Spanien

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Kungariket Spanien)
Hoppa till: navigering, sök
Konungariket Spanien
Reino de España
Flagga Statsvapen
Valspråk"Plus Ultra"  (latin)
"Ännu längre"
Nationalsång: "Marcha Real"  (spanska)[a]
"Kungliga marschen"”
Huvudstad
(och största stad)
Madrid
Officiellt språk Spanska1
Statsskick Konstitutionell monarki
 -  kung Felipe VI
 -  premiärminister Mariano Rajoy
Area
 -  Totalt 504 782 km² (50:e)
 -  Vatten (%) 1,04 %
Befolkning
 -  2010 års uppskattning 46 030 109[1] (27:e)
 -  Befolkningstäthet 93/km² (111:a)
BNP (PPP) 2010 års beräkning
 -  Totalt $1 364 miljarder[2] (13:e)
 -  Per capita $29 651[2] 
Ginikoefficient (2005) 32[3] (mycket hög)
HDI (2012) 0,885[4] (23:e)
Valuta Euro[b] (EUR, €)
Tidszon CET[c] (UTC +1)
Topografi
 -  Högsta punkt Teide (på Teneriffa), 3 718 m ö.h.
 -  Största sjö Lago de Sanabria, 3,68 km²
 -  Längsta flod Tajo, 1 038 km
Nationaldag 12 oktober
Nationalitetsmärke E
Landskod ES, ESP
Toppdomän es[d]
Landsnummer 34
1 Språk som innehar viss officiell status är katalanska, baskiska, galiciska och aranesiska. I Val d'Aran, Katalonien, är även den aranesiska dialekten av occitanska officiellt språk.

Spanien (spanska: España), officiellt Konungariket Spanien[5] (spanska: Reino de España)[e][6], är ett land och medlemsstat i Europeiska unionen belägen i sydvästra EuropaIberiska halvön. Dess fastland gränsar i söder och öster till Medelhavet förutom en liten landgräns med det brittiska översjöiska territoriet Gibraltar; i norr av Frankrike, Andorra och Biscayabukten samt i nordväst och väster av Atlanten och Portugal.

Spanskt territorium inkluderar även Balearerna i Medelhavet, Kanarieöarna i Atlanten utanför Afrikas kust och två autonoma städer i Nordafrika, Ceuta och Melilla, som gränsar till Marocko. Vidare är staden Llivia en spansk exklav belägen inne på franskt territorium. Med en yta på 504 030 km² är Spanien det näst största landet i Västeuropa och Europeiska unionen efter Frankrike.

På grund av sitt läge har Spaniens territorium varit föremål för många yttre påverkningar sedan förhistorisk tid och fram till bildandet som ett land. Spanien framträdde som ett enat land på 1400-talet efter giftermålet mellan de katolska monarkerna och slutförandet av återerövringen, eller Reconquista, av den iberiska halvön 1492. Omvänt har Spanien varit en viktig inflytelsekälla till andra regioner, främst under den moderna eran, då man blev ett globalt imperium som har lämnat ett arv på över 500 miljoner spansktalande i dag, vilket gör det till världens näst mest talade modersmål.

Spanien är en demokrati organiserad i form av en parlamentarisk regering under en konstitutionell monarki. Spanien är ett i-land med den tolfte största ekonomin i världen efter nominell BNP och har en mycket hög levnadsstandard (23:e högsta Human Development Index), inklusive den tionde högsta livskvalitetsindexet i världen (2005). Spanien är medlem i FN, EU, Nato, OECD och WTO.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Spaniens historia
Slottet Loarre, Huesca.

Spanien grundades 1469 som en dubbelmonarki när Ferdinand II av Aragonien (spanska: Fernando) och Isabella I av Kastilien (spanska: Isabel) förenade de två rikena Aragonien och Kastilien i en personalunion genom äktenskap. År 1492 lyckades de sedan erövra det muslimska kungariket Granada som vid denna tid utgjorde ett område stort som Skåne. Erövringen av Granada följdes av utdrivandet av judar och muslimer, vilket följdes av en ekonomisk och kulturell tillbakagång.[källa behövs]

Samma år som Granada föll nådde Christofer Columbus Amerika. Den nya farleden som han upptäckt gick från Kanarieöarna som vid ungefär samma tidpunkt erövrats av de spanska styrkorna. Columbus upptäckte inte Amerika, men den nya farleden innebar att Spanien på bara några år kunde lägga under sig stora delar av Nya världen. År 1515 fick Spanien sina nuvarande gränser då de södra delarna av kungariket Navarra, där också Baskien ingick, erövrades i ett krig där franska och spanska styrkor slogs tillsammans mot Navarra. De norra delarna av Navarra och Baskien infogades i Frankrike.

Under 1500-talet och 1600-talet nådde Spanien sin höjdpunkt med stora besittningar i Amerika, men också Filippinerna blev en del av det spanska imperiet. Under slutet av 1600-talet fick Spanien konkurrens ifrån andra europeiska kolonialmakter, främst England. Under 1800-talet frigjorde sig många av Spaniens tidigare kolonier och imperiet föll samman. Spansk-amerikanska kriget år 1898 då Kuba gick förlorat satte definitivt stopp för den spanska dominansen i Latinamerika.

Ávilas stadsmurar.

Sociala och politiska förändringar, som ledde till etablerandet av en bräcklig demokrati 1930, utlöste en blodig urladdning i spanska inbördeskriget (1936-1939), då militära upprorsmakare under general Francisco Franco efter en plågsam kamp grep makten i landet. Omkring en halv miljon spanjorer stupade i kriget och ytterligare lika många avrättades eller avled av svält under de svåra efterkrigsåren. Under Francos regim, som varade till 1975, fängslades över två miljoner spanjorer för regimkritisk verksamhet. Ekonomin började emellertid utvecklas snabbt från 1960-talet, vilket ledde till en social motreaktion.

Under slutet av 1950-talet inleddes Spaniens era som turistland, samtidigt som regimen slöt nära utrikespolitiska band med USA och blev medlem i Nato. De första turistmålen var Balearernas största ö Mallorca och Gran Canaria. Snart tillkom "solkusten" Costa del Sol vid Malaga, där en hel turiststad, Torremolinos uppfördes. Senare resmål blev också de övriga baleariska öarna till exempel Ibiza, kanarieön Teneriffa samt Costa Brava vid Barcelona.

