Spanien

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Kungariket Spanien)
Hoppa till: navigering, sök
Konungariket Spanien
Reino de España
Flagga Statsvapen
Valspråk"Plus Ultra"  (latin)
"Ännu längre"
Nationalsång: "Marcha Real"  (spanska)[a]
"Kungliga marschen"”
Huvudstad
(och största stad)
Madrid
Officiellt språk Spanska1
Statsskick Konstitutionell monarki
 -  kung Juan Carlos I
 -  premiärminister Mariano Rajoy
Area
 -  Totalt 504 782 km2 (50:e)
 -  Vatten (%) 1,04 %
Befolkning
 -  2010 års uppskattning 46 030 109[1] (27:e)
 -  Befolkningstäthet 93/km2 (111:a)
BNP (PPP) 2010 års beräkning
 -  Totalt $1 364 miljarder[2] (13:e)
 -  Per capita $29 651[2] 
Ginikoefficient (2005) 32[3] (mycket hög)
HDI (2012) 0,885[4] (23:e)
Valuta Euro[b] (EUR, €)
Tidszon CET[c] (UTC +1)
Nationalitetsmärke E
Landskod ES, ESP
Toppdomän es[d]
Landsnummer 34
1 Språk som innehar viss officiell status är katalanska, baskiska, galiciska och aranesiska. I Val d'Aran, Katalonien, är även den aranesiska dialekten av occitanska officiellt språk.

Spanien (spanska: España), officiellt Konungariket Spanien[5] (spanska: Reino de España)[e][6], är ett land och medlemsstat i Europeiska unionen belägen i sydvästra EuropaIberiska halvön. Dess fastland gränsar i söder och öster till Medelhavet förutom en liten landgräns med det brittiska översjöiska territoriet Gibraltar; i norr av Frankrike, Andorra och Biscayabukten samt i nordväst och väster av Atlanten och Portugal.

Spanskt territorium inkluderar även Balearerna i Medelhavet, Kanarieöarna i Atlanten utanför Afrikas kust och två autonoma städer i Nordafrika, Ceuta och Melilla, som gränsar till Marocko. Vidare är staden Llivia en spansk exklav belägen inne på franskt territorium. Med en yta på 504 030 km² är Spanien det näst största landet i Västeuropa och Europeiska unionen efter Frankrike.

På grund av sitt läge har Spaniens territorium varit föremål för många yttre påverkningar sedan förhistorisk tid och fram till bildandet som ett land. Spanien framträdde som ett enat land på 1400-talet efter giftermålet mellan de katolska monarkerna och slutförandet av återerövringen, eller Reconquista, av den iberiska halvön 1492. Omvänt har Spanien varit en viktig inflytelsekälla till andra regioner, främst under den moderna eran, då man blev ett globalt imperium som har lämnat ett arv på över 500 miljoner spansktalande i dag, vilket gör det till världens näst mest talade modersmål.

Spanien är en demokrati organiserad i form av en parlamentarisk regering under en konstitutionell monarki. Spanien är ett i-land med den tolfte största ekonomin i världen efter nominell BNP och har en mycket hög levnadsstandard (23:e högsta Human Development Index), inklusive den tionde högsta livskvalitetsindexet i världen (2005). Spanien är medlem i FN, EU, Nato, OECD och WTO.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Spaniens historia
Slottet Loarre, Huesca.

Spanien grundades 1469 som en dubbelmonarki när Ferdinand II av Aragonien (spanska: Fernando) och Isabella I av Kastilien (spanska: Isabel) förenade de två rikena Aragonien och Kastilien i en personalunion genom äktenskap. År 1492 lyckades de sedan erövra det muslimska kungariket Granada som vid denna tid utgjorde ett område stort som Skåne. Erövringen av Granada följdes av utdrivandet av judar och muslimer, vilket följdes av en ekonomisk och kulturell tillbakagång.[källa behövs]

Samma år som Granada föll nådde Christofer Columbus Amerika. Den nya farleden som han upptäckt gick från Kanarieöarna som vid ungefär samma tidpunkt erövrats av de spanska styrkorna. Columbus upptäckte inte Amerika, men den nya farleden innebar att Spanien på bara några år kunde lägga under sig stora delar av Nya världen. År 1515 fick Spanien sina nuvarande gränser då de södra delarna av kungariket Navarra, där också Baskien ingick, erövrades i ett krig där franska och spanska styrkor slogs tillsammans mot Navarra. De norra delarna av Navarra och Baskien infogades i Frankrike.

