn. Edaen (disk) 24 oktober 2012 kl. 12.58 (CEST)

(ny illustrerad tidning 1893)[redigera | redigera wikitext]

Hejsan! Har en bok på en massa sidor (svensk damtidning 1902 ) Även (ny illustrerad tidning 1893) som är stor som fan och en massa sidor. Har aldrig läst ut en bok själv så jag har ingen erfarenhet, så vad äre för värde ? MVH Lars

Ingen expert, men några tior. Loppispris brukar vara 25-100 kronor, är de trasiga billigare. Ny Illustrerad Tidning brukar vara mer intressant i de tidigaste årgångarna från 1860-talet, men även de är ganska vanliga.--FBQ (disk) 23 oktober 2012 kl. 10.46 (CEST)

I fall någon skulle tycka att min värdering är låg så beror ju lite på vad som menas med värde, men antikvariat på nätet verkar sälja liknande årgångar för 175-400 kronor. Vid försäljning till dessa lär man knappast få mer än en bråkdel av den summan (många köper över huvud taget inte in annat än större loter). Har ibland sett dem kosta mer än 100 kronor på loppis, men då har de ofta blivit liggande. Någon som är på jakt efter just en specifik årgång kan givetvis betala mer för att slippa leta runt på olika loppisar under en längre tid, men då krävs det att man hittar någon som har bråttom att hitta just den volym du har. Jag har själv Ny illustrerad tidning 1866, den vill jag minans att jag betalade 50:- för, 1878 betalade jag 40:- för och 1898 (det större format du nämner) har jag köpt för 25:-. Svensk damtidning 1912 har jag betalat 10:- för, oftast kostar de lite mer men de går som sagt ofta att hitta i det intervall jag nämnde.--FBQ (disk) 24 oktober 2012 kl. 20.35 (CEST)

Rikspolisstyrelsens allmänna råd o anvisningar.[redigera | redigera wikitext]

HejGW! Har ett stort problem..Har ertappats 23/10 -09 och den 7/2-10 för rattfylleri.skl Dagen efterkörning. Erkänt båda. Det första 0.24 Promille det andra efter blodprovstaqn.0.47 SKL Lin köping. Det stora problemet är att Polismyndigheten i Stockholm:s Län anser efter (råd o anvisng)Från Rikspolisstyrelsen. Kan återkalla mina vapenlicenser.Alltså inte under lagarna. Jag har inte under 46års vapeninnehav varit i närheten av att bryta mot vapenlagen el. jaktlagstiftningen Nu efter 3 jaktsässongers frånvaro av jakt fritid.Är uppe, överklagat i Högsta förvaltningsrätten. Med 99% säkerhet går dom på Polismyndighetens beslut..!

Hjälp Mig G:W Råd ,,? Du vet ju att jakt är livet..?

Wikipedia är ingen tjänst för juridisk rådgivning. Du bör söka hjälp av en jurist. Entheta (disk) 24 oktober 2012 kl. 01.24 (CEST)
Om du ville kontakta GW Persson är detta inte rätt plats för det. Wikipedia har en artikel om honom men det finns ingen koppling mellan Wikipedia och GW Persson. Sjö (disk) 24 oktober 2012 kl. 08.14 (CEST)

Sakägarregler/-rättigheter för den som sökt en planändring av sig fastighet, rätt ta del av handlingar före ärendet går till beslut i AU och nämnd?[redigera | redigera wikitext]

Hej! är det någon som är kunnig på detta? Sakägarregler/-rättigheter för den som sökt en planändring - enkelt förfarande - av sig fastighet, rätt ta del av handlingar före ärendet går till beslut i AU och nämnd? Jag har ansökt om en planändring av min fastighet, för att kunna ändra lite på verksamheten, bygga till osv. Detta behövs, då kommun sålt en gammal skolbyggnad till mig, utan att före mitt förvärv berätta att den var A-klassad, dvs bara får brukas för allmänna ändamål! inte heller hade de - kommun - gjort en planändring inför försäljningen, så A-klassningen uppdagades av mig först efter tillträdet, dvs köpet fullgjorts av mig! Jag nekas nu och så även min konsult, att få ta del av underlaget, motiven för: Min konsult har nu fått ett dokument som arbetsmaterial - plankartan, och i den tas ju upp de p som stadsarkitekten har ändrat från den sökta planändringen, dvs den som utarbetades av konsulten i samråd med såväl mig som med företrädare för kommunen:* Handel gäller endast huvudbyggnaden

  • Marken runt huvudbyggnaden får beteckningen K (kontor)
  • Antalet villavagnar begränsas till två stycken
  • Villavagnarnas placering styrs enligt illustrationsplanen
  • Marken i sydväst ändras till skog
  • Gäststuga för uthyrning begränsas till 1 styck
  • Nockhöjden ändras till 7,5 meter
  • Bestämmelse om ”Garage eller annan komplementbyggnad skall placeras minst 4,5 m från gata och tomtgräns minst 1 meter från övriga tomtgränser” utgår.
  • Bestämmelse vid utnyttjandegrad ändras: Huvudbyggnad/er får uppta högst 25% av fastighetsarean. Ytterligare skärmtak till huvudbyggnad får ej tillkomma. Den sammanlagda ytan av komplementbyggnader får uppgå till maximalt X kvm. (X nu visat sig innebära en begränsning till 150 kvm).

Men då han ej fått underlaget till ändringar i de p som nu lämnats till AU och då jag nekats medverka, lämna sunpunkter och svara på frågor före beslut, så blir ju denna rättvisa, demokratiska process inte till stånd, med mindre än att konsulten åtminstone också får: Planbeskrivningen, Genomförandebeskrivningen, (Plankartan, har vi ju fått som arb.mtrl), samrådsredogörelsen, tjänsteskrivelsen och ev ytterligare handlingar som kan finnas, dvs lämnats till AU. Om inte detta beviljas oss också, som arbetsmaterial, så blir det svårt att kunna kommentera de motiv som stadsarkitekten anger och även svårt att analysera de konsekvenser då får för mig! Jag ser det närmast, som att kommun inte riktigt betraktar mig som sakägare i ärendet, för en sådan skall väl intet mörkas? Speciellt inte då ju kommunen har monopol på innehåll i detaljplanerna. Jag undrar nu: Vilka rättigheter har jag o konsulten att få ta del av det mtrl som motiverar stadsarkitektens ändringsförslag? och hur gå tillväga för att utfå dem? BRÅTTOM, SÅ GÄRNA ETT DIREKT MAIL TILL MIG: (e-postadress borttagen) samt naturligtvis även in på denna hemsida, så fler kan få nytta av det!

Wikipedia är ingen tjänst för juridisk rådgivning. Du bör söka hjälp av en jurist. --MagnusA 24 oktober 2012 kl. 11.12 (CEST)
Man kan hänvisa till allmänna artiklar utan att ge rådgivning. I ditt fall är det nog offentlighetsprincipen, allmän handling och partsinsyn som är mest relevanta. --Sjö (disk) 24 oktober 2012 kl. 12.38 (CEST)

Uppladdning av bilder[redigera | redigera wikitext]

Hej !

Jag har laddat upp ett antal bilder de första för ca en månad sen och några idag, men det är något jag gör fel för jag kan inte hitta dom när jag gör sök.

Om man vill bifoga bilder till en redan befintliga sida typ en artist så har jag även missat att bifoga länk, det har blivit helt fel alltså och nu fattar jag inte hur jag ska ta bort bilderna och börja om och göra rätt. jag skulle behöva hjälp med att radera alla och kanske även mitt konto, det kan ju blivit fel på det med.

