E4

Från Wikipedia
Version från den 12 januari 2018 kl. 08.23 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.6.1))
För andra betydelser, se E4 (olika betydelser).
 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
E4
Europaväg
E 4
Europaväg
Basfakta
LandFinland (0,8 km)
Sverige
Längd1 590 km
Geografiska fakta
Börjar iTorneå
ViaStockholm
Slutar iHelsingborg (1 590 km)
E 4:an strax norr om Nyköping, vy mot norr.

E 4 eller Europaväg 4 är en europaväg som börjar i Torneå i Finland och slutar i Helsingborg i Sverige. E 4 är Sveriges näst längsta väg (efter E 45), då sträckan mellan Haparanda (som är startpunkten i Sverige) och Helsingborg utgör 1 590 kilometer. Sträckan i Finland är 0,8 kilometer lång.

Sträckning

Över gränsen mellan Finland och Sverige skyltas E4 "Haaparanta" västerut och "Finland" österut.

Inom Sverige skyltas E4 mellan följande orter: Haparanda–Kalix–Luleå–Piteå–Skellefteå–Umeå–Örnsköldsvik–Härnösand–Sundsvall–Hudiksvall–Söderhamn–Gävle–Uppsala–Arlanda–Stockholm–Södertälje–Nyköping–Norrköping–Linköping–Mjölby–Ödeshög–Gränna–Huskvarna–Jönköping–Värnamo–Ljungby–Markaryd–Örkelljunga–Åstorp–Helsingborg.[1] Orter i kursivt är fjärrorter, som alltid skyltas. Övriga orter är närorter eller knutpunkter.

I Helsingborg skyltas E4 som om den gick via färja till Helsingör. Enligt europavägsöverenskommelsen är det E47 och E55 och som går över Öresund med färjan och så skyltas det i Danmark.

Anslutande vägar

Europaväg 4 delar sträckning med andra europavägar på fem ställen, med:

Den korsar eller möter dessutom:

E4 delar sträckning med följande svenska riksvägar och länsvägar:


Den möter följande svenska vägar (från norr till söder):

         

Tätorter

Europaväg 4 passerar genom ett antal tätorter så att gående med flera blandas med genomgående biltrafik, oftast nära centrum: Helsingborg, Vattrång, Harmånger, Jättendal, Gnarp, Härnösand, Örnsköldsvik, Skellefteå, Byske, Ersnäs, Sangis och Haparanda. Oftast är hastighetsgränsen 50 kilometer i timmen genom dem.

Alternativa vägar

E4 är i praktiken den snabbaste och smidigaste vägen för att färdas mellan två valfria platser längs vägen. Vid vissa tidpunkter kan det dock vara svåra köbildningar i Stockholm. Följande riksvägar kan därför användas som alternativ till E4 på vissa delsträckor.

  • 50 Mjölby–Falun–Söderhamn, 24 km kortare.
  • 55 Norrköping–Uppsala, 23 km kortare.
  • 50 68 Mjölby–Örebro–Fagersta–Gävle, 59 km kortare.
  • E 18 50 56 via Mjölby–Örebro–Västerås–Gävle, 54 km kortare.
  • 56 Norrköping–Västerås–Gävle, 39 km kortare. Denna sträcka har sedan 2007 ett enda nummer och kallas också ”Räta linjen”.
  • En annan genväg är Antjärn–Säbrå–Älandsbro som sparar 3 km och undviker staden Härnösand. Det handlar dock om småvägar som inte går snabbare.

Genvägarna är kortare och sparar bränsle, men de är inte motorväg (utom korta sträckor för vissa vägar), och därför långsammare och farligare.

  • 364 är ett alternativ till E4 Umeå–Skellefteå. Den är förvisso 3 km längre, men i gengäld är trafikmängden betydligt mindre och de långsamma avsnitten[källa behövs] färre.

Korsande järnvägar

Det finns inte någon plankorsning med järnväg längs Europaväg 4. Senast det fanns någon var 2006 då E4 korsade museijärnvägen Upsala-Lenna Jernväg i Uppsala. 1987 färdigställdes E4 norr om Gävle, innan dess korsade E4 järnvägen vid Hamrångefjärden. Innan förbifarten vid Norrköping byggdes i mitten av 1990-talet fanns en plankorsning med spårväg.

Följande järnvägar korsas, samtliga alltså planskilt:

Spårvägar och tunnelbanor:

(Gröna linjen, Röda linjen, Blå linjen)

Historia

Texten handlar mest om historiken bakom numreringen. Se avsnittet Vägstandard och vägmiljö för historiska byggprojekt.

E4 vid Tävraskogen strax norr om Örnsköldsvik, på en bild från början av 2000-talet. Vägstandarden vid den tiden var typisk för E4 i Norrland. På senare år har dock många sträckor av denna typ byggts om till 2+1-väg med mitträcke. E4 norr om Örnsköldsvik är nu invigd som s.k fyrfältsväg, men fortfarande saknas beslut om nybyggnad runt själva stadskärnan sedan vägprojektet plockades bort från regeringens infrastrukturplan 2010–2021.

Från 1945 till 1962 hette vägen Helsingborg–Stockholm Riksväg 1 eller Riksettan. Sträckan Stockholm–Haparanda var Riksväg 13 eller Rikstretton. Redan under den tid vägen hette Riksettan och Rikstretton skedde vissa omläggningar och vissa delar blev motorväg. Efter det att vägen blev omnumrerad till E4 har det skett stora omläggningar och vägen är nu helt mötesfri från Hudiksvall och söderut. Från Axmartavlan och söderut är hela vägen motorväg eller mötesfri motortrafikled. Numera går därför den ursprungliga Riksettan parallellt med dagens motorväg på E4.