Under 1500-talet och 1600-talet nådde Spanien sin höjdpunkt med stora besittningar i Amerika, men också Filippinerna blev en del av det spanska imperiet. Under slutet av 1600-talet fick Spanien konkurrens ifrån andra europeiska kolonialmakter, främst England. Under 1800-talet frigjorde sig många av Spaniens tidigare kolonier och imperiet föll samman. Spansk-amerikanska kriget år 1898 då Kuba gick förlorat satte definitivt stopp för den spanska dominansen i Latinamerika.

Ávilas stadsmurar.

Sociala och politiska förändringar, som ledde till etablerandet av en bräcklig demokrati 1930, utlöste en blodig urladdning i spanska inbördeskriget (1936-1939), då militära upprorsmakare under general Francisco Franco efter en plågsam kamp grep makten i landet. Omkring en halv miljon spanjorer stupade i kriget och ytterligare lika många avrättades eller avled av svält under de svåra efterkrigsåren. Under Francos regim, som varade till 1975, fängslades över två miljoner spanjorer för regimkritisk verksamhet. Ekonomin började emellertid utvecklas snabbt från 1960-talet, vilket ledde till en social motreaktion.

Under slutet av 1950-talet inleddes Spaniens era som turistland, samtidigt som regimen slöt nära utrikespolitiska band med USA och blev medlem i Nato. De första turistmålen var Balearernas största ö Mallorca och Gran Canaria. Snart tillkom "solkusten" Costa del Sol vid Malaga, där en hel turiststad, Torremolinos uppfördes. Senare resmål blev också de övriga baleariska öarna till exempel Ibiza, kanarieön Teneriffa samt Costa Brava vid Barcelona.

Slutet av Francos redan svärtade epok blev våldsamt med bombattentat mot premiärminister Luis Carrero Blanco, Francos tilltänkta efterträdare, i december 1973, vilket besvarades med hårda repressalier som fördömdes av omvärlden. Hösten 1975 avrättades sju anhängare av separatistgrupperna ETA och FRAP trots internationella protester, vilket fick Olof Palme att kalla regimen för satans mördare. Detta vållade stor skandal eftersom Svenska transportarbetarförbundets ordförande Hans Ericsson vid samma tidpunkt fotograferades på Kanarieöarna.

General Franco och USA:s president Eisenhower i Madrid (1959).

När Franco dog 1975 hade han i nästan 40 år lyckats hålla oppositionen i ett järngrepp, vilket inte hindrade efterträdaren Juan Carlos av Bourbon att i samverkan med premiärminister Adolfo Suarez påbörja en snabb demokratisering av landet. 1976 genomfördes en folkomröstning om politiska reformer, som ledde till allmänna och fria val 1977 och en ny och demokratisk författning 1978. Ett kuppförsök 1981 från besvikna grupper inom militären bromsades genom kung Juan Carlos bestämda ingripande. Därefter har Spanien utvecklats till en stabil parlamentarisk demokrati, från 1982 under den långvarige socialistledaren Felipe Gonzalez.

År 1986 blev Spanien medlem av EU, vilket har betytt ett stort ekonomiskt uppsving även för de delar av Spanien där turismen inte givit inkomster. Ett ambitiös satsning på infrastrukturen har sedan 1990-talet inneburit ett flertal nya snabbtågslinjer samt ett allt mer heltäckande motorvägsnät. En konservativ regering under José María Aznar kunde bilda regering 1996, men förlorade makten åt José Zapatero och socialdemokratiska PSOE 2004, vilket bekräftades i valet 2008. Sedan valet 2011 leds Spanien av premiärministern (Presidente de Gobierno) Mariano Rajoy, som är ledare för konservativa Partido Popular (PP).