Slutet av Francos redan svärtade epok blev våldsamt med bombattentat mot premiärminister Luis Carrero Blanco, Francos tilltänkta efterträdare, i december 1973, vilket besvarades med hårda repressalier som fördömdes av omvärlden. Hösten 1975 avrättades sju anhängare av separatistgrupperna ETA och FRAP trots internationella protester, vilket fick Olof Palme att kalla regimen för satans mördare. Detta vållade stor skandal eftersom Svenska transportarbetarförbundets ordförande Hans Ericsson vid samma tidpunkt fotograferades på Kanarieöarna.

General Franco och USA:s president Eisenhower i Madrid (1959).

När Franco dog 1975 hade han i nästan 40 år lyckats hålla oppositionen i ett järngrepp, vilket inte hindrade efterträdaren Juan Carlos av Bourbon att i samverkan med premiärminister Adolfo Suarez påbörja en snabb demokratisering av landet. 1976 genomfördes en folkomröstning om politiska reformer, som ledde till allmänna och fria val 1977 och en ny och demokratisk författning 1978. Ett kuppförsök 1981 från besvikna grupper inom militären bromsades genom kung Juan Carlos bestämda ingripande. Därefter har Spanien utvecklats till en stabil parlamentarisk demokrati, från 1982 under den långvarige socialistledaren Felipe Gonzalez.

År 1986 blev Spanien medlem av EU, vilket har betytt ett stort ekonomiskt uppsving även för de delar av Spanien där turismen inte givit inkomster. Ett ambitiös satsning på infrastrukturen har sedan 1990-talet inneburit ett flertal nya snabbtågslinjer samt ett allt mer heltäckande motorvägsnät. En konservativ regering under José María Aznar kunde bilda regering 1996, men förlorade makten åt José Zapatero och socialdemokratiska PSOE 2004, vilket bekräftades i valet 2008. Sedan valet 2011 leds Spanien av premiärministern (Presidente de Gobierno) Mariano Rajoy, som är ledare för konservativa Partido Popular (PP).

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Det spanska fastlandet domineras av höga platåer och bergskedjor såsom Pyrenéerna och Sierra Nevada. Flera stora floder rinner från dessa höjder, såsom Tajo, Ebro, Duero, Guadiana och Guadalquivir. Längs kusten finns uppslammade slättland; det största ligger vid Guadalquivir i Andalusien, och i öst finns uppslammade slättland tillsammans med medelstora floder som Segura, Júcar och Turia. Spanien gränsar i öst till Medelhavet, till norr mot Biscayabukten och till väst mot Atlanten. Balearerna ligger i Medelhavet och Kanarieöarna i Atlanten utanför Afrikas kust.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Klimatområden i Spanien enligt Köppens system.
Huvudartikel: Spaniens klimat

Spaniens klimat kan delas in i fyra områden:

  • Medelhavet: främst subtropiskt klimat i östra och södra delen av landet, och mycket regn under vår och höst. Milda vintrar.
  • Inlandet: Kontinentalt klimat, kyliga vintrar (mycket snö i norr) och varma somrar.
  • Norra Atlantkusten: Nederbörd främst under vintern, med milda, något kalla, somrar.
  • Kanarieöarna: subtropiskt klimat på gränsen till tropiskt, med milda temperaturer (18 °C till 24 °C) hela året.

Regering och politik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Politik i Spanien
Cuenca - Saint Paul Bro, designad av Gustave Eiffel, samma som Eiffeltornet, Paris.
Cuenca, Spanien

I valet 2011 vann Partido Popular Spaniens riksdagsval med absolut majoritet (186 av 359 ledamöter i kongressen och 136 av 208 i senaten).[7] Partiledare och premiärminister är Mariano Rajoy, som tillträdde den 21 december och därmed blev den sjätte presidenten under den demokratiska perioden som började 1977.[8]

Mellan valet 2004 och valet 2011 styrdes landet av det Spanska socialistiska arbetarpartiet, PSOE. Premiärminister var José Luis Rodríguez Zapatero.[9] De tre viktigaste åtgärderna i början av hans mandatperiod var: 50 procent representation av kvinnor i regeringsministären, tillbakadragande av de spanska trupperna i Irak och godkännande av giftermål mellan homosexuella.

Politiskt system[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Spaniens statsskick

Spanien är en konstitutionell monarki. Statschef är kung Felipe VI. Regeringen leds av regeringschefen (spanska: Presidente del Gobierno).

Försvar[redigera | redigera wikitext]

Den spanska försvarsmakten - Fuerzas Armadas de España - består av armén (Ejército de Tierra), marinen (Armada) och flygvapnet (Ejército del Aire) samt Guardia Civil. Värnplikten avskaffades 2002 och Spanien har sedan dess en yrkesarmé.

Arméns grundorganisation består av 9 000 soldater i fyra mekaniserade brigader, tre lätta infanteribrigader och en fallskärmsjägarbrigad. Därtill kommer den Spanska främlingslegionen och Regulares i Ceuta och Melilla. Arméflyget består av 1 attackhelikopterbataljon och 3 andra helikopterbataljoner.

Marinens grundorganisation består av 22 000 sjömän och 5 000 marininfanterister. Flottan har 1 amfibiefartyg, 10 fregatter och fyra ubåtar. Marininfanteriet är organiserat i en amfibiebrigad och tre basjägarregementen. Marinflyget har helikoptrar och Hawker Siddeley Harrier stridsflygplan.

Flygvapnets grundorganisation består av 25 000 flygsoldater. Eurofighter Typhoon, F/A-18 Hornet och Dassault Mirage F1 är de viktigaste stridsflygplanen.

Utrikespolitik[redigera | redigera wikitext]

Efter återgången till demokrati efter Francos död 1975, har främsta målet för Spaniens utrikespolitik varit att bryta den diplomatiska isoleringen under Franco-åren, utöka de diplomatiska förbindelserna, träda in i den Europeiska gemenskapen, och utforma säkerhetspolitiken med Västeuropa.