Sedan några år tillbaka[när?] har några kommuner i Småland öppnat en turistväg mellan Markaryd och Vaggeryd som har fått namnet Riksettan. Denna går på den sträcka som var den gamla Riksettans ursprungliga sträckning och går parallellt med motorvägen.

År 1961 skrev även Sverige på FN:s konvention om Europavägar. Tanken med europavägsystemet är att europavägnumren ska komplettera de nationella vägnumren och därmed förenkla för internationell trafik genom att länka samman de viktigaste nationella stråken i varje land till ett sammanhängande numrerat vägnät. Till skillnad från många andra europeiska länder valde dock Sverige och några andra länder som till exempel Belgien att inkorporera Europavägsnumren i sina nationella vägnummersystem istället för att som i till exempel Tyskland låta dem vara en komplettering till de nationella vägnumren. Våren 1962 skyltades därför hela Riksväg 1 och Riksväg 13 om till E4 i Sverige. E4 gick då från Finland (Helsingfors–Haparanda) genom Sverige och söderut genom Danmark (Helsingör–Rödby), Tyskland (via Puttgarden och Frankfurt), Schweiz (Basel–Genève), Frankrike (Grenoble–Nîmes) och Spanien (Barcelona–Madrid) till Portugals huvudstad Lissabon. – Se Lista över äldre europavägar.

Eftersom E4 är ett välkänt och inarbetat vägnummer i landet ändrades inte vägnumret när europavägnumren i Sverige reviderades 1992 för att följa övriga Europa, som under tiden hade skapat ett mer logiskt system för vägnumrering av vägar i nord–sydlig respektive öst–västlig riktning med betydligt fler europavägar. Det började införas 1985 i en del länder. Att behålla numret E4 krävde dock förhandling eftersom vägen var tänkt att heta E55 när det nya systemet beslutades. Detta får till följd att E55 slutar i hamnen i Helsingborg medan vägen från färjeläget i Helsingborg och norrut till E8 i Torneå heter E4.

Förr hade E4 sin nordliga ände i Keminmaa i Finland, men förkortades 2002 med 20 kilometer så att den nu börjar i Torneå. Detta gjordes på grund av att E8:an förlängdes i Finland med sträckan Torneå–Åbo.

Framtidsplaner

 Denna artikel eller sektion innehåller information om ett framtida byggprojekt.
Artikeln kan innehålla information av spekulativ karaktär, och informationen kan komma att ändras snabbt allteftersom projektet fortskrider och mer information blir tillgänglig.

Genom sin nord–sydliga riktning igenom Sverige från Torneå i norr längs Norrlandskusten till Stockholm och vidare söderut igenom Östergötland och Småland till hamnen i Helsingborg betraktas vägen som Sveriges viktigaste trafikled i sin helhet.

Helsingborg–Gävle

Redan på 1950-talet beslöt man att det skulle finnas motorväg mellan Jönköping och Uppsala som mål, vilket blev klart år 2000 och tog drygt 40 år. Den sista sträckan som invigdes var Ödeshög–Mjölby. Senare har man också haft som mål att bygga en sammanhängande motorväg mellan Helsingborg och Jönköping vilket delvis infriades 2006 när motorvägen utanför Markaryd invigdes. Sedan år 2007 är det motorväg från Gävle till Toftaholm (cirka 585 kilometer) och mellan Helsingborg och Kånna (cirka 122 kilometer) samt mötesfritt och nästan helt korsningsfritt mellan Helsingborg och Hudiksvall (cirka 845 kilometer).

  • Fortfarande återstår dock ett 32 kilometer långt avsnitt utanför Ljungby som i dagsläget är motortrafikled. Detta avsnitt planerades att byggas om till motorväg med start 2015[2] men byggstarten har skjutits på framtiden till 2018. Den planerade byggtiden är dock oförändrad, ungefär tre år.[3]

Gävle–Haparanda

Trafikverket har som mål att göra E4 mötesseparerad. Följande nyinvesteringsprojekt produceras eller utreds av Trafikverket, i ordning från söder till norr.