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Det spanska fastlandet domineras av höga platåer och bergskedjor såsom Pyrenéerna och Sierra Nevada. Flera stora floder rinner från dessa höjder, såsom Tajo, Ebro, Duero, Guadiana och Guadalquivir. Längs kusten finns uppslammade slättland; det största ligger vid Guadalquivir i Andalusien, och i öst finns uppslammade slättland tillsammans med medelstora floder som Segura, Júcar och Turia. Spanien gränsar i öst till Medelhavet, till norr mot Biscayabukten och till väst mot Atlanten. Balearerna ligger i Medelhavet och Kanarieöarna i Atlanten utanför Afrikas kust.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Klimatområden i Spanien enligt Köppens system.
Huvudartikel: Spaniens klimat

Spaniens klimat kan delas in i fyra områden:

  • Medelhavet: främst subtropiskt klimat i östra och södra delen av landet, och mycket regn under vår och höst. Milda vintrar.
  • Inlandet: Kontinentalt klimat, kyliga vintrar (mycket snö i norr) och varma somrar.
  • Norra Atlantkusten: Nederbörd främst under vintern, med milda, något kalla, somrar.
  • Kanarieöarna: subtropiskt klimat på gränsen till tropiskt, med milda temperaturer (18 °C till 24 °C) hela året.

Regering och politik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Politik i Spanien

I valet 2011 vann Partido Popular Spaniens riksdagsval med absolut majoritet (186 av 359 ledamöter i kongressen och 136 av 208 i senaten).[7] Partiledare och premiärminister är Mariano Rajoy, som tillträdde den 21 december och därmed blev den sjätte presidenten under den demokratiska perioden som började 1977.[8]

Mellan valet 2004 och valet 2011 styrdes landet av det Spanska socialistiska arbetarpartiet, PSOE. Premiärminister var José Luis Rodríguez Zapatero.[9] De tre viktigaste åtgärderna i början av hans mandatperiod var: 50 procent representation av kvinnor i regeringsministären, tillbakadragande av de spanska trupperna i Irak och godkännande av giftermål mellan homosexuella.

Cuenca - Saint Paul Bro, designad av Gustave Eiffel, samma som Eiffeltornet, Paris.


Cuenca, Spanien


Politiskt system[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Spaniens statsskick

Spanien är en konstitutionell monarki. Statschef är kung Juan Carlos I. Regeringen leds av regeringschefen (spanska: Presidente del Gobierno).

Försvar[redigera | redigera wikitext]

Den spanska försvarsmakten - Fuerzas Armadas de España - består av armén (Ejército de Tierra), marinen (Armada) och flygvapnet (Ejército del Aire) samt Guardia Civil. Värnplikten avskaffades 2002 och Spanien har sedan dess en yrkesarmé.

Arméns grundorganisation består av 9 000 soldater i fyra mekaniserade brigader, tre lätta infanteribrigader och en fallskärmsjägarbrigad. Därtill kommer den Spanska främlingslegionen och Regulares i Ceuta och Melilla. Arméflyget består av 1 attackhelikopterbataljon och 3 andra helikopterbataljoner.

Marinens grundorganisation består av 22 000 sjömän och 5 000 marininfanterister. Flottan har 1 amfibiefartyg, 10 fregatter och fyra ubåtar. Marininfanteriet är organiserat i en amfibiebrigad och tre basjägarregementen. Marinflyget har helikoptrar och Hawker Siddeley Harrier stridsflygplan.

Flygvapnets grundorganisation består av 25 000 flygsoldater. Eurofighter Typhoon, F/A-18 Hornet och Dassault Mirage F1 är de viktigaste stridsflygplanen.

Utrikespolitik[redigera | redigera wikitext]

Mänskliga rättigheter[redigera | redigera wikitext]

Geografisk indelning[redigera | redigera wikitext]

Spanien är en nation[10] geografiskt organiserad i 17 autonoma regioner och 2 autonoma städer. De autonoma regionern är indelade i provinser.

Autonoma regioner[redigera | redigera wikitext]

Det finns också sex platser med spansk suveränitet längs den afrikanska kusten: Plazas de soberanía mayores (exklaverna Ceuta och Melilla) administreras som autonoma områden, plazas de soberanía menores (öarna Islas Chafarinas, Peñón de Alhucemas, och Peñón de Vélez de la Gomera) är under direkt spansk administration. Kanarieöarna, Ceuta och Melilla åtnjuter speciell status inom EU, se Undantag inom EU.