Som medlem av NATO sedan 1982 har Spanien etablerat sig som deltagare i multilaterala internationella säkerhetsfrågor. Spaniens EU-medlemskap utgör en viktig del av dess utrikespolitik. Även på många internationella frågor utanför Västeuropa föredrar Spanien att samordna sina insatser med sina EU-partner genom det europeiska politiska samarbetet.

Spanien har upprätthållit sin speciella relation med de spansktalande länderna i Amerika och Filippinerna. Dess politik betonar begreppet om en Iberoamerikansk gemenskap, i huvudsak en förnyelse av det historiskt liberala begreppet "hispanidad" eller "hispanism", som det ofta kallas på engelska, med vilket man har försökt länka den Iberiska halvön med den spansktalande delen av Amerika, genom språk, handel, historia och kultur.

Mänskliga rättigheter[redigera | redigera wikitext]

Geografisk indelning[redigera | redigera wikitext]

Spanien är en nation[10] geografiskt organiserad i 17 autonoma regioner och 2 autonoma städer. De autonoma regionern är indelade i provinser.

Autonoma regioner[redigera | redigera wikitext]

Det finns också sex platser med spansk suveränitet längs den afrikanska kusten: Plazas de soberanía mayores (exklaverna Ceuta och Melilla) administreras som autonoma områden, plazas de soberanía menores (öarna Islas Chafarinas, Peñón de Alhucemas, och Peñón de Vélez de la Gomera) är under direkt spansk administration. Kanarieöarna, Ceuta och Melilla åtnjuter speciell status inom EU, se Undantag inom EU.

Provinser[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Spaniens provinser

Det spanska kungariket är också indelat i 50 provinser (provincias). Autonoma regioner grupperar provinserna (t. ex består Extremadura av två provinser, Cáceres och Badajoz). De autonoma regionerna Asturien, de Baleariska öarna, Kantabrien, La Rioja, Navarra, Murcia, och Madrid består vardera av en enda provins.

Självständighetsrörelser[redigera | redigera wikitext]

I Spanien existerar olika politiska grupperingar med inriktning på självständighetssträvande, nära knutna till regionalistiska och nationalistiska rörelser, som till exempel den katalanska nationalismen, den galiciska nationalismen elller den baskiska nationalismen, som vill skilja de områden där de är aktiva från Spanien. Sådana rörelser finns huvudsakligen i Katalonien, Galicien, Navarra och Baskien, där det finns politiska partier som är uttalat självständighetssträvande såsom Esquerra Republicana de Catalunya, Unión do Povo Galego, Aralar och Bildu. Å andra sidan vacklar nationalistiska partier som Convergencia i Unió, Bloque Nacionalista Galego och Partido Nacionalista Vasco mellan ställningstaganden för regional självstyrelse och ett uttalat strävande efter självständighet.

Ekonomi och Industri[redigera | redigera wikitext]

Utrikeshandel[redigera | redigera wikitext]

Den spanska ekonomin växte mellan 1993-2005 på grund av bland annat hög konsumtion, en snabbväxande byggsektor, låga räntor och arbetskraftsinvandring.[11] År 1986 blev Spanien medlem i EU, vilket påverkade landet på så sätt att de fick bidrag från strukturfonder inom EU-budgeten. Importen i landet ökade också i samband med EU-inträdet.[12] Spaniens största handelspartners är Storbritannien, Italien, Tyskland och Frankrike.[13]

Sedan 1990 har exporten av varor och tjänster ökat från att utgöra cirka 16% av BNP år 1990 till cirka 26% av BNP år 2010[14] och mellan år 2005 och 2012 har värdet av varuexporten ökat från cirka 193 284 miljoner amerikanska dollar till 291 671 miljoner amerikanska dollar.[15] Spaniens viktigaste exportvaror är vin, frukt, bilar, grönsaker, maskiner, metaller och kemiska produkter.[16]

Importen av varor och tjänster har ökat från cirka 19% av BNP år 1990 till cirka 28% av BNP år 2010[17] och mellan 2005 och 2012 ökade värdet av varuimporten från cirka 278 094 miljoner amerikanska dollar till cirka 323 729 miljoner amerikanska dollar.[18]


Arbetslöshet[redigera | redigera wikitext]

År 2006 var cirka 8% av Spaniens befolkning arbetslösa, men när arbetsmarknaden drabbades av en finanskris ökade sifforna.[19] Annan statistik visar att cirka 21,6% av befolkningen var arbetslösa år 2011, vilket betyder att arbetslösheten ökade snabbt.[20] Statistik publicerad den 29e april 2014 visar att cirka 25,93% av Spaniens befolkning var arbetslösa då, vilket visar på ytterligare ökning.[21]

Naturtillgångar[redigera | redigera wikitext]

Skog[redigera | redigera wikitext]

Spanien har den tredje största totala skogsarealen av samtliga europeiska nationer med omkring 180.000 kvadratkilometer enligt FAOs sammanställning i State of the World's Forests. sida 17 Noia 64 mimetypes pdf.png PDF Efter att under flera århundraden minskat till följd av massiv avverkning, så ökade landets skogsareal under 1900-talets andra hälft med omkring 50.000 kvadratkilometer till följd av skogsplantering. Under 2000-talets första decenium hade Spanien den högsta tillväxten av skogsareal av samtliga europeiska länder med omkring 1200 kvadratkilometer skog per år. sida 13 Noia 64 mimetypes pdf.png PDF Landets har de tredje största tillgångarna för produktion av biomassa i Europa med årliga produktionstillgångar om 90 miljoner ton.

Industri[redigera | redigera wikitext]

På 1700-talet blev Katalonien Spaniens huvudområde för industri, främst textilindustri och har varit det sedan dess. Baskien och Asturien i norra Spanien har varit huvudområden för järn-och stålindustrin och tung industri. I slutet av 1900-talet utvecklades Spaniens industrier. Under Francotiden utsågs Madrid och Barcelona till Spaniens främsta industriregioner, men efter landets inträde i EU skapades fler industriområden längs medelhavskusten.[22] Järn- och stålindustri finns bland annat Valencia, Baskien och Asturien. Kemisk industri finns inte bara i Madrid och Barcelona utan även Bilbao, Santander och Gijón. Aluminiumsmältverk finns i bland annat San Ciprián och Avilés.