Skiss av vägstandard och typ för E4 norr om Gävle den 1 juli 2016.
  • Kongberget-Gnarp - Cirka 22 kilometer lång 2+1-väg med mitträcke, varav del i ny sträckning, planeras för detta avsnitt mellan Hudiksvall och Sundsvall. Produktion är finansierad, men omtag i planeringsarbetet har gjorts för att kunna samordna vägproduktionen med utbyggnad av ostkustbanan till dubbelspår. Samtal om tillskott av medel för byggnation av 2+2-väg genom medfinansiering, cirka 50 miljoner SEK enligt vägutredning, förs bland regionens kommuner och länsstyrelse under ledning av Region Gävleborg.
  • Härnösand – En ny sträckning väster om Härnösand, Kittjärn till Överdal, skulle medföra en cirka fem kilometer genare sträckning av E4, samt kraftigt minska mängden tung trafik genom centrala Härnösand. Utredning av sträckan pågår, och produktionen är år 2016 inte finansierad i nationell transportplan 2010-2021.[5]
  • Ullånger–Docksta – 10 kilometer 2+1-väg, breddning, korsningsåtgärder och mitträcke i befintlig sträckning planeras, tillsammans med gång- och cykelvägar och andra åtgärder för att främja turism och friluftsliv. Produktionen planeras starta sommaren 2017 och det beräknas ta ett år.[6]
  • Örnsköldsvik – En ny sträckning av E4 genom centrala Örnsköldsvik utreds, med tunnel genom Åsberget. Enligt förstudien skulle nysträckningen medföra en avsevärd minskning av mängden tung trafik genom centrala Örnsköldsvik, förbättrad miljö i stadskärnan, samt kortare restider for lokala och långväga transporter. En lokaliseringsstudie år 2015 diskuterade två alternativ för tunnelns sträckning, med kostnadsuppskattning om cirka 1,8 miljarder SEK, men vid tidpunkten fanns ej finansiering i nationell transportplan.[7]
Skiss av projicerad vägstandard och typ för E4 norr om Gävle år 2021, enligt Trafikverkets planering den första juli, 2016. Verkligt utfall kan komma att avvika genom ändrade planer, förseningar och dylikt
  • Djäkneboda-Bygdeå - Cirka 9 kilometer mötesseparerad 2+1-väg i befintlig sträckning planeras, genom ombyggnation av korsningar, ersättningsvägar, breddning av vägbana, samt möjligen en ny trafikplats i Bygdeå, norr om Umeå. Projektet är finansierat i nationell transportplan 2014-2025, och produktion kan starta efter att arbetsplanen fastställts av Trafikverket.
  • Sikeå-Yttervik – Cirka 60 kilometer mötesseparerad 2+1-väg, mestadels i befintlig sträckning, utreds i fem deletapper för sträckan mellan Umeå och Skellefteå, genom breddning av vägbana, ombyggnation av korsningar, ersättningsvägar, och möjligen vissa avsnitt ny sträckning såsom till exempel kurvan i Lövsele.
  • Skellefteå – Trafikverket har i samarbete med Skellefteå kommun utrett E4:ans sträckning genom staden, och beslutat att gå vidare i arbetet med utredningsalternativet östra leden. Alternativet innehåller delvis ny sträckning, ny bro över Skellefte älv, samt tre trafikplatser och en cirkulationsplats. Projektet är inte finansierat i nationella transportplanen 2014-2025.
  • Börjelslandet - Cirka 5 kilometer mötesseparerad 2+1-väg i befintlig sträckning produceras, genom ombyggnation av korsningar, ersättningsvägar samt två nya rörbroar under vägen. Projektets färdigställande har dröjt bland annat till följd av samtal om ersättningsvägar för gång- och cykeltrafik.
  • Åkroken-Rolfs - Cirka 6 kilometer mötesseparerad 2+1-väg i befintlig sträckning med cirkulationsplatser, samt ersättningsvägar och gång- och cykelportar, produceras med planerad trafikstart oktober 2016.
  • Kalix-Lappbäcken - Cirka 11 kilometer mötesseparerad 2+1-väg i befintlig sträckning planeras genom ombyggnation av korsningar, ersättningsvägar och breddade säkerhetszoner. Produktion startade sommaren 2013 och planeras färdigställas under år 2016.
  • Salmis-Haparanda - Cirka 8 kilometer mötesseparerad 2+1- och 2+2-väg i befintlig sträckning planeras genom breddning av vägbana, ombyggnation av korsningar, ersättningsvägar samt gång- och cykelväg. Byggstart planeras till år 2018.

Vägstandard och vägmiljö

På E4 finns så gott som samtliga strömningar som dominerat svensk vägarkitektur och vägutformning från 1930-talet och framåt representerade. I Stockholm och Jönköping går vägen rakt igenom städerna som stadsmotorvägar. Norr om Jönköping drogs vägen så nära Vättern som möjligt längs en bergsskärning vid vattnet för att ge bilisterna så vacker utsikt som möjligt över sjön. Söder om Jönköping drogs vägen så rakt och brett igenom skogslandskapet att många bilister somnade vid ratten på grund av den monotona vägmiljön, vilket ledde till att dåvarande Vägverket (nuvarande Trafikverket) fick sätta ut skulpturer och installera speciell belysning för att hålla bilisterna vakna och koncentrerade vid ratten.[källa behövs]

Motorväg och motortrafikled

Stora delar på E4 i Sverige är det motorväg och motortrafikled. Vissa sträckor som är motortrafikled är sammanbundna med motorvägssträckor på E4. Exempel på detta är avsnitten mellan Kånna och Toftaholm samt mellan Gävle och Axmartavlan som är mötesfria och har på- och avfarter av motorvägsstandard och som kan sägas fungera som delar i en lång motorvägssträcka mellan Helsingborg och Axmartavlan. Andra delar, som de korta motorvägsavsnitten vid Sundsvall [8] och Piteå eller motortrafiklederna mellan Gäddvik och Rutvik vid Luleå, är fristående motorvägar och motortrafikleder som saknar kopplingar till ett motorvägsnät.

E4 är utbyggd till motorväg och motortrafikled följande sträckor:

Motortrafiklederna är 2+1-vägar, i något fall 2+2-väg med en standard som är nära motorvägsstandard.

Övriga sträckor

Länsstyrelserna bestämmer skyltning, vilket är skälet till Norrlands höga hastighetsbegränsningar och till att sträckan Söderhamn–Enånger var skyltad motorväg under cirka tio år trots att den på flera punkter avviker från de kriterier som en normal motorväg anses ska uppfylla. Sträckorna Överdal–Gallsätter, norra Örnsköldsvik–Arnäsvall, Lögdeå–norra Nordmaling, Stöcksjö–Teg samt norra Skellefteå–Byske och Antnäs–Gäddvik skulle kunna anses uppfylla kriterier för motortrafikled alternativt motorväg, men saknar den statusen. I Norr- och Västerbotten skyltas vanligen 110km/h-sträckor om till 90km/h vintertid. Observera att utplacering av fartkameror kan ändras med kort varsel.