Provinser[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Spaniens provinser

Det spanska kungariket är också indelat i 50 provinser (provincias). Autonoma regioner grupperar provinserna (t. ex består Extremadura av två provinser, Cáceres och Badajoz). De autonoma regionerna Asturien, de Baleariska öarna, Kantabrien, La Rioja, Navarra, Murcia, och Madrid består vardera av en enda provins.

Ekonomi och Industri[redigera | redigera wikitext]

Spaniens pengatillgångar är bland annat: turism, stålindustri, textil- och läderindustri.

Arbetslöshet[redigera | redigera wikitext]

Den spanska arbetsmarknaden har under modern tid kännetecknats av en hög arbetslöshet, det är priset landet fick betala för den snabba strukturomvandlingen som skedde när landet moderniserades, enligt den svenske Spanienkännaren Thomas Gustafsson. När Spanien drabbades av lågkonjunktur 2008 så utvecklades krisen i Spanien snabbt till en allvarlig skuldkris. Tillväxten föll. Arbetslösheten steg snabbt och Spanien hade snart Europas högsta arbetslöshet. Vid årsskiftet 2012/2013 låg arbetslösheten på 26 procent, enligt Spanska statistiska centralbyrån.

Naturtillgångar[redigera | redigera wikitext]

Industri[redigera | redigera wikitext]

I Spanien produceras, bland annat, textilier, järn och stål, bilmotorer, kemiska produkter, konfektion, skor, båtar, raffinerade petroleumprodukter och cement. Betydande är också livsmedelsindustrin inklusive drycker och transportmaterial. Spanien är en av de viktigaste vinproducenterna. Produktionen uppgick 2003 till omkring 30 miljoner hektoliter. Järn- och stålindustrin var, före sin omställning 1990, koncentrerad till Bilbao, Santander, Oviedo och Avilés.

Energi[redigera | redigera wikitext]

Valencia, på natten

Energibehovet i Spanien har sedan 2002 ökat med 3,5 procent per år med någon variation. År 2003 var exempelvis ökningen 7 procent. Konsumtionen ökade mellan 2002 och 2006 från 211 500 GWh till 253 600 GWh.[11]

År 2003 utgjordes 48,9 procent av den producerade energin i Spanien av energi från kärnkraftverk (16 422 000 toe eller tusen ton oljeekvivalenter) och 21,7 procent producerades vid kolkraftverk. Elproduktionen från vattenkraft och andra förnybara energikällor, som vindkraft, ökar från år till år.

Sedan några år tillbaka är den teoretiska kapaciteten att generera energi i Spanien större för vindkraftverken än för kärnkraftverken och landet är den näst största energiproducenten av vindkraft, efter Tyskland. Spanien och Tyskland producerade 2005 mer elenergi från vindkraftparker än från vattenkraftverken.

Valuta och Bankväsen[redigera | redigera wikitext]

Valutaenheten är euro och ges ut av Banco de España, i samarbete med Europeiska centralbanken. Sedan 1 januari 1999 har pesetan varit kopplad till euron, med en fast växlingskurs på 166,386 pesetas för en euro. Den 1 januari 2002 infördes sedlar och mynt i euro och den 28 februari samma år upphörde pesetan att cirkulera och euron blev den enda legala valutan i Spanien. Men spanska medborgare som innehar pesetas kan alltid få dem växlade till euro i Banco de España.

Turism[redigera | redigera wikitext]

Turismen är en stor inkomstkälla för Spanien. Varje år besöks landet av 60 miljoner människor.[12]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

Spaniens traditionella järnvägsnät är bredspårigt, 1668 mm. Under senare år har Spanien satsat hårt på utbyggnad av ett höghastighetsnät, AVE. Detta har dock normalspårvidd (1435 mm).

Motorväg[redigera | redigera wikitext]

Den spanska vägnätet består av ca 370 000 km. Det består av avgiftsbelagda motorvägar, fria motorvägar, fyrfältsvägar, vägar med dubbla körfält och konventionella landsvägar. I längduppgiften ingår inte vägar och gator i tätort och inte heller vägar för lantbruk eller skogsbruk. Men med enbart motorvägar och fyrfältsvägar inräknade har Spanien ett vägnät som uppgår till nästan 13 200 km, vilket gör Spanien till det tredje landet i världen i detta avseende, efter USA och Kina.