Den enskilt viktigaste industrin i Spanien är fordonsindustrin som ensam stod för 10% av landets BNP, 16% av landets export och sysselsatte 380.000 personer 2013. Tillverkningstakten har sedan slutet av 1980-talet legat på mellan 2 och 3 miljoner bilar årligen och landet var år 2013 Europas näst största biltillverkare efter Tyskland. Ett 40-tal fordonsmodeller (bilar, lastbilar och bussar) tillverkas i 17 fabriker av 10 olika tillverkare, SEAT (Barcelona), Nissan (Barcelona, Ávila och Santander), PSA (Madrid och Vigo), Renault (Palencia, Valladolid och Sevilla), Ford (Valencia), Opel (Zaragoza), Volkswagen (Pamplona), Mercedes-Benz (Vitoria-Gasteiz och Santander), Iveco (Madrid och Valladolid) samt Evobus (Santander). [23], [24]

I Spanien produceras, bland annat, textilier, järn och stål, bilmotorer, kemiska produkter, konfektion, skor, båtar, raffinerade petroleumprodukter och cement. Betydande är också livsmedelsindustrin inklusive drycker och transportmaterial. Spanien är en av de viktigaste vinproducenterna. Produktionen uppgick 2003 till omkring 30 miljoner hektoliter. Järn- och stålindustrin var, före sin omställning 1990, koncentrerad till Bilbao, Santander, Oviedo och Avilés.

Energi[redigera | redigera wikitext]

Valencia, på natten

Energibehovet i Spanien har sedan 2002 ökat med 3,5 procent per år med någon variation. År 2003 var exempelvis ökningen 7 procent. Konsumtionen ökade mellan 2002 och 2006 från 211 500 GWh till 253 600 GWh.[25]

År 2003 utgjordes 48,9 procent av den producerade energin i Spanien av energi från kärnkraftverk (16 422 000 toe eller tusen ton oljeekvivalenter) och 21,7 procent producerades vid kolkraftverk. Elproduktionen från vattenkraft och andra förnybara energikällor, som vindkraft, ökar från år till år.

Sedan några år tillbaka är den teoretiska kapaciteten att generera energi i Spanien större för vindkraftverken än för kärnkraftverken och landet är den näst största energiproducenten av vindkraft, efter Tyskland. Spanien och Tyskland producerade 2005 mer elenergi från vindkraftparker än från vattenkraftverken.

Kärnkraften stod 2009 för ungefär hälften av landets energiförsörjning och är Spaniens viktigaste energikälla. Även biobränslen, kol, vattenkraft, vind- och solenergi är viktiga för landet och en av världens ledande producenter av just vind-och solenergi är detta land.[26]

Valuta och Bankväsen[redigera | redigera wikitext]

Valutaenheten är euro och ges ut av Banco de España, i samarbete med Europeiska centralbanken. Sedan 1 januari 1999 har pesetan varit kopplad till euron, med en fast växlingskurs på 166,386 pesetas för en euro. Den 1 januari 2002 infördes sedlar och mynt i euro och den 28 februari samma år upphörde pesetan att cirkulera och euron blev den enda legala valutan i Spanien. Men spanska medborgare som innehar pesetas kan alltid få dem växlade till euro i Banco de España.

Turism[redigera | redigera wikitext]

I Spanien finns det möjlighet till sol och bad på exempelvis Kanarieöarna och Mallorca, men där finns också bergskedjan Pyrenéerna, Kantabriska bergen och nationalparker som Ordesa och Picos de Europa, vilket ger möjlighet till att även se och uppleva djur och natur. Dessutom finns det mycket annat såsom museer och olika evenemang.[27] Spanien är världens näst största turistland och antalet besökande turister har utvecklats från cirka 28 miljoner år 1973 till cirka 59 miljoner år 2007.[28] Detta innebar att intäkterna från turismen ökade från cirka 27,4 miljarder amerikanska dollar år 1995 till cirka 65 miljarder amerikanska dollar år 2007. Statistik visar att intäkterna sjunkit och år 2010 visade diagrammet istället cirka 58,7 miljarder amerikanska dollar.[29]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Spaniens järnvägsnät

Spaniens traditionella järnvägsnät är bredspårigt, 1668 mm. Under senare år har Spanien satsat hårt på utbyggnad av ett höghastighetsnät, AVE. Detta har dock normalspårvidd (1435 mm).

Motorväg[redigera | redigera wikitext]

Den spanska vägnätet består av ca 370 000 km. Det består av avgiftsbelagda motorvägar, fria motorvägar, fyrfältsvägar, vägar med dubbla körfält och konventionella landsvägar. I längduppgiften ingår inte vägar och gator i tätort och inte heller vägar för lantbruk eller skogsbruk. Men med enbart motorvägar och fyrfältsvägar inräknade har Spanien ett vägnät som uppgår till nästan 13 200 km, vilket gör Spanien till det tredje landet i världen i detta avseende, efter USA och Kina.

Flygtrafik[redigera | redigera wikitext]

Spanien är ett land med omfattande flygtrafik, såväl inrikes som internationell. Spaniens geografi med stora bergskedjor och dåliga landväga kommunikationer tillsammans med relativt långa avstånd mellan viktiga befolkningscentra har varit faktorer som bidragit till landets omfattande inrikestrafik. Spanien hade fram till 2008 en av världens mest frekvent trafikerade inrikeslinje på sträckan mellan Madrid och Barcelona. Den internationella flygtrafiken i Spanien sköts av över 200 flygbolag på ett drygt 30-tal flygplatser. De viktigaste flygplatserna i Spanien är Adolfo Suárez Madrid-Barajas (Madrid), El Prat (Barcelona), Palma de Mallorca flygplats (Palma de Mallorca), Málaga flygplats (Málaga) och Gran Canaria flygplats (Gran Canaria).