Mvh Jonnmann --83.180.245.20 (diskussion) 25 oktober 2012 kl. 23.53‎ (CET) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Du skriver från en IP-adress och har således inte något konto här, om du har ett konto men skrev detta utan att logga in berätta gärna ditt användarnamn så blir det lättare att se dina eventuella uppladdningar. /Hangsna (disk) 26 oktober 2012 kl. 09.02 (CEST)
Har du laddat upp bilder, så finns de på Wikimedia Commons och inte här, varför en sökning på Svenska Wikipedia inte hjälper till att hitta några bilder. -- Lavallen 26 oktober 2012 kl. 09.05 (CEST)
Det kanske ska sägas klart ut, att all uppladdning av bilder numera görs på Wikimedia Commons. Uppladdning av bilder kan bara göras om man har ett användarkonto på Commons. Har du det, så kan du på din användarsida på Commons se vilka bilder som eventuellt har laddats upp. Jag misstänker att du bör börja söka där, och se om du har gjort rätt. Uppladdning av bilder är en speciell procedur, som i början kanske inte är så lätt att ta till sig. Xauxa (disk) 26 oktober 2012 kl. 10.08 (CEST)
Är det här dina bilder: ListFiles/Jonnmann? I såfall har du ett konto på Wikimedia Commons, user:Jonnmann. Bilderna måste kategoriseras dock. Jag har lagt till en kategori på Stefan Sundström bilden.--LittleGun (disk) 26 oktober 2012 kl. 10.22 (CEST)
Även descriptionboxen måste fixas, den innehåller ett hakparentes par för mycket unde "author"--LittleGun (disk) 26 oktober 2012 kl. 10.26 (CEST)
Jag har fixat bilden på Rumle Hammerich också. Och lagt in bilden i artiklen om honom. Så här gjorde jag det: [43]. Lycka till och tack för fina bilder!--LittleGun (disk) 26 oktober 2012 kl. 10.33 (CEST)
Jag kategoriserade räven och Ystadsbryggan. Fin bild på räven!! Ladda gärna upp bilder i högre upplösning om du har möjlighet! Då får bilderna större användningsområde. Xauxa (disk) 26 oktober 2012 kl. 12.27 (CEST)

Resistenta bakterier[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Fick nyss ett ganska dystert besked av en nära vän till mig... Han har tydligen blivit drabbad av starka allvarlig resistenta bakterier, sen så sa han även till mig att över 30 000 personer dör av den typen av bakterier varje år... Vill inte fråga han det här, det känns alldeles för dystert... Men exakt vad är resistenta bakterier? Försökte läsa på mig lite men förstod i princip ingenting... Och om över 30 000 personer dör varje år av den typen av bakterier, hur stor chans är det att han dör...? Vet inte riktigt vad mer som finns att säga.

// Hastaro (disk) 26 oktober 2012 kl. 18.47 (CEST)

Vi använder antibiotika för att bota sjukdomar orsakade av bakterier. Antibiotika är ämnen som är giftiga för bakterier men relativt ofarliga för människor. Men evolutionen hos bakterier går snabbt, och bakterier utvecklar ofta förmågan att motstå våra gifter. Det är det som kallas antibiotikaresistens. Det finns dock många olika sorters antibiotikaresistenta bakterier, och därför går det inte att ge ett generellt svar på hur farligt det är. (En relativt vanlig sort är MRSA). Siffran 30 000 döda måste dock rimligtvis handla om hela världen, den är inte rimlig för Sverige. Detta ska då jämföras med sådär 10 miljoner döda per år i världen av infektioner totalt, med eller utan resistens. Lsj (disk) 26 oktober 2012 kl. 19.46 (CEST)
Enligt Smittskyddsinstitutet anmäldes 1884 fall av MRSA under 2011. Så 30 000 döda per år i Sverige är helt uteslutet. Men visst kan det vara ett allvarligt problem för den drabbade. Denna resistens är f ö en orsak till att man från sjukvårdens sida strävar efter att minska onödig antibiotikaanvändning. Om vanliga bakterier blir resistenta mot antibiotika kan vi förlora möjligheten att behandla många inflektioner med sådana mediciner. Janders (disk) 26 oktober 2012 kl. 19.55 (CEST) PS. Det dör sammanlagt (alla dödsorsaker) ungefär 90 000 personer per år i Sverige. Janders (disk) 26 oktober 2012 kl. 20.16 (CEST)
Hastaro skrev "30 000 personer dör av den typen av bakterier varje år." Ingenting om att det skulle vara i Sverige. /ℇsquilo 27 oktober 2012 kl. 18.11 (CEST)
Nej, det har du rätt i. Men då fick användaren i alla fall reda på att det trots allt är ganska ovanligt att man dör av här - och det är förhoppningsvis lite lugnande för den som är orolig. Janders (disk) 28 oktober 2012 kl. 19.23 (CET)

Det vita i bacon[redigera | redigera wikitext]

Jag har alltid föreställt mig att det vita i bacon är fett, men när man steker baconet rinner det ju av en massa fett utan att det vita helt försvinner.

Vad är det kvarvarande vita? En annan sorts fett med högre smälttemperatur? Eller något slags lagringssystem för fett som finns kvar även när man tappat av fettet? Och vad kvartstår då? Protein?

- Tournesol (disk) 27 oktober 2012 kl. 12.58 (CEST)

Skulle tro att det är späck ? eller kanske egentligen ister när det sitter mer invärtes /WeRon (disk) 28 oktober 2012 kl. 11.03 (CET)
Jag är visserligen ingen fysiolog, men fettvävnad är ju inte uppbyggt av fritt fett. Det innehåller ju sådant som "håller ihop" fettet också, cellväggar (vad de nu består av) och liknande. Enligt engelska Wikipedias artikel (en:Adipose tissue) består fettvävnaden endast till ungefär 80% av fett, lagrat i form av fettdroppar inuti fettcellerna. Dessutom finns det flera blodkärl, som ytterligare bidrar till att hålla ihop vävnaden. (Sen finns det givetvis cytoplasma också, men det är ju en vätska, så det hjälper väl knappast tll att hålla ihop något.) Gissningsvis smälter ingenting av det när vävnaden värms upp, så jag antar det är därför baconen fortfarande "hänger ihop". (Jag kan inte låta bli att påpeka hur mycket lättare livet är för oss vegetarianer – vi slipper bekymra oss om sådana här frågor SMirC-smile.svg...) / TernariusD 28 oktober 2012 kl. 11.32 (CET)
Det godaste på baconen är det vita. Jag har en kompis som saltar bacon. :o Moberg (disk) 28 oktober 2012 kl. 16.19 (CET)

en dubblett bild som ...[redigera | redigera wikitext]

jag inte fattar hur jag ska få bort på artikeln om Gunnar Frieberg, när man tar fram bilden på lekskulpturen augusta så finns det en extra thumb som dyker upp nere tv som inta ska vara där. mvh jonnmann

Den var av någon anledning inlagd i filbeskrivningssidan på Wikimedia Commons, File:Lekskulpturen Augusta.jpg[44], under licensmallen. Har tagit bort det nu. Entheta (disk) 29 oktober 2012 kl. 02.12 (CET)
Om det är du som laddat upp den, se gärna över kategoriseringen på Commons, då kategorierna som var inlagda var icke-existerande och på svenska (?, eller något liknande). Entheta (disk) 29 oktober 2012 kl. 02.18 (CET)

VM i piprökning[redigera | redigera wikitext]

Har försökt att hitta regler för att tävla i hur länge man kan hålla igång en pipa. varit inne på www.iapsc.net men inte hittat reglerna för VM i piprökning. Rekordet för att hålla igång en pipa är 3t 18min. Är det någon som vet reglerna.

gliz68 (Stefan) --Gliz68 (diskussion) 30 oktober 2012 kl. 00.05‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Jules Verne romaner[redigera | redigera wikitext]

Hejsan! Samlar på romaner skrivna av Jules Verne, satt en kväll och jämförde mina böcker med listan på wikipedia över jules vernes släppta romaner. Jag har en bok som inte finns med över den listan ni har, undrar om ni kan lösa detta min undran.

Romanen jag har är från 1899 titeln är;

     ``Kapten Grants uppsökande
          Resa kring jorden
 längs trettiosjunde södra paralellen´´

Tacksam för svar Erik Nordlöf

Jag är inte någon expert på Jules Verne, men det verkar vara den ursprungliga svenska titeln (1873-1874) och (1899-1900) på Les enfants du capitaine Grant, i senare upplagor "Kapten Grants barn". /Annika (disk) 24 oktober 2012 kl. 22.16 (CEST)
Just så. Jag vill minnas att det är den första titeln [45] på översättningen av "Les voyages extraordinaires. Les enfants du Capitaine Grant", alltså den som senare kom att få den mer korrekta titeln "Kapten Grants barn". Rex Sueciæ (disk) 24 oktober 2012 kl. 22.20 (CEST)
Har stavningen av "parallell" ändrats över tid, eller är titeln eller möjligen skrivningen här ovan en felstavning? /Grillo (disk) 25 oktober 2012 kl. 19.24 (CEST)
Se här [46] att stavningen varierar med både "parallelen" och "paralellen", vad det nu kan bero på? Wvs (disk) 25 oktober 2012 kl. 20.18 (CEST)
I Nordisk familjebok 1888 är stavningen "parallel" och således ändrats över tid. Wvs (disk) 26 oktober 2012 kl. 08.56 (CEST)
Hej Erik, Se Kungliga Bibliotekets katalog -- http://libris.kb.se/ -- Där ska finnas ett exemplar av varje svensk bok. Där kan du kolla och se vilka svenska utgåvor av Jules Vernes böcker som getts ut. Den mest troliga utgåvan får du sedan leta efter hos andra bibliotek och antikvariatsbokhandlare. Lycka till! Mvh / Mkh (disk) 31 oktober 2012 kl. 22.51 (CET)
Jag håller helt med Rex Sueciæ. Detta måste vara en tidig titel för boken som kom att bli mer känd som "Kapten Grants barn". (I Kapten Grants barn söker de efter Kapten Grant och det enda man med säkerhet vet är att han befinner sig någonstans längs den 37:e parallellen, så innehållet tycks stämma med titeln). // Romulus74 (disk) 31 oktober 2012 kl. 23.20 (CET)

RLE- linsoperationer[redigera | redigera wikitext]

Har börjat kolla runt vad s.k. RLE (Refractive Lens Exchange) innebär i praktiken och tänkte höra om det finns någon som har sett några forskningsrapporter, som beskriver några eventuella alternativ till linsbyten som går ut på att ersätta originallinsen med stelare linser (som mono- eller multifokallinser). Om dessa används skulle man kunna tänka sig att ögonmusklerna, som tidigare dragit och töjt ut linsen vid skiftning av fokus, slutar att arbeta och tappar sin tidigare kapacitet.