Flygplats[redigera | redigera wikitext]

De viktigaste flygplatserna i Spanien är Madrid-Barajas (Madrid), El Prat (Barcelona), Son Sant Joan (Palma de Mallorca), flygplatsen Malaga och flygplats Gran Canaria.

Följande städer har också civila flygplatser: Albacete, Alicante, Almeria, Asturias, Badajoz, Barcelona, Bilbao, Burgos, Cáceres, Castellón, Ciudad Real, Cordoba, Girona, Granada, Gran Canaria, Fuerteventura, La Coruña, Lanzarote, Huesca, Ibiza, Jerez, León, Lleida, Logroño, Madrid, Malaga, Melilla, Menorca, Murcia, Palma de Mallorca, Pamplona, Reus, Sabadell, Salamanca, San Sebastián, Santander, Santiago de Compostela, Sevilla, Teneriffa, Teruel, La Palma, La Gomera, El Hierro, Valencia, Valladolid , Vigo, Vitoria och Zaragoza.[13]

Av de 53 spanska flygplatserna är 47 offentliga och 6 privata.[13] Allmänna flygplatser förvaltas av spanska offentliga företag Aena[14] och AeroCat[15]. Inom den spanska luftrummet (ICAO) finns också flygplatserna i Gibraltar och Västsahara.

Hamn[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Under många år hade Spanien en stadig befolkning på 40 miljoner; tillväxten låg stilla på grund av låga födelsesiffor. Under 2000-talet har dock befolkningen ökat snabbt tack vare invandring från framför allt Latinamerika och Rumänien och passerade under 2006 45 miljoner. Landet hade 47.15 miljoner invånare den 1 januari 2011 enligt spanska statistiska centralbyrån (Instituto Nacional de Estadística, INE).[16] Av de 44 708 964 invånarna enligt spanska statistiska centralbyrån den 1 januari 2006 är 3,7 miljoner lagliga invandrare. Fler än en miljon av dem är rumäner, ungefär en halv miljon marockaner, en halv miljon till är ecuadorianer och 270 000 colombianer. Det finns också en nämnbar minoritet brittiska och tyska invandrare. Bara under 2005 ökade Spaniens invandrarbefolkning med 700 000. Av befolkningen i dess helhet är i dag 10 procent födda utomlands vilket betyder att Spanien har EU:s högsta invandring.[källa behövs]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

De folkrikaste storstadsområdena[redigera | redigera wikitext]

Pos. Stad Region Provins Folkmängd 1 januari 2010[17]
1 Madrid Madrid Madrid 6 028 629
2 Barcelona Katalonien Barcelona 5 014 474
3 Valencia Valencia Valencia 1 557 907
4 Sevilla Andalusien Sevilla 1 286 677
5 Málaga Andalusien Málaga 942 919
6 Bilbao Baskien Biscaya 910 085
7 GijónOviedo Asturien Asturien 836 141
8 Zaragoza Aragonien Zaragoza 744 459
9 AlicanteElche Valencia Alicante 697 039
10 Murcia Murcia Murcia 641 043

De folkrikaste städerna[redigera | redigera wikitext]

Pos. Stad Region Provins Folkmängd 1 januari 2010[18]
1 Madrid Madrid Madrid 3 273 049
2 Barcelona Katalonien Barcelona 1 619 337
3 Valencia Valencia (autonom region) Valencia 773 222
4 Sevilla Andalusien Sevilla 694 548
5 Zaragoza Aragonien Zaragoza 645 899
6 Málaga Andalusien Málaga 530 476
7 Bilbao Baskien Biscaya 353 187
8 Alicante Valencia (autonom region) Alicante 326 570
9 Valladolid Kastilien och León Valladolid 311 066
10 Las Palmas de Gran Canaria Kanarieöarna Las Palmas 308 919

Folkmängden för autonoma regioner[redigera | redigera wikitext]

(1 januari 2009)[19]

Autonom region Folkmängd Autonom region Folkmängd
Andalusien 8 302 923 Aragonien 1 345 473
Katalonien 7 475 420 Extremadura 1 102 410
Madrid 6 386 932 Balearerna 1 095 426
Valencia 5 094 675 Asturien 1 085 289
Galicien 2 796 089 Navarra 630 578
Kastilien och León 2 563 521 Kantabrien 589 235
Baskien 2 172 175 La Rioja 321 702
Kanarieöarna 2 103 992 Autonoma städer Folkmängd
Kastilien-La Mancha 2 081 313 Ceuta 78 674
Murcia 1 446 520 Melilla 73 460