Följande städer har också civila flygplatser: Albacete, Alicante, Almeria, Asturias, Badajoz, Barcelona, Bilbao, Burgos, Cáceres, Castellón, Ciudad Real, Cordoba, Girona, Granada, Gran Canaria, Fuerteventura, La Coruña, Lanzarote, Huesca, Ibiza, Jerez, León, Lleida, Logroño, Madrid, Malaga, Melilla, Menorca, Murcia, Palma de Mallorca, Pamplona, Reus, Sabadell, Salamanca, San Sebastián, Santander, Santiago de Compostela, Sevilla, Teneriffa, Teruel, La Palma, La Gomera, El Hierro, Valencia, Valladolid, Vigo, Vitoria och Zaragoza.[30]

Av de 53 spanska kommersiella flygplatserna är 47 offentliga och 6 privata.[30] därtill finns ett drygt 50-tal flygfält utan kommersiell trafik, nästan samtliga är privatägda. Allmänna flygplatser förvaltas av de spanska offentliga företagen Aena[31] och AeroCat[32]. Ett specialfall är flygplatsen Andorra-La Seu som ägs av den Katalanska staten men genom avtal förvaltas av landet Andorra. Inom det spanska luftrummet (ICAO) finns också flygplatser i Gibraltar och Västsahara.

Sjöfart[redigera | redigera wikitext]

Med drygt 7900 km kust varav 4900 på den iberiska halvön, har Spanien den längsta sammanlagda kuststräckan av samtliga EU nationer.[33] Med sitt geografiska läge och landets historiskt dåliga landväga kommunikationer med den europeiska kontinenten har sjöfarten alltid varit central för Spaniens handelsförbindelser och ekonomiska utveckling. Av denna anledning har landet ett mycket omfattande system av hamnar. Spaniens statliga hamnmyndighet (Puertos del Estado) administrerar 46 av landets viktigaste handels- och färjehamnar, av dessa utmärker sig bland andra hamnen i Algeciras som är Spaniens största räknat i hanterad godsmängd med drygt 83 miljoner ton år 2012.[34] Hamnen i Algeciras är dock till största huvuddelen en s.k. transithamn där gods flyttas mellan olika fartyg.

Spaniens viktigaste hamn vad gäller landets import- och exporthandel är hamnen i Barcelona som står för drygt en femtedel av landets totala sjöväga import och export, den följs av hamnarna i Valencia och Bilbao som Spaniens andra och tredje import/export hamnar.[35] Den totala mängden hanterat gods i de Spanska hamnarna uppgick år 2012 till 475 miljoner ton varav drygt en femtedel utgjordes av transitgods, dvs. gods som enbart passerade genom hamnarna för omlastning.[36]

Hamnen i Vigo tillsammans med hamnen i A Coruña står för över hälften av all handel i Spanien med färsk fisk och hör även till Europas största fiskehamnar där hamnen i Vigo periodvis även har rankats som världens största fiskehamn räknat i volym hanterad fisk. Hamnen i Sevilla är den enda med ren flodkaraktär i landet och var under 1600 och 1700-talet Spaniens viktigaste hamn. Staden ligger inne i landet men har tillgång till havet genom floden Guadalquivir. Den närliggande hamnen i Cádiz är en strategisk punkt för utförsel av varor till Atlanten och Kanarieöarna, den är även Spaniens och en av världens äldsta kontinuerligt använda hamnar med över 3000 år. Hamnen i Barcelona, är den viktigaste utgångspunkten för kryssningstrafiken i Medelhavet, och den fjärde största kryssningshamnen i världen räknat i antalet passagerare samt ekonomisk omsättning, de övriga tre återfinns i Florida i Miami, Orlando (Port Canaveral) och Fort Lauderdale.[37]

Den spanska handelsflottan uppgick år 2011 till 145 fartyg om 2,5 miljoner gross tonnage, det totala antalet spanskkontrollerade fartyg — inklusive sådana som är registrerade i utlandet — var 230 st.[38] De spanska hamnarna står för omkring 70% av landets utrikeshandel samt 15% av inrikeshandeln. 60% av landets export samt 85% av landets import passerar genom Spaniens hamnar.[39]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Under många år hade Spanien en stadig befolkning på 40 miljoner; tillväxten låg stilla på grund av låga födelsesiffor. Under 2000-talet har dock befolkningen ökat snabbt tack vare invandring från framför allt Latinamerika och Rumänien och passerade under 2006 45 miljoner. Landet hade 47.15 miljoner invånare den 1 januari 2011 enligt spanska statistiska centralbyrån (Instituto Nacional de Estadística, INE).[40] Av de 44 708 964 invånarna enligt spanska statistiska centralbyrån den 1 januari 2006 är 3,7 miljoner lagliga invandrare. Fler än en miljon av dem är rumäner, ungefär en halv miljon marockaner, en halv miljon till är ecuadorianer och 270 000 colombianer. Det finns också en nämnbar minoritet brittiska och tyska invandrare. Bara under 2005 ökade Spaniens invandrarbefolkning med 700 000. Av befolkningen i dess helhet är i dag 10 procent födda utomlands vilket betyder att Spanien har EU:s högsta invandring.[källa behövs]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

De folkrikaste storstadsområdena[redigera | redigera wikitext]

Pos. Stad Region Provins Folkmängd 1 januari 2010[41]
1 Madrid Madrid Madrid 6 028 629
2 Barcelona Katalonien Barcelona 5 014 474
3 Valencia Valencia Valencia 1 557 907
4 Sevilla Andalusien Sevilla 1 286 677
5 Málaga Andalusien Málaga 942 919
6 Bilbao Baskien Biscaya 910 085
7 GijónOviedo Asturien Asturien 836 141
8 Zaragoza Aragonien Zaragoza 744 459
9 AlicanteElche Valencia Alicante 697 039
10 Murcia Murcia Murcia 641 043

De folkrikaste städerna[redigera | redigera wikitext]

Pos. Stad Region Provins Folkmängd 1 januari 2010[42]
1 Madrid Madrid Madrid 3 273 049
2 Barcelona Katalonien Barcelona 1 619 337
3 Valencia Valencia (autonom region) Valencia 773 222
4 Sevilla Andalusien Sevilla 694 548
5 Zaragoza Aragonien Zaragoza 645 899
6 Málaga Andalusien Málaga 530 476
7 Bilbao Baskien Biscaya 353 187
8 Alicante Valencia (autonom region) Alicante 326 570
9 Valladolid Kastilien och León Valladolid 311 066
10 Las Palmas de Gran Canaria Kanarieöarna Las Palmas 308 919

Folkmängden för autonoma regioner[redigera | redigera wikitext]

(1 januari 2009)