Detta spelar ju ingen roll så länge som inte det utvecklas linser som arbetar på samma sätt som våra egna. Har någon sett/hört info vad som finns bakom hörnet i forskningen och om funderingen stämmer: att en operation med dagens teknik kommer att innebära att det sedan inte kommer att gå att uppgradera, om forskningen hittar en sådan lösning inom överskådlig tid.
/WeRon (disk) 30 oktober 2012 kl. 23.58 (CET)

Demokrater och republikaner i USA[redigera | redigera wikitext]

Jag har nyligen läst om Borta med vinden som handlar om amerikanska inbördeskriget (fantastisk bok, läs gärna den), och började fundera över USAs partier. Jag har ju haft en bild av att Demokraterna är "vänster"/liberala (för att vara USA alltså, mer som vår höger kanske) och att Republikanerna är väldigt höger & konservativa. Deras färger förvirrar det lite för mig (tvärtom mot de svenska), men vad som verkligen förvirrade mig i boken är att det alltså var demokraterna som var FÖR slaveriet och republikanerna som avskaffade det. Och att de rika sydstatarna med sina plantager var demokrater. Jag hade ju gissat att det skulle vara en konservativ högergrej att vilja behålla slaveriet och att "vänstern"/liberalerna skulle vilja avskaffa det men så var det tydligen inte. Är det någon som förstår min förvirring och kanske kan förklara det här lite för mig? Hakar jag upp mig för mycket på jämförelser med svensk politik kanske? MellonCollie (disk) 29 oktober 2012 kl. 20.32 (CET)

Ett parti kan ändras ganska mycket på 150 år. - Tournesol (disk) 29 oktober 2012 kl. 20.33 (CET)
Eller för den delen på 100 år. Det var väl under 1950-1960-talet som den stora skillnaden uppstod? Se [[47]] på enwp för lite historik. Le Lapin Vert (disk) 29 oktober 2012 kl. 20.47 (CET)
Det var bland annat när den demokratiske presidenten Lyndon Johnson tog ställning för medborgarrättsrörelsen under 1960-talet som de väljare i södra USA som traditionellt stött demokraterna till stor del bytte till republikanerna. Demokraterna var under 1800-taler mer ett bondeparti, medan republikanerna var ett "industriparti", och som sagts ovan har mycket hunnit ändra sig på de 100 år som förflöt från inbördeskriget till medborgarrättsrörelsen. -- jiˈesˌdeːo ] 29 oktober 2012 kl. 21.27 (CET)

Redigeringskonfikt Redigeringskonflikt Redigeringskonfikt

Jämförelser mellan svensk och amerikansk politik är svåra, men vad gäller slaverifrågan får man gå tillbaka och se hur de båda politiska partierna uppstod och vilka intressen de representerade. Slaverifrågan delade den amerikanska nationen mellan nordstater (för slavar) och nordstaterna (emot). I nordöst växte småorter och industristäder upp och det var en stor blandning av människor från olika europeiska länder. I södern levde vita jordägare och samhällsutvecklingen gick relativt långsamt. I nordstaterna fanns ett intresse av att skydda den framväxande industrin genom höga tullavgifter, medan man i sydstaterna ville ha frihandel för sin bomulls- och tobaksexport. Denna konflikt ledde till spänningar inom unionen och frågan om sydstaternas utträde kom upp redan på 1820-talet.
Slavarna var en viktig del av sydstaternas plantager och 1860 fanns det över tre miljoner slavar. I nordstaterna hade slaveriet dött ut av ekonomiska skäl. Samtidigt komplicerades frågan av om nya delstater skulle tillåta slaveri eller inte. Det Republikanska partiet, som grundades 1854, företrädde nordstaternas intressen, medan demokraterna representerade de vita i södern. Inför presidentvalet 1860 splittrades demokraterna och hade olika kandidater, medan republikanerna, som också var delade, lyckades enas om en kandidat, Abraham Lincoln. Lincoln var personligen emot slaveriet, men lovade att inte göra något åt det i de stater där det fanns, då han inte ville splittra unionen. Efter Lincolns seger i presidentvalet, begärde South Carolina utträde ur unionen och därefter följde ytterligare sex delstater.
Denna beskrivning ger en bild av hur det förhöll sig i början och mitten av 1800-talet, medan det i dagens amerikanska samhälle finns störst stöd för republikanerna i södern.--Historiker (disk) 29 oktober 2012 kl. 21.44 (CET)
Franklin D. Roosevelts tid var också viktig för att vrida om synen på demokraterna. Han var både för stora satsningar med offentliga medel (new deal) och förde USA in i andra världskriget (internationalism).--Paracel63 (disk) 1 november 2012 kl. 20.36 (CET)

Porto utrikes[redigera | redigera wikitext]

Om man skickar brev utomlands är det högre porto, får det utländska postbolaget en del av detta? Får Posten i så fall en faktura därifrån, och skickar fakturor till utländska postbolag för brev som kommer från andra länder till Sverige? 212.181.63.190 1 november 2012 kl. 14.13 (CET)

Posten i landet man köper frimärket i får pengarna. Jag antar att man räknar med att det jämnar ut sig. I varje fall sker ingen betalning mellan postväsendena per försändelse. Om det finns avtal mellan postväsenden för att någon tycker att de tar emot fler försändelser från ett land än vad de skickar så är det schablonbelopp som förhandlas fram och betalas vid enstaka tillfällen, fast jag ar aldrig hört talas om nåt sånt.--LittleGun (disk) 1 november 2012 kl. 14.19 (CET)
Det hela torde rimligen på något sätt regleras genom Världspostföreningen. /FredrikT (disk) 1 november 2012 kl. 14.40 (CET)
Sidan 51 och framåt i det här tillgängliga dokumentet från Världspostföreningen ser ut att reglera det hela. /FredrikT (disk) 1 november 2012 kl. 14.44 (CET)

Hur tar man bort format som blivit inklistrade i excel-celler?[redigera | redigera wikitext]

Jag har utan resultat försökt på olika sätt att få bort en "cell" som ligger inklistrad i en excel-cell.

Hur får jag bort den? Se länken: http://imgur.com/5P301 Mvh.Peter

Jag har lite svårt att förstå exakt vad du menar. Om jag fattar dig rätt så vill du vill ha samma format (färg och typsnitt) som en granncell och behålla cellens innehåll (värden och formler). Välj i sådana fall en cell som har rätt format. Kopiera den och klistra över den felaktiga cellen med Klistra in special Format. Jag hoppas svaret var till hjälp. Nasko (disk) 31 oktober 2012 kl. 19.28 (CET)
Nja, det var inte riktigt det som var mitt problem. Det som har hänt är att data har kopierats pa nagon hemsida och sedan klistrats in ovanpa cellen i excelfilen. Det är denna data som data jag inte lyckats att ta bort.
Jag förstår inte vad du menar med "ovanpå" cellen. Om du har klistrat in annan data i en cell så är det nog kört att få tillbaka den gamla informationen som fanns där. Om det inte är detta du menar så kanske du kan ta en skärmdump och visa problemet? /Hangsna (disk) 31 oktober 2012 kl. 21.45 (CET)
Prova att högerklicka på det som ligger ovanpå cellen och välj Ta bort hyperlänk. Det som sedan är kvar är bilder och text och borde gå att radera på vanligt sätt. Nasko (disk) 31 oktober 2012 kl. 21.47 (CET)
Som ni kan se pa bilden i länken ovan sa är det en ruta som ligger ovanpa cellen. Det gar att skriva i denna ruta (i exemplet star det "femmans sport" men detta kan ändras genom att klicka i rutan och skriva nagot annat) men det gar inte att markera den och det är ingen hyperlänk.
Det är kanske en textruta som du i så fall kan ta bort genom att gå in i design mode. Vilken version av Excel har du? I Excel 2007 hittar man knappen Design mode i avdelningen Controls i fliken Developer och det finns en vinkelhake, en linjal och en penna på den. Har du inte engelsk språkversion av Excel så får du gissa vad dessa begrepp heter. Om du inte har någon Developer flik så få du först plocka fram den genom att klicka på Office-knappen och sedan under Excel Options leta rätt på kryssrutan Show Developer tab in the Ribbon och kryssa för den. Med knappen Design mode intryckt kan du markera textrutan och sedan flytta, ändra storlek eller ta bort den. Här är en länk att studera. --Larske (disk) 3 november 2012 kl. 08.33 (CET)
Jag tycker det ser ut som en del av ett formulär eller en ActiveX-kontroll. Jag har för mig att det brukar gå att ta bort dem om man högerklickar på dem, men det har du säkert provat. Jag har inte jobbat med sådana på länge, så jag kan inte säga mera, men det kanske är en ingång i sökandet efter lösningar. Det är inte så att bladet är delvis skyddat för ändringar? Sjö (disk) 3 november 2012 kl. 08.21 (CET)
Det är excel 2003. OM jag inte minns fel sa har jag nog vid nagot tillfälle tidgare lyckats med att ta bort dem genom att högerlicka, men det fungerar inte nu. Jag ska titta närmare pa om det kan vara nagot skydd för ändringar... Peter
I Excel 2003 hittar du knappen Design mode i verktygsfältet som heter Visual Basic som du får fram med View -> Toolbars (eller Visa -> Verktygsfält om du har svensk språkversion av Excel). Om kalkylarket är låst så behöver det först låsas upp med Tools -> Protection -> Unprotect Sheet. --Larske (disk) 3 november 2012 kl. 11.20 (CET)