Språk[redigera | redigera wikitext]

Följande språk är officiella tillsammans med spanska enligt spansk lag:

Katalanska, galiciska, aranesiska och spanska (kastilianska) kommer alla ursprungligen från latin och några av dem har egna dialekter, vissa ses som separata språk av sina talare. Ett speciellt exempel är valencianska, som är en variant av katalanska, och som har officiell status i Valencia. Baskiskan skiljer sig markant från de övriga språken, och saknar kända släktskap med andra språk i världen.

Det finns också några andra överlevande romanska minoritetsspråk, nämligen asturiska i Asturien och delar av León, Zamora och Salamanca och extremaduriska i Caceres och Salamanca, aragonesiska i Aragonien, samt några portugisiska dialekter som talas i byar nära gränsen till Portugal. Dessa har dock ingen officiell status.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Till religion överväger katolicismen, med minoriteter av muslimer och protestanter.

Hälsa[redigera | redigera wikitext]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Grundskolan är på tio år och är avgiftsfri. Skolgång sker mellan 6 och 16 års ålder. Första stadiet är sex år och följs av ett högstadium på fyra år. Efter det finns en tvåårig linje som leder till studentexamen, bachillerato på spanska. Därefter finns det även en tvåårig yrkesutbildning. Nästan en tredjedel av alla elever utbildas vid privatskolor. Spanien har några av Europas äldsta universitet, exempelvis universitetet i Salamanca som grundades år 1287. Idag finns det ett trettiotal statliga universitet och några privata.

För att få börja studera på allmänt eller privat universitet i Spanien måste man göra ett inträdesprov. Det kallas examen de selectividad.

Invandring[redigera | redigera wikitext]

Vetenskap och teknik[redigera | redigera wikitext]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Spansk litteratur
Don Quijote med vapendragaren Sancho. Illustration från Don Quijote av Miguel Cervantes.

Miguel Cervantes är Spaniens, och en av världens, genom tiderna mest kända författare. Han anses ha uppfunnit den moderna romankonsten med Don Quijote.

Andra betydande författare under medeltiden var Francisco de Quevedo, Lope de Vega och Luis de Góngora.

Under 1900-talet framträdde en generation framstående poeter som Federico García Lorca, Jorge Guillén och Vicente Aleixandre (nobelpriset 1977). Äldre föregångare var bland andra José Ortega y Gasset och Juan Ramón Jiménez (nobelpriset 1956).

Bland moderna prosaförfattare märks bland andra Camilo José Cela (nobelpriset 1989), Miguel Delibes, Ana Maria Matute, Juan Goytisolo och Luis Goytisolo.

Konst[redigera | redigera wikitext]

Från Spanien kommer några av konsthistoriens största och mest inflytelserika konstnärer, bland andra El Greco, Diego Velázquez, Francisco Goya, Pablo Picasso, Joan Miró och Salvador Dali. I modern tid är Antoni Tàpies den mest kände och uppmärksammade.

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Sagrada Família i Barcelona, ritad av arkitekten Antoni Gaudí, är Spaniens kanske mest kända och spektakulära byggnad. Ett annat exempel är Guggenheimmuseet i Bilbao. Alhambra vid staden Granada, som byggdes av morerna på 1300-talet, är ett annat känt byggnadsverk.

Film[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Spansk film

Luis Buñuel är Spaniens genom tiderna mest kände filmskapare. Från och med 1980-talet har Pedro Almodovar varit den internationellt mest uppmärksammade.

Musik[redigera | redigera wikitext]

Flamenco anses av många vara synonymt med spansk musik trots att den mest är begränsad till Andalusien i södra Spanien. Andra regionala sorters folkmusik är också populär. Inom klassisk musik har sångare som Plácido Domingo och José Carreras blivit mycket kända. Andrés Segovia var framstående inom klassisk gitarrmusik. Pop och rockmusik har en stor popularitet i Spanien men få artister har blivit internationellt kända.