Autonom region Folkmängd Autonom region Folkmängd
Andalusien 8 302 923 Aragonien 1 345 473
Katalonien 7 475 420 Extremadura 1 102 410
Madrid 6 386 932 Balearerna 1 095 426
Valencia 5 094 675 Asturien 1 085 289
Galicien 2 796 089 Navarra 630 578
Kastilien och León 2 563 521 Kantabrien 589 235
Baskien 2 172 175 La Rioja 321 702
Kanarieöarna 2 103 992 Autonoma städer Folkmängd
Kastilien-La Mancha 2 081 313 Ceuta 78 674
Murcia 1 446 520 Melilla 73 460

Språk[redigera | redigera wikitext]

Följande språk är officiella tillsammans med spanska enligt spansk lag:

Katalanska, galiciska, aranesiska och spanska (kastilianska) kommer alla ursprungligen från latin och några av dem har egna dialekter, vissa ses som separata språk av sina talare. Ett speciellt exempel är valencianska, som är en variant av katalanska, och som har officiell status i Valencia. Baskiskan skiljer sig markant från de övriga språken, och saknar kända släktskap med andra språk i världen.

Det finns också några andra överlevande romanska minoritetsspråk, nämligen asturiska i Asturien och delar av León, Zamora och Salamanca och extremaduriska i Caceres och Salamanca, aragonesiska i Aragonien, samt några portugisiska dialekter som talas i byar nära gränsen till Portugal. Dessa har dock ingen officiell status.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Till religion överväger katolicismen, med minoriteter av muslimer och protestanter.

Hälsa[redigera | redigera wikitext]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Grundskolan är på tio år och är avgiftsfri. Skolgång sker mellan 6 och 16 års ålder. Första stadiet är sex år och följs av ett högstadium på fyra år. Efter det finns en tvåårig linje som leder till studentexamen, bachillerato på spanska. Därefter finns det även en tvåårig yrkesutbildning. Nästan en tredjedel av alla elever utbildas vid privatskolor. Spanien har några av Europas äldsta universitet, exempelvis universitetet i Salamanca som grundades år 1287. Idag finns det ett trettiotal statliga universitet och några privata.

För att få börja studera på allmänt eller privat universitet i Spanien måste man göra ett inträdesprov. Det kallas examen de selectividad.

Invandring[redigera | redigera wikitext]

Under de senaste åren har Spanien uppvisat en betydande minskning i nettoinvandringen, och har slutat att ha en av de högsta andelen immigranter i Europa (2005, 1,5% årligen, inom EU bara överträffat av Cypern).[43] För närvarande är andelen nettoinvandring endast 0,99%, vilket betyder 15:e land i Europeiska unionen.[44] Spanien är dessutom det 9:e landet med störst andel immigranter i EU, efter länder som Luxemburg, Irland, Österrike och Tyskland.[45] 2005 mottog Spanien 38,6% av invandringen till EU från länder utanför EU, främst immigranter från iberoamerika, andra länder i Västeuropa, Östeuropa och från Maghreb. 2009 utgjordes 12% av befolkningen av personer med utländsk härkomst, med störst antal rumäner (796576 personer), marrokeser (710401) och ecuadorianer (413715). Invånare från EU representerar cirka 40,5% av den totala andelen utländska medborgare.

Vetenskap och teknik[redigera | redigera wikitext]

Under 1800- och 1900-talen hölls vetenskapen i Spanien tillbaks på grund av politisk instabilitet och svag ekonomisk utveckling. Trots dessa förhållanden kom det fram betydande vetenskapsmän och ingenjörer. De mest kända är Miguel Servet, Santiago Ramón y Cajal, Narcís Monturiol i Estarriol, Celedonio Calatayud, Juan de la Cierva, Leonardo Torres y Quevedo och Severo Ochoa.

Under de senaste åren har tekniska centrer[f] växt fram i de viktigaste industriella områdena, såväl som omkring universiteten i Spanien och runt forsknings- och utvecklingscentrer (FoU). För närvarande finns det 41 sådana områden (12 i drift och 29 projekterade), i vilka finns 1080 företag, 108 forsknings- och utvecklingscentrer och 12 (Inkubator (nyföretagande) |inkubatorer). Utgifterna för FoU har vuxit starkt de senaste åren. I den nationella planen för forskning och utveckling (2004-2007) förutsågs att FoU-utgifterna skulle komma att nå 1,4% av BNP år 2007.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Spansk litteratur
Titelbladet till Don Quijote av Miguel Cervantes, 1605.

Miguel Cervantes är Spaniens, och en av världens, genom tiderna mest kända författare. Han anses ha uppfunnit den moderna romankonsten med Don Quijote.

Andra betydande författare under medeltiden var Francisco de Quevedo, Lope de Vega och Luis de Góngora.

Under 1900-talet framträdde en generation framstående poeter som Federico García Lorca, Jorge Guillén och Vicente Aleixandre (nobelpriset 1977). Äldre föregångare var bland andra José Ortega y Gasset och Juan Ramón Jiménez (nobelpriset 1956).

Bland moderna prosaförfattare märks bland andra Camilo José Cela (nobelpriset 1989), Miguel Delibes, Ana Maria Matute, Juan Goytisolo och Luis Goytisolo.

Konst[redigera | redigera wikitext]

Från Spanien kommer några av konsthistoriens största och mest inflytelserika konstnärer, bland andra El Greco, Diego Velázquez, Francisco Goya, Pablo Picasso, Joan Miró och Salvador Dali. I modern tid är Antoni Tàpies den mest kände och uppmärksammade.

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Sagrada Família i Barcelona, ritad av arkitekten Antoni Gaudí, är Spaniens kanske mest kända och spektakulära byggnad. Ett annat exempel är Guggenheimmuseet i Bilbao. Alhambra vid staden Granada, som byggdes av morerna på 1300-talet, är ett annat känt byggnadsverk.

Film[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Spansk film

Luis Buñuel är Spaniens genom tiderna mest kände filmskapare. Från och med 1980-talet har Pedro Almodovar varit den internationellt mest uppmärksammade.