OS i 817 dagar?[redigera | redigera wikitext]

I artikeln om OS står det att spelen så småningom pågick under 817 dagar, kan detta verkligen vara rimligt? Det är ju över två års tid! Tacksam för svar!--Sofia Hjalmarsson (diskussion) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Hej. Det var någon som klottrat i artikeln, men jag har nu återställt till hur det var innan. -- Tegel (disk) 4 november 2012 kl. 18.01 (CET)

Tidsdilatation och StarTrek[redigera | redigera wikitext]

När ändå ämnet finns omtalat här ovan...

Någon som minns något avsnitt/någon film med StarTrek där problemet med tidsdilatation blir aktuellt. Det enda jag minns är från en bok, där NX-02 Columbia hamnar i trångmål i samband med kriget mot Romulanerna. Dvs, inte riktigt kanon. -- Lavallen (blockera) 9 november 2012 kl. 18.31 (CET)

Våglängd[redigera | redigera wikitext]

Om man accelererar ett rymdskepp med den praktiska hastigheten 9,81 m/sek2 så har man efter ca ett år teoretiskt förändrat sin hastighet från starten motsvarande ljushastigheten (c). Men reellt har man över huvud taget inte förändrat den mot ljushastigheten(?). Vilken färg har ett monokromt ljus fån en grön laser belägen vid startpunkten då fått på grund av rödförskutningen, eller egentligen, hur mycket har en elektromagnetisk våg förlängts proportionellt? Och som följdfråga: Om accelerationen fortgått i 13,7 miljarder år, har vi då fortfarande möjlighet att registrera strålningen från den gröna lasern? Våglängden är väl tämligen lång vid det laget? Elav W (disk) 6 november 2012 kl. 12.20 (CET)

Ett rymdskepp som accelererar med 9,81 m/s² i ett år uppnår inte ljusets hastighet - inte ens efter 13,7 miljarder år. Du utgår ifrån att längdskalan och tiden är oföränderliga, vilket de inte är. När rymdskeppet uppnår kanske 30 % av ljusets hastighet börjar tiden gå betydligt långsammare i rymdskeppet än på jorden (som jag antar är startpunkten). Även längdskalan förvrängs. Det spelar ingen roll hur mycket energi du matar motorn med, du uppnår aldrig ljusets hastighet. I partikelacceleratorn i CERN accelereras enstaka elementarpartiklar upp i hastigheter nära ljusets, men de kommer aldrig dit - trots att anläggningen förbrukar lika mycket energi som en mindre stad. Att mäta rödförskjutningen hos en laser är inga problem om lasern är kraftfull nog att synas över stora avstånd. En skicklig astronom m+äter utan större svårighet rödförskjutningen hos vanligt ljus tvärs över universum med ett amatörteleskop som kostar lika mycket som en halvdyr bil. Nasko (disk) 7 november 2012 kl. 01.39 (CET)
Jag skrev i frågan att man överhuvud taget inte kan förändra sin hastighet i förhållande till ljuset så det hade du inte behövt förklara. Vad jag frågar efter är hur man beräknar en elektromagnetisk vågs förlängning sedan man accelererat under specifika förhållanden. Ju längre tid man accelererat kommer ju/(väl) tiden det tar för en vågtopp från samma källa att hinna ifatt rymdskeppet efter den föregående vågtoppen att öka. Dvs rödförskjutningen ökar väl med ökad hastighet utan att man för den delen ändrar sin hastighet kontra ljuset? Om rödförskjutningen blivit så stor att avståndet mellan 2 vågtoppar (= våglängden) från lasern blivit tusen mil till rymdskeppet kan vi då fortfarande registrera den?--Elav W (disk) 7 november 2012 kl. 19.22 (CET)
Det hänger nog på hur stora instrument du har på rymdskeppet. -- Lavallen 7 november 2012 kl. 19.28 (CET)
Man får använda en antenn i stället för ett teleskop. /ℇsquilo 7 november 2012 kl. 21.15 (CET)
Vågförlängningen beräknas med pythagoras sats. Om den gröna lasern har 500 nm i våglängd kommer det krävas en hastighet som är 0,6c för att våglängden ska fördubblas och bli 1000 nm. λobserverad = λobjektet i vila x kvadratrot((1+vradiell/c)/(1-vradiell/c)) Nasko (disk) 8 november 2012 kl. 00.54 (CET)
Så det finns ingen gräns för hur långa våglängder vi kan mäta? Elav W (disk) 8 november 2012 kl. 11.26 (CET)
Stor risk att jag minns fel nu, men mitt minne säger att om bara antennen är minst lika lång som halva våglängden, så... Det ser annorlunda ut för korta väglängder, då det finns en undre gräns för hur kort den tekniskt kan bli... -- Lavallen (blockera) 8 november 2012 kl. 11.31 (CET)
Långvågsradio har funnits i över 100 år och har våglängder på åtskilliga kilometer. Långvåg kräver höga effekter på sändaren, men det är nog inget problem att få tag på den energin i vårt rymdskepp. Radiovågorna blir polariserade och det är en fördel när signalen ska filtreras i mottagaren. För töja ut ljusvågorna till långvåg krävs en hastighet nära ljusets och energiåtgången för att accelerera rymdskeppet blir enorm. Den tålmodige som vill minska energiåtgången kan i sakta mak flytta rymdskeppet en kort bit ut i rymden (några hundra miljoner ljusår eller så) och vänta på att rymdens expansion ska göra sitt. Efter några hundra miljarder år närmar sig hastigheten (relativt det som en gång i tiden var jorden) ljusets och då har man åstadkommit samma sak med betydligt mindre energiåtgång. Nasko (disk) 8 november 2012 kl. 12.18 (CET)

Menar du Nasko, att det efterhand går åt mer energi för att i rymdskeppet upprätthålla den konstanta accelerationen G? Det är ju från rymdskeppet jag vill mäta rödföskjutningen. Det jag vill komma fram till är om rödförskutningen i tankeexperimentet ökar proportionellt med accelerationen*tiden eller om även detta fenomen omfattas av relativitetsteorin. Elav W (disk) 9 november 2012 kl. 14.17 (CET)