Helsingborg–Mjölby

E4 mellan Helsingborg och Gävle kan sägas representera nästan alla generationer motorvägsutbyggnader i Sverige. Nästan samtliga lösningar för motorväg eller liknande finns på denna sträcka. E4 utnyttjar den södra utfarten ur Helsingborg, även om många som ska från staden eller färjan använder den norra utfarten som även kallas Ängelholmsleden, eftersom det är 5 kilometer kortare den vägen från färjan. Problemet med denna väg är att man passerar rakt genom centrum, så tidsmässigt blir det jämbördigt om man kommer från färjan.

Utanför Helsingborg ligger två motorvägskorsningar. Från den norra motorvägskorsningen Trafikplats Kropp eller avfart nummer 30 går motorvägen i nordostlig riktning. Den första biten närmast Helsingborg har vägen bitvis betongbeläggning. Efter Åstorp är motorvägen något nyare och följer i stora delar den gamla landsvägen. Mot avsnittet mot Eket strax söder om Örkelljunga är byggd under 1990-talet och stora delar är ombyggda från landsväg. Denna del är typisk för svenska motorvägar från 1990-talet med mjuka svängar som ska följa naturen. Förbi Örkelljunga och Skånes Fagerhult består motorvägen av ett nybyggt avsnitt som är typiskt för nyare svenska motorvägar byggda under 2000-talet med ett utseende som ska harmoniera med naturen och har dessutom gott om skyddsräcken. Vid Markaryd kommer ett ännu nyare avsnitt. Detta påminner till utseendet om det som går från Örkelljunga men med den lilla skillnaden att vajerräckets stolpar har en lite annorlunda form. Motorvägen går här också över Laganbron som var det dyraste inslaget i detta nybyggda avsnitt. Vissa delar av denna nybyggda del har ett mitträcke som består av ett vajerräcke som sitter direkt i asfalten likt 2+1-vägar. I övrigt har den annars ett vajerräcke som sitter i ett dike mellan körbanorna.

Vid Strömsnäsbruk övergår motorvägen till en som är byggd under 1990-talet och den uppmärksamme kan se en liten ändring i stil på broar och liknande. Även vajerräcket ändrar form något igen. Detta fortsätter fram till Kånna där vägen istället blir en motortrafikled som är mötesfri med mitträcke. Den är en s.k. 2+1-väg dock med på- och avfarter av motorvägsstandard. Motiveringen till detta standardbyte är mest att den byggdes som motortrafikled vid en tid (sent 1970-/tidigt 1980-tal) då detta var en vanlig typ att bygga.

Under 1990-talet byggdes några sådana sträckor om till motorväg, bland annat E4 förbi Värnamo, eftersom de hade ganska mycket olyckor, men denna sträcka kom inte med då. Under 2000-talet har istället motortrafikleder byggts om till 2+1-vägar, mycket lägre kostnad men god trafiksäkerhet. Vägtypen beror generellt på när de byggts. En väg av mellanstandard förblir så medan de sämre byggs om senare. Vägen är i detta utförande till Toftaholm där vägen åter blir en normal motorväg.

Från Toftaholm och förbi Värnamo är vägen en motorväg av ett typiskt snitt för de som är byggda under 1990-talet. Den går huvudsakligen genom bara skog och är även här byggd för att smälta in i naturen. Närmare Jönköping är det en äldre motorväg byggd under 1960-talet. När motorvägen når Jönköping kommer en motorvägskorsning där den möter Riksväg 40. Åker man söderut längs E4 får man en lite besvärlig 270-graderssväng. Norrut fortsätter motorvägen till höger i denna motorvägskorsning och fortsätter genom både Jönköping och Huskvarna som en stadsmotorväg. Strax norr om Huskvarna därefter går vägen alldeles vid Vättern. Motorvägen som här är byggd under 1960-talet är avsiktligt byggd bredvid Vättern för att ge trafikanterna en fin utsikt. Denna sträcka kallas också Vätterleden. Eftersom motorvägen här går vid en sluttning går körfälten i två olika plan. Norr om Jönköping ligger Gränna, och där passerar vägen på cirka 280 meters höjd över havet, den högsta höjden för en motorväg i norra Europa. Rastplatsen Brahehus ligger något längre norrut, 270 meter över havet och 180 m över Vättern, med mycket fin utsikt. Efter Vättern fortsätter vägen mot Ödeshög. Sträckan Jönköping-Ödeshög anses som en av Sveriges vackraste vägar. Norr om Ödeshög fortsätter motorvägen på ett avsnitt byggt i slutet på 1990-talet mot Väderstad. Från Väderstad till Mjölby består sedan motorvägen av ett avsnitt som är ombyggt från landsväg under 1990-talet.

Mjölby–Stockholm

  • E4 vid Linköping, avfart 112 skymtar i vänsterkanten
    E4 vid Linköping, avfart 112 skymtar i vänsterkanten
  • E4 vid Nyköpingsbro, Nyköping
    E4 vid Nyköpingsbro, Nyköping
  • E4 söder om Stockholm med Albyberget i Bakgrunden. Vy norrut.
    E4 söder om Stockholm med Albyberget i Bakgrunden. Vy norrut.
  • Samma plats som bilden ovan, men vy söderut med Botkyrka kyrka till höger.
    Samma plats som bilden ovan, men vy söderut med Botkyrka kyrka till höger.
  • Södergående riktning vid norra infarten till Hallunda
    Södergående riktning vid norra infarten till Hallunda

I Mjölby övergår sedan motorvägen till en lite äldre motorväg byggd under 1970-talet. Denna del är ganska rak och går dessutom över ett ganska platt och öppet landskap. Vid Linköping möter den riksvägarna 34 och 35 i två olika motorvägskorsningar. Strax norr om Linköping övergår motorvägen till ett lite nyare avsnitt som är byggt i början på 1990-talet. Denna del är försedd med en mittbarriär som består av fabrikstillverkade betongblock. Vid Norsholm går motorvägen över Göta kanal på Norsholmsbron. Motorvägen fortsätter sedan till Norrköping där den möter E22 vid en större trafikplats. Motorvägen passerar i Norrköpings nordvästra utkant och man ser inte särskilt mycket av stadsbebyggelsen. Norr om Norrköping övergår motorvägen till en äldre motorväg byggd i början på 1960-talet. Betongblocken i mittbarriären övergår till en normal mittbarriär här. Den möter riksvägarna 51, 55 och 56 och fortsätter sedan vidare norrut. Man kan se på broarna att det är en äldre motorväg. Norr om Norrköping har i mitten av 1990-talet ett omfattande vägnät byggts för anslutning av väg 51, 55 och 56 till E4.