Musik[redigera | redigera wikitext]

Flamenco anses av många vara synonymt med spansk musik trots att den mest är begränsad till Andalusien i södra Spanien, musiken har dock spridits och nått internationell popularitet genom musiker och artister som Raquel Meller, Carmen Amaya, Sabicas, Paco de Lucía, Gipsy Kings, Tomatito, Vicente Amigo med flera. Andra regionala sorters folkmusik är också populär. Inom klassisk musik har sångare som Plácido Domingo och José Carreras blivit mycket kända. Andrés Segovia var framstående inom klassisk gitarrmusik. Pop och rockmusik har en stor popularitet i Spanien men få artister har blivit internationellt kända. Bland Spanska pop artister som nått internationell framgång återfinns bland andra sångarna Julio Iglesias, hans son Enrique Iglesias, Alejandro Sanz, syntbandet Mecano samt rockbandet La Oreja de Van Gogh.

Radio, television och press[redigera | redigera wikitext]

RTVE är ett statligt public service-bolag som är oberoende av regeringen, men finansieras av offentliga medel och av licensavgifter. Koncernen omfattar den spanska radion RNE[46] och spanska televisionen TVE.[47] Nyhetsprogrammet i kanal 1 (La 1, "Ettan"), som heter Telediario har högt anseende och har belönats med "TV News Awards" om "Media Tenor International" som bästa nyhetskanal i världen.[48]

De viktigaste privata tv-kanalerna är följande:

  • Antena 3
  • Cuatro
  • TeleCinco
  • La Sexta

Spaniens viktigaste tidningar är:[49]

  • ABC
  • El Mundo
  • El País
  • La Razón
  • La Vanguardia (med separata editioner på spanska och katalanska, sedan 2011[50])
  • El Periódico (med separata editioner på spanska och katalanska, sedan 1997[51])
  • Público

Till gruppen finanstidningar hör:[49]

  • Expansión
  • Cinco Días

De viktigaste sporttidningarna är:[49]

  • As
  • Marca
  • Sport
  • Mundo deportivo
  • Superdeporte

Helg- och festdagar[redigera | redigera wikitext]

Datum Namn Beskrivning
1 januari Año Nuevo ( ≈ Nyårsdagen)
6 januari Reyes Magos
Epifanía
mars eller april Viernes Santo
mars eller april Lunes de Pascua
23 april Sant Jordi Det är brukligt att ge en bok och en ros denna dag
1 maj Día del Trabajo ( ≈ Första maj)
1 november Día de Todos los Santos
6 december Día de la Constitución española de 1978 Spanska konstitutionen Dag
8 december Inmaculada Concepción
25 december Navidad

Spanska köket[redigera | redigera wikitext]

Tapas de Tortilla de Patata.
Huvudartikel: Spanska köket

Paella, tortilla och gazpacho är några typiska spanska maträtter.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Camp Nou i Barcelona: den största fotbollsarenan i Europa.

Sport i Spanien har dominerats av fotboll sedan början av 1920-talet. Real Madrid, FC Barcelona och Valencia CF är tre av de mest framgångsrika fotbollsklubbarna i världen. Landets fotbollslandslag vann europamästerskapet i fotboll 1964, 2008 och 2012. Den 11 juli 2010 tog Spanien sitt första guld i Fotbolls-VM.

Basket, tennis, cykling, handboll, motorcykel och sedan ett antal år tillbaka bilsport, är också stort i landet, på grund av de spanska framgångarna inom dessa sporter. 1992 hölls olympiska sommarspelen i Barcelona och det tillförde en stor mängd olika sporter till landet.

Fernando Alonso, med sina två titlar, är den enda spanjoren som blivit världsmästare i Formel 1. Han tog båda sina titlar för Renault, säsongerna 2005 och 2006.

Rafael Nadal är en av de bästa tennisspelarna i världen[52][53], med flera Grand Slam-titlar, inklusive Wimbledon 2010 i herrsingel.

I norra Spanien är baskisk pelota en populär sport.

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 29 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 36 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 28 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2012 23 av 186

Se även[redigera | redigera wikitext]

Flag of Spain.svg Spanienportalen

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fungerar också som den kungliga hymnen.
  2. ^ Före 1999 (enligt lag, 2002): peseta.
  3. ^ Förutom Kanarieöarna som ligger i tidzonen WET (UTC, UTC+1 under sommaren).
  4. ^ Domänen .eu används också som delas med andra medlemsstater i Europeiska unionen. Även domänen .cat används i katalanska-talande områden.
  5. ^ I Spanien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Spaniens officiella namn enligt följande:
  6. ^ på spanska kallas de ’’parques tecnológicos’’