Vet inte svaret på den frågan exakt! Men, till slut kommer väl rymdskeppet att distansera sig hemifrån med en hastighet som överstiger ljusets, varvid ingen elektromagnestisk strålning i någon form kommer att nå rymdskeppet hemifrån längre. Detta beror kanske mer på expansionen av rymden mellan rymdskeppet och hemmet än på accelerationen iofs. -- Lavallen (blockera) 9 november 2012 kl. 14.28 (CET)
Konstanten g är ingen konstant. Som jag sa i mitt första inlägg så är inte längd (meter) och tid (sekund) inte så fasta som Newton trodde. Om du accelererar med 9,81 m/s så gör du det, fast längdskalan och tiden förändras högst radikalt. Det enda som inte förändras är ljusets hastighet som är c (300 000 km/s) oavsett hur man ser på det.
Tag följande enkla exempel:Ett rymdskepp passerar en observatör med 0,9c och tänder sina strålkastare. Observatören kommer att se ljusstrålen färdas bort från rymdskeppet med 0,1c (0,9+0,1=1,0). Däremot kommer den som sitter och spakar rymdskeppet kommer att se ljuskäglan avlägsna sig med c. Strålkastaren sitter monterad på rymdskeppet och relativt den kommer ljuset att färdas med c. Det gör den också för observatören på jorden (fast rymdskeppet går i 0,9c relativt observatören på marken). För observatören på marken kommer rymdskeppet att bli hälften så långt, 2,5 gånger så tungt (=rörelsenenergin för att accelerera rymdskeppet E=mc²) och skeppsklockan kommer att gå 2,5 gånger långsammare än på observatörens egen.
Ljusets hastighet i vacuum kan aldrig överskridas - inte ens om man omvandlade all energi i hela big bang till rörelseenergi och gav den till en elektron. Ljusets hastighet i vacuum går inte att förändra, men allt annat kan ändras. De mest avlägsna delarna av universum rör sig med så hög hastighet bort från oss att röntgenstrålningen rödförskjutits till synligt ljus. Det går att accelerera med 9,81 m/s² i all oändlighet utan att man uppnår ljusets hastighet. Längdskalan krymper och tiden saktar (reltivt en "stationär" observatör) in ju snabbare man färdas. Om du kontrollerar ekvationerna så ser du att du får division med noll om ett föremål med vilomassa accelereras till c - vilket givetvis inte är möjligt. Tankeexperimentet omfattas i högsta grad av relativitetsteorin, fast man behöver inte kunna mycket matte. Däremot måste man tänka bort alla förutfattade meningar man har om massa, längd och tid. Nasko (disk) 9 november 2012 kl. 16.36 (CET)
@Elav W: nu ger jag mig ut på djupt vatten, men jag ska försöka förklara accelerationsproblemet.
Antar att vi accelererar ett rymdskepp med 9,81 m/s². Efter lång tid uppnås hastigheten 0,9c. Hur fort accelererar rymdskeppet om det har samma gaspådrag och vilomassa som vid starten?
Rymdskeppets vikt vid 0,9c: m = mvilomassa/kvadratrot(1-(v²/c²)) = 2,3m
Rymdskeppets längdskala vid 0,9c: l = lvilolängd x kvadratrot(1-(v²/c²)) = 0,43l
Rymdskeppets tidsskala vid 0,9c: t = ttidsskala i vila/kvadratrot(1-(v²/c²)) = 2,3t
Accelerationen kommer att minska avsevärt trots samma gaspådrag. Massan ökar 2,3 gånger (=lagrad rörelseenergi), längdskalan krymper 0,43 gånger och tiden saktar in 2,3 gånger. Accelerationen 9.81 m/s² har inte längre samma värde som tidigare när både tiden och längdskalan ändras. Att skeppet dessutom blir tyngre förvärrar saken ännu mer. Exakt hur mycket energi rymdskeppet drar beror på framdrivningen. Energiåtgången ökar i alla lägen snabbt för att närma sig ett oändligt värde. Vill du ha en mer ingående analys om problematiken kring acceleration i höga hastigheter så finns mer info här. Där beräknas även energiåtgången per kilo. När hastigheten närmar sig ljusets så närmar sig rödförskjutningen oändligheten. Det är inget linjärt samband. Sidan jag länkar till svarar på många vanliga relativistiska frågor och kan vara till stor hjälp om man inte vill räkna själv. Nasko (disk) 9 november 2012 kl. 21.19 (CET)
Efter mycket funderande sticker jag ut hakan och visar mina begränsade kunskaper i detta ämne.
Nasko, Du skriver: "De mest avlägsna delarna av universum rör sig med så hög hastighet bort från oss att röntgenstrålningen rödförskjutits till synligt ljus. Det går att accelerera med 9,81 m/s² i all oändlighet utan att man uppnår ljusets hastighet". Om jag förstår citerad passus rätt så kommer astronauten att fortgående uppleva accelerationen 1g, En observatör vid starten observerar dock en allt långsammare acceleration och astronauten registrerar på motsvarande sätt att startpunkten fjärmar sig allt långsammare. Rätt eller fel?? (Redigering i efterhand.) --Elav W (disk) 12 november 2012 kl. 14.44 (CET)
Vill förtydliga delar av frågan:
Anar att uttrycket "startpunkten fjärmar sig allt långsammare", egentligen ska tydas som att astronautens uppmätta sträcka från sig till startpunkten (s) inte fortsätter öka på samma sätt, att denna acceleration (s”) minskar, även om han/hon fortsätter "uppleva" en acceleration inne i rymdskeppet.
Som en del av ett svar så skulle jag vilja påminna Elav W om att astronautens upplevelse av "tiden" samtidigt förändras, i jämförelse med observatören. Det krånglar till det samtidigt, även om jag inte vågar mig på att dra några slutsatser här. -- Lavallen (blockera) 12 november 2012 kl. 16.05 (CET)
Ja. Piloten känner accelerationen hela tiden. En datasimulering av det som frågan rör finns här. Nasko (disk) 12 november 2012 kl. 20.58 (CET)

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

vad betyder urbanisation

Urbanisering. Att folk flyttar från landsbygden till städer eller stadsliknande områden. Edaen (disk) 14 november 2012 kl. 10.25 (CET)

Följdfråga till ”Våglängd” från 6 november.[redigera | redigera wikitext]

Den metod vi använder för att studera Universum är att mäta elektromagnetisk strålning(?). Från svaret på föregående fråga drar jag slutsatsen att vågen från den gröna lasern, sett från rymdskeppet, förlängs linjärt och blir med tiden ”obegränsat” lång. En sådan våg kan väl vi inte uppfatta?

Därav följer frågan; sänder alla "objekt" i Universum ut ”obegränsat” korta vågor så att vi trots rödförskjutningen, oberoende av hur länge och hur mycket objekten accelererat, ändå kan registrera att de finns? (Med ”obegränsat” menar jag inte oändligt)--Elav W (disk) 17 november 2012 kl. 18.58 (CET)

Vid "tillräckligt korta" våglängder, blir energitätheten så hög att svarta hål uppstår, så det finns därför en undre gräns för hur korta våglängder det finns. -- Lavallen (blockera) 17 november 2012 kl. 20.29 (CET)
Medan Lavallen teoretiskt har rätt, så är våglängder korta nog att få fotonen att bli ett svart hål knappast aktuella i verkliga himlakroppar. Frågeställaren har en poäng, detta är ett genuint problem för mycket avlägsna galaxer. Det ljus de skickar ut är rödskiftat såpass långt att de är nästintill osynliga i vanliga teleskop, utan IR-teleskop måste användas. Ljus från själva Big Bang, liksom ljuset från händelsehorisonten kring ett svart hål, är i princip oändligt rödskiftat, så att inget användbart kommer hit. Men från Big Bang kan vi hur som helst inte se närmare än den kosmiska bakgrundsstrålningen, var rödförskjutning är ändlig (en faktor 1000 eller så). Lsj (disk) 17 november 2012 kl. 20.38 (CET)
Kan jag tolka bilden som att objekt vid 13,8 miljarder år kan vara svart materia på grund av rödförskjutningen?
Hur Universum expanderar
--Elav W (disk) 19 november 2012 kl. 14.58 (CET)
13.8 miljarder år är bortanför Big Bang, så det är oklart om det överhuvudtaget är meningsfullt att prata om objekt vid den tiden. Men annars är svaret ja, eventuell strålning från den tidpunkten bör vara rödförskjuten långt bortom varje möjlighet att se den. Lsj (disk) 19 november 2012 kl. 15.32 (CET)

slutar säden?[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Jag är ny här, och jag har en fråga som jag länge funderat över. Om en pojke/man inte har utlösning på länge (vi säger 3 månader) upphör kroppen producera sädesvätska? (vätskan, ej spermier) ? Jag menar, nånstans måste det finnas en gräns, eller? Bara nyfiken.