1940 invigdes en ny förbifart igenom Norrköping förbi Himmelstalunds gård som fram till 1996 utgjorde en del av E4. Vägen utformades väldigt motorvägslikt med planskilda korsningar och två körbanor. Samtliga korsningar var planskilda utom med spårvagnslinjerna och en rondell som byggdes i norra delen av vägen. Planen var att vägen så småningom skulle byggas ut till motorväg, men när man väl byggde en motorväg vid Norrköping beslöt man sig för att bygga en helt ny väg väster om staden eftersom det ansågs alltför kontroversiellt att bygga om vägen till motorväg igenom stadsmiljön. Vid hotell Stenkullen, statsministern Carl Swartz sommarresidens utanför Norrköping, och vid Rosendals slott utanför Helsingborg lät man bygga vägen rakt igenom tomterna och motorvägen skar på så vis rakt igenom stora stycken kulturmiljö.

I Södermanland övergår motorvägen till ett nyare avsnitt. Motorvägen går förbi Stavsjö och denna del öppnades 1994. Motortrafikleden mellan Gammelsta och Nyköping invigdes 1986. Sträckan blev olycksdrabbad, och 1996 öppnades den som motorväg, efter att en vägbana byggts till. Här går körbanorna isär ordentligt och mittremsan blir mycket bred. Vissa avsnitt är den så pass bred att man inte ser den mötande trafiken. I Nyköping blir motorvägen åter en äldre motorväg som invigdes redan 1961. På detta avsnitt kan man se att motorvägen har broar av äldre utseende och avfarterna är ganska tvära vilket gör att 90 km/h råder genom staden. Passagen över Nyköpingsån har visat sig vara en olycksdrabbad vägsträcka. Ett flertal allvarliga trafikolyckor med dödlig utgång skedde på denna sträcka under vintern 2009/2010. Trafikverket har därför sänkt hastigheten till 90 km/h på denna sträcka. Strax norr om Nyköping övergår motorvägen till en sträcka som är byggd under 1970- och 1980-talen. Detta avsnitt är ganska monotont och fortsätter mot Södertälje.

Motorvägen vid Södertälje är byggd i början på 1960-talet. Norr om Södertälje övergår motorvägen till ett avsnitt som är byggt under 1950-talet. Detta avsnitt var inte motorväg de allra första åren men blev omklassad till det 1964 utan någon större ombyggnad. Detta mycket hårt trafikerade vägavsnitt passerar över berg och djupa dalar samtidigt som det är kurvigt, med många olyckor som följd. Denna sträcka rustades upp och breddades till 6 körfält vilket blev klart år 2014 och sträckan fick kö-varningssystem.[12] Motorvägen går förbi Salem och vidare till Stockholm. Belysningsanläggningen är numera av senaste snitt då den byttes ut i samband med upprustningen och breddningen till 6 körfält. Då vägren saknas finns här istället räddningsfickor med jämna mellanrum där även nödtelefon finns installerad.

Stockholm–Gävle

I Stockholm går vägen förbi områden som Fittja, Hallunda där motorvägen nu är sexfilig. Västertorp passeras. Därefter går motorvägen till en motorvägskorsning där den ansluter till bland annat Södra länken. Motorvägen passerar därefter genom Stockholms centrala delar, längs Essingeleden som mestadels är åttafilig och är Sveriges hårdast trafikerade väg. Essingeleden hade en speciell typ av belysning som bestod av sidoplacerade stolpar där armaturerna hängde i linor. Denna belysningsanläggning är ovanlig på motorvägar och påminner om de som ofta förekommer på gator i städer. Norra halvan fick under 2011 ny typ av energisnålare LED-belysning med mittmonterade stolpar samtidigt som de sidoplacerade stolparna monterades ned. Södra halvan fick den nya belysningen under 2014. De äldre belysningsarmaturen har demonterats ned, endast stolparna återstår. Essingeleden går över ett antal broar som till exempel Gröndalsbron och Essingebron, därefter genom Fredhällstunneln.

Den fortsätter sedan genom Eugeniatunneln där Essingeleden tar slut och Uppsalavägen tar över. Eugeniatunneln som knyter ihop Essingeleden och Uppsalavägen är byggd i början på 1990-talet. Innan gick trafiken genom en vanlig gata (Norra Stationsgatan, som då (1971–1991) var en av de hårdast trafikerade innerstadsgatorna). Motorvägen Uppsalavägen är byggd i etapper och de äldsta delarna härstammar från 1950-talet. Vid Järva Krog möter den E18. E18 ansluter sedan E4 och går gemensamt med E4 fram till trafikplats Kista där E18 svänger av. Motorvägen fortsätter sedan vidare norrut och är till stor del breddad med flera körfält. Idag 2015 är det 6-8 körfält mellan Eugeniatunneln och trafikplats Häggvik. Uppsalavägen är försedd med en belysning av vanlig motorvägstyp med mittplacerade tvåarmade stolpar men även här är inte detta original då den är utbytt under 1980- och 1990-talen. Vid trafikplats Häggvik svänger länsväg 265 Norrortsleden av österut i en större motorvägskorsning. Här kommer i framtiden norra anslutningen till förbifart Stockholm att börja.