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gustafsson, Thomas (2012). Spanien (En stat,flera nationer). Stockholm: Carlsson Bokförlag. ISBN 91-7203-440-4 
  • Gustafsson, Thomas (2010 (2., uppdaterade uppl.)). Spanien (En färd genom historien). Stockholm: Carlsson Bokförlag. ISBN 978-91-7331-369-8 
  • Gustafsson, Thomas (2001). Spanien (Sol och skugga). Stockholm: Carlsson Bokförlag. ISBN 91-7203-962-0 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Official Population Figures of Spain. Population on the 1 April 2010” (på spanska). Instituto Nacional de Estadística de España. http://www.ine.es/jaxiBD/tabla.do?per=01&type=db&divi=EPOB&idtab=2. Läst 5 juli 2010. 
  2. ^ [a b] ”Spain” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2010/02/weodata/weorept.aspx?sy=2007&ey=2010&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=184&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=39&pr.y=11. Läst 21 april 2010. 
  3. ^ ”Country Comparison to the World” (på engelska). The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2172.html. Läst 13 augusti 2008. 
  4. ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 2013-04-04. 
  5. ^ (PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska. Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2007. sid. 104. Libris 10473857. ISBN 978-91-38-32379-3. http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/11/46/7aff8780.pdf 
  6. ^ Den spanska konstitutionen innehåller ingen officiell benämning på staten, även om España (Spanien), Estado español (Spanska staten) och Nación española (Spanska nationen) används omväxlande. Trots det etablerade spanska utrikesministeriet i en förordning publicerad 1984 att benämningarna España (Spanien) och Reino de España (Konugariket Spanien) är lika giltiga för att beteckna Spanien i internationella fördrag. Denna term, Konungariket Spanien, används flitigt av regeringen i nationella och internationella frågor av alla slag, inklusive utländska fördrag samt nationella officiella handlingar, och är därför känt som det officiella namnet av många internationella organisationer. Acuerdo entre el Reino de España y Nueva Zelanda, Acuerdo entre el reino de España y el reino de Marruecos; licenser behörigheter Tratado de la Unión Europea
  7. ^ http://www.generales2011.mir.es/99CG/DCG99999TO_L1.htm
  8. ^ http://www.diariodenavarra.es/noticias/mas_actualidad/nacional/la_investidura_rajoy_sera_entre_21_diciembre_53383_1031.html
  9. ^ Den spanska titeln är Presidente del Gobierno de España, president/ordförande för Spaniens regering, men torde motsvara ungefär "premiärminister"
  10. ^ http://culturitalia.uibk.ac.at/hispanoteca/Landeskunde-Spanien/Constituci%C3%B3n/CONSTITUCI%C3%93N%20ESPA%C3%91OLA%20DE%201978.htm
  11. ^ http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/42521- 2014-05-03
  12. ^ http://www.ne.se/spanien/n%C3%A4ringsliv-och-ekonomi– 2014-05-03
  13. ^ http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/42521-2014-05-03
  14. ^ http://www.globalis.se/Laender/Spanien/(show)/indicators/(indicator)/586-2014-05-16
  15. ^ http://www.landguiden.se/Statistik/Utrikeshandel?id=557#countries=ESP– 2014-05-16
  16. ^ http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Spanien/Utrikeshandel-2014-05-16
  17. ^ http://www.globalis.se/Laender/Spanien/(show)/indicators/(indicator)/587-2014-05-16
  18. ^ http://www.landguiden.se/Statistik/Utrikeshandel?id=558#countries=ESP-2014-05-16
  19. ^ http://www.ne.se/spanien/sociala-f%C3%B6rh%C3%A5llanden-2015-05-16
  20. ^ http://www.globalis.se/Laender/Spanien/(show)/indicators/(indicator)/11322-2014-05-16
  21. ^ http://www.ine.es/inebaseDYN/epa30308/epa_inicio.htm-2014-05-16
  22. ^ http://www.ne.se/spanien/n%C3%A4ringsliv-och-ekonomi/industri-2014-05-18
  23. ^ http://www.anfac.com/documents/tmp/memoria2013.pdf Årssammanställning 2013 {PDF}
  24. ^ http://www.coches.net/noticias/coches-made-in-spain-2014-07-20
  25. ^ Årsrapport 2006 om Spanska elnätet (Informe anual del año 2006 de Red Eléctrica Española)
  26. ^ http://www.ne.se/spanien/n%C3%A4ringsliv-och-ekonomi/industri-2014-05-18
  27. ^ http://www.ne.se/spanien/n%C3%A4ringsliv/turism-2014-05-16
  28. ^ http://www.ne.se/spanien/n%C3%A4ringsliv/turism-2014-05-16
  29. ^ http://www.globalis.se/Laender/Spanien/(show)/indicators/(indicator)/3203-2014-05-16
  30. ^ [a b] http://es.wikipedia.org/wiki/Aeropuertos_de_Espa%C3%B1a
  31. ^ http://www.aena.es/csee/Satellite?pagename=Home
  32. ^ http://www.elpais.com/articulo/espana/Generalitat/creara/firma/Aerocat/gestionar/aeropuertos/catalanes/asumir/personal/elpepiesp/20060809elpepinac_16/Tes
  33. ^ http://www.puertos.es/sistema_portuario/presentacion.html Puertos de Estado
  34. ^ http://www.puertos.es/sites/default/files/anuario_estadistico2012/archivos_internos/contenidos/03/030102.html Sammanställning av godshantering i Spaniens hamnar år 2012
  35. ^ http://www.puertos.es/estadisticas/estadistica_mensual/index.html Statistisk databas över Spaniens hamnar
  36. ^ http://www.puertos.es/sites/default/files/anuario_estadistico2012/archivos_internos/contenidos/03/030102.html Sammanställning av godshantering i Spaniens hamnar år 2012
  37. ^ http://www.cruisemarketwatch.com/articles/worlds-top-ten-cruise-ports-for-2013/ Världens största kryssningshamnar 2013
  38. ^ http://www.farodevigo.es/economia/2011/02/13/cuarta-parte-flota-mercante-espanola-controlada-naviera-viguesa-elcano/518065.html farodevigo.es
  39. ^ http://www.puertos.es/sistema_portuario/presentacion.html El Sistema Portuario Español
  40. ^ ”Población padronal a 1 de enero de 2011. Instituto Nacional de Estadística”. http://www.ine.es/. 
  41. ^ Ministerio de Vivienda, España; Las Grandes Áreas Urbanas y sus municipios (ordenadas por población en 2010) (pdf-fil) Läst 7 juli 2012.
  42. ^ Instituto Nacional de Estadística, España; INEbase / Nomenclátor. Relación de unidades poblacionales Avser städer, ej hela kommuner. Läst 8 februari 2011.
  43. ^ Eurostat: Población en Europa - 2005, Población en Europa - 2004
  44. ^ Index Mundi: Tasa de inmigración neta, comparación países
  45. ^ "International Migration 2006", United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division. United Nations Publication, No. E.06.XIII.6, March 2006.
  46. ^ Spanska radion, RNE=Radio Nacional España
  47. ^ http://noticias.juridicas.com/base_datos/Admin/l17-2006.html
  48. ^ http://www.rtve.es/noticias/20091118/telediario-2-tve-premiado-como-mejor-informativo-del-mundo/301335.shtml
  49. ^ [a b c] http://www.rtve.es/tve/teletexto/100/185_0001.htm
  50. ^ La Vanguardia en català (2012-05-04): "'La Vanguardia' celebra a Mataró un any d'edició en català". Lavanguardia.com. Läst 10 juni 2013. (katalanska)
  51. ^ Montoliu, César"Informe sobre el sistema de traducción automática del Periódico de Catalunya". Europa.eu. Läst 10 juni 2013. (spanska)
  52. ^ http://es.atpworldtour.com/Rankings/Singles.aspx
  53. ^ http://www.atpworldtour.com/Rankings/Singles.aspx

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 40°30′N 4°13′V / 40.500°N 4.217°V / 40.500; -4.217