Tacksam för svar. MVH --Grönkvist (disk) 19 november 2012 kl. 20.21 (CET)

Nej, sädesvätska (och spermier) produceras och avlägsnas kontinuerligt. Det gäller även blodkroppar, plasma, snor etc.--LittleGun (disk) 20 november 2012 kl. 16.49 (CET)

Ringlinje[redigera | redigera wikitext]

Är en ringlinje i buss-sammanhang en busslinje som går i en ring, eller en buss som man ringer och säger att man vill kliva på (som en taxi till busstaxa)? I min hemkommun har vi det senare, så det är inget påhittat fenomen. Sökträffar verkar dock tyda på att det är den första betydelsen som är definitionsbildande. Vad heter i så fall en busslinje man ringer och bokar? Vivo (disk) 13 november 2012 kl. 15.46 (CET)

Ringlinje i den senare betydelsen är s. k. göteborgshumor. Edaen (disk) 13 november 2012 kl. 15.52 (CET)
Normalt heter det anropsstyrd trafik, men jag har också hört att man på vissa håll marknadsfört dylik som "ringlinjer". /Annika (disk) 13 november 2012 kl. 15.57 (CET)
Ah. Tack! Vivo (disk) 13 november 2012 kl. 15.58 (CET)
Jag har upplevt två typer av anropsstyrd trafik. I Linköping fanns det tidigare, linjer som pendlade mellan två ändhållplatser och Resecentrum däremellan. Om ingen ringde, körde bussen mer eller mindre direkt mellan dessa platser. Men om man ringde, körde den in i bostadsområdena och plockade upp/släppte av. Häruppe finns det linjer som tidiga mornar och sena kvällar till vissa delar ersätts med anropsstyrd taxi. Dvs busslinjen går mellan A och E, men det är bara buss mellan A och D. Resten är taxi, om någon behöver åka, och har ringt innan. -- Lavallen (blockera) 13 november 2012 kl. 17.43 (CET)
Här kan man läsa om olika typer av dylik trafik. /Annika (disk) 13 november 2012 kl. 17.56 (CET)
Själv kom jag nu och tänka på systemet med vinkbussar. /Hangsna (disk) 13 november 2012 kl. 21.36 (CET)
Även ringbussarna i Höör var ursprungligen ringstyrda linjer men har blivit reguljära, så ren göteborgshumor är det väl inte... /Grillo (disk) 16 november 2012 kl. 15.55 (CET)
"Ringlinjen" var också en skämtsam benämning på det nya gymnasiesystemet som infördes i Sverige i början av 1900-talet. Det syftade då på att man började kalla årskullarna/klasserna i gymnasiet för "första ring", "andra ring" etc. /FredrikT (disk) 21 november 2012 kl. 13.18 (CET)

Gluntarne?[redigera | redigera wikitext]

Finns det några av Gluntarne som är mer berömda och spelade än de andra? Spelunker1337 (disk) 15 november 2012 kl. 14.57 (CET)

Det blir ju i så fall ett subjektivt urval. Mest bekant är förstås ett avsnitt ur "Examenssexa på Eklundshov" som börjar "Här är gudagott att vara". Sen är det väl "Upsala är bäst", "En månskensnatt på Slottsbacken", "Glunten på föreläsning" och "Nattmarschen i Sanct Eriks gränd". Rex Sueciæ (disk) 15 november 2012 kl. 15.02 (CET)
Ett sätt att ta få en uppfattning kan ju vara att söka på de olika titlarna i Svensk mediedatabas och se vilka av dem som det finns flest skivinspelningar av. /FredrikT (disk) 21 november 2012 kl. 13.14 (CET)

Shiawase no Pan / Bread of Happiness[redigera | redigera wikitext]

Hej!

På planet mellan New York och Köpenhamn visades en japansk film från i år, Shiawase no Pan, Bread of Happiness i engelsk översättning. Jag har försökt hitta någonstans att köpa filmen över hela internet, men misslyckats. Är det någon som vet hur man kan gå tillväga?

Tanzania (disk) 20 november 2012 kl. 19.54 (CET)

Amazon. Bοⅳⅰе 20 november 2012 kl. 21.25 (CET)
Med japanskt ljud och textning. Le Lapin Vert (disk) 20 november 2012 kl. 21.31 (CET)
Vilket är ett problem med tanke på mina ringa japanskkunskaper.. Det vill säga, engelsk text är ett måste.. Tanzania (disk) 21 november 2012 kl. 14.44 (CET)

Försäljningsstatistik[redigera | redigera wikitext]

Har en fråga:

Har Wikipedia eller någon Annan någon STATESTIK på följand: Hur många Glöd-, Lågenergi-, Halogen-, Lyrsdiod-, Kvicksilver, Metallhalogen-, Natriumlampor samt Lysrör det säljs per år i SVERIGE ? --213.50.27.135 (diskussion) 22 november 2012 kl. 17.43‎ (CET) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Branschorganisationen http://www.belysningsbranschen.se/ borde nog veta, kontakta dem. 212.181.63.190 23 november 2012 kl. 08.43 (CET)

Atomer[redigera | redigera wikitext]

Hur många atomer finns det i hela universum?

Det finns ungefär 0,2 atomer per kubikmeter i genomsnitt. Ett ljusår är 10^16 meter, nära nog, och då blir ett kubikljusår 10^48 kubikmeter. Den del av universum som vi kan överblicka har en radie idag på ett par tiotal miljarder ljusår, låt oss säga 10^31 kubikljusår volym. Då är vi uppe i 10^75 kubikljusår, med 0,2 atomer i varje, det blir 0,2*10^75 atomer. Märk väl att detta bara är den del av universum som vi kan se, och det inkluderar bara vanlig materia - mörk materia och mörk energi tillkommer, men de är inte gjorda av atomer. Lsj (disk) 24 november 2012 kl. 19.02 (CET)

optik positiv lins[redigera | redigera wikitext]

Hur förändras fokallängden när en positiv lins sänks ner i vatten? --Ramonap123 (diskussion) 21 november 2012 kl. 13.12 (CET) (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Den blir ungefär 75% av vad den är i luft. /ℇsquilo 22 november 2012 kl. 19.37 (CET)
Hm. Jag är osäker om vad du menar med "positiv lins", men gissar att det betyder att den är konvex.
Esquilo: Jag har inte detaljkunskaper om det här, men linsen borde väl "verka svagare" i vattnet, eftersom vattnets och glasets brytningsindex är mer lika än luftens och glasets? Svagare lins betyder ju längre fokallängd, inte kortare, eller hur? (Dioptrin borde däremot gå ned; men frågan gällde ju fokallängden.) Jörgen B (disk) 24 november 2012 kl. 22.13 (CET)
För en tunn lins gäller att 1/f = ((n-n0)/n0)*(1/R1-1/R2) (se [48]). För glas är n ungefär 1.5, för luft är n0 = 1, för vatten är n0 = 4/3. Således: fvatten/fluft = (4/3)*(1.5-1)/(1.5-4/3) = 4. Fokallängden blir 4 ggr längre i vatten. Lsj (disk) 24 november 2012 kl. 22.43 (CET)
Öh, helt rätt Jörgen. Jag var nog het ute och cyklade där. Jag ska leta fram min gamla lärobok i vågrörelselära och återkomma. /ℇsquilo 24 november 2012 kl. 23.38 (CET)

Vill att vissa celler i excel ska räknas som tomma[redigera | redigera wikitext]

Hej, Jag vill att celler i ett exceldokument under vissa förutsättningar skall räknas som tomma trots att de innhåller formler. Detta pga att cellerna är kopplade till ett diagram och om cellerna inte är tomma så tror diagrammet att dessa skall räknas som noll. Som ett resultat av detta så blir diagrammet givetvis helt fel. Diagrammet ska inte visa någonting på de områden som är kopplade till celler jag vill ska räknas som tomma. De formler jag lagt in nu bygger på att cellerna under vissa förutsättningar är lika med:"", men det fungerar inte eftersom excel inte räknar "" som en tom cell. Arbetar i Excel 2003 Mvh/ Peter

Det finns som ett alternativ under "Select data". I Excel 2010 kan man högerklicka på ett diagram, välja Select Data i menyn, och sedan klicka på knappen "Hidden and empty cells" nertill. Där ställer du in hur blanka celler ska tolkas. Lsj (disk) 27 november 2012 kl. 14.26 (CET)
Tack för svar! Den funktionen verka dock inte finnas på 2003. Mvh/Peter

Catalinan 1952[redigera | redigera wikitext]

jag håller på med en bok om roslagen och där är det en man som berättar att han kände en person som hette Elis Larsson som gjorde värnplikt vid Hägernäs F2. Han sägs ha varit med på Catalinan som blev nedskjuten över östersjön. Han berättar om att det några dagar tidigare hade försvunnit en DC-3:a som de skulle leta efter, men de blev beskjutna av ryska Mig-plan och var tvungna att nödlanda. Det tyska fartyget Mynsterland tog alla ombord till Finland dit fartyget var på väg. Mannen som hette Elis sa till den som berättat historien att om inte fartyget hade kommit hade alla blivit skjutna. slut citat. Jag kan inte hitta Elis namn bland de som var ombord på planet. Tacksam för svar. Kan berättaren ha missuppfattat historien? Han lever inte idag så jag kan inte fråga. awe@telia.com

En Elis Eliasson var mekaniker Catalinan. Har ett foto på besättningen då den möts av generallöjtnant Nordeskiöld på Barkarby, men den lär inte vara fri, så det är nog ingen idé att ladda upp den. Dessutom kanske det blir svårt att känna igen Elis om du såg honom först 50 år senare? Det finns i vilket fall som helst massor skrivet om Catalinaaffären, så de borde inte vara svårt att hitta information.--FBQ (disk) 27 november 2012 kl. 16.44 (CET)
Här [49] finns en tidningsartikel om en återträff 45 år efter händelsen, Elis Eliasson är med. Lite svårt att se personerna men du kanske kan urskilja om det är "din" Elias.--FBQ (disk) 27 november 2012 kl. 16.51 (CET)

Två robotar, en mängd artiklar[redigera | redigera wikitext]

Två robotar redigerar samma (större) mängd artiklar under samma tid. Den första roboten redigerar dem i alfabetisk ordning, den andra i en annan icke lika fast given ordning. Måste det bli redigeringskonflikt någonstans, eller finns det en chans att båda tar sig igenom proceduren? -- Lavallen (blockera) 29 november 2012 kl. 10.48 (CET)

Bot A kör igenom artiklarna i alfabetisk ordning från A till Ö. Bot B kör igenom artiklarna i ordning M,N,O...,Å,Ä,Ö,A,B,C....L. Kör botarna med någorlunda samma fart så blir det ingen krock. Lsj (disk) 29 november 2012 kl. 10.58 (CET)
Gott!!! -- Lavallen (blockera) 29 november 2012 kl. 11.04 (CET)

Anatomi[redigera | redigera wikitext]

Vad heter de på svenska?