Motorvägen går förbi bland annat Upplands Väsby och vidare mot Märsta och Arlanda. Vid Märsta finns en motorvägskorsning där den ansluter till Arlandaleden. Motorvägen fortsätter vidare mot Uppsala (öppningsår 1972). Efter Märsta tar belysningen som hade börjat i Södertälje slut. Så lång sträckning med belysning på motorväg förekommer annars mest i Belgien, Storbritannien och Nederländerna. Mellan Märsta och Uppsala har motorvägen en bred mittremsa. Denna påminner mycket om den som finns strax söder om Nyköping. Motorvägen går i mjuka svängar här. Denna del är från början på 1970-talet och var en av de första i Sverige av ett lite modernare snitt i mjuka kurvor som skulle harmoniera med naturen.

Upsala–Lenna Jernväg korsar motorvägen utanför Uppsala

Strax söder om Uppsala kommer man till en motorvägskorsning där man kan svänga av till Tycho Hedéns väg som är E4:ans gamla sträckning. E4 fortsätter istället förbi Uppsala vid stadens östra sida på en nybyggd sträcka öppnad 2006. Denna sträcka har ett mycket modernt snitt. I Uppsala är motorvägen försedd med belysning av ett modernare snitt som påminner om de belysningar som finns på modernare motorvägar i Storbritannien och Polen. Belysningen består av mittplacerade stolpar med två armar. Motorvägen går också under en bro för museijärnvägen Uppsala–Länna Järnväg (även känd som Lennakatten).

Efter Uppsala tar belysningen slut och motorvägen fortsätter förbi Storvreta och över en bro över Fyrisån. Motorvägen fortsätter till Gävle. Sträckan mellan Uppsala och Björklinge invigdes den 21 december 2006 och sträckan Björklinge–Mehedeby invigdes den 17 oktober 2007. Sträckan Uppsala–Mehedeby, 78 kilometer, byggdes i ett enda projekt åren 2002–2007, även om en del (Uppsala–Björklinge) stod klar och öppnades tidigare. Tack vare att motorvägsdelen förbi Uppsala öppnades 2006 undgår staden numera den genomfartstrafik som tidigare gick genom stadens östra delar (huvudsakligen längs Tycho Hedéns väg). Den nyöppnade motorvägssträckan mellan Uppsala och Mehedeby har fått kritik då Vägverket i strävan för att sänka byggkostnaderna valde att bygga motorvägen med smalare vägrenar vilket innebär en ökad olycksrisk vid fordonsstopp.

Mellan Mehedeby och Gävle har motorvägen en tämligen bred mittremsa med växtlighet. Denna sträcka byggdes först som motortrafikled på 1970-talet, (öppningsår 1977) och går rakt genom i stort sett obebodda skogsområden. 1995 färdigställdes en andra körbana bredvid den befintliga och sträckan kunde därmed uppgraderas till komplett motorväg. År 1980 byggdes E4 runt Gävle. Då slutade den tunga trafiken att gå Kungsgatan genom Gävle centrum.

Norr om Gävle

  • E4 Söderhamn-Enånger
    E4 Söderhamn-Enånger
  • E4 avfart 206 mot Söderhamn
    E4 avfart 206 mot Söderhamn
  • Motorvägen i Sundsvall
    Motorvägen i Sundsvall
  • E4 vid Lägdom söder om Härnösand
    E4 vid Lägdom söder om Härnösand
  • E4 norrgående vid Utansjö
    E4 norrgående vid Utansjö
  • Högakustenbron
    Högakustenbron
  • E4 södergående vid Skuleberget, Docksta
    E4 södergående vid Skuleberget, Docksta
  • E4 förbi Umeå i höjd med Mariestrand
    E4 förbi Umeå i höjd med Mariestrand
  • E4 mellan Sangis och Haparanda
    E4 mellan Sangis och Haparanda

Längs Norrlandskusten har motorvägsutbyggnader eller planskilda 2+2-vägar byggts men längre sträckor har ofta byggts om till 2+1-vägar på grund av att trafikmängden är lägre längs norrlandskusten än söderut med undantag kring de större städerna längs vägen. Norr om Gävle blir vägen en 2+1-väg. Delen fram till Axmartavlan är motortrafikled, invigd 1987, därefter är vägen 2+1-väg med plankorsningar fram till Söderhamn. Dock är hela sträckan från Gävle relativt starkt trafikerad och vid vissa tidpunkter på året är den kraftigt belastad. Här övergår vägen till fyrfilig motortrafikled fram till Hudiksvall. Mellan Söderhamn och Enånger byggdes Sveriges första s.k. fyrfältsväg, vilken ursprungligen varken klassades som motorväg eller motortrafikled när den invigdes 1999.[13] Efter några år i bruk fick den motorvägsstatus utan att några förändringar gjorts. I samband med att sträckan från Enånger till Hudiksvall invigdes 2011 skyltades Söderhamn-Enånger om till motortrafikled. Vägen saknar vägrenar och har för motorvägar smala körfält. Avfarterna svänger av mycket tvärt och påfarterna är svagt vinklade och saknar accelerationsfält; i stället är det stopplikt som gäller. Fortfarande är de flesta skyltbakgrunder som brukar vara gröna längs motorvägar blåa på detta avsnitt. Utformningen utan riktiga av- och påfarter kritiserades vid planeringen av bland andra NTF och polismyndigheten[14]. Efter Hudiksvall är vägen blandad 2+1-väg och landsväg fram till Njurundabommen där vägen åter blir motorväg fram till Timrå. Sträckan fram till Sundsvallsfjärden, inklusive en bro över denna, invigdes 2014. Delen norr om Sundsvallsfjärden byggdes under 1960 och 1970-talet. Norr om Timrå fortsätter sedan 1991 E4 som motortrafikled fram till Midlanda, och därefter 2+1-väg över Indalsälvens delta och upp till Härnösand där vägen går nära centrum. Därefter är det landsväg genom Älandsbro och från Överdal 2+1-väg med planfria korsningar vid bland annat Högakustenbron. Bron och drygt 2 mil ny vägsträckning genom Höga kusten invigdes hösten 1997. E4 är sedan 2+1-väg Gallsätter-Ullånger, Docksta-Tvillingsta och 2+2-väg norr om Örnsköldsvik förbi Arnäsvall. Sträckan därefter upp till länsgränsen mot Västerbotten är blandad 2+1 och 2+2 väg med s.k balkräcke i vägbanan. I Västerbottens län är vägstandarden från länsgränsen till Umeå 2+1 väg med 110 km/h hastighetsbegränsning. Sträckan Stöcksjö–Umeå uppfyller motorvägsstandard men en cirkulationsplats gör att vägen inte är klassad som motorväg trots att den i praktiken fungerar som det. Detta avsnitt har också tidigare varit motorväg men förlorade sin motorvägsstatus sedan cirkulationsplatsen blivit byggd.