Radio, television och press[redigera | redigera wikitext]

RTVE är ett statligt public service-bolag som är oberoende av regeringen, men finansieras av offentliga medel och av licensavgifter. Koncernen omfattar den spanska radion RNE[20] och spanska televisionen TVE.[21] Nyhetsprogrammet i kanal 1 (La 1, "Ettan"), som heter Telediario har högt anseende och har belönats med "TV News Awards" om "Media Tenor International" som bästa nyhetskanal i världen.[22]

De viktigaste privata tv-kanalerna är följande:

  • Antena 3
  • Cuatro
  • TeleCinco
  • La Sexta

Spaniens viktigaste tidningar är:[23]

  • ABC
  • El Mundo
  • El País
  • La Razón
  • La Vanguardia (med separata editioner på spanska och katalanska, sedan 2011[24])
  • El Periódico (med separata editioner på spanska och katalanska, sedan 1997[25])
  • Público

Till gruppen finanstidningar hör:[23]

  • Expansión
  • Cinco Días

De viktigaste sporttidningarna är:[23]

  • As
  • Marca
  • Sport
  • Mundo deportivo
  • Superdeporte

Helg- och festdagar[redigera | redigera wikitext]

Datum Namn Beskrivning
1 januari Año Nuevo ( ≈ Nyårsdagen)
6 januari Reyes Magos
Epifanía
mars eller april Viernes Santo
mars eller april Lunes de Pascua
23 april Sant Jordi Det är brukligt att ge en bok och en ros denna dag
1 maj Día del Trabajo ( ≈ Första maj)
1 november Día de Todos los Santos
6 december Día de la Constitución española de 1978 Spanska konstitutionen Dag
8 december Inmaculada Concepción
25 december Navidad

Spanska köket[redigera | redigera wikitext]

Tapas de Tortilla de Patata.
Huvudartikel: Spanska köket

Paella, tortilla och gazpacho är några typiska spanska maträtter.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Camp Nou i Barcelona: den största fotbollsarenan i Europa.

Sport i Spanien har dominerats av fotboll sedan början av 1920-talet. Real Madrid, FC Barcelona och Valencia CF är tre av de mest framgångsrika fotbollsklubbarna i världen. Landets fotbollslandslag vann europamästerskapet i fotboll 1964, 2008 och 2012. Den 11 juli 2010 tog Spanien sitt första guld i Fotbolls-VM.

Basket, tennis, cykling, handboll, motorcykel och sedan ett antal år tillbaka bilsport, är också stort i landet, på grund av de spanska framgångarna inom dessa sporter. 1992 hölls olympiska sommarspelen i Barcelona och det tillförde en stor mängd olika sporter till landet.

Fernando Alonso, med sina två titlar, är den enda spanjoren som blivit världsmästare i Formel 1. Han tog båda sina titlar för Renault, säsongerna 2005 och 2006.

Rafael Nadal är en av de bästa tennisspelarna i världen[26][27], med flera Grand Slam-titlar, inklusive Wimbledon 2010 i herrsingel.

I norra Spanien är baskisk pelota en populär sport.

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 29 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 36 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 28 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2012 23 av 186

Se även[redigera | redigera wikitext]