Jag söker efter det svenska namnet för de köttiga vulsterna vid fötternas undersida samt på handflatan, alltså det som motsvarar tyskans de:Ballen (allt utom A på bilden). --Nordelch För Wikipedia - i tiden 27 november 2012 kl. 15.17 (CET)

Trampdyna? /FredrikT (disk) 27 november 2012 kl. 16.26 (CET)
Det känns bra, har hört det förut men glömd, kan någon bekräfta? --Nordelch För Wikipedia - i tiden 28 november 2012 kl. 08.32 (CET)
Oui! - - Lavallen (blockera) 28 november 2012 kl. 09.14 (CET)
Jodå – trampdyna[50].--Paracel63 (disk) 1 december 2012 kl. 18.28 (CET)

Finns det något tecken för procentenhet[redigera | redigera wikitext]

Finns det inte något tecken att använda för procentenhet? Det är krångligt att skriva text och kunna skriva det lilla tecknet % för procent men sen tvingas skriva hela ordet procentenhet när det ska ställas i relation till något annat. Finns det annars något kortare sätt att skriva det? Är "%-enhet" ett accepterat skrivsätt? Jag tror jag har sett ordet "punkter" för att beskriva samma sak men det får jag för mig bara används om handel på exempelvis aktiebörser. /Hangsna (disk) 28 november 2012 kl. 12.03 (CET)

En "punkt" är en hundradels procentenhet. Om det används utanför börsen/räntemarknaden vet jag inte. Övriga delar av frågan ovan passar jag på. -- Lavallen (blockera) 28 november 2012 kl. 13.23 (CET)
Punkt i börssammanhang kommer härifrån. Jämför med engelskans formulering point 45 (etc) för '.45'. Förkortning för procentenhet verkar inte finnas. I löptext i Wikipediaartiklar rekommenderas "procent" istället för "%".--Paracel63 (disk) 1 december 2012 kl. 18.37 (CET)

Vin blir vinäger, så varför blir inte sprit ättika?[redigera | redigera wikitext]

En halvfull vinflaska som korkas igen och lämnas blir vinäger, men en halvfull vodkaflaska blir inte ättika. Varför?

Därför att de mikroorganismer som omvandlar alkohol till ättiksyra inte tål alltför hög alkoholhalt. Det är av samma skäl som det går att jäsa vin, medan vodka inte kan direktjäsas till full styrka utan måste destilleras. Lsj (diskussion) 30 november 2012 kl. 16.03 (CET)
Det är inga mikroorganismer som omvandlar alkohol till ättiksyra. Alokoholen oxiderar till ättiksyra när den kommer i kontakt med syre.
\rm C_2H_5OH + O_2 \rightarrow CH_3COOH + H_2O
Även vodka kan omvandlas till ättiksyra, det händer t.ex. om man lämnar en öppnad vodkaflaska i solen ett längre tag. /ℇsquilo 3 december 2012 kl. 22.59 (CET)

"Vanliga" vänskapsföreningar[redigera | redigera wikitext]

Jag har vid flera tillfällen märkt att det verkar att finnas väldigt litet information om de "vanliga" vänskapsföreningarna i Sverige. De som mest uppmärksammas (både i WP och NE) verkar att vara vänskapsföreningar med kommunistiskt styrda stater. Det är kanske litet typiskt att vi har en artikel om Svensk-Tyska föreningen (starkt förknippat med nazismen) och en om Förbundet Sverige-DDR, men ingen om Svensk-tyska sällskapet, som enligt Svensk uppslagsbok ville samla svenskar "intresserade av att främja en god samverkan med det nya Tyskland på grundval av en västerländsk demokratisk åskådning".

I Svensk uppslagsbok hittar jag litet mera, men den sträcker ju sig inte längre än till 50-talet. Söker man igenom artiklar vars namn börjar på Svensk-, så hittar man där

Svensk-franska stiftelsen (grundad 1935; men detta verkar att verkligen mer vara en stiftelse än en förening).

Samtliga dessa beskrivs i verket (med tryckår 1958) som alltjämt aktiva. Är det någon som vet om de alltjämt är aktiva, eller när annars deras respektive verksamhet upphörde?

Jag känner också till eller har hört talas om en bunt vänskapsföreningar för nordiska länder och självstyrande områden; det enda av dessa jag har varit medlem av är Samfundet Sverige-Färöarna. Även de andra har ofta samarbetat med Föreningen Norden, tror jag.

Förmodligen finns det och/eller har det funnits rätt många vänskapsföreningar av sådant slag. I Finland är de samlade under en paraplyorganisation med en egen hemsida, där man kan hitta dem listade. Något liknande känner jag inte till i Sverige.

Hur encyklopediskt intressanta dessa föreningar är var och en för sig är nog svårt att avgöra, så länge det inte går att hitta vettig information (som är yngre än 50 år...) om dem. EMRÅ är dock åtminstone företeelsen som sådan intressant nog för att åtminstone lägga upp en lista; om man nu kunde hitta grundfakta.... Jörgen B (disk) 1 december 2012 kl. 00.03 (CET)