Norr om Umeå är sträckan 2+1-väg fram till Djäkneboda, och mellan Sikeå och Bygdeå. Därefter går den sedan som vanlig landsväg (nio meter bred) fram till Bureå. 2004 invigdes en helt ny sträckning med mestadels planskild 2+1-väg fram till Skellefteå, och mellan Skellefteå och Byske är vägen utbyggd till 2+2-väg med motorvägsstandard. Nästa avsnitt med motorväg är sedan mellan Piteå och Bertnäs som också är Sveriges nordligaste motorväg. Ursprungligen var denna klassad som motortrafikled, vilket berodde på kringgående av ett riksdagsbeslut om att det inte skulle byggas motorvägar norr om Sundsvallstrakten. Vid Luleå finns en motortrafikledssträcka. Där finns en motortrafikledskorsning, världens nordligaste (utformad som motorvägskorsning, men det är motortrafikleder). Den byggdes, inklusive förbifarten förbi Luleå, år 1978. Innan dess var även Luleå en av de många städer E4 gick igenom. Öster om Töre är E4 inte utformad med större mått än en ordinär större svensk landsväg.[ifrågasatt uppgift] 2+1 väg med vajerräcke invigs dock på sträckan Töre–Kalix hösten 2012.[Uppdatering behövs]  Mellan Kalix och Haparanda är det bitvis smal landsväg som bitvis saknar vägren

Äldre sträckningar

Följande sträckor i Sverige, eller delar av dessa, hör till dem som tidigare utgjort delar av E4, men som inte längre gör det.

Vägstandard

[15]

Vägstandard

Delsträcka Avstånd Hastighet Vägstandard
Haparanda
(Riksgräns Finland)		 Salmis 8 km Landsväg. 30-70 km/h genom Haparanda.
Salmis Kalix 40 km 2+1-väg, 2+2-väg
Kalix Åkroken 15 km Landsväg. 50-80 km/h genom Kalix.
Åkroken Rutvik 43 km 2+1-väg 90 km/h genom Börjelslandet.
Rutvik Gäddvik 9 km Motortrafikled (2+1)
Gäddvik Norrfjärden 32 km 2+1-väg
Norrfjärden Bertnäs 6 km Landsväg.
Bertnäs Piteå 6 km Motorväg (2+2)
Piteå Bureå 88 km 2+1-väg, 2+2-väg 70-90 km/h genom Piteå, 90 km/h genom Byske, 50-90 km/h genom Skellefteå.
Bureå Sikeå 55 km Landsväg. 70 km/h genom Bureå.
Sikeå Bygdeå 12 km 2+1-väg
Bygdeå Djäkneboda 10 km Landsväg.
Djäkneboda Docksta 180 km 2+1-väg, 2+2-väg 80-100 km/h genom Umeå, 50-80 km/h genom Örnsköldsvik.
Docksta Ullånger 13 km Landsväg.
Ullånger Överdal 44 km 2+1-väg 70-90 km/h vid Gallsäter.
Överdal Härnösand
(Fröland)		 12 km Landsväg.
Härnösand
(Fröland)		 Midlanda 25 km 2+1-väg
Midlanda Timrå 6 km Motortrafikled (2+1)
Timrå Njurundabommen 35 km Motorväg (2+2)
Njurundabommen Gnarp 25 km 2+1-väg
Gnarp Kongberget 22 km Landsväg.
Kongberget Hudiksvall 21 km 2+1-väg
Hudiksvall Söderhamn 50 km Motortrafikled (2+2) 100 km/h vid Hudiksvall.
Söderhamn Bergby
(Axmartavlan)		 40 km 2+1-väg
Bergby
(Axmartavlan)		 Gävle
(Gävle N)		 33 km Motortrafikled (2+1)
Gävle
(Gävle N)		 Mehedeby 30 km Motorväg (2+2)
Mehedeby Uppsala
(trafikplats Fullerö)		 60 km Motorväg (2+2)
Uppsala
(trafikplats Fullerö)		 Upplands Väsby
(trafikplats Glädjen)		 50 km Motorväg (2+2)
Upplands Väsby
(trafikplats Glädjen)		 Sollentuna
(trafikplats Häggvik)		 10 km Motorväg (3+3) Variabel hastighet (80/100 km/h) mellan trafikplats Rotebro och trafikplats Häggvik.
Sollentuna
(trafikplats Häggvik)		 Solna
(trafikplats Järva Krog)		 9 km Motorväg (4+4) Gemensam med E18 mellan trafikplats Kista och trafikplats Järva Krog.
Solna
(trafikplats Järva Krog)		 Stockholm
(trafikplats Västberga)		 12 km Motorväg ((2-4)+(2-4)) Gemensam med E20 från trafikplats Norrtull.
Stockholm
(trafikplats Västberga)		 Hallunda
(trafikplats Hallunda)		 12 km Motorväg (3+3) Gemensam med E20.
Hallunda
(trafikplats Hallunda)		 Södertälje
(trafikplats Saltskog Ö)		 14 km Motorväg (3+3) Variabel hastighet (80/100 km/h). Gemensam med E20.
Södertälje
(trafikplats Saltskog Ö)		 Linköping
(trafikplats Linköping V)		 170 km Motorväg (2+2) 90 km/h förbi Nyköping, 90 km/h vid trafikplats Norrköping N.
Linköping
(trafikplats Linköping V)		 Gränna
(norr om trafikplats Gränna)		 90 km Motorväg (2+2)
Gränna
(norr om trafikplats Gränna)		 Huskvarna
(Huskvarna N)		 28 km Motorväg (2+2)
Huskvarna
(Huskvarna N)		 Jönköping
(trafikplats Råslätt)		 13 km Motorväg (2+2) 50-70 km/h vid trafikplats Ljungarum i Jönköping.
Jönköping
(trafikplats Råslätt)		 Toftaholm 85 km Motorväg (2+2)
Toftaholm Kånna 30 km Motortrafikled (2+1)
Kånna Strömsnäsbruk 25 km Motorväg (2+2)
Strömsnäsbruk Örkelljunga
(trafikplats Ljungaskog)		 50 km Motorväg (2+2)
Örkelljunga
(trafikplats Ljungaskog)		 Helsingborg
(trafikplats Elineberg)		 45 km Motorväg (2+2)
Helsingborg
(trafikplats Elineberg)		 Helsingborg
(färjeterminal)		 2 km Stadsgata.