Flag of Spain.svg Spanienportalen

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fungerar också som den kungliga hymnen.
  2. ^ Före 1999 (enligt lag, 2002): peseta.
  3. ^ Förutom Kanarieöarna som ligger i tidzonen WET (UTC, UTC+1 under sommaren).
  4. ^ Domänen .eu används också som delas med andra medlemsstater i Europeiska unionen. Även domänen .cat används i katalanska-talande områden.
  5. ^ I Spanien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Spaniens officiella namn enligt följande:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Official Population Figures of Spain. Population on the 1 April 2010” (på spanska). Instituto Nacional de Estadística de España. http://www.ine.es/jaxiBD/tabla.do?per=01&type=db&divi=EPOB&idtab=2. Läst 5 juli 2010. 
  2. ^ [a b] ”Spain” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2010/02/weodata/weorept.aspx?sy=2007&ey=2010&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=184&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=39&pr.y=11. Läst 21 april 2010. 
  3. ^ ”Country Comparison to the World” (på engelska). The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2172.html. Läst 13 augusti 2008. 
  4. ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 2013-04-04. 
  5. ^ (PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska. Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2007. sid. 104. Libris 10473857. ISBN 978-91-38-32379-3. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/11/46/7aff8780.pdf 
  6. ^ Den spanska konstitutionen innehåller ingen officiell benämning på staten, även om España (Spanien), Estado español (Spanska staten) och Nación española (Spanska nationen) används omväxlande. Trots det etablerade spanska utrikesministeriet i en förordning publicerad 1984 att benämningarna España (Spanien) och Reino de España (Konugariket Spanien) är lika giltiga för att beteckna Spanien i internationella fördrag. Denna term, Konungariket Spanien, används flitigt av regeringen i nationella och internationella frågor av alla slag, inklusive utländska fördrag samt nationella officiella handlingar, och är därför känt som det officiella namnet av många internationella organisationer. Acuerdo entre el Reino de España y Nueva Zelanda, Acuerdo entre el reino de España y el reino de Marruecos[död länk]; licenser behörigheter Tratado de la Unión Europea
  7. ^ http://www.generales2011.mir.es/99CG/DCG99999TO_L1.htm
  8. ^ http://www.diariodenavarra.es/noticias/mas_actualidad/nacional/la_investidura_rajoy_sera_entre_21_diciembre_53383_1031.html
  9. ^ Den spanska titeln är Presidente del Gobierno de España, president/ordförande för Spaniens regering, men torde motsvara ungefär "premiärminister"
  10. ^ http://culturitalia.uibk.ac.at/hispanoteca/Landeskunde-Spanien/Constituci%C3%B3n/CONSTITUCI%C3%93N%20ESPA%C3%91OLA%20DE%201978.htm
  11. ^ Årsrapport 2006 om Spanska elnätet (Informe anual del año 2006 de Red Eléctrica Española)
  12. ^ http://www.diariodelviajero.com/noticias/60-millones-de-visitas-record-de-turistas-en-espana
  13. ^ [a b] http://es.wikipedia.org/wiki/Aeropuertos_de_Espa%C3%B1a
  14. ^ http://www.aena.es/csee/Satellite?pagename=Home
  15. ^ http://www.elpais.com/articulo/espana/Generalitat/creara/firma/Aerocat/gestionar/aeropuertos/catalanes/asumir/personal/elpepiesp/20060809elpepinac_16/Tes
  16. ^ ”Población padronal a 1 de enero de 2011. Instituto Nacional de Estadística”. http://www.ine.es/. 
  17. ^ Ministerio de Vivienda, España; Las Grandes Áreas Urbanas y sus municipios (ordenadas por población en 2010) (pdf-fil) Läst 7 juli 2012.
  18. ^ Instituto Nacional de Estadística, España; INEbase / Nomenclátor. Relación de unidades poblacionales Avser städer, ej hela kommuner. Läst 8 februari 2011.
  19. ^ http://de.wikipedia.org/wiki/Spanien#Autonome_Gemeinschaften_nach_Einwohnern
  20. ^ Spanska radion, RNE=Radio Nacional España
  21. ^ http://noticias.juridicas.com/base_datos/Admin/l17-2006.html
  22. ^ http://www.rtve.es/noticias/20091118/telediario-2-tve-premiado-como-mejor-informativo-del-mundo/301335.shtml
  23. ^ [a b c] http://www.rtve.es/tve/teletexto/100/185_0001.htm
  24. ^ La Vanguardia en català (2012-05-04): "'La Vanguardia' celebra a Mataró un any d'edició en català". Lavanguardia.com. Läst 10 juni 2013. (katalanska)
  25. ^ Montoliu, César"Informe sobre el sistema de traducción automática del Periódico de Catalunya". Europa.eu. Läst 10 juni 2013. (spanska)
  26. ^ http://es.atpworldtour.com/Rankings/Singles.aspx
  27. ^ http://www.atpworldtour.com/Rankings/Singles.aspx

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gustafsson, Thomas (2012). Spanien (En stat,flera nationer). Stockholm: Carlsson Bokförlag. ISBN 91-7203-440-4 
  • Gustafsson, Thomas (2010 (2., uppdaterade uppl.)). Spanien (En färd genom historien). Stockholm: Carlsson Bokförlag. ISBN 978-91-7331-369-8 
  • Gustafsson, Thomas (2001). Spanien (Sol och skugga). Stockholm: Carlsson Bokförlag. ISBN 91-7203-962-0 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 40°30′N 4°13′V / 40.500°N 4.217°V / 40.500; -4.217