Vilken uppslagsbok är det du använt? Svensk uppslagsboks artikel om svensk-amerikanska sällskapet är skriven 1954, supplementet 1955. Hursomhelst. särskilt Svensk-amerikansk sällskapet anser jag relevant, den finns med i båda Svensk uppslagsboks upplagorna av Svensk uppslagsbok liksom i Nordisk Familjebok, och jag vet att de gett ut ett flertal skrifter. Hittade bild från firandet av Indepence Day med föreningen på Skansen 1950, där Jussi Björling närvarade. Antar att man måste försöka hitta litteratur från åren 1960-1980 sådär för att få veta vad som blev av föreningarna.
En samlingsartikel kan givetvis vara en tanke, men jag undrar om inte föreningarna om de är relevanta i sig hellre bör beskrivas var för sig. De har ju varit väldigt olika till sin karaktär - vissa påtagligt politiskt färgade, andra mindre så, vissa grundaes vid sekelskiftet och hade redan framåt 1950 sett sina glansdagar, medan andra är betydligt yngre. Bör Svenska kommittén för Vietnam inkluderas bland dessa? --FBQ (disk) 1 december 2012 kl. 13.37 (CET)
Självklart bör de beskrivas var och en för sig i egna artiklar. Det här är mycket intressanta föreningar, som ofta spelat en viktig roll i de förbindelser mellan länder som inte direkt är diplomatiska, men starkt influerat det kulturella utbytet. J 1982 (disk) 1 december 2012 kl. 15.04 (CET)
Jag tror inte att Svenska Kommittén för Vietnam bör ses som ett vänskapsförbund i egentlig mening; men det bör nog vara lämpligt att ändå behålla den artikeln även i Kategori:Svenska vänskapsföreningar.
När du säger det, så kommer jag att tänka på att jag hörde något om att De förenade FNL-grupperna omvandlades till ett vänskapsförbund efter FNLs och Nordvietnams seger. Vår artikel säger bara att "det upplöstes relativt snabbt". (Jag kan föreställa mig att det kändes mindre motiverat att fortsätta med ett "vanligt" vänskapsförbundsarbete för dem av FNLaktivisterna som hyste mycket stark uppskattning av Kinas politik, efter brytningen mellan Vietnam och Kina.) Jörgen B (disk) 1 december 2012 kl. 16.08 (CET)
Nej, Svenska Kommittén för Vietnam kanske inte är ett vänskapsförbund i egentlig mening - vad jag mest var inne på var att det troligen finns vänskapsförbund som främst handlat om att stödja det kulturella utbytet mellan länderna, och andra som handlat om att stödja landets politik En del har möjligen fungerat olika under olika perioder av sin existens. Ett intressant ämne är det ju. Tyvärr gav jag ju inte så mycket svar på din ursprungliga fråga om vad som hände med de här aktuella föreningarna. Om jag hittar något intressant om ämnet skall jag försöka komma ihåg den här tråden - men jag ju ganska många projekt på gång just nu (som vanligt...).--FBQ (disk) 1 december 2012 kl. 22.46 (CET)
Ja, det verkar allmänt svårt att hitta information. Ett problem med Google är att om exempelvis Svensk-amerikanska sällskapet finns kvar eller länge fanns kvar, men under ett annat namn, så är det rätt svårt att googla fram det utan att gissa det nya namnet.
Jag funderar litet smått på en kanske möjlig väg att komma vidare, åtminstone när det gäller dessa föreningars m. m. motsvarigheter "på andra sidan". Observera att vår nuvarande kung enligt wikipediaartiklarna en:Anglo-Swedish Society, en:The American-Scandinavian Foundation och en:Swedish Colonial Society är officiell beskyddare av alla tre. Kan det tänkas att det finns en åtkomlig lista sammanställd över alla föreningar, stiftelser m. m. i utlandet som han står som beskyddare av? Kanske Hovförvaltningen eller något liknande organ vet? (Jag har väldigt dålig kunskap om hur hovverksamheten är upplagd, men förmodar att det finns de som vet betydligt bättre.)
Jag inser f. ö. att om man konsekvent skall globalisera detta, så kan det i sutändan handla om rätt många föreningar. Om det i vart och ett av 100 länder finns eller har funnits minst en tillräckligt intressant vänskapsförening o. d. för vart och ett av de övriga, så bleve det minst 9900 artiklar... Men så länge faktaunderlaget är så dåligt, verkar risken för artikelöversvämning förstås begränsad. Jörgen B (disk) 3 december 2012 kl. 21.51 (CET)
minst 9900 artiklar är ju inte jättemycket. Kyrkoherdar som alla anses relevanta har vi troligen haft betydligt fler än 10.000. Alla som upptagits i Vem är det anses relevanta. Det är 6.500 svenskar per årgång. Till och med biografier i Vem är vem? anses relevanta, även om det nyligen blivit ifrågasatt. Där handlar det om 37.000-47.000 biografier per årgång och då bara Sverige. Alla medeltida byar anses relevanta, och sådana har vi gissningsvis omkring 100.000 i Sverige. Men visst - det kanske inte handlar om de absolut viktigaste artiklarna - alla fall de mindre föreningarna.
Jag tänkte mig att försöka med äldre kulturtidskrifts- och tidningsartiklar. Jag tror att man kommer till rätta med problemet med namnbyte den vägen då troligen äldre och nyare namn använts paralellt en tid. Om föreningen inte bytt namn utan sakta dött ut blir det dock troligen problem eftersom det blir svårt att hitta belägg från de senare åren.--FBQ (disk) 4 december 2012 kl. 17.52 (CET)
Jag hittade nu http://www.norden.se/Mot-Norden/Bilaterala-foreningar-i-Norden/, som torde ge en del stoff för artiklar om internordiska vänskapsföreningar. Jörgen B (disk) 6 december 2012 kl. 20.16 (CET)

Mc märken[redigera | redigera wikitext]

Hallå!! har bilder här - http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:M%C3%A5nadens_nyuppladdade_bilder#.7B.7Banv.7CJonnmann.7D.7D - på en Harley och en Ducati som jag gärna hade velat namnge mer precist , om någon skulle kunna hjälpa mig med det , tack på förhand. "Jonnmann (disk) 6 december 2012 kl. 21.17 (CET)"

Använd mallen Rename på bildbeskrivningssidan så döper någon som har befogenhet till det om filen. Nasko (disk) 7 december 2012 kl. 00.15 (CET)
Jag uppfattar det som att det även behövs hjälp med att identifiera modellerna? /Hangsna (disk) 7 december 2012 kl. 00.20 (CET)

Filnamnen är ok , men jag skulle vilja veta vad resp modell heter , det är säker lätt som en plätt om men är hoj entusiast. "Jonnmann (disk) 7 december 2012 kl. 00.37 (CET)"

Enkätsammanställning i Excel[redigera | redigera wikitext]

Hej! Jag har gjort en pappersenkät med ~120 respondenter. Enkäten har ett femtontal frågor med vardera ~4 svarsalternativ, som varierar beroende på fråga. Nu ska jag sammanställa alla dessa svar för att kunna göra tabeller och diagram utifrån dem. Har någon några tips på hur jag kan gå till väga rent praktiskt? Jag tror jag ska använda Microsoft Excel, men förslag på andra metoder tas emot tacksamt. Givetvis går det bra att länka till information på andra platser på nätet! Vänliga hälsningar, Calandrella (disk) 5 december 2012 kl. 21.52 (CET)

Excel låter väl som en vettig plattform. Kan du programmera? Är du bekant med VBA? - Tournesol (disk) 5 december 2012 kl. 21.58 (CET)
Nej, tyvärr inte Tournesol. Calandrella (disk) 6 december 2012 kl. 17.25 (CET)
Enklast vore väl att ha en rad per person, och en kolumn per svarsalternativ. Det blir runt 60 kolumner plus en för person. I rad 1 får det stå frågans text, i rad 2 kanske frågans nummer och rad 3 svarsalternativens namn, t.ex. A,B,C,D, i rad 4 summerat antal och i resten av raderna personer och svar. Fyll i en etta i de rutor som motsvarar valda svarsalternativ. Summera ettorna i rad 4. Gör sedan diagram baserat på summorna. Ingen VBA behövs. --BIL (disk) 6 december 2012 kl. 23.54 (CET)
Eller så gör du som ovan, men har bara en kolumn per fråga. Jag tror risken att skriva fel är lite mindre så. Om du översätter svarsalternativen till 1,2,3 eller 4 kan du få fram medelvärden och korrelationer (om svarsalternativen lämpar sig för det). Antalet som angett de olika svarsalternativen kan du få fram med ANTAL.OM. Du kan göra en liten kvalitetskontroll med MAX så ser du i alla fall att du inte skrivit in t.ex. 5 på en fråga med fyra svarsalternativ. Du bör också dela fönstret när du skriver in data så du inte tappar bort dig. (Jag har inte själv använt Excel för att göra analys av en enkät men jag har det i planeringen.) Sjö (disk) 7 december 2012 kl. 07.15 (CET)
Det går utmärkt att göra i excel så länge materialet inte är för stort eller för kvalitativt. Tänk på att varje förenkling du gör (t.ex. skillnaden mellan BIL:s och sjös förslag) ger dig mindre möjligheter att analysera dina data. Tänk igenom vilka analyser du kan tänkas vilja göra innan du börjar lägga in resultaten i programmet. Niklas R (D#) 7 december 2012 kl. 07.28 (CET)
Precis. Innan du börjar registreringen, gör gärna en test med ett litet antal påhittade enkätsvar så att du ser att de analyser du vill göra fungerar med den metod du valt för att registrera svaren. Sjö (disk) 8 december 2012 kl. 11.42 (CET)

Hjälp med Linux[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Är det någon som känner till om det finns någon möjlighet att se filmklipp via screencast.com , som spelats in med Jing, om man har Linux på datorn? Jag vet att det inte går att använda Jing med Linux, men finns det ingen möjlighet att öppna en screencastlänk och se en film som spelats in med Jing? 217.210.200.246 10 december 2012 kl. 19.29 (CET)

Kloroplastfråga[redigera | redigera wikitext]

Växt- eller cellkunniga personer kan gärna bege sig till projekt växter, där aktiviteten just nu verkar rätt låg. – GeMet [diskussion] 12 december 2012 kl. 17.48 (CET)

Använda aska?[redigera | redigera wikitext]

Kan man använda askan från spisen till något? --78.73.52.52 (diskussion) 14 december 2012 kl. 13.06‎ (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Halkbekämpning och isolering har jag sett det användas till. -- Lavallen (blockera) 14 december 2012 kl. 13.48 (CET)
Om du talar om vedaska, så har den också näringsvärde som gödsel; jämför Svedjebruk. Jörgen B (disk) 14 december 2012 kl. 18.29 (CET)
Och aska från lövträd kan, har jag för mig, användas till att göra lut. Riggwelter (disk) 14 december 2012 kl. 18.48 (CET)
Lövträdaska används för framställning av pottaska, som kan användas vid glastillverkning, att göra såpa med mera. Men den måste vara åtminstone någorlunda ren. Aska kan dock även användas till att skura med, bland annat skura koppar, det har varit vanligt i äldre tid.--FBQ (disk) 14 december 2012 kl. 19.32 (CET)
Vid användning som gödsel skall man vara försiktig. Askan är vad jag förstått starkt basisk och kan alltså skada växterna. Den används framförallt då marken annars är onödigt sur. Se även aska. --LPfi (disk) 14 december 2012 kl. 19.43 (CET)
Potatis gillar inte alls att gödslas med aska. /ℇsquilo 14 december 2012 kl. 22.46 (CET)