[15]

Trafikplatser och korsningar

Sedan mitten av 2004 har Trafikverket givit motorvägs- och motortrafikledsavfarterna på bland annat E4:an nummer, detta för att underlätta då man ska ge vägbeskrivningar. Detta har genomförts efter internationell förebild, exempelvis använder Tyskland, Danmark och Frankrike detta system. På de sträckor där flera europavägar går gemensamt är även numreringen gemensam, sedan börjar man på nummer 65 på E4:ans egen sträcka, för att det ska stämma med numreringen av E20 när vägarna går samman i Södertälje.

Wikimedia Commons har media som rör E4.

Län och kommuner

E4 passerar genom följande län och kommuner i Sverige, räknat från norr till söder:

Se även

Källor

  1. ^ Gramenius, Jacob; Morén, Monika (4 juli 2012). ”Transportstyrelsens föreskrifter om vägvisningsplan för riksvägar och länsvägar i nummergruppen 100–499” (PDF). Transportstyrelsens författningssamling. Transportstyrelsen. sid. 3. https://www.transportstyrelsen.se/TSFS/TSFS%202012_73.pdf. Läst 12 november 2015. 
  2. ^ ”E4 förbi Ljungby byggs ut till motorväg”. Trafikverket. 20 februari 2013. Arkiverad från originalet den 30 december 2013. https://web.archive.org/web/20131230232653/http://www.trafikverket.se/Pressrum/Pressmeddelanden1/Pressmeddelande1/Kronoberg/2013/2013-02/E4-forbi-Ljungby-byggs-ut-till-motorvag/. Läst 22 februari 2013. 
  3. ^ ”E4, Ljungby–Toftanäs”. Trafikverket. 6 maj 2015. http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Kronoberg/E4-Ljungby-Toftanas/. Läst 12 mars 2017. 
  4. ^ E4 Förbifart Stockholm - Trafikverket
  5. ^ E4 förbi Härnösand, Kittjärn–Överdal
  6. ^ E4, Ullånger–Docksta, mötesfri väg
  7. ^ E4 Örnsköldsvik
  8. ^ https://www.google.se/maps/place/Sundsvall/@62.4451028,17.3305988,1460a,35y,270h/data=!3m1!1e3!4m5!3m4!1s0x4664674c9dc6761f:0x683f9bac9f166120!8m2!3d62.390811!4d17.306927
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 november 2008. https://web.archive.org/web/20081105092538/http://www.vv.se/templates/page3wide____24153.aspx. Läst 14 december 2008. 
  10. ^ ”Sänkta hastigheter på E4 genom Stockholm”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402153951/http://www.trafikverket.se/Privat/I-ditt-lan/Stockholm/Sankta-hastigheter-pa-E4-och-E18-fran-den-1-november/. Läst 14 mars 2015. 
  11. ^ MOTORVÄG BLEV MOTORTRAFIKLED
  12. ^ ”Upprustning och breddning av Södertäljevägen”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402111445/http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Stockholm/E4E20-Sodertaljevagen-mellan-trafikplats-Moraberg-och-motorvagsbron-i-Sodertalje-/. Läst 14 mars 2015. 
  13. ^ Aftonbladet.se (1999-10-09) Fattigmans- motorvägen Läst 6 april 2012
  14. ^ Stopp i stället för ramp dumsnål lösning Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine., artikel ur Gefle Dagblad 19 juni 2004 (sidan besökt 14 juni 2007)
  15. ^ [a b] NVDB på webb
  16. ^ E4, Ljungby–Toftanäs, motorväg

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=E4&oldid=42330501”